Vad skulle ni ha valt?

Pernilla Wahlgren:

Pernilla släpade med sig hela filmteamet för Wahlgrens Värld ner till Spanien för att skriva på alla papper och få nycklarna till sitt nya hus på solkusten.
Hon verkar lika lycklig som THK var den där gången när han lyckades trycka sig igenom öppningen på matpåsen och ostörd fick frossa i minst 30 sekunder innan jag fiskade upp honom i bakbenen igen. 30 sekunder av REN lycka! 🙂

Pernilla verkar tokglad vilket jag absolut kan förstå.
Herregud, jag älskar ju solen nästan lika mycket som jag älskar Cola Zero men jag är ändå inte riktigt säker på att jag skulle vilja köpa mig ett hus någonstans så som hon gjort.
Jag vill ju resa till olika platser och uppleva olika länder, kulturer, mat och nöjen och har man väl investerat i ett hus någonstans så blir det väl så att man bara åker dit? Eller?

Vad skulle ni vilja ha?
En fast punkt i form av ett sådan hus som Pernilla nyss köpt eller möjligheten att resa till nya platser?
Eller inget av det? Ni vill bara sitta hemma och är direkt ovilligt inställde till resor?
Jag vill nog helst ha massor av vänner som har hus lite överallt som jag kan hälsa på hos!
WINNING! 🙂

Jag borde kanske byta branch?

Alex Schulman:

Jag får väl be om ursäkt på förhand om det är så att hela Alex text egentligen handlar om något slags poetisk bokstavsmanifestation som jag inte förstår eller kan relatera till men så är jag ju lika djup som en dåligt regnad vattenpöl så jag får väl skylla på det i så fall…

Det jag reagerar på i den här texten är nämligen två saker:

  1. Att han behöver lämna av papprena i en ramaffär för att få dem placerade bakom ett glas istället för att enkelt köpa egna ramar och få det gjort på några minuter. De ser ut som ramar av standardmått och går således att hitta överallt där ramar säljs.
  2. Att det tar butiken 3(!) veckor att rama in dessa papper. 3!?
    Med tanke på vart ribban verkar ligga så kanske man borde ge sig in i rambranschen istället?

Jag antar att Alex lilla anekdot här ovan inte hade blivit riktigt lika djup, mörk och känslosam om han istället beskrivit hur han tog bilen ut till Ikea i Kungens Kurva, och trängdes med barnfamiljer som envist försökte gå i motsatt riktning än vad pilarna på golvet visade, för att slutligen komma därifrån med sina ramar, en aningens svettig överläpp och en påse doftljus som alltid är vara bra att ha hemma enligt Amanda.
Så det får jag väl ge honom ändå…

A for effort!

Lite Youtube-turbulens

Youtube/Vlad Reiser/Joel Wetzel:


Bilderna kommer härifrån.

Får man skämta om allt? 
Det har nämligen blivit aningens turbulent mellan två stycken Youtubers – Vlad och Joel – efter att den förstnämnde lagt ut en meme som skämtsamt säger att ”Döda tjejer kan inte säga nej”, något som gjort Joel vansinnig.

Vad tycker ni?
Får man skämta om allt? Det mesta? Lite grann? Var drar man gränsen?
Eller var drar NI er gräns?
Jag har en känsla av att det här kommentarsfältet kanske kommer att se lite annorlunda ut än det hos Svenska Youtubers som var först med att ta upp det här.
Jag anar att läsarna där är aningens yngre än de här inne.

Hur hade ni reagerat?

Linnea Claeson/Assholes Online:

Jag har egentligen bara två frågor eftersom resterande synpunkter ter sig aningens överflödiga i nuläget.
1. Hur jävla dum är man inte om man skickar k*kbilder, hot och kränkningar till en främmande kvinna från sitt egna och öppna Facebookkonto?
2. Hur hade ni reagerat om ni sett ett liknande inlägg hos någon ni känner och/eller följer på Facebook?