Vem kontaktade vem?

Jag minns fortfarande när Kenza skrev på sin blogg att hon skulle få designa skor åt företaget ”Wildflower”.
Det var SÅ stort! 

Jag kan inte minnas om någon annan bloggare gjorde någonting utanför bloggen före detta men detta är det första stora samarbetet jag minns.
Detta och när Kenza började designa jackor för Jofama.

Nu för tiden räknas du ju knappt inte om du INTE har designat en kollektion för Nelly, NA-KD, BikBok eller Ellos och har du inte frontat någon kampanj för Glitter, Stadium, Din sko, Nelly, BikBok, Ur & Penn eller något annat hippt och ungt märke så finns du knappt.

Är du riktigt framgångsrik så skaffar du dig ett eget märke eftersom bara det bästa och mest exklusiva är gott nog åt profiler som Kenza (IvyRevel), Blondinbella (LCC, Flattered, Classified), Foki (Fokiwa, Zoirak), Linda Hallberg (LH Cosmetics), Hugo Rosas (Clean Drink), Alexandra Bring (Bring Sportswear), Ida Warg (Welloteket), Katrin Zytomierska (LCHF-klubben/Clean Eating) eller om du har total hybris och noll verklighetsförankring – då spelar du inte en singel, som du sedan turnerar runt med på barer och mimar till, samtidigt som du häller shots mellan tuttarna på redan aspackade brudar utan självrespekt och hetsar nån gammal avdankad deltagare från Villa Medusa att slicka bort det.

Det finns hur många exempel som helst men jag undrar lite över hur det startar.
Vem kontaktar vem? 
Ta Hannalicious samarbete med NA-KD till exempel. Hannalicious – inte jättekänd men med Devotegänget bakom sig.
Är det då Devote eller kanske Hannalicious själv som kontaktar dem och säger att hon minsann också vill ”desajna” nått eller är det NA-KD som kontaktat henne?

Just alla dessa ”första gångsamarbeten” – vem kontaktar egentligen vem?
Många unga tjejer skulle förmodligen heller dö än att berätta att det var DE som bad om ett samarbete medan gamla rävar som Blondinbella säkert skulle säga tvärt om. ”Go get it girl!” Sitt inte och vänta på att någonting ska läggas i ditt knä. Go out and get it!!!”

Så hur går det till tror ni?
När bloggarna bara vill ha gratis studsmattor och annat så är jag övertygad om att de slänger iväg ett enkelt mail med lite statistik och superlativ men just fenomenet jag nämner här ovan?
Hur går det till?

Kanske till och med någon bloggare som läser det här som vill svara? =)

Hur kan Sverige vara så här mycket efter?

Petra Tungården:


Tunis pimpar ut ett av alla sina samarbeten lite extra och den här gången är det Cervera som tydligen lanserar en tjänst som hon tycker är SÅ smidig – den sk önskelistan:

Önskelistan är perfekt för studenten, bröllop, julafton, dop eller varför inte födelsedagar. Få det du önskar dig. Det är superenkelt att skapa sin egen lista, sedan kan du göra önskelistan delbar och dessutom tillgänglig i alla Cervera butiker. Dessutom gör det du enkelt för dina gäster att inte köpa samma saker, då varje pryl prickas av vid köp.

Min spontana reaktion är ”eeeh…VA?!”
Det där kallas ”gift registering” och kan göras hos vilken stor butik som helst i nästan hela USA.
Menar ni på allvar att det kommit till Sverige NU?!
När man skickar ut en bröllopsinbjudan i USA så bifogar man alltid en lista med butik där man ”registrerat” så att gästerna enkelt kan välja presenter.
Man knallar alltså runt inne på sina favoritaffärer med en skanningspistol i handen och blippar in alla varor man vill önska sig i olika prisklasser så alla kan handla. Innan man börjar handla så finns det maskiner där du skriver in exempelvis brudparets namn, vem som ska ha baby shower’n eller fyller år och så får du ut en lista på vad de önskar sig och vad andra redan har köpt och vad som är kvar.

Sist på pucken, Sverige men först på pucken, Cervera – tydligen.
(Jag har uppenbarligen inte varit bjuden på så mycket stora fester med tanke på att jag inte reagerat förrän nu….men ÄNDÅ!)

Ankjakt!

Ankpung:

Vimmelbild på fjäderfä’et Ankpung från Liljan i Borlänge.

 

Om du vill gå på ankjakt och äntligen få användning för den där visselpipan med lockljud som du fick i studentpresent av din jakt och fiskeintresserade farbror så är det till nattklubben ”Liljan” i Borlänge som du ska bege dig – men glöm för allt i världen inte vetten som samme farbror har snidat åt dig i ett obevakat ögonblick”

Ankan flyger inte söderut under vintern men kan ändå vara svårt att upptäcka på grund av en allt för täckande årstidsskrud som gör vissa kännemärken svårare att upptäcka.
Men nu har Ankan till slut fällt sin vinterpäls och kan återigen skådas i all sin prakt!

Happy Hunting!

Tack för tips, du din fågelskådare!

No worries!

Kissie:



Kissiemiss
och hennes blomsterpojke är tydligen inte helt överens om dugligheten i den här skjortan.
Först var Andreas tydligen eld och lågor över kreationen men sen när han kom hem och skulle ta den på sig för att gå ut så verkar han ha drabbats av lite kalla fötter. Tur att Kissie har den där lite mer ”pådrivande” personligheten som styrde upp så att vi fick se den istället för någonting enfärgat och lite trist som precis varenda kille i Sverige har på sig.

Och inte nog med att vi fick se AndyPandy som blomsterpojke – jag fick även svar på frågan jag ställde i det här inlägget, nämligen: Vad händer om Kissie sträcker armarna rakt upp i luften i den här outfiten?

Så här skriver Kissie själv om dilemmat som hade kunnat leda till mindre tuttchock och om hur hon – vid en sådan eventualitet – skulle ha vänt den till sin fördel.

För er som undrar hur brösten höll sig inne i min lilla svarta byxdress (som kommer från forever21) hela kvällen – ja det undrar fan jag med. Speciellt när jag ser den här bilden, dom ser ju ut att vara på g ut på en mingelrunda. Nej men dom satt inne i dressen hela kvällen och det blev ingen tuttchock, som tur var! Fast det kanske hade gett mig en liten ruta i någon skvallertidning, behöver boosta upp läsarsiffrorna här på bloggen *Detta skrevs med 50 % ironi*

Hehe….det är ju JAG som gått om Kissie i statistiken och som är anledningen till att en tuttchock inte hade varit enbart negativt för hennes vidkommande.