När de första moderna människorna, Homo sapiens, anlände till Europa för cirka 40 000 år sedan möttes de av neandertalarna. Trots att arterna levde sida vid sida under flera årtusenden, och till och med fick barn tillsammans, försvann neandertalarna plötsligt helt och hållet.
Nu har forskare vid Universität Tübingen i Tyskland hittat nya pusselbitar i mysteriet. De har analyserat dna från små benfragment som tillhörde ett neandertalfoster. Kvarlevorna hittades i Sesselfelsgrottan i södra Tyskland på 1960-talet och fostret tros ha dött tillsammans med sin mamma för ungefär 55 000 år sedan, rapporterar Dagens Nyheter.
Fastnade i en genetisk flaskhals
Forskningen, som presenterades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att just detta foster tillhörde en äldre utvecklingslinje av neandertalare. Det var alltså inte samma linje som var dominerande när arten slutligen dog ut.
Tillsammans med dna från nio andra individer visar analyserna att neandertalarna i Europa fastnade i en så kallad genetisk flaskhals för ungefär 65 000 år sedan. Detta inträffar när antalet individer i en art snabbt krymper till ett kritiskt lågt antal, vilket raderar stora delar av den genetiska variationen.
När arten senare återhämtar sig och växer i antal bär de överlevande på en kraftigt utarmad arvsmassa. Denna brist på genetisk mångfald gör i sin tur arten extremt känslig för nya miljöförändringar.
Trängdes undan av inlandsisen
Forskarna kopplar neandertalarnas genetiska kris direkt till klimatförändringar. Vid den här tiden tog en massiv inlandsis ett stenhårt grepp om den europeiska kontinenten. Den framryckande kylan tvingade neandertalarna att fly söderut, mot de isfria områdena i dagens sydvästra Frankrike.
När isen långt senare smälte undan lämnade neandertalarna sin tillflyktsort och spred sig återigen över Europa. Men vid det laget hade de en helt annan, och mycket svagare, genetisk uppsättning än sina förfäder.
Den slutgiltiga kraschen under klimatpress
Tidigare studier slår fast att neandertalarnas befolkning kraschade ytterligare en gång för cirka 40 000 år sedan, troligen på grund av nya svåra klimatförhållanden. Forskarna drar nu slutsatsen att den historiska flaskhalsen spelade en avgörande roll i artens slutgiltiga undergång.
– Det är slående hur genetiskt lika varandra de sista neandertalarna var. Med tanke på hur snabbt populationen minskade, så tyder det på att neandertalarna redan var utsatta för en demografisk stress innan de försvann för alltid, säger genetikern Joshua Akey vid amerikanska Princeton University till National Geographic.
Enligt vetenskapen levde de allra sista neandertalarna undangömda i mörka grottor i södra Spanien, nära dagens Gibraltar. Där kämpade de för sin överlevnad i några tusen år till, innan arten skattade åt förgängelsen för cirka 32 000 år sedan.
