— Någon måste svika ett vallöfte för att det ska kunna bli en regering, säger Stubager, som är professor vid Århus universitet.
Nuvarande regering kommer att avgå, konstaterar han, och under onsdagen ska samtliga partiledare möta Danmarks kung Frederik för att meddela vilken partiledare de vill ska få i uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett hållbart regeringsalternativ.
— Det är inte möjligt att säga vilken regering vi kommer att få.
En vinnare
Men en sak står klar. Valet hade bara en vinnare, Lars Løkke Rasmussens mittenparti Moderaterne, slår han fast.
— Nu är det verkligen upp till dem, vem de vill stödja.
Det mest sannolika är att Mette Frederiksen kommer att fortsätta som statsminister, menar han, men om det blir i en mittenregering eller en regering som lutar mer åt vänster går inte att säga.
Valets största förlorare är Socialdemokratiet, som inte gjort ett så dåligt val sedan 1903. Huvudorsaken är enligt Stubager att de gjorde många väljare från 2022 besvikna.
Ett exempel var slopandet av en nationell helgdag, som genomfördes med argumentet att danskarna måste arbeta mer för att skaka fram mer pengar till försvaret. Det har fortfarande många tidigare S-väljare inte förlåtit, konstaterar han.
”Enorm förskjutning”
Politiska kommentatorn Noa Redington på danska TV2 noterar att ”enormt stora förskjutningar” har skett i dansk politik.
Han pekar ut Moderaterne, som fått en vågmästarställning, och Dansk Folkeparti, som gick starkt framåt, som de stora vinnarna.
”Det är Lars Løkke Rasmussen mot Messerschmidt, det är där energin finns och det kommer att definiera det kommande året”, skriver han.
DR:s politiska analytiker Pia Glud Munksgaard är inne på samma spår. Dansk Folkepartis partiledare Morten Messerschmidt, som nu har mer än nio procent av väljarna bakom sig, kommer bland annat att använda framgången för att gör livet surt för Moderaterne.
Men det är Løkke Rasmussen som ”sitter med nyckeln”, konstaterar hon, eftersom varken det röda eller blåa blocket kan få majoritet på egen hand.




