Torsdag 26 Maj
Stockholm

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare träffade hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare träffade hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: TT

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken hård.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

EU-länderna betonar vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

— De krav som handlar om det här i de ryska förslagen (som framförts till USA och Nato) är helt oacceptabla, betonar utrikesminister Ann Linde (S) på väg ut från mötet.

"Vill ha diplomati"

I uttalandet uppmanas Ryssland att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

— Vi är väldigt, väldigt tydliga. Vi vill inte ha en militär konflikt. Vi vill ha diplomati, säger Linde.

Men det betonas också att de sanktioner som västvärlden förberett vid en eventuell ny rysk aggression mot Ukraina kommer att bli tuffa. Det var något som EU-ländernas utrikesministrar också tog upp när deras USA-kollega Antony Blinken kopplade upp sig under måndagsmötet.

— Vi diskuterade gemensamma sanktioner som kommer att komma och klargjorde också att det inte bara är om det är en stor invasion, utan också vid militära eller andra angrepp, säger Linde.

På onsdag möts företrädare för Ukraina och Ryssland i Paris för samtal tillsammans med företrädare för Tyskland och Frankrike i ett försök att minska spänningarna, enligt en källa som arbetar nära Frankrikes president Emmanuel Macron.

— Presidenten tror att det finns utrymme för diplomati, en väg till nedtrappning, säger källan till AFP.

Enigt med USA

De ryska "säkerhetsförslagen" är i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

Blinkens digitala möte med EU-länderna på måndagen får gott betyg av Ann Linde.

— Det var en stor transatlantisk enighet, väldigt bra faktiskt. Han är väldigt öppen, säger Linde efteråt.

Flyg och fartyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

— Den här utplaceringen är proportionerlig och i enlighet med våra internationella åtaganden. Det förstärker den europeiska säkerheten för oss alla, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens efter att ha hållit ett enskilt möte med Linde och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på måndagseftermiddagen.

Trots den militära muskelspänningen trycker också han på vikten av fortsatta samtal.

— Det här är defensiva åtgärder. Nato utgör inget hot mot Ryssland. Vi är redo att engagera oss i god tro, säger generalsekreteraren.

Vapenexport?

Inom Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som icke-medlemmen Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns dock inga planer på att leverera vapen.

— Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde i Bryssel.

TT
Kommentera
Kopiera länk
Dela