Unga kazaker vill se ett slut på den gamla eran
Krocken mellan den unga generationen och makteliten som har styrt Kazakstan sedan självständigheten efter Sovjetunionens sönderfall för 30 år är en av orsakerna bakom de protester som har skakat landet den senaste veckan. Många kazaker vill se reformer, både socioekonomiska och politiska, enligt Johan Engvall som är expert på Centralasien vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Den tidigare Sovjetrepubliken Kazakstan utropade en självständig stat i oktober 1991. Landet har en stor rysk befolkning och Ryssland är fortsatt landets viktigaste allierade.
Det centralasiatiska landet är rikt på naturtillgångar och oljeexporten står för cirka 70 procent av exportintäkterna.
Landet har en befolkning på 18,7 miljoner invånare. Ytan omfattar 2,7 miljoner kvadratkilometer, vilket är i storlek med Argentina. Huvudstad är Nur-Sultan (tidigare Astana) och landets största stad är Almaty.
Landets första president Nursultan Nazarbajev drev i 29 år ett auktoritärt styre med begränsat utrymme för politisk opposition och medier. När han avgick 2019 togs posten över av hans allierade Kasym-Zjomart Tokajev. Nazarbajev har fortsatt stort inflytande i andra maktroller i bakgrunden.
När landet höll parlamentsval i januari förra året bojkottades det av det enda registrerade oppositionspartiet.
Undantagstillstånd med nattligt utegångsförbud har utfärdats och gäller fram till den 19 januari. Presidenten har även upplöst regeringen.
Källor: Nationalencyklopedin, AFP
— Det har vuxit upp en ny generation som inte har någon koppling till den gamla makteliten. Den söker forma en egen syn och identitet på landet och den är komplex. Maktsystemet har inte lyckats förnya sig, säger Engvall till TT.
Oåtkomlig landsfader
Det var 2019 som den i dag 81-årige Nursultan Nazarbajev handplockade den lojale karriärdiplomaten Kasym-Zjomart Tokajev som sin efterträdare på presidentposten, efter att ha styrt det centralasiatiska oljelandet med järnhand i 29 år.
— Nazarbajev har haft en helt unik särställning i landet. Han har varit landets "fader", han svävade länge över den vanliga politiken och hade en oåtkomlig status, säger Engvall.
— När han klev åt sidan 2019 och lade fram efterträdaren Tokajev uppfattades det bland dem som ville ha förändring som att man blev lurad. Tokajev uppfattades som en marionett utan egen maktbas.
För många är Nazarbajev fortfarande en kontroversiell figur. När våldsamheter utbröt i Almaty riktades mycket av ilskan mot just ex-presidenten.
— Kazakstan har förvandlats till Nazarbajevs privata bolag, säger en 58-årig Almatybo till nyhetsbyrån AFP medan han betraktar förödelsen efter stormningen av regeringsbyggnader.
"Lever i överflöd"
I staden Taldykorgan har demonstranter rivit ner en staty av Nazarbajev.
I skottgluggen för missnöjet finns också Nazarbajevs familj. Hans barn har skaffat sig företag och stora förmögenheter och anklagas för att ha bidragit till en kapitalflykt från landet, ett fenomen som Nazarbajev samtidigt officiellt har kritiserat.
— En klan lever i överflöd medan alla andra är fattiga, klagar byggnadsarbetaren Yermek Alimbajev till AFP.
Karim Masimov, tidigare chef för säkerhetstjänsten och lojal med Nazarbajev, har bytts ut och gripits efter våldsamheterna i Almaty. President Tokajev har också tagit över som chef för landets säkerhetsråd, i stället för Nazarbajev som suttit kvar på posten.
— Det är en väldigt stark signal. Det är svårt att se det på något annat sätt än att Tokajev vill bygga upp sin egen maktbas och försvaga Nazarbajevs maktstruktur, säger Engvall.
Oklar framtid
Vad som kommer att hända i Kazakstan är oklart. Internet är nedstängt och informationen som kommer ut från landet är kraftigt begränsad. Protesterna i Almaty utnyttjades delvis av kriminella bråkstakar som attackerade såväl polis som vanliga medborgare och presidenten svarade med hårda maktmedel.
— Det gav regeringen en anledning att flytta fokus och skylla oroligheterna på "banditer" och ”terrorister” och kalla in ryskledda trupper, säger Engvall.
Kvar finns kraven på dels socioekonomiska förändringar, dels politiska reformer som ökat regionalt självstyre i det vidsträckta landet, betonar han.
— Det som är oroväckande är att presidentens retorik har hårdnat så mycket. Kommer man att ta ett steg tillbaka, föra en dialog och reformera på sikt? Missnöjet kommer att finnas kvar, det kommer inte att försvinna.
.jpg)
