Historikern: "Fotboll och politik hör inte ihop" är idiotiskt
DOKUMENT. En fotbollshistoriker och en människorättsorganisation om Sverige, fotboll och diktaturer: "Vi spelar hellre mot vem som helst än inleder bojkotter".
Hur används fotbollen som ett politiskt instrument?
- Den används överallt för att stärka den nationella gemenskapen och skapa nationalism via landskamper. I dag ser man tydligt att nya nationer, eller områden som på något vis vill bli erkända, spelar riktiga eller mer symboliska landskamper: Till exempel Baskien, Palestina och Sameland.
Hur använder diktaturerna den?
- Fotbollen i Östeuropa drevs politiskt där olika klubbar systematiskt knöts till vissa institutioner, armén, polisen, fackföreningar och spelare flyttades utan vidare för att gynna vissa lag. Hela systemet syftade till att få fram starka landslag som kunde göra propaganda, såsom skedde när DDR slog Västtyskland i fotboll i VM 1974.
Vad betyder landskamperna för diktaturerna?
- De är viktiga men tveeggade. Fotbollen var viktig för fascismen, medan nazisterna inte brydde sig nämnvärt. I Brasilien och Argentina har diktaturer under hela efterkrigstiden försökt nyttja fotbollen politiskt med mer eller mindre lyckat resultat då fotbollen även kan ses som en frihetlig zon för folket.
I modern tid?
- I dag brukar man säga att Irans landslag snarast representerar det fria (mer liberala) folket (inklusive kvinnorna) på trots av att regimen försöker utnyttja landslaget.
Torbjörn Andersson är förtfattare till boken "Spela fotboll bondjävlar!" (Symposion 2011) som handlar om fotboll och politik på lokal nivå.
STOCKHOLM. Den 18 januari spelar Sverige borta mot Bahrain. En diktatur där samma familj har styrt sen 1700-talet, som har fängslat sin egen målvakt och stängt av ytterligare tre spelare för att de deltagit i regimkritiska demonstrationer. Något som har väckt reaktioner från internationella organisationer.
– Precis som sjuksköterskor visar sympati med varandra så borde fotbollsspelare göra det, säger Elisabeth Löfgren, pressekreteraren för Amnesty till Nyheter24.
Människorättsorganisationen tänker inte ta ställning för att landslaget borde ställa in matchen. Samtidigt tycker Amnesty att Sverige borde utnyttja tillfället och uppmärksamma landets situation med en manifestation.
– Styret är beroende av kontakt med omvärlden, landskamper är en sådan kontakt och nu kan vi visa att vi vet vad som händer i landet och att det inte är okej, säger Löfgren och fortsätter:
– Av den anledningen tycker jag man borde göra något för mänskliga rättigheter är något som ska finnas överallt, även i idrottens värld.
"Vi går inte emot FIFA"
Tidigare har landslagschefen Lars Richt förklarat för Nyheter24 att Sverige följer FIFA:s lista över bannlysta länder där bland annat Libyen och Nordkorea ingår.
I övrigt ingår det inte att belysa det politiska klimatet i länderna man spelar då SvFF "inte är en politisk organisation". Ett resonemang som historikern Torbjörn Andersson känner igen.
– Sveriges syn att idrott och politik inte hör ihop har snarast lett till att man vill idrotta mot alla i stället för att leda bojkotter, säger han till Nyheter24.
Sverige och landskamper: "Möter dem som vill"
Andersson är verksam vid Malmö högskola och är specialiserad på allt som rör fotboll. Ur ett historiskt perspektiv präglas svensk idrott av den politiska neutralitet.
– Sverige har varit naiva och hävdat att sport och politik inte hör ihop och därmed spelat mot alla som velat, mest flagrant var de landskamper som spelades mot Tyskland mitt under andra världskriget, säger han.
Han nämner också att Sverige var bland de första att börja idrotta mot Sovjetunionen och att IFK Malmö var första klubb i världen som bröt ententens bojkott mot centralmakterna och började spela mot tyska lag efter första världskriget.
Stämmer det att fotboll och politik inte hör ihop?
– Det är givetvis ett idiotiskt påstående, som man ofta hör i ett land som Sverige. Det är ju snarast ett värderande uttryck för hur man idealt vill ha sporten.
