Stödet för den sittande premiärministern Nikol Pasjinjan har ökat de senaste månaderna och hans regeringsparti väntas ta hem segern i dagens armeniska parlamentsval.
Sedan Pasjinjan 2018 kom till makten efter folkliga protester har relationen med Ryssland försämrats ordentligt. Nu finns farhågor om omfattande rysk påverkan i valet.
Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, bedömer dock att Ryssland inte tror sig kunna påverka själva valutgången. Däremot kan jättelandet försöka minska folkets tillit till myndigheterna, säger han.
— Jag tror att Ryssland vill påverka förtroendet för Pasjinjan. Ryssland vill att folket inte ska känna tilltro till själva processen i sig och vara missnöjt med hur valet sköts.
Ryssland har jämfört Armeniens EU-ambitioner med den situation som ledde till Ukrainakriget, och kallade nyligen hem sin ambassadör i Armenien i protest mot landets band med EU.
Populistisk politiker
Jakob Hedenskog poängterar att Pasjinjan inte är felfri. Bland annat är hans sätt att hantera oppositionen problematiskt.
— Pasjinjan i dag är en betydligt mer populistisk, polariserande politisk figur än vad han var när han kom fram, säger Hedenskog.
Premiärministern har drivit på en konflikt med den armeniska apostoliska kyrkan och han har anklagat sin främste motståndare, oppositionsledaren och miljardären Samvel Karapetian, för brott. Han har också beskrivit söndagens val som ett val mellan en varaktig fred med Azerbajdzjan och en återgång till krig.
— Det är ett exempel på hur polariserande hans budskap är. Han har sagt att om han inte vinner valet så kommer det att bli krig i september – väldigt specifikt. Det är en onödig polarisering, säger Jakob Hedenskog.
Besvikna på Ryssland
Många armenier är besvikna på Ryssland, som inte kom till Armeniens hjälp när grannlandet Azerbajdzjan intog regionen Nagorno-Karabach i en militär offensiv 2023.
Och Ryssland är inte intresserat av goda grannrelationer med forna Sovjetrepubliker som Armenien, Moldavien eller Ukraina, utan vill att länderna ska styras av korrupta eliter som står nära Ryssland, säger Jakob Hedenskog.
— Moskva vill att de ska vara beroende av Ryssland för energi och säkerhet, och att de ska frukta att Ryssland ska kunna angripa dem. Det är inte Rysslands mål att de ska utvecklas och bli välmående och stabila demokratier. Det är däremot EU:s mål.
