Nagelbitare då Italien väljer president
Den 24 januari är det dags för ledamöterna i det italienska parlamentets underhus att välja ny president, men osäkerheten kring vem som ska ta över efter den sittande presidenten Sergio Mattarella är stor.
Presidentrollen i Italien är främst ceremoniell, men innebär viktiga uppdrag som att utse premiärminister, godkänna lagar och vara landets överbefälhavare. En president måste vara minst 50 år på valdagen.
I presidentvalet röstar 1 009 parlamentsledamöter och lokala företrädare genom att skriva ett namn på en lapp och lägga i en urna. Alla namn ska sedan läsas upp av talmannen. Hela processen tar ungefär fem timmar.
De första tre gångerna rösterna läggs krävs två tredjedels majoritet för att en kandidat ska ta hem seger. De första röstningsomgångarna brukar ses som taktiska för att ge en bild av vilket stöd de olika kandidaterna har. Det är från den fjärde omgången, då en kandidat måste ha minst hälften av rösterna för att vinna, som det brukar bli skarpt läge.
Oftast kan endast en röstningsomgång genomföras på en dag, eller två, men ibland brukar det läggas till någon dag emellan omgångarna för att ge plats åt förhandlingar bakom kulisserna.
Mattarella, vars mandat går ut den 3 februari, skulle i teorin kunna bli omvald, men har hittills inte visat några tecken på att vilja stanna på sin post.
Att döma av en undersökning från opinionsinstitutet EMG skulle i stället hela 21 procent av italienarna vilja se landets nuvarande premiärminister Mario Draghi i presidentpalatset i Rom – men att Draghi skulle vara intresserad av posten är föga troligt, enligt Fabio Cristiano, statsvetare vid Lunds och Leyens universitet.
— Presidenten har ingen politisk makt, och Draghi vill fortsätta att göra sin röst hörd inom politiken. Han har också en viktig roll i relationen mellan Italien och EU – och ambitionen att en dag bli ordförande för EU-kommissionen. Blir han nu president, stängs dörren till det, säger han.
Osäker valutgång
"Super Mario" har själv inte meddelat huruvida han skulle kunna tänka sig att ta över posten. Men i italienska medier har röster höjts för att ett sådant karriärbyte skulle riskera att rasera den breda koalition han lyckats hålla ihop i regeringsbygget, vilket återigen skulle kasta landet in i den sortens politiska kaos som kantat historien.
De jämna maktförhållandena mellan olika politiska falanger i underhuset spär ytterligare på osäkerheten kring valets utgång, i kombination med det faktum att de drygt tusen ledamöterna, trots pandemin, måste vara på plats i parlamentet vid omröstningen, enligt Fabio Cristiano.
— Covid-19 kan komma att spela en viktig roll för omröstningens utgång – och partierna uppmanar nu sina ledamöter att undvika folksamlingar och presskonferenser. Allt för att de ska undvika att bli sjuka, säger han.
Berlusconi hoppade av
Om Draghi har hållit tyst om eventuella presidentambitioner har den tidigare premiärministern Silvio Berlusconi varit desto mer högljudd. 85-åringen har genom det som kallas "operazione scoiattolo" (operation ekorre) försökt göra politisk comeback genom att personligen ringa upp de parlamentsledamöter som skulle kunna tänkas rösta på honom för att övertyga dem.
I helgen meddelade han dock att han inte längre ställer upp.
Andra namn som nämnts är Milanos tidigare borgmästare Letizia Moratti och Berlusconis tidigare kabinettssekreterare Gianni Letta – men enligt Fabio Cristiano finns ytterligare en möjlig kandidat till posten.
— Jag tror att man enas någonstans i mitten och då kan tidigare premiärminister Mario Monti vara ett namn. Han skulle kunna ena landet, och han inger respekt, säger han och fortsätter:
— Det enda vi vet är att det skiljer ytterst lite mellan höger- och vänsterblocket för att få absolut majoritet.
