Elaine Eksvärd:
Elaine tar upp ett väldigt intressant ämne i sin blogg – nämligen ”fritid” i förhållandet.
Gustav ska äta middag med sin syster. Välförtjänt efter en helg med barnen då jag var på jobb i en massa städer. Det är så dubbelt det där. Jag ”förtjänar” aldrig fritid eftersom jag är borta på jobb, nästan som att det räknas som fritid då det är allt annat än det.
Jag ska prata med Gustav om det här med kvällar med jobb. Jag måste få lika mycket fritid som honom, det kan inte bli ”avdrag” för jobb//Elaine
Hur ser ni på det där?
Om en förälder är borta på jobb och den andra roddar hemmet – ska den som varit borta då ta ha hand om barnen så fort hen kommer hem så att den andra föräldern kan vara ”ledig”?
Visst känns det som att detta faller under kategorin ”pappan är barnvakt” när mamman är borta men om pappan är borta är mamman ”bara hemma med barnen”.. ni vet, som det SKA vara i dagens kärnfamilj där kvinnan förväntas ta mer ansvar för barn och hem – gärna fastkedjad vid spisen.
(Nej, nu tog jag det kanske lite för långt men ni fattar vad jag menar..)
Är man ”ledig” om man är ute och reser i jobbet och bor på hotell eller är det ingen ”ledighet” att kvitta ut för den föräldern som varit hemma med barnen?
Vi har lite samma upplägg hemma.
Om jag tömmer kattlådan så får M köpa den svindyra kattsanden med doft av havsbrist. Bra va!?
Föregående inlägg 
Tycker kvinnor överlag gnäller på otroligt många saker. Och så undrar dem samtidigt varför de är singlar haha, inte så konstigt liksom
Hahahaha, Guuuud ja, att de ska ha lika mycket fritid som sina killar, så jävla småsinta! Jävla larv alltså. Not.
Liten tankevurpa där om du menar att tjejer som klagar på grejer deras killar gör är singlar…
Hahahahhskjutdigsjälvhahaha
Ser jag fel eller är skorna 3 storlekar för små?
http://victoriatornegren.se/2016/11/02/suit-blue-paris-doors/#respond
Hon ser ut som en förstoppad pingvin haha
Nu är jag inte mamma. Men om man är borta på så mycket jobb så kanske man inte i första hand ska tänka på när man får va ifrån barnen igen, oavsett anledning.
Man kan inte både ha kakan och äta den, och nånstans får man nog prioritera hur man delar upp sin tid på sina olika roller i livet. Men jag är kanske lite gammelmodig i min syn. Hade jag fått äran att ha barn så skulle jag i min drömvärld få vara hemmamamma! 🙂
Personligen tycker jag det är jobbigare att ta hand om ett (eller flera! hjälp) barn hela dagarna än att åka iväg på jobb. Min man säger att han inte avundas mig som går hemma och att det är skönt att komma iväg och sova på hotell.. så det är inte orimligt att partnern som varit hemma med barnen får en paus. Just my two cents.
Håller verkligen med!
Åh, det där är svårt. Min sambo jobbar i Norge och är ofta borta ett par veckor i rad, ibland mer. Då jobbar han långa dagar (12-13 h) och är inte ledig alls utan jobbar även på helgerna. Ofta är det resejobb. Under tiden är jag hemma med sonen och tar hand om honom 24/7 utan någon avlastning alls. När sambon kommer hem är han dels trött (fullt förståeligt!) och dels i behov av att kunna ägna sig åt sina intressen och koppla av. Problemet är att jag gärna vill kunna andas lite utan att ha mitt älskade lilla plåster (bebisen alltså) hängandes på mig hela tiden. Kunna åka iväg ett par timmar ibland eller bara vara ifred rent allmänt. Sambon vill såklart umgås med sonen men det blir så korta stunder. Om jag går in och tar en långdusch när han är hemma står han i princip utanför badrumsdörren när jag är klar och lämnar direkt över pojken. Åker jag iväg någonstans en stund får jag oftast ganska omgående sms om att sonen gråter och pappan lyckas inte trösta utan jag måste komma hem. Jag förstår vad Elaine menar även om jag befinner mig på andra sidan av situationen. Det är svårt att veta vad som ska räknas som jobb och fritid ibland.
Fast det där tycker jag inte ok!
Självklart kan man diskutera hur mycket fritid din man behöver när han väl är ledig från jobb osv men faktum är att det är otroligt påfrestande att vara själv med barn då man aldrig aldrig är ledig.
Man är ju standby hela tiden så när du väl får vara ledig och får en chans att åka ifrån så är det ruttet av din man att ringa dig för att barnet gråter.
Det är ert gemensamma barn och lila mycket hans ansvar att trösta.
Min man skulle bara ringa mig när jag är iväg om det var något allvarligt som hänt precis som att jag bara skulle ringa honom om det var något allvarligt.
Att vara föräldraledig tyckte jag var rena semestern.
Men jag arbetar som sjuksköterska och springer benen av mig mest hela tiden när jag jobbar. Så jäkla lugnt och fridfullt att lulla runt hemma med barnen, göra lite vad man vill. Saknar den tiden mycket.
I Elaines fall tänker jag väl att hon föreläser på dagen men på kvällen får hon ensamtid till att träna, läsa en bok och sova på ett skönt hotell och behöver alltså inte ta hand om barn, det räknas väl som fritid från barnen? Däremot om hon varit borta hela dagen på jobb och kommer hem på kvällen och Gustav varit med barnen under dagen eller hämtat på dagis osv, då tycker jag båda är lika mycket värda fritid på kvällen.
Jobbresor omfattar en stor del fritid. Man jobbar ju inte 24/7 bara för att det är en resa i tjänsten. Man bor på hotell och äter vällagad serverad mat. Man kan ägna sig åt att läsa/sociala medier/tv/jobba i lugn och ro.
Att jämföra det med att vara hemma med 2 små barn är ju nästan ett hån.
Dessutom är det väl fritid att vara med sina barn?
Något man både saknar och längtar efter när man inte har det dagligen.
Iaf tyckte jag när jag jobbade på annan ort att inte få vara med barnen efter jobbet/helgen var en plåga. Visst träffade jag vänner hemma man då var barnen med.
Fattar nog inte riktigt hur Elaine tänker.
Moa
Det där beror helt på jobbet. Jag har rest mycket i tjänsten, såväl inom Sverige som internationellt, och vissa tjänsteresor blir verkligen jobb nonstop för mig, så pass att jag är rejält trött när jag är tillbaka.
Visst, jag har också haft sådana jobbresor. Men i mitt fall var det helt eget val för det gjorde att jag kunde resa hem tidigare för att vara med mina barn.
Fast visst är man trött ibland efter bara har varit bortrest. För mig har det varit fritid och glädje (givit mig energi) att få komma hem och vara med barnen.
Trodde i min enfald att det var det som de flesta, som valt att skaffa barn öht, längtade efter oavsett 8 h arbetsdag, arbetsresor eller liknande.
Moa
Är fritid bara då man inte är med sin barn eller? Min man reser mycket i jobbet och då är det jobb i princip 100% av tiden då han inte sover. Alltså mässor eller möten hela dagarna och sedan middagar med kunder till sent på kvällen. Men när han kommer hem efter att ha varit borta länge vill han ju träffa barnen. Och att vara med dem är ju nåt helt annat än att jobba. Har man däremot varit ensam ansvarig för småbarn själv en vecka i streck (inget jobb eller dagis) kan det ju vara skönt att få lite tid då man inte är det. Så jag tror det handlar om omväxlingen.
Det viktiga är tidpunkten man avlastar varandra, inte att antalet timmar eller aktivitet ska vara likvärdig.
Svårt. Jag har Inga barn än men jag reser en del i mitt jobb och vet hur dränerande det kan vara.Jag har förvisso ett helt annat jobb än elaine, menmina jobbresor innefattar ofta mornar dom börjar 04:30, fläng på tåg, flygplatser, taxi, väl framme är det massa jobb hela dagen, sen knalla iväg till ett hotell, käka middag själv och sen bara stupa i säng för tidig morgon dagen efter igen. När jag väl kommer tillbaka hem igen så är det alltid kvällsflyg så kanske är hemma 21-22… Klart, som småbarnsförälder får man ju då en hel natts sömn, men man har ju inte varit ledig. Det är inte samma samma sak att sova på hotell i jobbmodus och konstant lever i en resväska och har tider att passa och grejer att dra runt på, som när man är på en mysig weekend och inte har några tider att passa. Så jag skulle säga att om man fått sova ordentligt på hotellet så borde elaine kunna ta kidsen på natten så Gustav får sova hela natten, men antalet lediga kvällar borde nog ändå delas lika… Men som sagt, jag har inte barn, så jag får bara spekulera ur min egen uppfattning 🙂 det viktigaste är väl ändå att man pratar ihop sig om en lösning som passar båda 🙂