Jag har ju träffat en terapeut för mobilberoende och han förklarade mekanismerna bakom att man fastnar i telefonen. Det finns liksom varken början eller slut i sociala medier som instagram eller facebook. Jag har raderar facebook och sen har jag tagit bort kanske 70% av de jag följer, mest för att jag ska sluta scrolla och för att jag hellre tar en lunch eller träff med underbara personer som Natashja, mina kusiner, min mamma, vänner och min man. //Elaine
Igår raderade Elaine sitt konto på Facebook eftersom de inte kunde garanter att hennes bilder skyddades från att spridas och idag skriver hon om hur hon träffat en terapeut för sitt mobilberoende.
Jag har svårt att till fullo förstå hur man kan må så pass dåligt av sociala medier att man behöver söka hjälp, men det är förmodligen för att jag själv inte gör det.
Mår man dåligt av någonting så ska man sluta med det, även fast andra människor kanske kan hantera det på ett sunt sätt.
Jag slutade dricka alkohol för att jag mådde dåligt att det, vilket fick mig att skrota det på samma sätt Elaine skrotat Facebook. På samma sätt som jag har svårt att identifiera mig med Elaines beslut så har hon kanske svårt att identifiera sig med mitt men vi båda två har beslutat oss för att sluta med saker som får oss att må dåligt.
Vad skulle kunna få er att skrota Facebook, eller egentligen alla sociala medier?
En särskild händelse eller kanske den dagen ni inser att ni spenderar alldeles för mycket tid på olika plattformar?
Om ni fick behålla EN social media – vilken skulle det bli?
Jag tror Facebook eller Instagram faktiskt…
Föregående inlägg 