Vad tycker ni om det här?

Emelie Walles:

Emelie gick ner 45 kilo på 3 månader och berättar om det nu i ett Youtubeklipp.
Hon säger samtidigt att det kanske inte är så hälsosamt att göra så här men att hon mådde så psykiskt dåligt att sin övervikt..
Jag tror inte man riktigt förstår hur det känns om man inte varit där så det här kan jag absolut respektera och förstå..

Men..
Kommer hon nu få den Walliska/Dahmerska ilskan på sig för att hon delar med sig av detta och då ”uppmuntrar till vikthets” trots sin brasklapp?

Och vad tycker ni själva om det?

37 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Jag tycker inte att hennes upplägg lät såå ohälsosamt. Hon åt ju fortfarande riktig mat + tränade. Det finns ju riktiga skräckexempel där folk lever på juice i flera månader och allt vad det är.
    Det är väl mest att hon kanske inte varierade det hon åt vilket inte är bra. Och träningen var väl lite i överkant också. Annars låter det som att hon åt typ som jag gör om dagarna, haha. Och jag är även ute och powerwalkar/joggar nästan en mil varje vardag.
    Jag försöker inte gå ner i vikt, är redan smal, utan lever såhär normalt (förutom på lördagar. På lördagar är det godisfest! :P), men äter ju mer varierat än vad hon gjorde.

    Jag hoppas inte att hon får massa skit för det iaf.

    Jag önskar att jag kunde ha samma disciplin!

    Jag gick ”bara” upp 13 kg, men det var hemskt påfrestande att kroppen ändrades som den gjorde. Trivdes inte alls. Idag väger jag 3 kg mindre än när jag blev gravid – men då var jag i bra, vältränad form. Saknar fortfarande mina muskler idag.

    En applåd till henne för den disciplinen!! Grymt starkt!
    Men ett sådant viktras på så kort tid känns lite läskigt i mina öron, jag hoppas verkligen att de som tänkt efterfölja hennes tillvägagångssätt lyssnar på sin kropp och inte utsätter den för mer än vad den klarar av.
    Det är jobbigt att inte vara bekväm i sin kropp, men ingenting sker över en natt!
    För mig låter hennes diet för näringsfattig, men jag äter ju som en häst i vanliga fall så det kanske är därför.
    Jag gick ner 9 kg på mindre än 3 veckor för att jag inte åt (deppig efter ett dödsfall i familjen), för några år sedan. Sedan tog det tid innan jag började gå upp igen. Det var riktigt illa för min kropp. Och det tog mig några månader innan jag kände mig återhämtad.
    Var alltid hälsosam! (Säger en som röker som en skorsten).
    Jag ville bara flika in med det. 🙂

    Jag blir alltid imponerad av människor som gör något aktivt för att förändra sitt liv, vad det än gäller. Sen påminner ”metoden” mycket om hur jag själv äter, jag har aldrig varit förtjust i mat så jag äter ganska enformigt men näringsrikt och så tränar jag 5-6 ggr i veckan. Men jag lägger ju inte ut detta på nätet så det kanske är där det kan provocera, men jag ska inte säga något eftersom jag anser det vara rätt så nära en normal livstil enligt mig.

    Upplägget lät inte så extremt och att vilja gå ner i vikt efter graviditet är sällan särskilt ovanligt eller svårt. Det är en jäkla skillnad på att gå ner i vikt efter en graviditet på nio månader och att försöka gå ner efter åratal av övervikt och matmissbruk. Så så länge hon inte försöker få det till att det här funkar för alla har jag inga invändningar. Däremot undrar jag, är det lag på att alla tjejer i sociala medier ska förstora läpparna?

      Huruvida det är lätt eller svårt att gå ned i vikt, oavsett om det är efter graviditet eller ”åratal av övervikt och matmissbruk” är högst individuellt.
      Och för att besvara din fråga, nej, det är absolut inte lag, men visst är det skönt att leva i ett land där alla får göra precis som de vill och känner att de trivs med, med sitt utseende?

        Klart det är individuellt men i hela populationen är det enklare att gånger i vikt (och hålla vikten) efter graviditet än efter år av övervikt och matmissbruk.
        Läpparna får man också göra som man vill med men jag får också undrar varför majoriteten av just tjejer aktiva inom sociala media väljer att förstora läpparna. Grupptryck? Marknadsföring? Samma sak gäller hårförlängningar, öginfransförlängningar, tandblekning, botox osv.

        Har du några källor på det? Frågar inte för att sätta dit dig, utan för att jag är uppriktigt nyfiken! 🙂
        Här är en helt galen idé: Dom tycker att det är snyggt och trivs i det!

        Sanna, jag tror ingen har gjort en vetenskaplig undersökning av bloggares skönhetsingrepp och skönhetsbehandlingar men en snabb titt på de populäraste personerna inom sociala media, både här och internationellt sett, gör det väldigt tydligt att det finns en mall som majoriteten följer. Jag tror inte en sekund på att de alla, över hela världen, plötsligt vaknade en dag och kom på att stora läppar, långa hårförlängningar och stor rumpa/stora bröst var just deras drömkropp. Vad eller vem är det som styr deras skönhetsideal och vad är det som gör att en 20-någoting tjej som bloggar prioriterar läppförstoring och fransförlängning? Fransförlängning erbjöds inte ens på salong för fem år sedan och nu kan du göra det i Säffle (eller valfri svensk håla). Vem bestämde eller drev på idealet med tre cm långa ögonfransar och fyllda läppar?

        Självklart menade jag inte källa på ditt uttalande om skönhetsingrepp och olika saker en gör med sitt utseende, utan att du säger att ”i hela populationen är det enklare att gånger i vikt (och hålla vikten) efter graviditet än efter år av övervikt och matmissbruk”. Som sagt, jag misstror dig inte, men det vore spännande att läsa mer om det, och eftersom du gör ett sånt stensäkert uttalande, så antar jag också att du har belägg för det?

        Vad gäller utseende och olika trender osv, så har det sett olika ut genom alla tider, men ideal har alltid funnits. Dom sminkade sig och använde parfym redan i gamla Egypten. Sen går det självklart att diskutera vilka trender som är mer eller mindre ”skadliga”, vad som går att göra för att utseendehetsen inte ska fortsätta krypa nedåt i åldrarna, en mycket viktig diskussion, men som jag anser att det finns bättre forum för än en skvallerblogg. 🙂

        Sanna, det är en vedertagen sanning att viktnedgång efter en graviditet under normala förhållanden inte ska vara någon större utmaning. Många naturlig faktorer hjälper kroppen på traven. En person som varit överviktig och kämpat med matmissbruk har inte den hjälpen och måste dessutom kämpa mot en ätstörning. Lifescience.com har en bra artikel som sammanfattar och länkar till flera relevanta undersökningar. http://www.livescience.com/53768-how-to-lose-weight-after-pregnancy.html

        Hanna, tack. Som sagt, jag frågade för att jag var nyfiken, inte för att jag på något sätt försökte sätta dit dig.

        Jag har läst artikeln nu, och fann den verkligen extremt intressant och givande. Såpass faktiskt, att jag delade den med en väninna som, precis som jag, är gravid.
        Dick fann jag inga belägg för ditt tidigare uttalande att ”gravid-kilon” är lättare att bli av med än kilon en bara helt enkelt ätit sig till. Raka motsatsen faktiskt.

        ”[…]losing the baby weight is really no different from losing weight at any other point in life, according to the experts who spoke with Live Science. [The Best Way to Lose Weight Safely]

        ”Evidence shows us that both nutrition and physical activity play an important role in the weight-loss process for anyone attempting to lose weight,” van der Pligt said. ”For women following childbirth, this really isn’t any different.”

        Det enda (i den här artikeln) som visar på att det du nämnt här tidigare stämmer, är om den nyblivna föräldern ammar eller inte:

        ”Although all of the experts interviewed agreed that diet and exercise strategies for postpartum weight loss don’t really differ from the strategies one would employ for weight loss at any other time of life, after giving birth, women may have one unique advantage: breast-feeding. [Breast-feeding Basics: Tips for Nursing Mothers]

        For example, in Rasmussen’s 2008 study, published in The American Journal of Clinical Nutrition, the researchers concluded that ”breast-feeding could also make a meaningful contribution, eliminating [postpartum weight retention by 6 months] in many women.”
        […]
        Certainly, there are several factors that play a role in whether breast-feeding has an effect on weight loss, including how intensively and how long a woman breast-feeds, Rasmussen said. But generally speaking, the more a woman breast-feeds, the greater an effect it will have on her weight loss, she said.

        Simply put, breast-feeding burns calories — the body requires extra energy to make milk. (However, this might not be the entire explanation.”

        Som du säkert vet är det långt ifrån alla föräldrar som kan eller (som jag) vill amma. Och oavsett, så finns det (enligt artikeln du länkade) conflicting theories:

        ”But to reassure women who are not able to breast-feed, or choose not to, Nicklas noted that breast-feeding is not essential for weight loss.

        Van der Pligt agreed. Although many women do lose weight while breast-feeding, many studies have shown little or no influence of breast-feeding on a mother’s weight change, she said.”

        Men hur som helst, så tackar denna blivande mamman för extremt intressant läsning, jag lärde mig massor! Passade perfekt också, eftersom jag börjar närma mig bf och självklart finns tankarna på att bli av med gravid-kilona även hos mig. 🙂

      HannaPanna, märklig fråga det där med läpparna. Jag tror du vet varför många tjejer i sociala medier förstorar läpparna men att du med din fråga försöker skamma dem litegrann. Tråkigt tycker jag. Ifrågasätt samhället och den gemensamma hetsen tjejer och kvinnor blir utsatta för istället för att gå på en enskild individ.

        Du läser för mycket mellan raderna… Var har jag uttryckt en åsikt om utseendet på läpparna?
        Blir så jävla trött på alla som ska diktera vad man får och inte får fråga eller säga för att någon liten grå mus utan ett uns personlighet blir ”kränkt”. Bloggvärldens invånare är som lämlar, de ränner efter senaste trenden och kastar sig över närmsta klippkant så fort Kardashianklanen pekar med lillfingret. Jag ifrågasätter denna lämmelmentalitet, kan du svara på varför de alla förstorar läpparna? Inte? Då behöver du inte tolka in dina egna fördomar i mina frågor!

        Din fråga var denna: ”Däremot undrar jag, är det lag på att alla tjejer i sociala medier ska förstora läpparna?” Jag antar att du vet att det inte är lag på att man ska förstora läpparna? Du menade med andra ord såklart något med din kommentar och det framstod ganska spydigt enligt mig.
        Att du går till personangrepp (”för att någon liten grå mus utan ett uns personlighet blir ”kränkt”) säger en hel del om dig.
        Och självklart får du skriva vad du vill, men får inte andra svara på det du skriver? Tycker ditt svar framstod som mer kränkt än mitt ärligt talat 😉
        Att det blir en diskussion är inget farligt och man behöver definitivt inte kalla folk för kränkta gråa möss för att man har en annan åsikt.
        Ha en fin dag.

        ”Kränkt grå mus” var inte riktat till dig utan till den mentalitet som råder hos alltför många där inget får ifrågasättas utan att någon känner sig kränkt.
        Och jag får väl be om ursäkt för att jag försökte skriva en något mer intressant mening än ”varför förstorar alla bloggare läpparna?” Men du hade nog reagerat likadant på det också.
        Du har ju dock inte bidragit till någon diskussion utan bara kritiserat min fråga. Har du någon teori varför så många tjejer i sociala media följer samma skönhetsideal? Att de alla exakt samtidigt tycker det är snyggt tror jag inte på…

        Jag håller faktiskt med om att du lät spydig Hanna panna, både med läppförstoring och sedan ”liten grå mus utan personlighet” för att du får en fråga.

    Blir lite chockad av kommentarerna här inne. Jo det är extremt att träna flera timmar om dagen, tvinga i sig mat man inte tycker om och ”fuska” med en skiva halloumiost. Rekommenderar inte denna diet till någon då det lätt kan gå över styr och utvecklas till ätstörningar. Tro mig, det är inte kul!

      Fast det där är individuellt. Jag tycker verkligen inte att det är extremt att träna flera timmar om dagen. Är väl snarare extremt att inte träna alls om man ska vara så. Alla har olika åsikter och det är okej ?

        Jag anser det vara extremt att träna flera timmar per dag om man inte äter ordentligt. En hårt tränande kvinnlig kropp behöver få i sig omkring 2200 kalorier på dag för att vara viktstabil. De som tränar på elitnivå behöver betydligt mer energi än så. Om man tränar mycket är det kanske sunt att ligga på runt 1700 kalorier per dag för att förlora vikt. Jag räknar själv kalorier och har gjort en överslagsräkning på vad Emelie fått i sig. För en tränande tjej på 174 cm har hennes kaloriintag varit väldigt lågt. Skulle inte säga att det är hälsosamt men alla gör ju vad de vill med sina kroppar.

        Klart det är det om man inte äter. Men äter man är det absolut inte extremt att träna mycket. ?

      Viktstabil blir man alltid tillslut men vid vilken vikt varierar. Du kan omöjligt säga någon generell mängd kalorier för du vet inte vilken vikt var kvinna strävar efter och ska inte heller lägga någon värdering vid det.

      Att gå en mil på morgonen och sedan hålla igång på en cross trainer är väl knappast att träna flera timmar om dagen. Låter som en sund aktivitetsnivå. Att en promenad klassas som träning visar nog på hur stillasittande vi är idag.

      Kosten låter grymt ovarierad men som diet knappast det värsta som marknadsförs. Kul för henne att hon lyckades och kunnat återgå till sin tidigare kost och aktivitetsnivå med bibehållet resultat.

    Lever Tyra??

      Undrar detsamma!

    Jag beundrar folk som har ett sånt driv som klarar en sådan här sak. Jag älskar det! Jag tränar mycket. Inför olika marathon och grejer. Och varje gång jag har det svårt så tänker jag på dessa människor. De är en sann inspiration för mig.

    Men samtidigt undrar jag. Hinner hjärnan med i kroppens tempo vid en sån här kraftig viktnedgång, alltså hinner den fatta vad som hänt eller känner man sig fortfarande som en överviktig person men i en smal kropp? Förstår ni?

      Jag kan bara svara för mig själv och de vänner jag haft som gått ner i vikt. Vi har inte känt att hjärnan hängt med, långt efter har vi känt oss stora. Jag gick ner alla kg efter graviditet (15 kg) och 5 kg extra och trots att jag köper kläder i xs/s så känner jag mig 2 år senare stor och har blivit lite storleksblind och kan känna jag vill gå ner mer i vikt.

        Samma här! Väger nu 5kg mindre än innan graviditeten och har xs, s i det mesta. Hjärnan har inte hängt med och jag känner mig tjockare än innan. Delvis för att jag brukade vara mer vältränad och fast innan, trots en storlek större. Dock var det bara 5 månader sen bebis kom så jag tror det kanske tar ett tag till innan hjärnan kommer ikapp?

        Ganska intressant det där. ?

        Samma här. För 2 år sedan gick jag ned 8 kg till 54 kg, efter att ha lagt om kosten av medicinska skäl, och jag tycker att jag är ”normal” i spegeln (är 166 lång). Jag var snarare ”normal” innan kilona rasade, av nuvarande vikten att döma. Jag tar fortfarande storlek 36 med mig till provrummet ibland och blir förvånad när blusarna hänger som tält. Min hjärna fattar inte riktigt hur späd jag är, det är siffrorna som talar om för mig hur det ligger till.

    Är det bara jag som verkligen inte -vilk- gå ner i vikt? Jag förstår det inte? Jag är 170cm och väger 76 kg, efter ett barn. Jag tycker det är fullständigt normal vikt för mig. Jag har inget intresse av att passa i XS kläder, och förstår verkligen inte varför en sån vikt (no pun) läggs i det? Jag mår bra i mig själv och jag älskar min kropp. Självklart förstår jag varför man vill gå ner om man har en övervikt som påverkar hälsa och välmående och vardag, men att man skulle vara mer sund som smal än småknubbig är ju ren lögn. Jag är så trött på all hets om detta och tror inte jag är ensam om det. Usch! Lev livet och njut!!

      Jag misstänker mer att det är en fråga om att kroppen ändras så mycket av en grav och att man får lite panik av det och försöker få tillbak den kropp som man känner sig hemma i snarare än om det är frågan om hur många kilon eller vilken storlek man har.

      På den korta tiden av 9 mån så har hela ens kropp ofta förändrats. Blir lite samma som Jj undrade ovan om hjärnan hinner med vid snabb nedgång som att sinnet inte hinner med vis stor förändring. Det är ju dessutom inte bara utseendet som inte är samma utan även många funktioner.

      Likadant som vissa föredrar att böra långkjol istället kortkjol eller att ha svart hår istället för blont hår, så föredrar vissa att vara smala istället mulliga. Finner inget konstigt i det 🙂

      Jag är inne lite på samma bana som dig, är några cm kortare än dig och vägde runt samma. Sen gick jag upp en hel del i vikt, dels på grund av en graviditet men också på grund av medicinering. Så nu väger jag prick 100 kilo. Och egentligen bryr jag mig inte det minsta om själva siffran eller hur kroppen ser ut, gillar mig själv och livet är alltför kort för att sträva efter ideal. Däremot vill jag gärna gå ner i vikt, kanske 20 kilo eller nåt. Det är inte roligt att bli trött när man springer upp för trappan, det är jobbigt att sitta på golvet när jag leker med min son. Det är irriterande att det är jobbigt att klippa/måla tånaglarna. Det är sjukt störande att mina gamla kläder inte passar. Ja, listan kan göras lång. Så blir till att banta, det är fasiken jobbigt att vara tjock! Men något ideal strävar jag inte efter, jag vill bara orka leka med min son 🙂

    Jag har väldigt svårt för den dubbelmoral som lyser igenom hela klippet. ”Jag gjorde så här och det funkade skitbra – men jag uppmanar ingen annan till att göra det, ÄNDÅ ska jag beskriva exakt hur jag gjorde”.

    Jag tycker att det är hemskt att man ska behöva tycka så illa om sin kropp att man utsätter den och sig själv för den enorma påfrestning detta måste ha inneburit, istället för att gå ner i vikt på ett mer hälsosamt sätt.

    Tycker att det starka ligger i att hon numera försöker leva hälsosamt och vad jag kan förstå har en sund inställning till mat och hälsa, inte att hon gick ner i vikt.

      Å andra sidan lika hemskt att utsätta kroppen för den påfrestning det innebär att gången upp 45kg på 9 månader. Både den extrema upp- och nedgången hade varit bäst att undvika.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.