I bloggvärlden poppar det upp märkliga fenomen lite då och då som efter ett tag förvandlats till en alldeles normal företeelse som ingen ens reflekterar över.
En av dem är ”unboxing” – alltså när man filmar eller fotar sig själv när man packar upp en – vanligtvis – märkesväska. En som verkligen dragit detta till sin spets är Nicole Falciani som tvingade med sig stackars ”Eric Shadedey” ner på stranden så att han kunde fota henne där i sanden med sin nya väska.
Jag har en teori kring detta – men den appliceras bara på ”unboxing” av just märkesväskor, inte så mycket på att slita upp Nellypåsen som man just hämtat ut på posten.
Under lång tid – och fortfarande – så anklagas vissa bloggare för att köpa plagiat – alltså ”fejkväskor och skor”.
Vissa designers tappade helt i status eftersom var och varannan fjortis sprang runt med plagierade ”Speedyväskor” från Louis Vuitton och fejkade Chanelväskor och ”unboxingen” kanske är en naturlig konsekvens av det?
Kanske genomgår bloggarna den här – näst intill – rituella procedur för att verkligen kunna visa på att väskan är äkta?
Varför skulle man annars visa upp påsen, lådan, silkepappret, kvittot och till slut väskan på bloggen?
De kan väl inte på riktigt tro att någon FAKTISKT bryr sig om silkepappret eller påsen? Så länge det är en STOR logga på påsen så är det två tummar upp!
Det är där lekmännen skiljs från proffsen. I unboxingritualen.
Visst är det ett urfånigt fenomen?
Men… Som den storproffsbloggare som jag nu är så har ju även jag köpt en ”vardagsväska”, stor nog för att rymma allt ifrån kalender, dator, kamera, ego mm och det ska jag banne mig ”unboxa” för er i kväll! Vilket treat va?
Vill ni att jag ska ha någon typ av ”räkna nedkalender” så ni kan följa en klocka ticka ner minut för minut?
