Hej fina ni!
Hur mår ni? Jag mår bra! Har äntligen, äntligen fått tid för skrapning imorgon. Var på en undersökning här i Stockholm nyss och det konstaterades att det var mycket rester kvar. Är så tacksam att jag fick tårar framför läkaren som jag fick träffa. Känns som att detta har pågått i en evighet trots att det bara är cirka två månader. // Gabriella Joss

I slutet av augusti skrev Gabriella Joss på sin blogg att hon och hennes sambo fått veta att barnet i Gabriellas mage inte längre levde, och eftersom kroppen inte stötte ut det på egen hand (genom ett missfall) så fick hon genomgå en abort.
Tyvärr visade det sig att det fanns ganska mycket rester kvar i livmodern från graviditeten och tidigare idag så sövdes hon ner i Stockholm för att kunna genomgå en skrapning.
Allt verkar ha gått bra och Gabriella postade dessa uppdateringar på Instagram där hon bara längtar hem till sina små nu.

Skönt att allt gått bra, och att hon nu kan blicka framåt.
Så här skrev hon förresten på sin blogg efter att ha fått frågan om varför hon har så bråttom att bli gravid:

Den största anledningen är väl att vi båda känner att vi har hittat rätt person i livet och att det inte finns något att vänta på. Min kille är ändå 30 nästa år och jag har ju småbarn nu och har inte världens lust att låta dom bli 10 år och sedan börja om med småbarnsåren igen. Vill gärna att dom ska ha rätt tätt mellan varandra allihop. Min tanke innan har ju varit att aldrig mer ha fler barn (och var till och med inne på att sterilisera mig som jag kanske har nämnt innan) men tänk vad allt kan ändras när man hittar sin människa med stort M. Vill ha allt med honom och att gifta sig och få barn ihop känns så självklart för båda. Sedan är det egentligen inte bråttom men känns jobbigt att gå runt och blöda och bli påmind varje dag om vad som hade kunnat vara. Så mitt främsta fokus ligger på att bara få igenom en skrapning för att slippa gå omkring dag ut och dag in med en gammal graviditet. Ni som varit med om samma vet att det är rätt slitsamt både fysiskt och psykiskt. // Gabriella Joss

Det här…
När två influencers – samtidigt – ”tipsar om” varandras konton för att få fler följare, för att sedan, synkroniserat radera tipset efter någon eller några timmar.
Förr i tiden kallades det för ”länkbyte” på bloggar, men jag trodde faktiskt inte att etablerade profiler gjorde sådant här längre.
Då är det väl bättre att hoppa på någon av alla dessa ”verified-grupper” som finns och där man kommenterar varandras bilder. Eftersom kommentarer från verifierade konton rankas högre enligt Instagrams algoritmer, än de som inte har en blå bock vid sitt namn, så boostar man varandras algoritmer på detta sätt.
Värt att tillägga är även att alla kommentarer som kommer från verifierade konton, alltid hamnar högt upp i kommentarsfältet vilket man hoppas ska leda till fler följare.

Om man inte arbetar med sociala medier utan enbart har det som underhållning….
Bryr man sig då det minsta om algoritmer eller allt annat trams som är på blodigt allvar för en influencer och andra som arbetar med detta?

Vad gäller mitt eget Instagramkonto så funderar jag inte särskilt mycket kring det, utan det är vad det är…
Däremot kan jag bli vansinnig på att Instagram bestämmer vilket innehåll jag får se, när jag vill se ALLT!
AAAALLT!!!
I KRONOLOGISK ORDNING!!
PLEASE!!!

Visa det här inlägget på Instagram

Är så peppad på att åka och min kille som är bäst på att fota och filma osv ska ta med sig sin drönare bland annat så att vi kan ta fina bilder. Är nog peppad på att bara få komma till värmen men att dessutom få bra material där gör ju saken extremt mycket bättre =) Vi har skrivit in varandra i varandras företag nu med och det blir kul att se vad vi kan hitta på för kul tillsammans framöver. // Gabriella Joss

Gabriella Joss och hennes kille har skrivit in varandra i det egna företaget och ser fram emot att hitta på kul saker tillsammans.
Skulle jag och min sambo börja jobba ihop så skulle vi nog starta ett tredje företag tillsammans, samtidigt som vi håller våra existerande bolag som de är.
Nu verkar ju Gabriella och hennes sambos företag gå lite mera i samma linje vad gäller bolagsbeskrivning så kanske är det ett bra sätt för dem att slippa kostnaden för aktiekapital som krävs för att starta upp ett nytt aktiebolag?

Paret ska till värmen snart, så det får väl bli det smått sexistiska mandomsprovet för Zebastian och hans drönare, att visa vad de går för. 😉

Ni är många som reagerat på Gabriella Joss reklam för Xlash, där många av er inte ens tror att det är Gabriellas öga på den första bilden. Många av er tror att bilden föreställer är ett av hennes barns öga.
Med tanke på att Reklamombudsmannen precis fällt Paula Rosas för att ha haft mascara på sin ”efterbild”, vilket de såg som vilseledande, så tänkte jag att jag skulle gå till botten med även den här Xlash-reklamen.
Jag ställde helt krasst frågan till Gabriella, och här är konversationen i sin helhet:

Bilden föreställer alltså Gabriella, men är från 2014 och efter att hon gjort en misslyckad fransförlängning.
Här kan ni se det inlägget.
En smula missvisande, om ni frågar mig.

Huruvida hon kommer ta ner inlägget och göra om alltsammans, vet jag inte.
Hade det varit jag så hade jag definitivt gjort det, och med en förklaring och även en ursäkt till följarna.
I Paulas fall så hade Xlash godkänt hennes reklam innan hon publicerade den , men om så är fallet med Gabriellas reklam vet jag inte.
Uppdatering: Xlash hade godkänt även Gabriellas inlägg så i slutänden är det företaget som verkar släppa igenom vad skit som helst.

Det inger ju inga större tankar om seriösa företag, som släpper igenom den här typen av reklam. 
Kanske kan var dags att sätta sig ner och ta sig en funderare på vilken typ av företag man vill profilera sig som?
Vi man vara ett, där potentiella kunder redan vet att det inte går att lita på före och efterbilderna, eller ett som tar sin marknadsföring seriöst och som aldrig skulle släppa igenom den här typen av reklaminlägg av påverkare?
Eller är Xlash helt enkelt ett företag där kvantitet är viktigare än kvalité?

Vad tror ni? 

Känns så konstigt att öppna datorn och skriva. Har ju inte bloggat på typ tre veckor. Känns nästan lite som att jag har glömt hur man gör. Jag har haft en så sjukt jobbig period i mitt liv. Fick veta på tidigt ultraljud att fostret i magen inte levde och fick göra klart ”aborten” efter ett par dagar då kroppen inte stötte ut den själv. Jag har behövt min tid för att bearbeta allt och innan allt detta så mådde jag så illa att jag i princip inte kunde ta hand om mina barn. Har precis kommit tillbaka lite på benen igen och börjar landa lite i allt som har varit och är. // Gabriella Joss

Ni är många som undrat över varför Gabriella Joss inte uppdaterat sina sociala medier på ett tag, och nu har hon postat en förklaring till det på sin blogg.
Hon fick veta att barnet i magen inte längre levde, och eftersom kroppen inte stötte ut det på egen hand (genom ett missfall) så fick hon genomgå en abort.
Hon skriver i sitt inlägg att det känns okej, samtidigt som hon känner sig tom och har varit jätteledsen över det som hänt.

Hon vill inte ha, och kommer heller inte svara på några frågor om det som hänt.
Hon bearbetar det tillsammans med sin sambo och försöker se på den som hänt som att de nu får lite mer tid tillsammans, bara de två.
De har även en resa bokad, där de inte ska göra något annat än sola, bada, sova och äta gott.
Förhoppningsvis så har hon hittat sig själv mer igen fram tills dess också, och avslutar inlägget med orden:

Med detta inlägg så lämnar vi detta och jag säger välkommen tillbaka till både mig och er. Jag har saknat er <3 // Gabriella Joss

ja, vad är det hon drabbats av egentligen?
En stalker? En imitatör? En bedragare? En besatt?
Jag vet faktiskt inte i vilket fack man stoppar in en person som låtsas vara någon annan på sociala medier, med allt vad det innebär. Den här ryska personen har alltså skaffat sig ett Instagramkonto där hen uteslutande postar bilder från Gabriella Joss liv, och låtsas är hennes egna.
Jag tycker över lag att sådant här beteende är obehagligt, men när hon blandar in och publicerar bilder på Gabriellas barn så höjer sig den obehagliga nivån ytterligare ett snäpp.

Gabriella har bett sina följare om hjälp med att anmäla kontot så det blir nertaget, och jag tror faktiskt att så nu har skett. 
Men visst fan är det obehagligt att en människa i Ryssland leker att hon är Gabriella inför sina 5300 följare, som förmodligen inte har en aning om att de följer ett fejkat konto.
En av Gabriellas följare som pratar ryska, skriver i ett DM till henne hur den här fejk-GabJoss helt gått upp i sin karaktär och verkligen levt sig in i hennes liv.
CREEPY!

Hur är man funtad om man gör något sånt här?
Varför gör man det?
Är ens egna liv så pass tråkigt och ointressant att man måste låtsas vara någon annan för att överhuvudtaget ha något att posta på sociala medier?

Visa det här inlägget på Instagram

Jag har ju tidigare berättat att jag är gravid väldigt tidigt och denna gång blev inget undantag. Får jag missfall kommer jag ändå att vilja berätta det för er och då jag mår som jag mår + redan har synlig mage (vet att det är tarmar som rör sig och inte bebisen ännu men ändå, haha) så känner jag bara att det är skönt att slippa dölja det. Kan inte tänka mig att gå runt i flera veckor och dölja hur jag egentligen känner och hålla uppe någon fasad. Det är bara inte min grej. // Gabriella Joss

Jag visste att jag hade skrivit ett inlägg på temat ”berätta om tidig graviditet och missfall” och bestämde mig för att leta upp det med tanke på det Gabriella Joss skriver på sin blogg.
Det visade sig att inlägget från 2017 handlade om Gabriella, och att jag skrev inlägget när hon var gravid med Jolie.
Har vi kommit någonstans sedan dess?
Jag tycker fortfarande att det är så märkligt att man inte ”ska” berätta om sin graviditet före vecka 12 eftersom risken för komplikationer är som störst fram till dess. Återigen känner jag ”OCH”?
Blir man inte lika ledsen för ett missfall före vecka tolv? Varför ska man dölja sin sorg om graviditeten avslutas före vecka 12?
Det är så himla märkligt, alltsammans….

Varför ska man dölja sin graviditet fram till att man kan vara hyfsat säker på att det kommer gå bra?
Varför dölja någonting alls tills man vet det med största sannolikhet kommer gå bra?
Inte tusan gör man så någon annanstans?
Ska man dölja att man är sjuk, och bara berätta om det när man ser att behandlingen går åt rätt håll?
Varför ska man behöva dölja sin graviditet fram till vecka tolv, när ett missfall i vecka 10 förmodligen är ett lika stort trauma för någon som är ofrivilligt barnlös, som ett missfall i vecka 18.

Jag förstod det inte då, och jag förstår det inte nu och tycker att Gabriellas resonemang och frågeställning är fullt rimlig och någonting jag skulle vilja att det pratades mer om.
Givetvis ska man bara dela med sig av sådana här privata och personliga saker om man vill, men vill man så tycker jag inte att det ska finnas någon sådan här ”oskriven regel” om hur man BÖR göra.

Visa det här inlägget på Instagram

”Det går snabbtt i hockey” blir lite extra pappaskämt-fyndigt här med tanke på att Zebastian Possler ÄR just hockeyspelare. 
Man kan säga att han satte pucken i krysset här. Gjort sig skyldig till en smula ”roughing” om man så vill. Kanske får två minuter för ”high stick” if you know what I mean?

Förlåt, jag ska sluta nu…eller rättare sagt, jag hade tänkt sluta nu, men så fick jag syn på de här båda hockeytermerna och fick ny feeling…

Förlåt för allt och grattis till Gabjoss och Zebastian!

❤️

Att Umeås största influencer är kär och galen kan väl ingen ha missat?
Hon är numera sambo med sin Zebastian och visar nu upp en liten kärlekstatuering som hon gjort – ett Z i ljumsken.

Tidigare kunde jag förfasas..eller kanske inte förfasas men tycka att det är lite dumdristigt att tatuera in en partners namn med tanke på att en tatuering är permanent.
Men det är de ju inte längre – permanenta alltså.
Ångrar man sig så kan man antingen lasra bort en tatuering eller helt sonika bara tatuera över den, eller hur?
YOLO liksom..

I vårt nya hus så ingår det ett hönshus som efter hönorna användes som just tatueringsstudio.
Jag kanske borde sadla om och börja gadda folk till en billig penning hemma på tomten, istället för att sprida glitter på internet?
Jag kan inte påstå att jag är något vidare på att rita, men det verkar inte heller Kniv-Micke vara, och kan han, så kan fasen jag också. 😉