Rådet Putin skapade nu "förlamat"
Situationen för människorättskämpar blir allt svårare i Ryssland, med förtryck och förföljelse av aktivister.Regimkritiska röster, som genom åren haft visst inflytande genom ett råd för mänskliga rättigheter knutet till Kreml, är i dag mer eller mindre vanmäktiga, vittnar flera ledamöter om för TT.
Lagen om "utländska agenter" infördes 2012, och utvidgades 2017 till att även gälla medieorganisationer. Företag och organisationer kan klassas som "utländska agenter" om de tar emot pengar från utlandet och det kan räcka med en enda pengaöverföring.
De som av en domstol klassas som "utländsk agent" måste nämna det i all sin kommunikation och i sina publiceringar, även på nätet. Det ställs även mycket hårda redovisningskrav på dem, som i praktiken kan vara svåra att leva upp till.
Även privatpersoner kan klassas som "utländska agenter", vilket innebär att alla, även privata, transaktioner och betalningar ska redovisas för myndigheterna minst fyra gånger per år.
Följs inte bestämmelserna riskerar bolagen böter på upp till motsvarande 500 000 svenska kronor. Organisationernas och företagens sajter kan dessutom blockeras i Ryssland.
Det politiska förtrycket har skruvats upp i Ryssland under Vladimir Putins tid vid makten.
Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har fängslats och flera journalister och politiker har tvingats i exil. Människorättssajter blockeras. Nyligen tvingades landets största människorättsorganisation Memorial avveckla verksamheten efter domstolsbeslut. Den som sätter sig upp mot makten lever farligt.
Ett av få forum där frågor om mänskliga rättigheter har kunnat diskuteras med högsta ort är ett särskilt presidentråd, som samlar framträdande ryska försvarsadvokater, människorättsaktivister och statsvetare.
— Rådet skapades för att förmedla oppositionella åsikter till de högst uppsatta, till presidenten. Nu är rådets arbete förlamat, säger Tamara Mersjtjakova, som tillträdde som ledamot vid grundandet, och har en bakgrund som domare i ryska författningsdomstolen, till TT.
Mer tandlös
En gång per år träffar rådet presidenten och kräver åtgärder i människorättsfrågor. Men flera medlemmar vittnar för TT om att denna institution blir allt mer tandlös.
— Myndigheterna blir mer självständiga i sina beslut och ignorerar civilsamhället, säger ledamoten Aleksandr Asmolov till TT.
Så har det inte alltid varit. Under flera år hade presidentrådet ett nära samarbete med Rysslands chefsåklagare och biträdande ministrar.
— När Dmitrij Medvedev var Rysslands president hade vi jättebra arbetsrelationer. Jag var även människorättsrådgivare till presidenten. Vi hade en direkt telefonlinje, säger Michail Fedotov, ordförande i presidentrådet från 2010 till 2019, till TT.
Tillsammans med Memorial arbetade rådet för att bevara minnet av offer för politiskt förtryck under Sovjettiden. Införandet av lagar som förbjuder häktning av personer misstänkta för skattebrott och ger alla häktade rätt till en oberoende medicinsk undersökning har skyndats på. 2013 benådades exoligarken Michail Chodorkovskij av Vladimir Putin, med rådets hjälp.
Avslöjade skattefusk
Ett annat fall där presidentrådet spelat en roll är det så kallade Magnitskijfallet, som utlöste en stor kontrovers mellan Ryssland och USA. Advokaten och visselblåsaren Sergej Magnitskij dog 2009 i ett ryskt fängelse efter att ha avslöjat skattefusk på hög politisk nivå, varpå rådet skapade en expertgrupp som arbetade med att utreda händelserna.
USA antog senare den så kallade Magnitskijlagen, med sanktioner som reseförbud för ryska tjänstemän anklagade för delaktighet i hans död. Ryssland svarade då med Dima Jakovlev-lagen, döpt efter en pojke som adopterats till USA och dog av värmeslag när han lämnades flera timmar i en bil. Lagen förbjöd USA-medborgare att adoptera ryska barn men satte också stopp för organisationer som tog emot pengar från individer och organisationer i USA. Sanktioner ställdes också ut mot enskilda medborgare i USA.
Kontroversen blev en vändpunkt för rådet, enligt Fedotov, som ger sin syn på händelseförloppet:
— Amerikanerna hade politiserat problemet, Putin blev sur och var tvungen att försvara sig. Det blev ett hårt slag mot det ryska civilsamhället. Vissa myndigheter slutade samarbeta med oss och utan dem blev vi hjälplösa, säger han.
Hårdare protestlagar
Sedan följde lagen om "utländska agenter" och även hårdare lagar vad gäller protester och demonstrationer. Än i dag föreslår presidentrådet ändringar till de lagarna, men får inte gehör.
— Under mitt sista år började relationerna med säkerhetstjänsterna ändras. De slutade svara på mina förfrågningar och ignorerade mig demonstrativt, säger Fedotov, som lämnade rådet 2019.
Samma år avgick även flera andra erfarna ledamöter. Sedan dess har andelen Putinvänliga medlemmar ökat, medan människorättsaktivisterna blivit färre, enligt Nikolaj Svanidze, som satt i rådet i sju år.
— På det sättet ökar rådets lojalitet mot regimen, säger han till TT.
Fortsatt stöd viktigt
Men enligt Tamara Morsjtjakova, ledamot i rådet under 15 år, är det viktigt att fortsätta stödja institutionen. I framtiden kan den behövas, resonerar hon.
— Varje samhällsstruktur som har samlat på sig tillräckligt med erfarenhet måste finnas kvar. Om vi förlorar alla institutioner inom civilsamhället, då kommer vi att behöva bygga allt på nytt. När rätt tidpunkt kommer, kommer vi att behöva den erfarenhet och de organisationer som funnits länge.
