"Sverige är bra på kampsport"
KRÖNIKA. Trots att relativt få svenskar utövar kampsport har vi internationella stjärnor i en hel rad sporter. Och det kan bara bli bättre.
Varje måndag skriver jag krönikor om aktuella ämnen som intresserar mig.
18 juli - "Gustafsson skriver historia"
25 juli - "Jag älskar tråkiga matcher"
1 augusti - "När hjältar faller"
8 augusti - "En svensk stjärna är född"
Man kan även läsa mina tankar om kampsport, media och annat på Twitter som @borgudd.
Sverige är ett litet kampsportsland om man tittar internationellt. I många andra länder lever judokas, MMA-fajters, brottare, boxare och andra på sin idrott. När de vinner internationella titlar belönas de med väl tilltagna bonusar från förbunden, i Sverige är verkligheten en helt annan.
Majoriteten av våra stjärnor kan i bästa fall i perioder leva på sin sport men oftast har de arbeten vid sidan om då sponsorpengar och elitstöd inte räcker långt.
Tävlar man i en OS-sport som judokan och den tvåfaldige EM-medaljören Marcus Nyman är stödet från SOK viktigt och ganska väl tilltaget.
Men tävlar man på ställen som Rio de Janeiro, Tokyo och Miami under året räcker de pengarna knappast hela vägen och 21-åringen Nyman arbetar deltid som hissmontör trots att han rankas som tolva i världen.
För boxaren Frida Wallberg som förra året erövrade bältet i WBC som första svensk någonsin är situationen liknande. Även om hon är proffs och får betalt för sina matcher ska hon inför höstens match för första gången ta ledigt från sitt jobb för att satsa på boxningen.
Listan över liknande berättelser skulle kunna göras hur lång som helst. Men trots att våra svenska kampsportare alltså ofta ställs mot utövare som kanske lever som heltidsproffs gör de onekligen bra ifrån sig.
Bara i år har Ida Hansson tagit ett historiskt VM-silver i brasiliansk jujutsu precis som Mikael Marffy. Alexander Gustafsson har vunnit två matcher i UFC och är nära den absoluta toppen. Madeleine Vall vann EM i thaiboxning, Sara Widgren gjorde detsamma i jujutsu och Mikael Knutsson gjorde det i submission wrestling.
Läg där till en rad andra medaljer i internationella tävlingar samt viktiga segrar för MMA-fajters som Assan Njie, Sirwan Kakai och Martin Svensson. Lägg också till att Papy Abedi ska göra debut i UFC och att Hamid Corassani ska vara med i The Ultimate Fighter.
Jag kan fortsätta hur länge som helst men ni förstår var jag vill komma, Sverige är bra på kampsport. Trots att ganska få ännu utövar det om man ser till andra länder och det faktum att väldigt få kan leva på sin sport.
En del av de allra bästa svenskarna söker sig förvisso utomlands för att få bra sparring, ett par har till och med flyttat från landet. Men träningsläger åker alla nationer på och en stor del av träningen bedrivs trots allt i Sverige.
Jag tror helt enkelt att hemligheten är vår djupt rotade idrottsrörelse. Det finns väl utbyggda system för bidrag till idrottsrörelsen som möjliggör att många kan träna, även om stödet till eliten inte är lika stort som i andra länder.
Det finns även mängder av duktiga tränare som har gedigen utbildning för vad de gör och är hela grunden till de talanger som produceras.
Redan nu är Sverige väldigt framgångsrikt, när intresset och den mediala bevakningen för kampsport ökar kan det bara bli ännu bättre. Stjärnorna kommer att bli många fler.
