På tal om otrohet.

Monas Universum:


Mona och hennes väninnna diskuterar otrohet och står minst sagt i varsin ringhörna.

Mona: Hon anser att om maken skulle vara otrogen och det inte är djupare känslor inblandade så vill hon inte veta. Nu pratar vi inte om att han skulle ha nån sorts långvarig relation med någon utan en … ja, en kortare historia.

Men alltså, låt oss säga att han VERKLIGEN ångrar sig, att det på riktigt var en engångsgrej, VARFÖR ska du pådyvlas hans dåliga samvete … för att det sen, med stor risk, sabbar ert äktenskap? Han får väl ta itu med sitt dåliga samvete och fixa det själv!”//Mona

Väninnan: Hon skulle absolut vilja veta för att kunna ta ställning till det för då är ju han inte den hon trodde att han var.

Mona:

”Jamen det spelar ju ingen roll: om du får veta och sen kommer fram till att, okej, du förlåter eftersom han verkligen menade vad han sa, men never the less: hur FAN ska du kunna lita på honom igen?!”//Mona

Ja, hur ska man kunna lita på någon som är otrogen? Förtjänar hen ATT litas på?
Jag skulle inte vilja veta för att det skulle krossa hela vår gemensamma värld men samtidigt skulle jag vilja veta eftersom jag inte vill leva med någon som går bakom min rygg.

På något sätt känns det som att Mona ”okej’ar” att maken är otrogen så länge han sköter det snygg och hon inte får reda på det men det kanske är jag som tolkar in för mycket i hennes text.

I tidernas begynnelse, en gång för 20 år sedan, sa jag till maken: ”om du någon gång känner för att vara otrogen så se för fan till att sköta det snyggt för får jag veta det så slår jag ihjäl dig!” //Mona

Hur hade ni agerat?

Say what?

Lady Dahmer:

LD har flyttat sin blogg till blogg.se och jag måste säga att jag gillar layouten.
Clean och snygg!
Riktigt snygg!

Blogg.se gör även en intervju med henne inför flytten där LD erkänner att hon är konflikträdd?

Det kom som en total överraskning för mig.
Hon? Konflikträdd? Hon? Som inte tvekar en sekund på att provocera, diskutera och argumentera på sociala medier dagarna i ända?
Jag har snarare fått intrycket av att hon behöver konflikter ungefär på samma sätt som syre.
Har jag haft så fel?

Men det kanske är skillnad på att vara konflikträdd på nätet mot i verkligheten – alltså face to face?

Och brevväxla med seriemördare?
Det känns nästan lite kittlande förbjudet.
Jag är ju själv en true cime-knarkare av sällan skådat slag men jag har aldrig brevväxlat med någon från den världen.
Vad skriver man om? Hur ofta får man svar? VEM svarar?

Gud, jag vill veta allt känner jag!

Påskkort!!

Foki:

Tjocka Hetsätarkatten och Lilla ’Nöboll har fått påskkort från Fokis misse Baggiz!!!
Åh, så himla fint!!!!

Glas påsk!!! I morgon ska vi alla – inklusive missekatter – åka på påskresa ändå till de småländska skogarna för att fira ihop med mina föräldrar.
Klart kissarna ska följa med.
De kanske kan jaga vildsvin? =)

Att älska sig själv.

Apan satt i granen:

https://www.instagram.com/p/BSvMQR8lPdr/?taken-by=apan.satt.i.granen&hl=en

https://www.instagram.com/p/BSxg_E7F3M3/?taken-by=apan.satt.i.granen&hl=en

Jag älskar hur Anna skriver om att acceptera sin kropp och att vara snäll mot den, samtidigt som hon skriver om vikt och tankar kring detta på ett sunt sätt.
Bilderna är inte till för att vara sexiga utan för att lyfta fram allas kroppars rätt att finnas och synas.

Jag kan förstå att det kanske kan framstå som skenheligt av mig att skriva så här med tanke på det här inlägget men det som skiljer dessa två bilder åt är publiken – vilka som läser –  men framför allt syftet med Annas bild.
Syftet är kroppsposivitism och acceptans, inte sexighet. Rätten att få synas och ta plats oavsett hur man ser ut.
För mig är det stor skillnad.

Och det är viktigt att älska sig själv, även om man inte ser ut som man önskar för tillfället.
Kroppen är din bästa vän och du har bara en av den så varför inte vara snäll mot den.
Kroppen kan ändras – vara smal och bli tjock –  men det är ju fortfarande samma person inne i kroppen, en person som förtjänar att mötas samma respekt oavsett storlek.
Respekt. Och kärlek.