Nyheter24
Annons

Svenska damerna vann guldligan i OS – tog 15 av 18 medaljer

Publicerad: 22 feb. 2026, kl. 05:46
Uppdaterad: 22 feb. 2026, kl. 12:43
Frida Karlsson och Ebba Andersson tog de första svenska medaljerna i OS. Foto: Christine Olsson/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Sveriges olympiska kommitté (SOK) satte inför spelen i Milano Cortina upp målet på 15 medaljer, ett mål som redan har överträffats inför den sista OS-dagen.

Det kan man nästan uteslutande tacka de svenska damerna för.

Av 18 medaljer har damerna tagit 15, herrarna bara två – utöver syskonen Wranås mixedguld i curling.

— Man kan se det som att herrarna inte har lyckats, men jag väljer att se det som att våra tjejer har lyckats ofattbart bra, säger Fredrik Joulamo.

— Vi har också haft en del stolpe ut på en del herrar. Till exempel var Walter Wallberg fyra, Jesper Tjäder var femma i slopestyle. De tog visserligen inga medaljer, men var med i ”contention”.

Annons

”Himmel och helvete”

Allra tydligast blir slagsidan i längdskidlandslaget, där den stora skillnaden i prestationer också har blivit en utmaning för ledarna. Damerna tog tio medaljer. Herrarna har inte ens varit nära.

— Det blir verkligen himmel och helvete. Ena stunden får vi ta tag i det som var i söndags (herrstafetten), medan det nästa dag blir medaljfirande. Så det är verkligen skilda världar. Men vi är ändå ett lag, sade landslagschef Anders Byström tidigare under OS.

För de svenska OS-damerna som helhet följer insatserna i norra Italien en tydlig trend. I fem raka vinterspel – 1972 till 1988 – tog de inte en enda medalj. Pernilla Wiberg bröt medaljtorkan med sitt storslalomguld 1992, och därefter har kurvan pekat stadigt uppåt. I tre raka vinter-OS har damerna nu slagit det tidigare medaljrekordet, i år dessutom med bred marginal.

”Jämställd satsning”

Sverige vinner till och med damernas guldliga i hela OS, tack vare söndagens fenomenala avslutning med guld både i femmilen och damernas curling.

Annons

De blågula damerna stannar på sex guld, sex silver och tre brons. Även Nederländerna (6 guld–4 silver–0 brons) och USA (6–3–8) har tagit lika många guld.

— Jämfört med delar av omvärlden har vi nog en väldigt jämställd satsning. Från SOK:s sida gör vi ju ingen skillnad över huvud taget i satsningen som vi erbjuder, min känsla är att det är samma även i våra specialidrottsförbund. Det är såklart en faktor som bidrar till att vi kan vara med och konkurrera högt uppe, säger Fredrik Joulamo.

Han vill annars inte dra några stora växlar på att skillnaden är så stor mellan damernas och herrarnas prestationer. Så sent som i senaste vinter-OS i Peking 2022 var medaljfördelningen betydligt jämnare, om än med ett litet övertag för damerna.

— I efterhand kommer vi såklart utvärdera och se om vi kan göra något annorlunda. Men det är mer på individnivå, inte killar kontra tjejer, säger Fredrik Joulamo.

Fakta: Dammedaljer i vinter-OS sedan 1992

1968 tog Toini Gustafsson två skidguld och var med i laget som även tog medalj i stafett. Sedan följde en lång medaljtorka ända till 1992, då den positiva trenden inleddes.

Antal medaljer per vinterspel (för 2026 ingår curlingdamernas medalj – det blir antingen guld eller silver i dag):

1992, Albertville: 1

1994, Lillehammer: 2

1998, Nagano: 2

2002, Salt Lake City: 5

2006, Turin: 9

2010, Vancouver: 5

2014, Sotji: 6

2018, Pyeongchang: 10

2022, Peking: 10,5 (medalj i mixedcurling räknas som halv)

2026, Milano Cortina: 15,5 (medalj i mixedcurling räknas som halv)

Kommentarer

Annons
Annons
Annons