”Fast anställning och guldklocka? Inte för 90-­talisterna!”

90-­talisterna är inte som andra generationer. De vill bli framgångsrika och ha kul, men helst inte arbeta mer än tidigare, enligt framtidsforskaren Peter Majanen. Deras särskiljande attityder får stora konsekvenser när de nu tar steget in i arbetslivet.

”Vi har en helt annan arbetsmarknad idag. De unga som nu börjar arbeta värdesätter sin frihet betydligt högre”, säger Karin Bill, vd på den digitala kommunikationsbyrån Pronto.

Hon ser ett tydligt generationsskifte, där äldre generationer är starkt påverkade av sina föräldrar som arbetade länge på samma företag, belönades med guldklocka och gick i pension med avbetalat huslån.

”90-­talisterna är inte formade på samma sätt, och idag kan det snarare vara svårt att få dem att vilja satsa fullt på en tillsvidaretjänst. Särskilt om de är riktigt duktiga, då kan de alltid få ett jobb och vill istället känna större frihet”.

Karin Bills iakttagelse får stöd i SCB:s statistik, där nära hälften av alla unga med friare visstidsanställningar föredrar att vara visstidsanställda framför en tillsvidaretjänst. Dessutom skulle en majoritet av dem välja ett ”roligt jobb med tidsbegränsad anställning” framför ett ”mindre roligt jobb med en fast tillsvidareanställning”.

”De unga idag vill i allt större utsträckning vara fria och kunna hoppa på alla nya och spännande möjligheter som dyker upp”, kommenterar Bill.

Även om varje nyanställning innebär ett enormt stort ekonomiskt åtagande och ett väldigt ansvar för små företag som Pronto, så är det enligt Karin Bill ett minst lika stort steg för den arbetssökande att binda upp sig för en tillsvidaretjänst.

”Båda parter tjänar därför på att ha en öppen och ärlig dialog, och en visstidsanställning kan då hjälpa både arbetsgivare och arbetstagare att våga testa om det verkligen är rätt”, säger Karin Bill.

Som vd för den digitala kommunikationsbyrån Pronto har hon haft stor nytta av visstidsanställningar. I många av byråns kortare projekt krävs specifika kompetenser som kanske inte alls behövs efter projektets slut, och då är det naturligtvis svårt att erbjuda en fast anställning. Karin Bill menar dock att visstid ändå är en bra språngbräda in i företaget -­ för den som vill ha en fast tjänst.

”När vi träffar riktigt duktiga personer som överträffar våra förväntningar försöker vi så klart få in dem i företaget på något sätt. Utan duktiga medarbetare har vi absolut ingenting. Om våra anställda lämnade företaget skulle vi i princip bara ha datorer och ett gäng gamla priser kvar”, säger Bill och pekar på de imponerande reklampriser som byrån kammat hem genom åren.

Från fackligt håll och på EU-­‐nivå har hård kritik riktats mot de friare visstidsanställningarna, med krav på kraftiga begränsningar. Det skulle dock enligt Bill slå hårt mot Pronto och andra innovativa småföretag.

”Vi skulle tvingas gå en mycket säkrare väg och bli betydligt mer konventionella. Utan visstidsanställningar skulle vi även tvingas snurra betydligt mer och hårdare på den befintliga personalen, som kanske inte alltid skulle få arbetsuppgifter som matchade deras spetskompetens”.

Karin Bill tycker att regelverken istället borde anpassas efter hur företag och anställda själva vill ha det.

”Värderingarna har förändrats. Då måste man fundera över om unga människor verkligen vill jobba på precis samma sätt som sina föräldrar?”