Elitserien eller allsvenskan: Kommers eller idealism?
De två överlägset största publiksporterna i Sverige står inför två radikalt annorlunda ekonomiska situationer. Nyheter24 granskar nu förhållandena och reder ut begreppen.
Samtliga siffror är i miljontals kronor om inte annat anges.
AIK: - 9,1.
Dif: - 27,8.
Elfsborg: + 1,4.
Gais: + 2,4.
Gelfe: - 5,0.
IFK Göteborg: + 0,5.
Halmstad: - 17,4.
Helsinborg: - 1,5.
Häcken: + 1,0.
Kalmar: - 8,9.
Malmö: - 32,8.
Mjällby: + 10 000 kronor
Norrköping: + ,5,6.
Syrianska: + 0,3.
Trelleborg: + 50 000 kronor.
Öreborg: +2,5.
Några månader per år överlappar den svenska fotbollen med elitseriehockeyn. I lördags drog allsvenskan igång och under tisdagskvällen gick den första matchen i SM-finalserien av stapeln.
Med anledning av det granskar nu Nyheter24 hur det kan vara så förhållandevis stora ekonomiska skillnader mellan de två sporterna.
– Det finns mängder med faktorer som gör att hockeyn just nu överlag mår väldigt bra, säger Hockeyligans vd, Peter Gudmunsson, till Nyheter24.
Kvalitetsstämpel
En av dessa faktorer är den något kontroversiella regeln som innebär att inget lag i elitserien direkt faller ur och ner i hockeyallsvenskan. Detta genererar, enligt Gudmunsson, ett klimat av ekonomisk trygghet för lagen i ligan.
– Men framför allt skapar det också en kvalitetsstämpel på serien. Det är helt enkelt Sveriges bästa lag som gör upp i elitserien, något som självklart bidrar till att vi från mitten av 90-talet ständigt tuggat in fler besökare.
100-procentig ökning
När fotbollen gjorde sin stora comeback i och med VM-bronset 1994 fick hockeyn en liten "dipp i sina publiksiffror". Drygt en miljon svenskar var och såg elitseriesäsongen 1995-96. Men sedan dess har den ständigt ökat.
Och nu är det mycket som talar för besöksantalet når upp till två miljoner.
Som bekant vann Malmö FF SM-guld i fotboll 2010. I samband med segern redovisade även skånelaget en förlust på drygt 30 miljoner kronor. Något som fick fotbollssverige att tappa hakan.
Hur ställer man idealismen gentemot kommersalismen?
– Det är klart att det är en svår fråga. Det är helt enkelt så att vi levererar underhållning till den publik som vill närvara. Utan publik har vi ju ingen kommers. Så det är en tuff balansgång, säger Gudmunsson.
"Andra förutsättningar råder"
När man i stället granskar hur fotbollens ekonomiska situation ser ut måste man ha ett par aspekter i åtanke.
Dels saknar hockeyn några egentliga övergångssummor gällande spelartransfers.
Samtidigt är allsvenskan rankad på 28:e plats i världen, däremot är elitserien - med undantag för NHL - en av världens bästa hockeyligor.
– Om man tar Malmö FF som exempel. De visade upp en förlust på närmare 30 miljoner kronor i fjol, men det är en förlust de utan vidare kunde fått till ett nollresultat om de bara sålt av två eller tre spelare, säger Svenska Fotbollförbundets chefekonom, Kjell Sahlström till Nyheter24.
Det är dessa dolda summor som existerar i föreningarna som gör det möjligt för klubbarna att redovisa mångmiljonförluster.
– Jag vill inte tala för Malmö FF, men som ekonom kan man se det som en investering att inte sälja sina spelare. Med den trupp MFF har kan de absolut hävda sig i Champions League-kvalet - något som i förlängningen även höjer värdet på de spelare som finns i klubben.
– Dessutom sitter klubben på ett eget kapital som angränsar till 80 miljoner svenska kronor, så det är inte direkt någon fara på taket i Malmö.
Ser du värdet i att införa en kvalitetsstämpel i allsvenskan, en som liknar den som existerar i elitserien?
– Absolut inte. Det faktumet att elitserien mår bra ekonomiskt gör det nästan omöjligt för klubbar ifrån hockeyallsvenskan att hävda sig. I många fall har elitserieklubbarna nästan fyra gånger så hög omsättning som utmanarna. Det blir sportsligt förkastligt, säger Sahlström för Nyheter24.
Men riktigt så enkelt är det inte. Den sammanlagda förlusten för de allsvenska klubbarna under 2010 uppgick till drygt 90 miljoner svenska kronor. Endast hälften av klubbarna visade upp ett positivt resultat.
Med andra ord ska då - enligt Sahlströms resonemang - åtta klubbar satsa mot allsvenskt guld i år. Men det är en orealistisk syn på förhållandena.
Svensk fotboll står inför några av sina tuffaste år på decennier.
Tuff balansgång
Frågan är nu om det är dags att ge upp en del av idealismen i utbyte mot bättre kommersiella muskler? Eller finns det andra lösningar på problemet?
– Den största aspekten för vår positiva ekonomiska situation är de samarbetspartners vi nu har. Vi är otroligt nöjda med dessa och vad de ger oss - både medialt och ekonomiskt, avslutar Hockeyligans vd, Peter Gudmunsson.
