90 minuter i 5–1-segern mot Nordirland i slutet av mars. Det är det enda han gjort i landslaget i år. Skador, tillökning i familjen, letande efter en ny klubb. Frånvaroskälen har varit många och olika för lagkaptenen som annars varit ett stående inslag i landslagsmiljön i snart tio år. Viljan att vara med är densamma som tidigare.
— Jag har alltid haft stora drömmar med landslaget. Jag hade som mål när jag började att vilja nå 100 landskamper. Det känns långt borta just nu. Vi får se hur kroppen mår, hur jag känner mig mentalt och nu när jag har tre barn finns det andra saker att ta vara på, säger han.
Efter fiaskot mot Kosovo står landslaget med ryggen mot väggen i VM-kvalet. Då kan det vara bra att ha en sån som Nilsson Lindelöf att hålla i handen.
Vinna eller försvinna
Hur värderar du matchen mot Schweiz (Strawberry arena på fredag)?
— Den är lite vinna eller försvinna om vi vill kunna gå direkt till VM. Jag har varit med i många såna matcher. Det är skillnad att gå in i en sån. Det krävs ett annat tänk och en annan typ av mentalitet för att gå därifrån med tre poäng.
Du behöver inte kliva in och påpeka matchens betydelse?
— Det tror jag inte, men jag kommer att pusha och se till att alla är påkopplade, säger han.
Trots begränsat med speltid i höst ser han inga problem med att spela 90 minuter – om han får.
— Nej, jag känner mig jättebra. Jag tror att jag spelat matcher i sämre fysisk status. Jag känner mig redo.
Tvärnej till Saudiarabien
Först när transferfönstret var på väg att slå igen löste sig allt med Aston Villa.
— Jag hade en del intressanta alternativ som jag pratade med familjen och agenten om. Till slut landade jag i att det bästa var att komma tillbaka till England. Jag tackade nej till rätt mycket där det inte kändes rätt för familjen och mig fotbollsmässigt.
Att tjäna stora pengar i den saudiska ligan fanns inte på kartan.
— Jag är inte den typen av person som vill gå till ett sånt land. Familjemässigt känns det inte bra för barnen. Maja, min fru, hade absolut inte vela flytta dit. Det är ett ganska enkelt beslut för mig att ta.
”Tråkigt avslut”
Det gamla gardet tunnades ut ytterligare när Robin Olsen under uppmärksammade former tackade för sig i förra veckan.
— En väldigt god vän till mig. Det är klart det blir ett tråkigt avslut på en väldigt fin landslagskarriär. Man glömmer lätt hur viktig han varit under alla år.
— Det klart att vi pratar. Samtidigt har jag mitt ansvar här som spelare och kapten och mot tränaren Jon (Dahl Tomasson). Jag hamnar lite i mitten men jag känner att jag hanterat det på ett bra sätt.
