Blondinbella:
När jag, min syrra och min gudson ”Lilla Palt” var i Helsingfors så kom det en asiatisk kvinna och ville fota honom. Jag antar att det har något att göra med hans superblonda hår och galna professornfrisyr men han vägrade stå still så situationen tog liksom hand om sig själv.
Nu har samma situation uppstått för Bella och Odd i Dubai:
Barn är verkligen inget problem i Dubai, tvärt om står familjen högst i kurs. Det Gillis och Sally inte är vana med är att många vill hålla ioch gosa med dom. Många stannar oss på gatan och vill fota våra barn, speciellt indiska familjer på hotellet. Jag har inte hittat en vettig gräns än utan agerat olika varje gång. Får fundera lite mer på det där.//Bella
Jag vet vad Elaine hade gjort – STOPP! Min kropp! – men det är inte alla som reflekterar över barns integritet lika snabbt som hon gör.
Vad hade NI gjort?
Var drar man gränsen?
Ta kort? Pilla i håret? Gosa?
Gosa? GOSA!?!?
Främlingar får inte ens gosa med mina katter utan att fråga först och vill de inte så får man en klo i nacken!!!
Föregående inlägg 
Vana VID för helvete inte vana MED. Förlåt Camcam, fick blödande ögon av Bellas text.
En främling får inte röra mitt barn och absolut inte ta ett kort. Skulle artigt men bestämt säga nej.
Ja definitivt, stopp! Men det är också Bella som har lärt mig det där med barnens integritet på nätet. Jag visade Matheo på bloggen hela första året medan Bella sa att hon aldrig hade gjort samma sak. Tog mig ett år att förstå att kan inte barnen ge sitt godkännande och heller inte förstå vidden av en bild på nätet så kan man lika gärna låta bli. Men när det gäller turister i tex Brasilien så har de varit tokiga i Matheos blonda lockar. Det vred sig lite i magen på mig när de ville plocka upp honom och pussa honom, okända människor. Nu vet jag bättre men det tog ett tag, en hel bokprocess till och med. Efter Medan han lever är integritet så självklart och så oladdar för mig.
Att gå fram och ta på en annan människa utan att personen i fråga ”godkänt” det på något vis är INTE ok enligt mig. Jag har en 3-åring som definitivt inte skulle gilla att främlingar kom fram och tog på honom (annat än möjligtvis rufsar lite i året) och det är mitt ansvar som förälder att skydda honom och visa att det inte är acceptabelt.
När min äldsta son var runt ett år gammal så åkte vi tåg till Sthlm (bor i Skåne). Med på tåget var en hel klass med arkitektstudenter från Libanon ( kan varit annat land också, kommer inte riktigt ihåg). Min supersöta tokblonda son blev oerhört uppskattad av studenterna och innan jag visste ordet av satt han i främmande personers knä och blev fotad. Dom gav honom t ex godis utan att fråga mig! Efter att den värsta uppståndelse hade lagt sig (vi satt i samma vagn) så somnade min son i mitt knä, vilket var lite skönt då jag kunde hänvisa till hans behov av lugn och ro när en av studenterna plötsligt satt bredvid mig och ville hålla i honom. Dom var alla mycket vänligt och snälla mot honom, men för mig blev det en kulturkrock! Hade det hänt igen så vet jag faktiskt inte riktigt hur jag skulle ha gjort…
Aldrig att jag låtit en främling krama/pussa/hålla i/fotografera mitt barn. En annan sak som stör mig något så in i helvete är när främmande ska ta på gravidas magar?! Varför gör man så?
Hur trevligt tyckte du och storasyster att det var, när vi var i nord-Afrika och alla ville ta på ert hår… när de gick förbi?
Jag minns att Ni tyckte det var väldigt obehagligt.
I mitt huvud tar man inte på någon annan människa utan tillstånd. Varken hår, kinder eller gravidmagar
Har man lärt barnen integritet (att tacka nej till kramar även från släktingar) så tror jag att man kan lätt fråga ”vill du vara med på bild?”. Gllis är ju stor nog för att svara på en sådan fråga.
Och om den som frågar är en man som bedriver barnsexhandel? Det är ingenting du ser utifrån. Och jo, de finns även utanför ett lands gränser.
Precis som du säger så är det inget man ser utifrån. Det kan vara vem som helst varsomhelst (även de vi litar på mest), men att gå runt och vara misstänksam mot alla gör inte det bättre för någon. Tror snarare att man skall prata igenom alla situationer med sitt barn.
Men hur ska ett barn bedöma vad som är okej och inte? Gillis är inte ens tre år, hur ska han förstå vad som kan hända om någon frågar honom? En förälders uppgift är ju att skydda sitt barn i den mån man kan? Ja, självfallet går profiler omkring och smygfotar när föräldrarna inte ser, och självfallet ska man prata med ett barn om att inte följa med främlingar, inte ta emot mutor osv. Men förstår en treåring sådant? Och hur ofta lämnar man en treåring ensam?
Men exakt! Barnen var ju inte ensamma, Bella och Odd var ju med. Jag menar att istället för att säga ”ja, det är ok om ni fotar våra barn”, så kan man fråga barnen. Förutsett att föräldrar bedömmer läget som säkert (självklart!). Det kan bli bra exempel/ämne för diskussion med barnen i efterhand.
Jag skulle aldrig låta någon fota mina barn om inte jag bett om det, och då med min kamera.
Jag undrar hur mycket Bella har budgeterat för sina förlovnings- och vigselringar sett på ett längre perspektiv. Nu när hon köpt en ny ring så är väl hennes ringar värda i runda slängar 150.000 kr.
Om hon tappar bort dem i samma fart som hittills och dessutom uppgraderar dem lite för varje gång så blir det en himla massa slantar på en (förhoppningsvis) livstid. Hon har ju också svarat på en kommentar att hon inte tar ut pengarna på försäkringen när hon slarvat bort saker.
När min dotter var åtta månader ungefär så kom det fram en kvinna och frågade om hon fick hålla i henne när vi var på stan. Sa bestämt nej men hon bönade och bad och sträckte händerna mot henne. Min sambo som höll i henne då vände sig om tvärt och så gick vi. Tyckte det var sjukt obehagligt. Förstår inte riktigt vad man får ut av att hålla i ett barn man inte känner?
Hehe ja fet där var ju lite creepy och jag hade troligtvis sagt nej också. Dock så är jag den personen som vill typ ta tag i första lilla barn jag ser och bara hålla och gosa det. När det en riktigt liten en så kan jag nästan börja hänga läpp och små ”sura” till gubben att åååh jag vill också hålla mjölk-trött bebis på armen nuuuu… Är ju så jävla gölligt. Men skulle givetvis aldrig gå fram till ett okänt barn eller mor med barn och fråga om jag gick gosa eller hålla det. Tror det kommer från att jag alltid haft ett små syskon från -93 till -10 och efter det fick jag syskonbarn, så det är så himla konstigt för mig att inte längre ha små kottar i min närvaro att jag får lite lätt abstinent 😀 Ok, jag låter kanske lite konstig men jaja!
När jag och min son var i Finland i somras hamnade vi bland horder av japanska turister. De flesta tittade på honom, log och vinkade och vissa sa till mig att han var så söt och vacker. Han har ljust, lockigt hår och blå ögon plus att han gillar uppmärksamhet och typ vinkar och ler till folk, isf gjorde han det då. De hade väl aldrig sett ett barn se ut så förutom på bild antar jag?! Några frågade om de fick ta kort och jag sa ok. Jag var med på kortet också /mvh gillade att känna mig som en kändis
Nej, absolut inte! Jag vet nämligen hur det där känns. När jag reste i Kina, alltså som vuxen, så tog människor kort på mig ÖVERALLT! De första dagarna var jag mest road av det hela, men sen började det bli obehagligt när människor ville att jag skulle hålla i deras barn medan de fotade, de ville ta på mitt hår, komma riktigt nära, inspektera mina ögon och att jag skulle skiva autografer. Det här var väl dock det mer positiva, det mindre roliga var ju de som var helt livrädda för mig, skrek och kastade saker efter mig. Jag är blond och blåögd och var i Kina 2012. Så nä, jag skulle inte låta främmande människor ta kort eller ta på mitt barn, för det är inte det minsta kul när människor håller på så.