Frågorna som nya idrottsministern måste hantera

+ Oklarheten i "Tidöavtalet"

När M, KD, L och SD presenterade sin överenskommelse, det så kallade "Tidöavtalet", fanns en punkt om idrott med i det 63 sidor långa dokumentet:

"Ett projekt ska genomföras för att stärka högstaligornas konkurrenskraft i den svenska elitfotbollen och elithockeyn. Regeringen kommer inleda ett särskilt projekt för högstaligornas konkurrenskraft."

Att det handlade om just elitidrott och inte om bredden eller integration gjorde att Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson riktade kritik mot partierna bakom avtalet.

"Jag är förvånad över att idrottens viktigaste utmaningar inte berörs alls i den omfattande överenskommelse som den tillträdande regeringen och Sverigedemokraterna presenterade", sade han i ett pressmeddelande.

+ Elpriserna

Idrotten kommer att drabbas när elpriserna väntas skjuta i höjden i vinter. Frågan är hur kommuner och enskilda idrottsföreningar ska klara driften av anläggningar. I förlängningen kan det gå ut över barn- och ungdomsidrotten i form av höjda medlemsavgifter eller till och med nedlagda klubbar.

— Den bild jag får är att väldigt, väldigt många på allvar ställer sig frågan: "Vågar vi hålla hallen öppen?". Och saken blir ju inte enklare för dem som har extrakostnader med exempelvis is, sade Björn Eriksson nyligen till TT.

+ Idrott i utsatta områden

Både Moderaterna och Socialdemokraterna sade inför valet att man vill satsa på idrott i utsatta områden.

Moderaterna vill satsa 250 miljoner på ett särskilt idrottslyft för utsatta områden. Idrottsföreningar kan enligt partiet fungera som ett brottsförebyggande skyddsnät för barn och unga som har hamnat snett.

Satsningen ska gå till meningsfulla aktiviteter för barn och ungdomar i landets 61 utsatta områden samt till satsningar på ledarskapsutveckling och mer föräldraengagemang i idrottsklubbarna.

+ Bristen på idrottshallar och planer

På flera håll i landet finns fler idrottsföreningar än idrottsplatser och att hitta träningstider till alla lag är en utmaning. Enligt en undersökning från Riksidrottsförbundet (RF) har 43 procent av idrottsföreningarna i storstäder och storstadsnära kommuner ett stort behov av fler tider och ytor till idrotten.

"Störst är problemet för idrotterna med stor barn- och ungdomsidrott", slår RF fast.

De hallar och planer som finns runt om i landet måste dessutom skötas. Hälften av föreningarna upplever att det finns ett stort renoveringsbehov.

+ Pandemikonsekvenserna

Många barn och unga slutade med sin idrott under coronapandemin. Regeringen gav idrottsrörelsen 300 miljoner kronor i våras för att tackla problemet.

"Pandemin har påverkat ungas idrottsutövande negativt. Krisstödet handlar främst om att få barn och unga som lämnat idrotten att komma tillbaka", sade Anders Ygeman, integrations- och migrationsminister med ansvar för idrottsfrågor (S), då.

RF presenterade i våras sin rapport "Två år med corona" som visade att deltagandet gått ner kraftigt. Den bilden bekräftades av antalet ansökningar om så kallat lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd). Störst nedgång syntes i Västernorrland där man tappade 23 procent av föreningsaktiviteterna mellan 2019 och 2021. Det nationella snittet låg på omkring 13 procent.

+ Sveriges OS-ansökningar

Sverige och Stockholm förlorade omröstningen om att arrangera vinter-OS 2026 mot Milano/Cortina. Det svala intresset hos svenska folket var en faktor som spelade in, sade Internationella olympiska kommitténs ordförande Thomas Bach.

Det tog också lång tid innan den svenska staten gav sina garantier för spelen. Om Sverige vill arrangera OS och Paralympics i framtiden lär man behöva vara snabbare med att ge grönt ljus.

Nästa OS som kan bli aktuellt för Sverige att söka är 2034.