Därför får du inte blunda för bilden på mamman och hennes barn
Den senaste tidens etniska rensning i Burma har hittills satt över 400 000 människor på flykt. Här är allt du behöver veta.
När militären stormar byn Yae Twin Kyun sprider sig genast paniken bland invånarna. Genom lågorna ser han hur de väpnade soldaterna öppnar eld mot två unga pojkar. De lyckas inte ta sig till säkerhet. Istället ligger de livlösa kvar på marken när resten av byn brinner upp.
Så lyder en 48-årig mans vittnesmål från Rakhinestaten i västra Burma, landet som också kallas Myanmar, där det just nu pågår en etnisk rensning. Samma man uppger till Amnesty International att endast 80 hus finns kvar av de tidigare 900. Det som en gång var ett fungerande samhälle har förvandlats till en krigszon.
Nästan en månad har gått sedan decennier av förtryck slutligen brutit ut i det som FN kallat för "ett skolboksexempel på etnisk rensning". Just nu uppskattas över 400 000 människor befinna sig på flykt till grannlandet Bangladesh.
Flera pojkar väntar på mat i närheten av flyktinglägret Balukhali i Bangladesh, onsdag 20 september. Bildkälla: TT.
Rohingya, det muslimska folkslaget, som är två miljoner stora i antal i Burma, kan inte längre vara kvar i landet. Militära toppdirektiv gör gällande för att jaga ut folket, och i förra veckan kunde landets militära ledare Aung Hlaing på Facebook deklarera att Rohingya som folkslag över huvud taget inte existerar.
Den humanitära krisen i västra Burma är långt ifrån okomplicerad, och har sina rötter så långt tillbaka som i 1600-talet. Men den nuvarande situationen verkar vara allvarligare än någonsin tidigare för rohingya, som beskrivs som världens kanske mest förföljda folk.
Amnesty kan vittna om att attackerna sedan 25 augusti varit planerade, avsiktliga och systematiska. Det ska röra sig om 80 anlagda bränder på bara några veckors tid, en slags "brända jordens taktik", för att fördriva folket på flykt, en strategi som lyckats.
När nu rohingya, i ren desperation, söker sig till Bangladesh väljer vissa vattenvägen. Och ett fotografi som etsar sig fast på näthinnan visar en rohingyakvinna med sitt döda spädbarn i famnen, efter att deras båt kapsejsat. Medier världen över liknar nu bilden med fotot på Aylan Kurdi, pojken som spolades upp på stranden, från 2015.
Och likheterna mellan fotografierna rör inte bara motivet. De skildrar båda två humanitära katastrofer som måste få ett stopp.
Hanida Begum håller sitt döda spädbarn i famnen, 14 september. Bildkälla: TT/Dar Yasin.
Se mer: De flyr med sina nyfödda barn – här räddas 2000 flyktingar på havet
Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.
