Hugo & Paula:
Det är återigen underhållande att läsa två sidor av en situation som denna som Hugo och Paula råkade ut för.
Paula menar på att hon talade om för Hugo flera gånger att han behövde hämta Leonore efter Mollys simskola och Hugo hävdar att om Paula sagt det till honom så viskade hon från ett annat rum när dörren var stängd och det var musik i högtalarna och jag var utomhus.
Jag vet själv med mig hur helkasst mitt minne blivit efter sjukskrivning, Hypotyroes och Fibromyalgi att jag börjat förvänta mig att alla andra är likadana. Jag är alltså lite av en ”påminnelsegeneral” i min umgängeskrets och skickar påminnelser om ALLT.
På samma sätt som jag även skickar frågor om ALLT!
M och jag har varit tillsammans i över 3 år och jag tvivlar fortfarande på mitt minne gällande när han tränar 13-åringens handbollslag och när 9-åringen har judo.
3 fucking år!
Det står i min kalender men jag dubbelkollar alltid med M ändå för att vara på den säkra sidan.
Jag har nämligen tagit på mig att alltid ha middagen klar när de kommer hem men det är inte det enklaste när man inte har en susning om NÄR de kommer. Suck!
Jag kommer glömma bort mig själv snart eftersom jag även begåvats med norra Europas sämsta lokalsinne.
Jag går vilse i en pappkartong!
Föregående inlägg 
Mitt lokalsinne existerar inte ens…
När jag tror att en väg är rätt är den alltid fel så då kan man ju tycka att jag har en riktlinje att gå efter men nej, det blir fel likafan på något vis.
Avundas alla med bra lokalsinne!
Haha! Exakt samma här, och jag kan typ inte följa gps:en i mobilen heller för den snurrar så konstigt? Är det bara jag…? Ska hitta till en adress imorgon pga viktigt möte och jag är skitnervös, har varit på gatan förut men kommer vara där 30 minuter innan så att jag inte går vilse…
Mvh
bott i Stockholm hela sitt liv men lärde sig hitta till Mood-gallerian för 2 veckor sen (och har fortfarande inte riktigt fattat hur man går mellan Norrmalmstorg och Stureplan)
Haha nej jag kan oftast inte det heller!!
Ska också på ett möte imorgon, gäller att vara i tid för man vet ju hur det blir?
Finns det någon här med hypotyreos som kan råda mig lite? Jag har själv mild hypo och medicinerar med 25 mcg Levaxin sedan ca ett år tillbaka. Min läkare vill att jag ska sluta medicinera eftersom mina värden är ”perfekta” och jag ligger på en så pass låg dos.
Mitt TSH ligger på runt 2, och jag är inte alls säkert på att det är perfekt, bara att det ligger i mitten av referensintervallet. Minns starkt att jag låg på 0,8 år 2009 efter en felmätning, men detta är inget läkarna idag tar på allvar.
Idag mår jag bra, tror jag. Jag trodde att jag mådde bra för ett år sen också, men det går knappt att jämföra.
Vad ligger ert TSH på? Hur stark dos äter ni? Finns det någon bra läkare i Stockholmsområdet ni kan rekommendera?
Det jag lärt mig efter ett par år med Hypo är att verkligen våga ligga på läkarna om hur man mår. Att få dem att väga in även det i doseringen.
Mina värden är ok när jag äter 125mg men jag mår som bäst när jag äter 150mg, och även då är mina värden ok. Så våga vara obekväm och kräv att de inte går 120% på värdena.
Kram!
Äter 100ug (mikrogram, inte mg, det är milligram, som personen som svarade först skrev) och mitt TSH ligger på 0.4. Jag mår bra, min läkare är nöjd (även om han tycker att jag ligger på gränsen till för lågt, men han går mer på mitt mående än provresultatet)
Du skriver att du mår bra. Då finns det ju ingen anledning till att höja levaxinet. Men om du mår dåligt kan du behöva öka trots att det ligger på 2,0. Jag mår jättedåligt på 3,0 och ligger nu på 1 behandlad. Är gravid också men behöver ligga lågt för att må bra. Jag har kämpar i flera år och INGEN ville hjälpa mig eftersom att jag låg inom deras jävla referensvärde. Det tog en vecka med levaxin 75 mg (började på den dosen direkt) så kände jag mig bättre.
Ibland får man tjata ordentligt.
Men Om sagt du skriver ju att du mår bra och förstår inte varför du då vill ändra dosen? Finns ju ingen anledning. Eller skrev du fel?
Tack för svaren 🙂
Jag mår bra i dagsläget, men som jag skrev så trodde jag att jag mådde bra innan jag började medicinera också, vilket visade sig inte alls stämma. Därför vet jag inte om jag ”lever i en lögn”, så att säga.
Det jag egentligen vill är att testa 50 mcg en period och se hur jag mår. Jag vill verkligen inte sluta medicinera helt, är rädd för att må som jag mådde. Å andra sidan kanske jag har en frisk sköldkörtel och har TSH runt 2 även utan medicinering? Svårt att veta. Jag har inte antikroppar iaf, så det är inte Hashimotos.
Hur får man en läkare som bara tittar på provsvar att gå på mående istället? Nu sa jag emot hennes råd och sa att jag gärna vill fortsätta medicinera, vilket hon gick med på, tack och lov. Men hur många gånger orkar man byta?
Vi är så lika, du och jag, Camcam. Fibro och total minnesförlust och dessutom har vi handboll i familjen.
Min mest använda fras till min sambo (sedan 20 år tillbaka, magi a la Stolledano!) är ”Det har du aldrig sagt”. Fastän både han och jag vet att han säkert sagt det både en och fem gånger.
Däremot har jag ett mycket väl utvecklat lokalsinne. En ren överlevnadsinstinkt, då jag annars skulle glömma både vart jag ska och vart jag kom ifrån.
Helt oväsentligt egentligen men det var först tredje gången jag skrockade igenom bloggen sen dethär inlägget kom upp som jag insåg att Hugo inte hade halmhatt på sig! ???
SCROLLADE inte skrockade!
hahahaha jag va tvungen att scrolla upp och se för jag trodde också att han hade en hatt på sig 😀
Hahahah trodde också det!!
Länken till Paulas funkar inte? Eller?
Nu så!
Att synka ihop varandras kalendrar i telefonen är det bästa som finns för att lägga vardagspusslet!