Förintelsens överlevande: "Vi får aldrig glömma det som hände"

Varje år, den 27 januari, samlas människor världen över för att minnas de som föll offer för Förintelsen. Minnesdagen äger rum på samma datum som befrielsen av förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Idag är det exakt 77 år sedan lägret, där över 1.1 miljoner människor dödades, befriades.

Vid Föreningen Förintelsens Överlevande i Sverige (FFÖ) arbetar man sedan 1992 för att bevara och levandegöra vittnesmål från överlevande, samtidigt som man aktivt försöker bekämpa antisemitism och främlingsfientlighet. 

”Vi får aldrig glömma det som hände under Förintelsen”

Tommy Ringart, ordförande i FFÖ och andra generationens överlevande, betonar vikten av att ständigt hålla minnet av Förintelsen vid liv, inte minst för att påminnas om mordet på sex miljoner judar liksom andra grupper som av nazisterna ansågs ovärdiga att få leva. 

— Vi får aldrig glömma det som hände under Förintelsen, för det här inträffade inte av en slump. Det var inte någon mystisk ond kraft som tog ett grepp om människor, utan det här var ett resultat av en medveten ideologi som byggde på ett flera hundra år gammalt hat mot judar, säger Ringart till Nyheter24 och fortsätter:

— Det är en läxa för hela mänskligheten — vi måste lära oss att se tecknen på när liknande hat byggs upp. Vi måste kunna se när intolerans och rasism börjar växa. Förintelsen inträffade för inte alltför längesen och inte alls långt härifrån. 

Ett gemensamt ansvar att föra minnen vidare

77 år senare blir de överlevande som kan och orkar berätta om sina upplevelser allt färre. Därför blir frågan ”vad gör vi med minnet framöver?” allt mer aktuell, enligt Ringart:

— Vi, och då menar jag inte bara barn eller barnbarn till överlevande, har ett uppdrag att föra alla dessa berättelser och minnen vidare. Det är ett uppdrag för hela Europa och hela samhället, även i Sverige. Därför är det här museet som planeras otroligt viktigt, säger Ringart och refererar till öppningen av det museum om Förintelsen som regeringen, under onsdagen, tillkännagav i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Kunskap genom verkliga människoöden

Enligt Ringart är det flera grupper i samhället vars kunskap om Förintelsen skulle kunna fördjupas ytterligare. 

— Jag tror att kunskaper om Förintelsen kanske behöver förstärkas bland unga och jag tror att människor som invandrar till Sverige från exempelvis mellanöstern kan behöva mer kunskap. Ibland kan de ha med sig en regeringsunderstödd antisemitism från sina hemländer och då kan det vara bra om de får mer kunskap om vad antisemitism faktiskt kan leda till, säger han. 

Men hur ökar man kunskapen på bästa möjliga sätt? För Ringart är det uppenbart att en av de viktigaste insatserna är den som hans pappa och andra som överlevde gjort under åren.

— De överlevande, min pappa och hans generation, har varit ute i skolor och berättat om sina upplevelser i över 30 år. De har gjort en jätteviktig insats, tror jag. De elever som har fått möta en överlevande i sitt klassrum, de glömmer inte det. Jag tror att det är de personliga berättelserna som bäst kan spegla det som hände, säger Ringart och fortsätter:

— Sex miljoner är ju en siffra som kan vara svår att ta till sig, men får man ett personligt öde blir det mer konkret och man kan få en större förståelse för vilken oerhörd sorg det var att till exempel skiljas från sin familj och aldrig mer se dem igen. 

Läs mer

Förintelsens minnesdag - så uppmärksammas dagen där du bor

75 bilder som visar varför vi aldrig får glömma Förintelsen

Flera Förintelseöverlevare i Sverige har dött i coronaviruset