Väl hemkomna så hade vi väääärldens tjafs. Jag med mina hormoner bara brast och exploderade och vi bråkade ihjäl oss. Slutade med att jag faktiskt satt ensam på självaste julaftonskvällen med förvärkar och var så arg, ledsen, förbannad, galen, förstörd.. // Gabriella Joss Possler

Gabriella Joss Possler har publicerat sin förlossningsberättelse och den målar inte upp en alltför snygg bild av hennes man och deras förhållande, men jag antar att han godkänt att hon publicerar det här. 
Jag förstår dock inte varför man gör det, men idag kanske det förväntas, snudd på krävs, av en influencer att publicera en förlossningsberättelse och helst också en video på alltsammans, så det där med integritet och gränsdragning kastades kanske ut genom fönstret för längesedan?

Läs gärna hela Gabriellas inlägg innan ni kommenterar. 

---

Här nedan ser ni lite bilder från samma dag när jag hade bästis här och vi åt smörgåstårta och wienerbröd. Vi båda älskar smörgåstårta så passar alltid på att äta det med henne då min man inte alls delar samma kärlek ;p // Gabriella Joss Possler

Smörgåstårta verkar vara en sådan sak som folk antingen älskar eller avskyr, och ingenting där emellan. Jag funderar över om smörgåstårta anses vara ”white trash” av de som inte gillar det? Ni vet, tillsammans med att leka på gatan, inte ha vantar på vinter och behålla klistermärkena på Iittalaglasen?
Personligen ÄLSKAR jag smörgåstårta och gör helt ärligt den absolut bästa smörgåstårtan efter min pappas recept. Och nej, det finns ingenting ni kan säga som ändrar på det.
I vår poddstudio finns det två älskare av smörgåstårta och en som hellre slickar rent en bajamaja än äter det.
Kan det ha med att komma från en mindre stad, att det bidragit att man älskar smörgåstårta? Inte fan hade vi sushi och sådana moderniteter där jag växte upp, det var smörgåstårta och en och annan tropisk planka för den som verkligen ville festa till det.

Den röda tråden i det här inlägget är alltså Gabriella Joss Possler som älskar smörgåstårta och kommer från Umeå. Umeå räknas väl som en mindre stad väl? Så vida man inte läser av Isabella Löwengrips statistik då vill säga. Hon menade ju tidigare att 600 000 av hennes följare bodde i just Gävle, en gång när hon presenterade sin statistik, men så vet vi ju vid det här laget att det inte är en av hennes starkaste sidor.
Men tillbaka till den röda tråden. Umeå, smörgåstårta, white trash-listan, podd och tropisk planka.

Ni vet ju vad som kommer nu…
Team Smörgåstårta eller Team Slicka bajamaja?

Vid en närmare kontroll hade Umeå 132 235 invånare vid årsskiftet 2022/2023, så en betydligt större stad än den jag växte upp i.
Faller min teori om smörgåstårta här?

Jag har gjort ett litet stopp inne hos Gabriella Joss Possler, då hon låtit bloggen eka tom sedan den 29 juni. 
Det allra sista inlägget på bloggen, som postades innan sommarskuggan tog över den är ett reklaminlägg, och reklaminlägg har det inte varit ont om, även på Instagram.
Så här ser hennes flöde ut och jag undrar helt enkelt vad ni tycker om fördelningen mellan ”vanliga” inlägg och reklaminlägg.
Av 18 inlägg är 11 av dem reklam.

Gabriella Joss Possler tar till Instagram för att prata om sitt dåliga mående, och att hon kommit fram till att hon tror att hon nog har en förlossningsdepression. 
Hon förtydligar att hon känner igen sig i mycket av det hon läst om förlossningsdepressioner på nätet, men inte  vad gäller självmordstankar eller viljan att vilja skada sitt barn. De känner hon inte igen alls, utan hon skriver att hon har en jättestark anknytning till sin bebis.

Gabriella skriver om hur tacksam hon är för att Andrea Norrman pratade om sin förlossningsdepression och väljer nu att dela sina känslor med förhoppningen att det kanske kan hjälpa någon annan. 
Förhoppningsvis får hon den hjälp hon behöver.
Att må dåligt är ingenting att skämmas över, vare sig det gäller en förlossningsdepression, en helt ”vanlig” depression eller någonting helt annat.

Kolla vad fint!! Vad glad jag blir av hennes fina följare!

Och på tal om någonting helt annat…
Tydligen rakar man sig innan laserbehandling, så det är svaret på frågan från det här GabJoss-inlägget. 

Måste dela något med er som jag verkligen tyckte var så jobbigt och hemskt! Har helt glömt bort hur rädd man kan bli av en sådan händelse. För någon natt sedan så rullade Kenzo ner från sängen och jag vaknade bara av ett dunk följt av ett skrik. Trodde att jag skulle få en hjärtattack. Jag blir ju handlingsförlamad när något hemskt händer men min man var snabbt uppe och kollade honom. Han verkade vara helt okej. Han lugnade ner sig supersnabbt och började amma, låg vaken rätt länge och tittade på mig innan han till slut somnade. //Gabriella Joss Possler

Gabriella berättar på bloggen hur hennes bebis rullade ur sängen nyligen, hur rädd hon blev och sin reaktion på alltsammans.
Riktigt när det inträffat vet man inte eftersom hon glömt att dela med sig av det tidigare.
Bebisen Kenzo verkar ha återhämtat sig snabbt, men pga detta så har hon skrivit en lista på de obehagligaste minnena från olyckor som hennes barn varit med om.
I kommentarsfältet älskar man inlägget (tre inlägg men ändå..)

Min lista är nog gedigen… hur är det själv? ?

Nu är Kenzo inne i den där åldern där han har skavt bort allt sitt tjocka, mörka hår. Han har en liten tuss bak i nacken nu för tiden. Så sött! Detta är ju ett HETT ämne som diskuteras ihjäl men när Jason var liten så rakade vi honom. Han var ett år då. Jag är ju halvryss och i den kulturen så gör man så med alla bebisar/småbarn typ. Jason har idag tjockt, fint hår. Jolie rakade vi inte och hon har idag väldigt tunt och skandinaviskt hår. Sammanträffande eller kan det stämma att man faktiskt får lite tjockare barr av en rakning som bebis? =) Är ni team ”det är okej att raka en ettåring” eller team ”detta är helt orimligt”? // Gabriella Joss Possler

Minns ni när GabJoss och Fjodor rakade Jasons huvud? 
Jag skrev det här inlägget och tyckte alltsammans var ren och skär galenskap.
Jag antar att jag blivit en smula luttrad, för hade detta skett idag så hade jag nog inte reagerat nämnvärt på tilltaget.
I kommentarsfältet är de allra flesta eniga, att det är en ren myt att barn som rakas på huvudet får tjockare hår.
Det låter så här:

Så…
Är ni team ”det är okej att raka en ettåring” eller team ”detta är helt orimligt”?

Och på tal om influencers och hår. 
Just nu är det många influencers som gör hårtransplantationer för att flytta sina hårfästen, bland annat för att minska vikar etc.
Visste ni att Hollywoodstjärnorna Marilyn Monroe och Rita Hayworth ska ha genomgått skönhetsbehandlingar – kallade ”electrolysis” – för att flytta UPP sina hårfästen och ändra utseendet på dem?

Både här inne och inne på Gabriellas blogg har det förekommit frågvisa kommentarer om hennes man, och faktumet att han inte syns på hennes sociala medier i samma utsträckning som tidigare.
Jag är helt med de kommentarer som skriver att Gabriella inte har någon som helst skyldighet att besvara dessa frågor, för det har hon inte.
Däremot ställer jag mig lite frågande till det narrativ som hon bygger upp genom att godkänna alla kommentarer som handlar om detta. Alla kommentarer måste manuellt godkännas innan de syns.
Jag kan inte låta bli att undra, eftersom det är en högst medveten handling, ATT godkänna dem. Hon hade lika gärna kunnat låta bli att godkänna dem om det är någonting hon inte vill prata om, så att hon godkänner dem är en smula märkligt.

Hur tänker ni här?
Har influencers alltid en agenda?

Jag ramlade in på Gabriella Posslers blogg och fick se det här. Det HÄR! 
Vad har hänt?
GabJoss brukade vara mästare på enorma frukt och choladfat och på bilden här ovan har de inte ens öppnat chokladkakan, än mindre brutit den i bitar.
DEN ÄR INTE ENS ÖPPNAD!!!!!

Är detta vad som händer när man träffar en ny snubbe? Var det egentligen Fjodor som skapade de fantastiska frukt och chokladkreationerna, eller är det helt enkelt vad som händer när man skaffat sitt tredje barn?
Is it the end of an era?
Jag är inte arg, men väldigt besviken….
Är det för mycket begärt att vilja se chokladen i bitar istället för i kaka?
Och physalis istället för en ihjälhuggen brieost?

De gifte sig blixtrande snabbt efter att de träffats, och bestämde sig för att utöka familjen ungefär lika snabbt, så det är kanske inte så konstigt att Gabriella Joss Posslers make och nyblivna pappa redan gjort en tatuering till sin nyss anlända son. 

Han har tatuerat in sonens lilla babyhand i sin. 
En lite annorlunda variant till de lite vanligare hand och fotavtrycken från bebisen och som många föräldrar tatuerar in.

Visa det här inlägget på Instagram

Gabriella har tidigare avslöjat att bebisen kommer ha ett namn på bokstaven K, och i det här inlägget gissas det hej vilt.
Kian, Kilian, Kenzo och Knox är några av gissningarna, men även Knut förekommer ett par gånger. Någon föreslog Ketchup, men det vore väl snudd på smygreklam, eller hur? 🙂