Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

393 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    När man går igenom något svårt så är det ofta folk säger att man inte är ensam om det. Har ni någonsin blivit hjälpta av den vetskapen och känt på riktigt att ni inte är ensamma i/med något?
    Jag har bara fått den känslan en gång tror jag, när jag kollade på ett av Therese Lindgrens klipp där hon tog upp sina rädslor, tror de var i sommarstugan bland annat och skulle åka båt och jag kände mig verkligen träffad och lite mindre dum och ensam över att jag har fått mina märkliga rädslor (Saker jag gjort och tyckt om hela livet som jag idag inte klarar av att göra pga rädsla)

      En del vill ju höra just det, men förr när jag var med om en ganska tuff sak, blev jag besviken när folk sa:

      ”Det finns de som har det värre, kom ihåg det!”

      De sa det lite uppfostrande och var annars alltid bra mot mig, men just det där gillade jag inte alls. För ja, det finns det men det var ändå tufft då.

        Svaret var att näe. Inte jag i alla fall. Kram

        Vill folk höra det eller säger man bara det av vana? Aldrig hört om någon som vill höra det

        Jag förstår att det känns dumt att få höra det, skulle oxå tycka det var jobbigt. För just då är det ju så jobbigt det som hänt, det går inte att ta in hela världens smärta på samma gång. En annan sak som var svår var att ingen vågade ta upp sina egna problem på en väldigt lång stund när jag förlorat både mamma och sambo i cancer inom loppet av 6 månader. Efter en period kände jag att för mycket kretsade runt mig och jag var redo att finnas där. Men det är supersvårt!! Ingen vill ju klampa på och många tyckte deras egna problem var för små. Ja det är verkligen knepigt.

      När jag var 15 dog min mamma och psykologen/terapeuten sa då något i stil med ”du är inte ensam, det finns massa tonåringar som har förlorat sin/sina förälder/föräldrar” det gjorde endast att jag hatade den människan. Såklart menade hon väl men jag tog det då som att hon menade att det i princip inte var något jag hade rätt att vara ledsen över för att många hade det precis lika illa som mig eller värre. Skulle själv aldrig säga något liknande till någon som sörjer en förlust.

        Vansinnig sak att säga! Förlorade min mamma alldeles för tidigt och kan nu, 15 år senare, känna ett slags starkt och ödmjukt band till alla oss som förlorat en mamma. Men det är ju den helt unika jag som förlorat min helt unika manma – som för dig, ingen har – varken förr eller senare – förlorat DIN mamma.
        ”När mammor dör,
        då förlorar man
        ett av vädersträcken.
        Då förlorar man
        Vartannat andetag:
        då förlorar man en
        glänta.
        När mammor dör,
        växer det sly överallt.”
        (Göran Tunström)

    Hej!
    När en butik har kampanjerbjudande och skriver ”gäller t.o.m 1/7”, gäller det även 1/7 då eller är 30/6 sista dagen?

      Gäller till 1/7, som det står

        Hade det stått ’till den förste juli’ kunde det betytt både ’fram till’, alltså före 1/7, och inkluderat 1/7. Står det t.o.m. betyder det entydigt ’till och med’, alltså inkluderat 1/7.

          Ja. Precis som det står?????

            Nej, skillnad på ’till första juli’ och ’till och med första juli’. ’Till’ kan vara lite ambivalent, men ’till och med’ är entydigt.

      1/7 🙂

        Tack ❤️

      T.o.m står ju för ”till och med”, så 1:a juli också

    Vad har ni på er just nu?
    Själv kollar jag fotboll i ett grått knälångt skitfult nattlinne med orange detaljer och blåvita tvärrandiga mjukisbyxor i storlek 152 som är så urtvättade att de blivit så pass slappa att de passar i midjan. Det är en superskön outfit. ??

      Stor mysig magtröja och trosor haha. Såååååå varmt!!!

      Fick flashback till MSN när purbetala killar ville att man skulle ha något sexugt på sig ?.

      Jag ligger i långt linne och önskar mig en bordsfläkt samt något som tar bort röksuget (dag 2 med nikotinplåster, funkar ändå rätt bra)

        Usch, lider med dig. Rökte min sista i september, så håll ut, det går över till slut 🙂

        Haha det var typ en regel bland mina vänner på mellanstadiet (!) att man alltid skulle svara ”lila string och vit cowboyhatt” när en kille på internet frågade vad man hade på sig…

      Killens shorts och linne, no bra, bästa som finns! Fotboll på det

        Nästan samma här. Killens kallingar och t-shirt framför matchen

      Jag sitter naken på toa och ska strax tvätta min lekamen. Lögardag ni vet 😉

        Jag sitter i trosor och sockar. Igår var det 38grader och kvavt så innihelvete och idag är det samma visa. Så jag smälter halvt bort men vill inte klaga så jag är placerad framför en fläkt och längtar efter blåst o regn haha.

          Minst 15 grader mer än jag tål 🙂

          Varför ha strumpor på då??

        ? själv kör jag mest det obligatoriska julbadet. Nåt annat hinns knappt med…

      Ullunderställ, sedan i maj…

    Vill testa på att äta veganskt en vecka för att se hur de går o hur man mår. Middagsmässigt är det inga problem men undrar om ni har tips på veganska pålägg på macka vill inte ha något som ska likna ost eller kött utan vill ha tips på vad man kan lägga på mackan. O vad för sorts ”smör” rekommenderar ni?

      Påmackan från Oatly + valfri grönsak. Jag gillar påmackan med gurka. Påmackan är som philadelphia

      Jordnötssmör, tahini, mosa avokado, olivolja och tomat ??

        Alltså olivolja och tomat tillsammans,’resten var för sig ?

          Haha jag tyckte väl det lät som en sjukt märklig kombo med allt detta på samma macka ?

      Hummus eller mosad avokado/guacamole!

      Jag brukar mosa (eller skiva) en avokado och ha på mackan. Supergott, speciellt med chiliflakes och flingsalt på toppen 🙂

        Eller: jordnötssmör och skivad banan!! ?

      Just avokado vill jag helst slippa tänkte först skriva de heheh, sorry!

        Okej det godaste är spanska pan con tomate. Köp en stor saftig röd tomat (bra kvalitet/smakrik), skär på mitten och riv i rivjärn (helst ska skalet inte rivas med). Det blir som tomat-mos. Ha i lite salt och bre på brödet och ringla god olivolja på. Klart! Enkelt och sååå gott! Man ska gärna ha rostat bröd så det är lite hårt för tomatmoset är blött, och man kan även gnugga en halv vitlöksklyfta mot brödet först för extra smak.

          I Spanien brukar man bara gnugga tomathalvan mot det rostade lantbrödet, inte riva tomaten som en massa som läggs på. Som du säger kan man även först gnugga brödet med en halv vitlöksklyfta skuren i mitten.

            Jag skrev Spanien men menar Katalonien. Vet inte hur de gör sitt tomatbröd i andra regioner då matkulturen skiljer sig rätt mycket.

              Jag har mest ätit det i södra Spanien, där får man tomatmoset antingen i skål eller sprutflaska (typ ketchupflaska) så det blir mer tomat än om man ’bara’ gnuggar, men vill man ha mildare tomatsmak (och inte lika slafsigt) så är den katalanska versionen bra!

      Carlshamms mjölkfria smör gillade jag bäst.

        Flora mjökfri ? mvh vegan

      Billigast och godast:
      Koka linser tillsammans med vitlök, kryddor, örter och mosa dem med god olivolja till en bredbar gegga.

        På morgonen???? Det där äter jag till lunchen… Vem startar dagen med vitlök?

      Jag tycker att det godaste smöret är Floras mjölkfria. Och avokado (men det ville du ju inre ha, haha)

      Onyttigt men marmelad? Olika röror och grönsaker!

      En vecka är för kort tid för att känna skillnad. Rekommenderar åtminstone tre månader.

      Du kommer må skit och det kommer vara lite jobbigt. Det tar ett tag tills man själv och kroppen ställt om sig. En vecka är för kort tid, tror du kommer känna av 90% negativt och 10% positivt

        Vad då må skit nej du kommet må toppen utab mejeri och skit,!!!

          Är själv vegan. I börjar är det en omställning för kroppen och ja – de flesta mår mer eller mindre skit i början om de går från att äta det till att helt sluta äta något från djur. Varför tar du illa upp? Det är bara så kroppen fungerar, vare sig det är socker eller mjölk du slutar med

      Avokado+tomat+salt+svartpeppar ❤️
      Även ”vegiar”, vegetarisk tångkaviar. Smakar lite som rökt lax.

    Hej!
    Läste på Egoinas blogg om denne Anders som stalkar henne så många år (!!!) Kan inte du, Camilla , kontakta honom och fråga varför? Eller vad är det som driver en sån människa till detta?

      Kan inte det trigga honom till värre saker? Han får ju mer uppmärksamhet då.

        Jo det är sant. Tänkte mest att om det skrivs mer om honom kanske någon nära till honom reagerar. Men då kanske man anmäls om förtal. ?

      Eller hur helt sjukt att man kan stalka någon så länge :/

      Varför skulle CAM göra det? Jättemärkligt både för egoina och C ?

        Tänkte mest att hon brukar uppmärksamma saker. Men jag tänker kanske helt fel. Blev så illa berörd bara nyss när jag läste om det å så gick jag in på denna blogg. Vi struntar i det. Peace out

    Puh, följer de flesta bland innefolket (influencers mfl) på Instagram och fick plötsligt panik över hur tråkigt mitt liv är jämfört med deras. De har så otroligt många vänner med överraskningsfester och middagar och allt möjligt.

    Jag är inte avundsjuk men får bara lite livspanik. Man skapar ju sitt eget liv jag vet men jag vet inte var jag ska börja…

      Är du extrovert? Jag är introvert, jag är inte det minsta avundsjuk, as we speak sitter min familj och mina vänner och grillar/dricker. Jag tackade nej, hänger hellre med min soffa, god mat och netflix… Mitt tips till dig är att bara dra ihop det du vill göra 🙂 Bjud in dina vänner, hitta på saker. Inte alltid kul att vara den som fixar men börjar man brukar andra hänga på till slut

        Introvert (känns som att alla säger att dom är det men jag är verkligen det) då man måste vara själv ibland för att ladda energi, men jag har nog tackat nej till att vara med på massa festligheter några gånger för många vilket såklart gjort att jag inte har något stort kompisgäng.

        Jag tror inte att det är jättebra att följa alla dessa människor på Instagram men jag har blivit beroende 🙂

          Svarade du på fel? ? Och själv ibland… Jag har ett stort behov av att vara själv. Precis som många känner att de missar saker när de tackar nej, så känner jag typ att jag missar saker om jag tackar ja

          Samma här. Jag tackar nej p.g.a. vill inte umgås med folk. Tackade ja en gång, men ändrade mig. Nu blir jag inte bjuden alls längre. Okej, vill inte gå, men ändå.

            Vad tråkigt 🙁 Mina vänner, familj osv vet att jag är introvert och har mina behov men de frågar alltid mig ändå. Ibland vill jag ju. Tror inte jag förlorat någon vän

      Känner exakt samma sak!!

      Så kände jag också förut, för jag fick för mig att det var så man var tvungen att leva för att vara lycklig. Jag försökte få mig själv till att vara extrovert och vilja allt det men mår sååå mycket bättre nu när jag är ensam 80% av min lediga tid.

      Plus tagit bort Facebook och snapchat samt sluta följa influencers och perfekta-falska-fasader konton på Instagram. Följer bara genuina konton jag på riktigt mår bra av, jag tycker det har gjort SÅ mycket för min självkänsla och att acceptera vem jag egentligen är.

      Tänker att introverta nog är vanliga här för vi inte vill/orkar/pallar springa på storslagna fester varje helg utan tycker det är mer nice hemma ?.

      Plus att vi måste få bort stämpeln att det skulle vara dåligt att vara ensam, iaf jag trodde länge det. Att det var lika med tråkigt liv typ, men nu fattar jag ju att jag trivs bäst själv eller med någon av mina allra närmsta (ibland hehe)

      Allt är ju bara en fejkad låtsasvärld som vill få dig att känna just så som du gör! Köoa, förändra, fixa, greja allt för att känna dig mer lyckad och komplett. Vet du, du är redan alldeles perfekt som du är i ditt perfekta liv! Kolla inte på skiten så mår du mycket, mycket bättre. Kram

        Det var till fina Anna!

          Så snäll och fin kommentar! <3

      Kvalitet framför kvantitet! Har med åren skalat av så jag har två vänner kvar som jag umgås med. Ingen fb, insta, twitter, plipper plupper. Och allt vad det heter. Så skönt!

      Hej Anna,

      Jag brukar tänka precis tvärtom; att såå skönt att slippa det där. Bara att alla fotar maten innan så noggrant att den blir kall, eller att vissa säkert låtsas tycka bra om varandra osv. Näe, inte ens Paradisresor verkar lockande, men de ”upplever jag” i tanken, men avundsjuk?! Näe. Kram

    Greta Gris:
    Jag vet inte om du såg att jag svarade idag ang. din fråga om svettningar på venlafexin i gårdagens öppet spår så tänkte skriva här.

    Jag får också sjuka svettningar av min medicin, dock inte venlafaxin. Sommartid får jag Egazil utskrivet som hämmar just svettningar, det är inte det den är till för från början (tror diarré) men en biverkning är att man svettas mycket mindre. Sen finns ju andra tråkiga biverkningar som muntorrhet, uttorkad, behöver dricka mkt vatten, huden är sjukt torr och sånt men jag tycker det är värt det. Tar den dock bara när jag ska jobba eller va bland folk (4-6st två timmar innan har jag kommit fram till som bra dos).

    Ville bara tipsa för jag vet vilket helvete svettningar är, jag tycker 15grader är lagom för shorts och linne men allt över 20 är en tortyr hehe. Men Egazilen gör iaf att det inte syns och man slipper känna sig så jävla ofräsch, även om det inte luktar illa om svetten är det ju inte nice när det bokstavligen rinner.

      Hej.
      Nej jag har inte sett kommentaren.
      Tack för tips ❤️

        Finns oxå en medicin som heter Ditropan man kan ta varje dag för att minska svett jämt. Tänker att man kanske kan få förstoppningens mamma om man tar Egazil regelbundet pga förstoppande?

          Hmm.. jag har tagit det nästan dagligen (bortsett från helger) sen typ april och har inte märkt av något med mage/tarm. Men det kan säkert spela in.

    Är sååå skakis. Var ute och körde, och jag VET inte vad som hände men jag kom förbi ett rödljus och kopplade inte att rött betyder stanna, utan körde bara på. Fattar inte vad som hände i mitt huvud? Det gick jättebra, knappt några bilar och ingen behövde stanna ens, men mår verkligen skräp. Alltså fyyyy. Ta det försiktigt om det skulle komma några galningar som jag. Puss

      Höll på köra rätt in i en refug idag? Fattar inte hur det kunde hända. Hann väja innan jag ramma stolpen ?

      Skönt att det gick bra, och att du inte gjorde det med flit. Drick något kallt o ta några djupa andetag ❤️

      Åh, gjorde samma för nått år sen kanske, totalt hjärnsläpp, liksom bara tittade på rödljuset och kopplade inte alls att jag skulle stanna, men kom på det i nästa sekund när det var för sent. Inget hände för mig heller, men man förstår ju hur lätt hänt det är ändå att det händer nått allvarligt, otäckt ?

      En gång gjorde jag tvärtom, alltså stannade vid grönt och sedan när det slog om till rött var det som att min hjärna kopplades in och jag bara VAD hände där??? Ditt fall var kanske potentiellt farligare men jag förstår ångesten. Och det är sant att det alltid är bra att kolla så att det är fritt även om det är grönt 🙂

      Just det behövde jag… Inte att 20 tjejer kör crazy i rödljus såklart, men behövde höra att man ibland känner att just körkort är det sista man borde ha. Klarat mig bra i restens livet, Utb, jobb, o mår helt ok…
      Alltid varit livrädd för att köra, och specifikt just att köra fort. Köpte mig en minibil (mopedbil) och tog mitt AM-kort..
      Nu är det vara dax att köra fortare än 50 liksom… kan ni gå bananas i rödljus så är jag inte helt ute o cyklar…

      Gjorde samma för några månader sen. Såg att det var rött men blåste bara rakt förbi, typ 1 sek senare fattar jag vad jag gjort och får jordens chock. Det gick bra och det var ingen i närheten men man börjar ju tänka på allt som skulle kunnat hända, fy fan.

    Lite klagande här nu.. Men jag känner mig då otroligt ensam väldigt ofta. Jag har familj och vänner, även om många av vännerna lever i relationer. Så jag vet om att jag inte är ensam, men ändå känner jag sån otrolig ensamhet. Liksom ingen som väntar på en när man kommer hemeller som frågar hur dagen har varit. Får sån ångest över denna känslan och kan verkligen inte njuta av singellivet vilket jag borde göra.. Min längtan efter en trygg relation med en fin kille som man kan bygga en framtid och ett liv med känns så långt bort! Usch blir bara deppig av tanken. Ska tilläggas att jag är 29år och varit singel i ca 1,5 år! Vill bara hitta glädjen och hoppet igen. Har ni några tips? 🙂

      För mig har det hjälp att vara ihop med mig själv, lät kanske skumt hehe. Men göra saker med mig själv som jag tidigare gjort med partner. Äta/laga god mat, tända ljus, duka fint, ha det städat, ha myskvällar etc.

      Försöka fokusera på allt som är skönt med att bo själv. Slippa kompromissa, göra vad jag vill när jag vill, hur jag vill, inte plocka undan efter någon annan, stöka ner hur mycket jag vill när jag får kreativa flow, slippa kolla sport etc. Inte fokusera på det en saknar med relation utan det som är skönt med att va singel, försöka lägga om fokus och inställning. Uppskatta allt du tycker är bra med singellivet, alltså verkligen stanna upp och känna ”fan vad nice det här”.

      Och så dejtar jag mig själv, går på bio, äter utefrukost, går till stranden, lunchar, åker till stan etc. Inte låta sig begränsas för att man inte har någon att dela det med, för även om man hittar någon att dela med finns ingen garanti att det är för alltid och då är det så viktigt att ta vara på livet för egen skull. Livet är för kort för att bara levas när man kan dela det med någon annan.

      Pappa dig i cancer när mamma va 55, då hade de varit tillsammans i 40år och hon är idag 70. Hon är sån jävla förebild för att ibte sluta leva trots pensionerad änka. Hon yogar, har vin-luncher, shoppingresor och utlandsemestrar med vänninorna, rider hästen på helgerna, powerwalkar med pensionärsstavar, åker på teater med teaterförening, bjuder vänner och bjuds av vänner på midddagar, provar på att laga nya maträtter etc etc etc. Jag tycker det är så himla inspirerande.

      Så mitt bästa råd är att inte sluta leva, hitta det positiva och dejta sig själv. Jag har gått från relations-junkie till att inte veta om jag någonsin mer vill vara sambo.

        Tack för ditt långa och fina svar!

      Jag svarade men hamnade i modd ❤️

      Dejtar du? Kanske kolla med dina kompisars pojkvänner om de har några roliga kompisar som kan vara intressanta?

      Ursäkta floskel men jag tror att det händer när man minst anar det, när man är glad och lycklig i livet så står han plötsligt där. Du kommer hitta honom, försök tänka positivt!

        Tack för era svar! Jag har nyligen dejtat en kille ett tag men för några veckor sen valde vi att inte fortsätta, så jag tror lite det är de som gör att ensamhetskänslan blir så stark nu. Jag brukar vara ute på vinkvällar, AWs och så där så jag känner ändå att jag träffar folk. Men det är som ni säger det kommer när man minst anar det, och det VET jag. Är bara så svårt att alltid tänka så ?

      Det kommer när det kommer, ju mer du tänker på det desto jobbigare blir det då man bara fokuserar på just det. Ut och umgås med vänner, eller bara ut någon kväll då och då och ta en drink. Du kanske träffar någon på det sättet. Har själv man och en bebis men känner mig fortfarande ensam, då jag vill ha nån att prata med om sånt som jag inte kan prata med min man om, tex min svärmor haha ?

    Vad skulle ni välja, coverband eller DJ? Planerar fest i höst och står i valet och kvalet… band är ganska dyrt och med DJ får man även ljus och ljud. Några erfarenheter?

      Det beror på åldersgruppen på gästerna

        De kommer vara mellan 27-45 ungefär, mestadels runt 40.

      Jag skulle valt DJ. Coverband är kul ett tag men de kan oftast inte spela alla ens favvo-låtar och om festen är lång kanske de ändå inte orkar spela hela natten och då behöver ki ändå en DJ eller en spellista. På mitt bröllop hade vi dock både och (rekommenderas om budgeten rymmer det), bandet spelade 2h på minglet innan middagen (kul med livemusik!) men DJn var grym för festen efter middagen, fick igång dansgolvet ordentligt!

      Jag jobbar på ett bokningsbolag för artister och spontant rekommenderar jag en grym DJ.
      De som efterfrågar band tänker inte på att kostnaden blir betydligt större iom det är fler personer som man ofta betalar resa och hotell för, backlinje, transport av utrustning mm för. Dock skiljer gaget sig markant om man bokar ett band som är upcoming.

        Tack för svar alla! Det blir DJ, väl argumenterat ?

    I måndags behövde jag gå hem från jobbet p g a en kraftig ångestattack. Jag vet inte vad som utlöste den, men jag har sedan april i år gått hos en psykolog för depression, generell ångest och social ångest. Och i måndags blev det helt enkelt för mycket.

    Jag har varit hemma hela veckan, och känner att kroppen har tagit hårt på attacken. Jag orkar knappt någonting. Är disträ och glömmer saker. Gråter varje dag åt allting/ingenting. Sover om dagarna, men inte om nätterna. Får ofta svårt att andas och har krypningar i benen. Osv.

    På måndag ska jag tillbaka till jobbet igen har jag tänkt. Men hur berättar jag för mina kollegor om det här? Jag är ju inte mig själv (vill inte uppfattas som otrevlig för att jag inte orkar prata om helgen), och jag kommer inte orka med alla frågor jag får dagligen (som inte ingår i mina dagliga sysslor alltså)… Jag jobbar på ett företag med ca 100 anställda, men har ca 20 kollegor i mitt närmsta team. Det är främst de jag tänker på borde få veta. Men hur jag upp det? Vad säger jag för att de ska förstå? Hur gör jag för att bli tagen på allvar? Eller ÄR det ens mitt ansvar att berätta? Har någon varit i samma/liknande situation och kan ge lite tips?

      Låter som stress, sådär mådde jag innan jag gick in i väggen

      Hej! Jag är också deprimerad, och får ibland ångest på jobbet. Jag har valt att inte berätta. Inte för att jag skäms för att berätta, utan för att jag under flera år av återkommande depressioner lärt mig att alla helt enkelt inte vet hur de ska hantera en sådan sak. Det finns tyvärr ännu en så stor tabu över psykisk ohälsa, så även om jag gärna pratar om det märker jag att andra blir besvärade. Har varit med om att vissa börjat undvika mig och så vidare. Så, eftersom jag är rätt ny på mitt nuvarande jobb har jag valt att inte berätta helt enkelt, känner inte att de behöver veta heller. Ibland har jag funderat på att berätta för min chef dock så att hon inte ska tro att jag bara är lat om jag någon dag inte får så mycket gjort.

      Berätta aldrig mer än vad du känner dig bekväm med. Du behöver inte berätta något spontant heller om du inte vill det. Men känner du ändå att du vill förklara eller berätta något kan du antingen säga som det är eller säga något flyktigt i stil med ”det har varit lite mycket på sistone så känner att jag kanske inte orkar vara riktigt så social som jag brukar, bara så ni vet”, och allt däremellan. Men känn efter vad du känner dig bekväm med!

      Låter som att du borde lyssna på signalerna och sjukskriva dig. Så där mådde jag i flera månader innan jag fick min utmattningsdepression (då jag var tvungen att va hemma flera flera veckor).

      Det är bättre att vila upp sig så man orkar ordentligt ❤️ Jag vet att det sista man vill är att sjukskriva sig (för man skäms för man är dålig) så är det ändå värt det. Jag lovar

    Jag har en tanke som skulle vara rolig att diskutera.
    -Varför tar folk illa upp om man tror att de är gay?
    Jag tar inte illa upp om någon tror att jag är straight.

      Varför används bög och flata som skällsord?

      För att vara homosexuell ses av många som något dåligt, därav kan jag tänka mig att vissa inte vill bli kopplade som just gay. Tyvärr.

      Det brukar oftast ligga något mer bakom när folk blir anklagade för att vara homosexuella. Tex att de sminkar sig, kallas fjolliga osv och det är nog hånet i sig de tar illa upp. Inte just av att man tycker homosexualitet är något fel. Kanske luddigt svar men har en tanke men har jättesvårt att sätta ord på den. Man tar väl liksom illa upp av sättet personen säge det på.

        Intressant. så kan det vara. Lyssnade på Mark Levengoods sommartal häromdagen där typ allt fokus låg på hans sexuella läggning. Dessutom handlade hela första början av hans tal om hur han ”redan” som liten pojke ville leka med dockor men hans föräldrar aldrig gav honom nån. Det är ju förstås sorgligt att han inte fick leka med dockor, men det slog mig hur han, om än indirekt, kopplade sin bardom, där han ville ha dockor, med att han idag är homosexuell. Jag vet inte, var som att det förstärkte fördomarna om att homosexuella skiljer sig från andra genom att vilja göra ”flickaktiga” saker.

      Av män är det nog för att de ser det som att de skulle va feminina och kvinnor att de skulle vara mer maskulin? Och att pga inte normativt med feminin man och maskulin kvinna tar de det som personligt nederlag och undrar vad som är ”fel”.

      Tror jag iaf, har inte en aning för jag skulle inte bry mig om vad någon annan trodde om min sexuella läggning hehe.

      @ Katz

      Varför ”tror” man att någon är gay öht?

      Uppriktig fråga utifrån mig själv och min erfarenhet. Jag funderar aldrig på vilket sexliv folk har.

      //Moa

        Moa:
        Det handlar inte om att jag lägger mig i folks sexliv. (Och ens läggning har för den delen inte bara med sex att göra?)
        När jag säger att jag har en kille, så kanske någon säger, jaha jag trodde du var straight!

        Eller i detta fallet så kanske jag säger ”jaha, jag trodde att du var gay!”

          @ Katz

          Kan vara något fel hos mig. Ser inte om folk är korta/långa/smala/tjocka/snygga/ fula/ färgade/vita/asiater osv, osv.

          Att fundera på sexuella läggningar skulle vara överkurs för en ”sån” som mig.

          Vet ju inget annat så för mig är det som vanligt.

          Dömer inte dig alls, bara funderar på hur olika vi människor är.

          Intressanta tankar bara.

          //Moa

          Har kanske inte så mycket att göra med att ’folk blir stötta’ för att du tror de är gay som med det faktum att du tydligtvis sitter och antar saker om folk..?
          Vilka andra ’jaha, jag trodde du var…’ uppskattas?

      Lite sent ute med svar pga trillade in här idag istället för igår. Jag är en av dem som ofta ”misstas” för att vara homosexuell. Det är väldigt tröttsamt, inte för att det är något fel på att vara homosexuell, utan för att folk av någon anledning måste ifrågasätta min sexuella läggning jämt. Jag är den enda av mina vänner som ständigt verkar drabbas av ”jasså, vad jobbar hon med?” eller liknande när jag berättar att jag lever med en sambo. Kan ju tycka att om jag uttrycker mig könsneutralt om min sambo så kan man svara på samma sätt, typ ”jasså, vad jobbar din sambo med?”.

      Att jag tar åt mig bottnar i att jag uppfattats som maskulin hela mitt liv trots att jag definierar mig som kvinna. Jag antar att jag är en aning maskulin också, sättet jag uttrycker mig på, mitt korta hår och mina tatueringar. Dock har jag inga maskulina drag utseendemässigt, vilket ofta folk påpekar och säger saker som att ”jag skulle kunna vara kvinnligare om jag bara försökte”. Jag har på grund av att jag är mer ”maskulin” som person haft vänner som varit det med. På grund av det blir jag också med jämna mellanrum ifrågasatt med fraser som ”men tänder killar på dig?”. Folk antar också när de får reda på att jag har en pojkvän att han är väldigt feminin, vilket han inte är. Han är en högst normföljande man. Då blir de förvånande vilket sårar mig. Jag oroar mig för att han ska sluta finna mig attraktiv just för att jag är ”snubbig”. Killar jag träffat förut har skämts över min ”grabbighet” och försökt få mig att anamma en kvinnlighet som inte är äkta. En av mina pojkvänner blev shamead för att han blivit kär i ”en av grabbarna” och han var på mig dagligen om att jag skulle ändra mig.

      Jag antar att jag tar illa upp just för att jag alltid önskat att jag vore naturligt mer feminin. När jag försöker för mycket mår jag dåligt.

    Rockfestival här i stan. Jag ligger hemma på soffan med tre bruta revben ? Önskar inte någon denna smärta ?
    Men Sommarkrysset är inte så dumt det heller ?

      Stackare!
      Vill du verkligen ta ut svängarna kan du försöka dig på dagens melodikryss! Jag tyckte de va svårt idag /tant på 27

    Hur många ska ligga ikväll??

      Gräsänka tyvärr

      Vadå varför ska man ligga just ikväll? Nåt speciellt som händer då?

        Alla som ligger ikväll får en bit av månen?☄️?

          Jag ligger bara med någon jag är kär i. ?❤

            Ja?!

        Det påstod väl personen inte, hon frågade bara vilka av oss som ska ligga ikväll ?

      Inte jag 🙁
      Lesbisk kvinna i Gbg ?

        En kan väl ligga som lesbisk kvinna i Gbg? ?

          Absolut! men har ingen att ligga med… 😉 ett jävligt tafatt försök att hitta en likasinnad i Gbg

            Känner många lesbiska i Gbg!

      Hur ligger man nu igen?

      Jag vill ligga med min kille. Men sedan 6 månader tillbaka är jag inte det minsta jävla kåt. Jag vill helst inte ens pussas. Vad är felet jag blir galen!!!!

        Ååå i feel u!!! Hade samma problem sååå länge.
        Sen typ intalade jag mig själv att jag var kåt, verkligen fick koncentrera mig på att tänka på sex och sexiga saker under förspelet och tillslut släppte det.
        Hoppas det släpper för dig med snart!?

        Samma här. 0 sexlust. Varit så länge, ska gå kolla upp det men varför är det så? Inte fel på min kille, tänder liksom inte på nåt. Och blir jag kåt håller det i 5 min sen bara försvinner det. Så jobbigt?!

          Går ni på särskilda preventivmedel? Har ofta med det att göra. Stress kan även påverka sexlusten. Eller så är en bara inte särskilt kåt och så är det med de?

          Exakt samma sak här. Fattar verkligen ingenting!

          Så himla tråkigt men skönt att inte vara ensam om det. Jag har kopparspiral sedan 3 månader tillbaka, Det borde inte göra någon skillnad eller hur? Det kan ha med stress att göra tror jag. och nu har jag typ vant mig vid att inte ha sex… blöööö

      Har redan haft sex idag.

      träffade en kille förra lördagen som väldigt gärna ville ligga med mig men pga omständigheter gick det inte just då. Hade hoppats på att kanske få ligga med honom denna helg, men han har inte hört av sig (och jag tog inte hans nummer) så det blir nog inget mer där. Mycket synd. Han hade något speciellt.

      Går i bastun med mannen nu, så vi får se..!

        Japp!

      Just did 😀 halvdant när en är höggravid med sjuuuk halsbränna..men ett ligg vart det iaf!

        Haha fan vad härligt!!

      +1 ! Min granne alltså. Hör det tydligt as we speak. Jag och sambon kallar henne för sälen eftersom hon låter lite som en säl när hon stönar.
      Och nej, det är inte särskilt lyhört här, det är nog mest hon som är högljudd. 🙂
      Ska gå och dränka ljudet med en extra lång och noggrann runda med eltandborsten nu….

        Jag tänker bara på hur hemskt det var att höra Anna-Lisa i Ex on the Beach när hon låg med Adde.

      önskar jag hade nån att ligga med

      Inte jag. Låg förra helgen med mitt KK så tänkte vänta lite. Vill inte ses för ofta, vill inte riskera att någon blir kär eller nåt sånt trams

      Har redan legat idag. I skogen. Det var myggigt men underbart ❤️

      Känns sjukt orealistiskt…

      Ligger 3 ggr/år trots förhållande ??

    Hade tänkt fixa ordning mina naglar inför semestern. Kan endast ha dom under de 4 veckorna. Vad rekommenderas, akryl eller gelenaglar??

      Gele

      Jag körde alltid akryl när jag hade naglar. Smaksak!

      Gelé!

    Alla KRIMINOLOGER se hit!! Jag funderar att plugga kriminologi efter gymnasiet, skulle vara evigt tacksam om några kunde berätta om arbetsuppgifter/lön och allt annat viktigt! Super tacksam!

      En till som vill veta! Sjukt intressant men vart finns jobben liksom? Man blir väl ingen GW

        Hade väl dock behövs en ny GW.. så hoppas av någon av er har sköna initialer och kan ta över ?

      Det finns massor av arbetsområden som kriminolog. Här kan du läsa om några.
      https://www.framtid.se/yrke/kriminolog

        Lön kan du googla, ser ut att vara mellan 30.000-40.000, ……..om man inte är en GW som är professor ?

      Arbetsuppgifter beror på ditt intresse i kriminologin, läst i fyra år och jobbar som utredare inom rättsväsendet. Mina studiekamrater är analytiker/utredare inom rättsväsendet, frivårdsinspektörer, fortsatt inom forskningsvärlden, utredare på BRÅ, klienthandläggare kriminalvården etc. lön beror på vad du vill jobba med och var i landet du jobbar. Oftast inga superlöner, ingångslön mellan 25-30 kanske men väldigt olika.

      Jätteintressant ämne och jag har själv studerat det på kandidatnivå men valde att specialisera mig på ett ämne på min master pga sjukt stor konkurrens om jobben. Har många vänner som varit arbetslösa i långa perioder och skulle inte rekommendera det om du ser framför dig en framtid som ’nya GW’ och med en hög lön. 30-40 000 som någon sa låter helt osannolikt för mig, samt att man inte sen får ett yrke med titeln ”kriminolog” som många tror, snarare handläggare på försäkringskassan med 25 i ingångslön.

      Hej! Jag vill också studera kriminilogiprogrammet och ta över GWs plats, brukar sitta på höga hästar, ja ? De arbetar ju vid sidan om poliser och utreder. Beror lite på vad du vill söka inom det senare.
      Min bästa vän blir färdig kriminolog i sommar/höst och bor i en liten stad. Det tråkiga är, efter 3 års studier – inget jobb här nere. Det finns inga. Det hon söker frågar henne till och med vad hon studerat & vad en kriminolog gör….. Vilket innebär att hon måste flytta vilket hon helst inte vill. Detta var min dröm men hon har pratat om så mycket som utbildningen som både är bra & dåligt, att jag har sökt andra utbildningar som hjälper mig fram till mitt drömyrke.

    Någon som har sett finalen av Rupaul season 10? Tyckte ni rätt person vann? 🙂 Var ganska så besviken av allas lipsinc. Ingen var ens i närheten av Sashas uppträde (<3) på förra årets final..

      Jag tycker Aquaria var värdig vinnare! En riktig performer, även om jag länge hejade på Miz Cracker ❤️ Håller med om att Sashas lip sync var miltals bättre än alla denna säsong!

        Men eller hur! Miz cracker i mitt hjärta ❤

        Jaaaa, jag gillade också Miz Cracker! Hon förtjänade verkligen att vara top fyra enligt mig. Synd att hon åkte ut. 🙁
        Håller med om att Aquaria var värdig vinnare. Hon var utan tvekan den bästa av dem alla. Var lite rädd att Eureka skulla vinna.. Haha

      Jag måste säga att vinnaren var överlägset bäst i lipsyncen! Men någon Sasha Velour är hon inte. Men absolut en välförtjänt vinst tycker jag ❤

        Jag håller helt med dig, men jag måste säga att jag var grymt besviken på första rundan. Oavsett hur mycket jag ogillar Eureka, så förtjänade egentligen inte Aquaria att vinna den lipsyncen. Men andra rundan var riktigt grym! Där stal verkligen Aquaria showen från dem båda!

        Och ja, hon förtjänade verkligen att vinna!

        P.s loooove your name. Adore och Bianca är båda nr.1 vinnare of all seasons enligt mig. 🙂 Skulle gärna vilja ha en lika bra säsong som 6an igen.

          Oh, jag håller med dig helt! Men hon var grym sista rundan. Absolut värdig vinnare, Sharon kan vara stolt ??.
          Säsong 6 var lätt bäst, både Bianca och adore var fierce! Bianca är min absoluta favorit av vinnarna men adore hade lätt platsat där med. Grym än queen och vilken RÖST hon har❤❤❤

            Jag förstår mig inte helt på folk som inte har Bianca som deras favoritvinnare, haha. Jag älskar hennes drag i kombination med hennes röst (älskar hennes röst) och humor. SÅ bra kombi.

            Flyger extra till Sverige i höst för att se Bianca live. Ser fram emot det enormt! Kommer dock vara illamående av nervositet innan, haha.

            Åh, ja!! Adore är en SÅ GRYM preformer. Sån jäkla energi på scenen! *_*

              Hon var verkligen grym sin säsong. Och sedan att hon tog hand om de andra tjejerna smälte mitt hjärta ❤. Åh, jag är sååå avundsjuk att du har biljett!!! Jag ville så gärna gå, men det var slutsålt när jag skulle köpa. Det är inte ofta jag gråter, men det gjorde jag faktiskt då. Jag är så ledsen att jag missar det, det lär bli fantastiskt!

                No need to cry! Jag fick inte heller tag på biljetter första rundan, men hon släppte ju en extra show för den 3e september i Stockholm och där finns fortfarande biljetter att få tag på! 😀 Boooookaaaa!

                Att hon tog hand om andra var just det som gjorde henne så speciell! Hon var så säker på sig själv att hon kunde ge med sig till resten. Dessutom värmer det lite extra i hjärtat när en ”b*tchig” person samtidigt är så ödmjuk.

                  Älskade du! Nu gjorde du min dag! Jag ska boka direkt ❤!

                  Ja, hon var så sylvass och samtidigt så oerhört ödmjuk. Där fångade hon mig.

                  You’re welcome. :* Himla tur att jag drog upp detta samtalsämnet, så att du även kan få se henne. 🙂

                  Måste logga ut nu. Kanske ses vi i september i vimlet ;D

    Vill hitta nya vånner! Hur?

      Finns det inte nån app??

        Om du är tjej: appen GoFrendly

    För ett tag sedan fick jag, vad jag tror, huvudvärk. Det kändes som om någon högg med en spik i ena ögat, smärtan kom så plötsligt att jag blev så rädd då jg trodde jag skulle förlora synen. Höll på och ringa min mamma då min 8 månaders var hemma. Höll på riktigt tuppa av där. De där kändes inte som en huvudvärk det var något helt annat, nästa gång jag fick det var 2 veckor wfter men då fick jag det på ett ställe på pannan. Det känns som hugg med något riktigt vasst. Någon som har haft nåt sånt? Ska ringa till vårdcentralen på måndag men vill gärna lugna ner mig lite nu ☹️ Haft vanlig huvudvärk nu i ett par dagar

      Kan det vara någon typ av migrän. Bäst du kollar upp det. Lycka till. Låter jobbigt.

      Nervsmärtor? Jag har det efter en skada, känns som en kniv och väldigt skarp smärta

      Är ingen expert men låter lite som Hortons huvudvärk?

      Hortons?

      Låter som migrän. Men bästa är ju såklart att vänta på läkarens utlåtande och inte googla osv

      Hortons huvudvärk? Kolla 1177 om fler symtom stämmer in! ?

      Låter som Hortons, alternativt migrän, men just Hortons är det där med ögat.

      Jag tänkte också Hortons först, som några skrivit. Men har för mig att den BRUKAR kännas på samma ställe jämt (ofta bakom ögat). Så kanske inte det…? Mitt tips är iaf att INTE googla Hortons huvudvärk, utan ta det lugnt och ring vc på måndag. Ta hand om dig!

      Tack alla för era svar! Det värsta är ju att man googlar sönder, hamnade hela tiden på hjärntumör. Läste om hortons huvudvärk nu på 1177, symptomen stämmer in bra förutom att jag hade det i 5 minuter ungefär.

      Tack igen för att ni tog er tid och svarade! Ska boka tid på måndag oxh kolla upp detta! ❤️❤️Trevlig kväll!

        Jag får så av trötthet, det känns som att det smäller till i huvudet och något kilas in. Riktigt skarp smärta som har skrämt mig rejält ibland. Jag har också migrän och kan kännas likande ibland men inte riktigt lika snabbt förlopp.

        Vet också när man söker på något symptom jag blir så rädd. Står både det ena och andra. Ska sluta med det. Bättre gå till läkaren och prata.

      Ice pick- huvudvärk då? Beskrivs som huggande smärta som varar någon sekund. Har haft någon liknande själv till och från, har inte sökt vård eftersom jag hittade den där beskrivningen och det beror isf mest på stress 🙂

    Hej. Är det någon mer här som har whiplash? Vad gör ni för att lindra värken?

      Jag har. Värme hjälper mig. Röra på mig. Men de är jobbigt 🙁 haft det sen jag blev påkörd när jag var 14 år, är 26 idag.

      Hej, en närstående till mig har det. Det som hjälper är värme och att försöka röra på sig så mycket som möjligt. Mycket vila. Värme. I tider av intensiv smärta läser denne mycket.
      Detta är i alla fall vad personen i min närhet säger, jag hoppas innerligt du hittar något som kan hjälpa dig ?

      Jag har det. Just när man har en smärtperiod upplevde jag att det enda som fungerade tyvärr var vila/försöka somna ifrån smärtan. Jag har dock blivit extremt mycket bättre sedan jag började träna seriöst. Kör mycket styrketräning och rörlighetsträning. Nu har jag ont kanske bara en gång/år. Förut var det varje vecka.

    Min menscykel har varit jättekonstig denna månad. Brukar ha en cykel på 28-32 dagar ca. Denna månad trodde jag inte jag skulle få nån mens eftersom den dröjt så. Men så i natt fick jag kraftig mensvärk helt plötsligt, och så kom den… Dag 46 i menscykeln. Är detta normalt? Så sen, och sen med världens värk, brukar inte få sån värk annars.

      Mensen kan bli försenad ibland, behöver inte bero på något särskilt. Min var sen 5 dagar, var jätteorolig. Men blev så lättad när den kom?

        Jo, jag blev också otroligt lättad – nästan glad, hehe. Men tycker ändå att så många dagar sen var lite konstigt. 5 dagar är ju iaf inte lika mkt som i mitt fall, typ 18 dagar sen beroende på hur man räknar.

      Är du i ett förhållande? Ligger du ofta? Min mens gör sådär när jag inte använder preventivmedel och är singel. Min barnmorska förklarade att det är helt normalt, att kroppen typ går ner i ”sparläge”.

        Nej jag ligger väldigt sällan.. Äter inga preventivmedel (slutade med det för 1 år sen). Låter inte helt orimligt det du säger.. alltid en tröst iaf. 🙂

      Det är inte så att du kan ha varit gravid och fick ett missfall? Tror många får missfall utan att förstå att det var det, när det kommer väldigt tidigt.

    Någon här som jobbar som arbetsterapeut? Funderar på att bli det. Vad gör ni på jobbet? 🙂

      De arbetsterapeuter jag har runt mig (likt en viss blond influencers entourage/stöd hehe): Den ena är min samtalskontakt och genom samtal och råd hjälper mig ut i arbetslivet och de mot- och medgångar jag stöter på.

      Den andra är den som har hand om var jag arbetstränar, sätter upp mål med, finns som stöd, planerar framtiden med, gör individuell planering med och har sip-möten med typ soc, FK, beroende, af för att gemensamt ha samma mål och planera upptrappning av arbete.

      En tredje kommer jag ha i höst/vår för att göra arbetsbedömning, hon ska gå bredvid och sen utifrån min problematik/förutsättningar avgöra hur mycket jag kan jobba (om jag inte själv känner att 100% fungerar, vilket jag hoppas, kommer hennes bedömning behövas för att avgöra om 75% blir min heltid när jag får 1års anställning med subventionerad lön).

      Nu vet ju jag bara utifrån mig själv och inte vad de gör framför sina skrivbord. En av dem är anställd genom kommun på beroendeenheten och de andra två på arbete- och integration genom kommun.

      Hej! Jag är utbildad till det men jobbar inte med det då det inte var min grej. Men de första jobben finns inom primärvård/ habilitering. Skriva ut hjälpmedel som rullstolar, utforma Ortoser ,anpassa bostaden till rörelsehindrade. Skriva funktionsbedömningar efter inneliggande på sjukhus för att bedöma vilka insatser som hemhjälp behövs efteråt o hur mkt. Kan jobba inom psykiatrin. Som bildterapeut. Eller leda självhjälpsgrupper. Ätträning på ätstörningsenheter. Inom psykiatrin är det svårare att få jobb. Arbeta med arbetsträning efter sjukskrivning osv. Så väldigt brett.

      Jag är arbetsterapeut! Jobbar på korttidsboende dit människor över 65 kommer när de inte komma komma direkt hem efter sjukhusvistelse, t ex efter höftfraktur och stroke. Tränar med dem med målet att de ska bli så självständiga som möjligt i vardagen, gör hembesök och ser över hemmiljön, om det finns behov av hjälpmedel eller anpassning. Älskar att jobba med äldre! Fördelen med yrket arbetsterapeut är att det är otroligt brett, man kan jobba inom väldigt många olika områden, så tröttnar man på en grej kan man testa nåt helt annat. Sen är väl lönen inget vidare, i dagsläget går man back på att utbilda sig till arbetsterapeut, men pga att det är brist på arbetsterapeuter så går löneutvecklingen framåt.

    Okej världens korkaste fråga, hur fan väljer man rätt avokado, en vän så att man ska pilla bort pluppen och om den är gul/brun är den mogen. Hittade tre styckna o va pepp men nää de tre va omogna ?

      Nej inte ta bort pluppen!! Då förstör du avokado ? du hittar rätt avokado genom att försiktigt krama den, är den hård är den omogen är den mjuk är den mogen! Men krama inte sönder den ?

        Nej!! Krama inte på avokadon! Om alla i affären skulle krama på alla så blir de ju helt förstörda och bruna inuti innan de en hunnit bli sålda! Tryck försiktigt uppe på toppen ist! Om alla gör så så blir inte hela avokadon förstörd.

        Fick lära mig detta av en vän som är frukt o grönt-ansvarig på en stor Ica Maxi.

      Nej, rör inte pluppen. Då blir avokadon dålig, vilket inte alltid syns och vem vill komma hem med en brun och oätlig avokado? Däremot kan du känna lite försiktigt på den precis som anonym här ovanför skrev och sen när den mognar hemma så kan du känna lite försiktigt på pluppen, lossnar den och trillar bort så brukar det betyda lagom mogen, hoppas det hjälper som svar 🙂

    Jag är gravid och har på senare tid börjat känna allt oftare att det känns fel att skaffa barn när samhället ser ut som det gör (med miljöförstöring, krig osv). ”Hur kan jag sätta barn till den här skitvärlden” typ. Är det någon mer som är/har varit gravida som tänkt på liknande sätt? Hur hanterade ni det i så fall?

      Känner igen det du skriver. Tror att det är för att man blir extra känslig av alla hormoner. Pratade med mamma om det då och hon sa att så har nog föräldrar tänkt genom alla tider. Kan tänka så nu med även om barnen nu är några år men inte så ofta. Skulle ju aldrig vilja vara utan dem, fokuserar på det.

      Är gravid (bf idag!) och har haft mycket sådana tankar under graviditeten, främst runt mitten vill jag minnas. Just dem tankarna som du beskriver, hur kan jag sätta ett barn till denna värld! Men också ångest och en typ av skavande oro som jag inte haft tidigare. Jag slutade helt att läsa och titta på nyheterna och tog bort push notiser på aftonbladet. Tog även bort notiser på fb och började därför gå in där mycket mer sällan. Valde filmer, serier och annan ”underhållning” som inte var för våldsam osv. Jag fick helt enkelt acceptera att jag inye klarade av det just då. Sen försökte jag fokusera på alla fantastiska människor jag har runt omkring mig och som mitt barn kommer få ha i sitt liv. Även fokusera mycket på nuet, försöka hur svårt det än är, att inte lägga energi på att tänka på och oroa sig för sånt som vi inte vet något om än, som vi inte vet kommer hända eller inte. Jag tycker att nu mot slutet av graviditeten har de tankarna minskat avsevärt, jag är mycket gladare och mer ”mig själv” igen. Blir inte alls lika triggad utan har ett lättare sinne. Tror att det är för att det fysiska blir mer och mer påfrestande ?? och tankarna på bebis och kommande nya liv tar över ?. Hoppas det hjälpte dig något och lycka till med allt!

    Jag får nu helt plötsligt fruktansvärt ont i främst högra äggstocken när jag har sex. Även när min man fingrar mig långt in gör det så ont att jag inte vill ha sex längre. Har tid hos gyn den 4 juli. Men nån som vill gissa vad det kan va?

      Kan vara en cysta, det har jag haft. Gjorde skitont att ha sex. Det var ingen fara alls med det, de gick in och punkterade den med hjälp av ett litet titthål (jag fick ett litet ärr vid naveln). Har inte haft problem alls sen dess, det var 25 år sen. Ja. Jag är en gammal tant. Gyn kollar med hjälp av en sån där ultraljuds-stav.

      Det är ju dumt att gissa, men det kan vara någon cysta, endometrios, vestibulit, stress… Bra att du har bokat en tid, hoppas det löser sig 🙂

        Har precis haft en cysta brukar oftast vara ofarligt. Kan göra förbannat ont särskilt när dem spricker. Eller som min jag har nu, den läckte ut och blod och vätska i buken. Låg och grät mig igenom gynundersökningen.

      Jag får ont i vänstra äggstocken vid orgasm. Min gynekolog sa att det inte var någon fara. De kollade med ultraljud. Men är konstigt för jag har inte alltid haft det så…

    Hej på er?
    Jag och min mamma tänkte äta brunch i Stockholm imorgon men vi vet inte vart. Har ni några bra tips på brunch ställen?

      Sthlm bruch club
      Du måste gå dit tidigt för kön kan va lång
      Dom tar inga bokningar utan man får invänta lediga bord
      Deras smoothie är helt galna

      Café sirap (bästa amerikanska pannkakorna i hela Stockholm), pom och flora, nytorget 6, Sthlm brunch club, greasy spoon, kafé rang, gast, miss Clara 🙂

        Älskar café sirap!

      Greasy spoon ?
      Pom & flora ?
      Café foam ☕️

      Bread & table

      Berns brunch! ?

        Alltså när jag åt kött/fisk var deras asiatiska lunch DA BEST EVER.

      Södra teatern, dock bordsbokning..

    Jag köpte fina, nya kläder idag p.g.a. kände mig som a million dollars efter att jag klippte håret. Sedan gick jag över till min lillasyster p.g.a. är kattvakt åt henne, hennes katter bara fräste åt mig och verkade allmänt sura på mig. Mitt hemska/fantastiska ex svarar inte på mitt SMS där jag bad om att få hämta lite grejer hos honom och vill absolut inte dyka upp sådär bara, men mitt favoritschampo och parfym är där – om han inte har slängt det.

    Så allt det gjorde mig ledsen/arg igen. Blandade en drink som blev jätteäcklig så kan inte ens dränka mina sorger. Min egen katt är sur på mig trots att jag har varit hemma med henne hela veckan. Känner mig otroligt ensam, och jag gör ALDRIG DET. Jag älskar att vara ensam och få vara ifred.

    Har en kille som är rolig att prata med, vi har haft sex ett par gånger sen singellivet kickade in, men han har inte hört av sig sedan i torsdags. Eller ja, han hälsade via en kollega igår, men det räknas fan inte. Försöker låta bli att vara sur, arg, ledsen och desperat så ligger i min soffa med Grey’s Anatomy och min äckliga drink.

    Jag läste även Bridget Jones dagbok, och lär dö ensam. Fast en kollega vill ut och dricka drinkar nästa helg p.g.a. min nya klänning är mer fab än Fab Freddy.

      Hehe du låter ändå jävligt skön (och som mig när jag har pms men inte insett att pms krigat sig in i min hjärna).

      Är det verkligen värt att ha kontakt med exet för det? Kan ingen gemensam kompis hämta? Fattar att det blir dyrt att köpa nytt men ibland är det mer värt än att all energi slukas upp.

      Och du? Imorn är en ny dag och du kommer va lika fab för både din katt, dig själv och snubben (eller så hör du av dig för hälsning via kollega räknas visst?) som din klänning är idag!

        Hahaha, synd att jag inte har PMS så jag har ingenting att skylla på ?

        Min bästa kompis bor på samma gata, och hon har erbjudit sig både en kniv i k*ken och att hämta mina saker, men i och med att jag blev dumpad känner jag en prestige i att hämta sakerna själv.

        Joo, jag skickade faktiskt ett SMS med ”jag hälsar tillbaka” och fick ett ”haha ?” som svar. Är jag 24 eller 14?

        Tack för pepp! ?

    I måndags fick jag en kraftig ångestattack på jobbet, så jag gick hem och har varit hemma hela veckan. Jag har absolut ingen aning om vad som utlöste attacken, men går sedan april hos olika psykologer pga depression, generell ångest och social ångest.

    Sedan attacken har jag haft svårt att återhämta mig. Jag har knappt någon energi, har svårt att hålla uppe en konversation (svamlar, missar ord, tar inte in vad den andra säger…), sover mycket om dagarna, har svårt att sova om nätterna, glömmer bort saker, gråter åt vad som helst flera gånger per dag osv.

    Men nu är det tänkt att jag ska jobba på måndag igen. Hur ska jag förklara för mina kollegor att jag inte kommer orka prata om helgen som varit med dem? Hur får jag de att förstå att de inte kan komma med alla frågor till mig? Hur blir jag tagen på allvar i min sjukdom så jag får tid att återhämta mig? Finns det någon som varit i en liknande situation som kan ge lite tips?

      Vet inte om detta hjälper dig, men när jag för några år sedan var deprimerad försökte jag låtsas som att allt var normalt och eftersom jag inte orkade prata med kollegor så drog jag mig undan istället liksom för att skydda mig själv. Det hjälpte inte alls. Mådde inte alls bättre av att vara i min egen lilla bubbla. Mina kollegor är snälla och förstående människor så jag är säker på att jag fått stöd om jag varit mer öppen om mina problem. Vet ju inte din situation, men om du känner att du kan lita på dina kollegor så kanske du kan berätta? Eller kan du prata med din chef? Behöver absolut inte vara att gå in på detaljer eller berätta hela storyn, men bara liksom informera lite att du mår dåligt och att du inte orkar vara som vanligt och svara på massa frågor och så vidare. Sen om du mår väldigt dåligt kanske det är ett alternativ att få förlängd sjukskrivning om det går? Kram på dig!

        Tack snälla att du tog dig tid att svara ❤️

        Min närmsta chef vet om hur jag mår och varför jag varit hemma. Hittills har jag gjort som du: hållit mig undan de dagar jag mått dåligt för att slippa prata med folk. Men eftersom det är varje dag jag mår dåligt nu är min tanke är att jag vill/behöver berätta för iaf mina närmaste kollegor (ca 20 st). Det är många yngre och jag är orolig för att jag inte ska tas på allvar. Har du förklarat för dina kollegor i efterhand? Vad har du sagt då? Jag tycker det är så svårt med hur mycket jag ska berätta… räcker det att säga ”jag mår dåligt” eller ska jag berätta att det är ångest/depression?

          Det är jättesvårt, det är ju alltid lätt att vara efterklok. Men nu när det gått lite tid, jag mår bättre och landat i allt vet jag fortfarande inte hur jag ”borde” ha gjort. Eller borde är fel ord men hoppas du förstår vad jag menar ? Jag jobbar inte kvar där längre och anledningarna till att jag mådde dåligt var många så har aldrig känts som att det är tillfälle att berätta allt, även om jag fortfarande har kontakt med några. Det jag tagit med mig som lärdom dock är att inte vara så rädd för att be om hjälp och att inte låtsas som att allt är bra när det inte är det.

          Du sa att du går till psykolog, kanske har hen råd eller verktyg du kan använda dig av när du berättar? Och bra att din chef redan vet, då kanske du även kan få stöttning därifrån?
          Tycker redan du tagit ett stort steg i viljan att berätta, hoppas du mår bättre snart ❤️

          Skrev ett svar men det verkar försvunnit.. Hur som; säg inte mer än du är bekväm med. Du har ingen som helst skyldighet att berätta något. Men känner du att du vill berätta kan det räcka med att säga ”det är lite mycket i livet just nu så upplever ni att jag inte är lika social som jag brukar så vet ni varför, det har inget med jobbet eller er att göra”. Mer ingående än så behöver du inte bli, om du inte vill. Frågor någon mer specifikt kan du bara svara ”livets upp och ner du vet, men det är ingen fara, behöver bara ta det lite lugnt”.. eller nått. Menar inte att lägga ord i munnen på dig utan ville bara ge exempel.. 🙂

    Hej alla! Hoppas att ni mår bra 🙂 Jag tänker äntligen ta körkort, men har inte någon att köra med privat. Har funderat på att ta körkort för automat. Är det värt det? Har hört att man kan häva det och köra upp för manuell senare om man vill. Tänker att många bilar kommer att vara automatare i framtiden och många redan är det nu. Anledningen till varför jag vill ta körkort för automat är för att det blir billigare (vad jag har hört) och går snabbare. Är det någon här som har körkort för enbart automat och har ni i sådana fall ångrat er? Tack på förhand och ha en bra kväll! 🙂 <3

      Om det blir billigare eller inte beror väl på om du har svårt för att lära dig att växla eller inte. Tror du att du kommer ha svårt för det så kan du ju ta automat och komma in i bilkörningen ordentligt och senare köra upp för manuell om du skulle vilja det. Då blir det säkert lättare om man bara kommer ha växlingen att tänka på och lära sig istället för allt annat också. Jag har körkort för manuell och har fortfarande aldrig kört en automatare trots att jag kört bil på flera olika arbetsplatser och andra familjemedlemmars och vänners bilar. Jag tycker att ett manuellt körkort är sjukt värt då man kan köra alla bilar och de brukar vara billigare att köpa också. Men jag tyckte inte heller att det var svårt att lära mig växla, vissa har ju jättesvårt för att lära sig och då är ju såklart automat lättare. Ett körkort är bättre än inget oavsett om det är manuellt eller automat.
      Tack och detsamma! <3

      Hade absolut endast tagit för automat! Finns ingen anledning att ta manuellt när alla hyrbilar etc går att få som automat ?
      Lycka till!???

        Min kille har endast automat och det har aldrig varit några problem. Men alla i våra familjer har automat, vi har egen bil, och hyr vi så hyr vi automat ?
        Titta lite runt om dig om du har bilar du kommer låna etc, om det isåfall skulle vara värt med manuellt

      Jag tar körkort för manuell, mycket skönare att kunna köra alla bilar. Om jag skaffar en automat i framtiden får jag njuta av det ordentligt då ?

        Alltså man kör fan inte bil om man inte kör den manuell haha.

        Nej men testa 2 lektioner, en gång automat och en gång manuell?
        Jag valde manuell, utan att ens tänka.
        Jag typ tänkte ” tänk om jag måste köra in någon till sjukhuset, och det enda som finns är en manuell bil, så kan jag inte köra den?” – skevt som fan kanske men funkade som motivation!

        Så jag säger MANUELL!
        Sen kan du ju alltid köpa en automat iallafall.

      Jag tog automat för ganska exakt ett år sedan, tionde juli! Har inte ångrat det en sekund. Jag har ägt en bil sedan dess, är på väg att köpa ny nu, och har hyrt en gång. Det har aldrig varit problem att hitta en automat. De som väljer manuell brukar prata om att det är mer körglädje i dem. För mig spelar sådant ingen roll, men kanske att det kan vara avgörande för andra 🙂 Jag skulle köra på automat om jag var du, och om du vill ta manuellt senare är det bara att göra en ”mini-uppkörning” för just växlandet.

      @ Nessa

      Har ” vanligt” kk.

      Tycker mycket om att köra bil och uppskattar ”starka motorer”. Alla ”starka motorer” gör sig bäst med manuell växel.

      Bryr man sig inte så är automatväxel lika bra, kanske bättre?

      Anpassa ditt körkort efter dina behov!

      Mina barn har tagit för kk för både ock.

      //Moa

      Jag hade inte heller någon att övningsköra med och var inne på samma spår som du att ta automat. Bestämde mig dock för att ta manuell när jag väl bokade körskola. Kolla efter en körskola som har något paket med många lektioner, oavsett om du tar manuell eller automat så är det tiden bakom ratten som är värdefull. Jag bokade ett paket med 20 lektioner och bokade dom ganska tätt för att få lite mer sammanhängande körning eftersom att jag inte kunde köra något hemma och för mig fungerade det väldigt bra att göra så. Tror dock inte att det är billigare att ta automat, iallafall inte där jag körde.

      Ps, det var inte så svårt som jag trodde att växla 🙂

      Har körkort för automat, har aldrig varit ett problem. Alla med manuellt körkort reagerar dock som om man just sagt att man slickat upp en kaktus i brygga. Tar du för automat och ändrar dig behöver du ”bara” göra om uppkörningen.

    Har Marcelo slutat blogga? Kommer inte in på hans blogg längre

      Tror inte han har bytt till någon annan portal sedan Finest las ner. Bara vänta och se om han kör igång igen.

    Hjälp!
    Jag vill trycka upp typ tygpåsar, nån kopp, linne eller kläder. Vill ha tips om vart jag kan trycka upp saker i enstaka tryck. Typ en kopp eller ett linne.

    Tar hemskt gärna emot andra tips på saker jag kan trycka upp, skärbräda bövore skoj ’en mer tips tack!

      Finns många små tryckerier. Googla tryckeri + din ort.

    Hej alla! En fråga till er som lever i hetrorelationer: hur tänker ni kring vart killen ”ska” komma vid sex? Min kille vill _alltid_ komma i mig när vi ligger, vilket jag oftast gillar men inte alltid… självklart gör han inte det om jag inte vill. Enklast vore ju förstås om vi använde kondom, men där är vi inte idag.
    Hur gör ni andra?

      Hej! Min kille kommer oftast i mig. Tycker det kan bli lite kladdigt efter sex då sperman kan fortsätta rinna ett tag men brukar typ kissa och ”hosta” ut det och sen ha trosskydd för säkerhetsskull. Om jag inte har tid/lust med sperma som kladdar i mig så får han komma på magen eller liknande. Enklare att få bort 🙂

      Alltså beror ju på situation. Oftast på mig eller på honom och inte i mig på sistone. Han har bara lättare att slappna av så på sistone ?

      De gångerna han inte ska komma i mig så får han komma på lakanen och torka upp det med papper sen. Den som har tur slipper sova på den blöta fläcken.

        ?

      Antingen i mig, sen springer jag till toan och försöker ”kissa” ut det sen in i duschen. Orkar jag inte det får han komma i toan ?

        HAHA, i toan???? va skum bild ja fick i huvet nu

      Alltså det absolut enklaste är ju att svälja, då blir man av med det på en gång 😉 Sperma har aldrig varit någon turn on för min del medan vissa killar verkligen går igång på att spruta på vissa specifika ställen, så det har sett olika ut helt enkelt. Har brösten varit en turn on så shoot, så att säga.. Fråga varför han alltid vill komma i?

      Han kommer alltid i mig eller i munnen… Jag behöver inte svälja, men det är ju inte så kul att få hela satsen i ansiktet eller springa och spotta ut det

    Någon som har idéer på vad man kan göra under en ensam sommar i Stockholm? I princip alla i min redan rätt smala vänskapskrets har åkt härifrån och här sitter jag kvar och känner mig ensam haha. Håller redan på att gå under av tristess.

      Museum? Sightseea? Ofta har man pinsamt dåligt koll på sin hemstad.

      Åh så avis haha (småbarnsförälder utan egen tid)

      Läs böcker!! Lägg dig på en brygga, strand, park med massa picknick och en bok

      Ta promenader ut till tex Skeppsholmen och ät en lång god lunch

      Lyssna på bra poddar

      Testa typ takvandring, ghost Walk etc i gamla stan. Där träffar du säkert nån som också är ensam?

      Testa nya barer! Tex taket på urban deli, Carousel, södra teatern

      Kolla om något museum har någon utställning som intresserar dig

      Gå på Skansen och ÄT!!?? Trodde man var där för djuren bara men dom har ju massa gott o äta?

      Klättra klättervägg

      Ta båten till någon skärgårdsö och strosa, typ Utö

      Hoppas att du får en superhärlig sommar?

        Precis! Öluffa i vår fantastiska skärgård!

    Hej alla! Aldrig kommenterat här förut men tänkte testa då jag läst en del och tycker folk ger rätt så kloka råd. Jag har på sistone kommit in i träningen ordentligt igen och har nog gått ut lite för hårt. Gör mycket HIIT och löpning, så tuff belastande träning. Igår efter träningen där jag hoppat mycket fick jag ont i knät, snett alldeles nedanför knäskålen på yttre sidan. Det är lite svullet och gör ont när jag trycker på det och känns typ konstigt. Någon som har någon visdom? Aldrig haft skador förut och googlade där det stod om slemsäcksinflammation/bursit. Någon som kanske haft det och kan berätta mer?

      Jag tänker benhinnor… Får lätt ont där när man gått ut för hårt utan att låta kroppen vänja sig vid belastningen. Eller något annat överbelastat vid knäet… Det är viktigt att låta muskler bildas innan man drar igång allt för hårt. Kvarstår smärtan om en vecka (med lugnare träning) så gå till en sjukgymnast för råd.

    Vad tjänar ni och vad anser ni vara en bra lön (generellt)?

      Just nu sjukskriven. Bra lön för mig är 25+. Men då har jag noll längtan efter lyx, resor etc.

      Studerar/sommarjobbar nu så har ingen bestämd lön, men jag har alltid tänkt att en bra lön är typ 30.000+. Men har aldrig haft en månadslön heller så har inget att riktigt jämföra med heller hehe

      64 500 (civilekonom). Tycker 45 000 och uppåt är bra.

        Men du får ut typ 30 nånting efter skatt då eller hur?

          Nope, får ut 41 569 kr bortsett från avdrag/tillägg för rikskortet.

          (Jag skattar som vanligt upp till strax under 39’, beaktat grundavdraget, över det skattar jag 53 % upp till 56,3’ och sen 60 % på resten upp till 64,5’. Så du skattar inte över 50 % på allt, det gör du först när du tjänar 199 201 kr/månad.)

      Har 35. Tyckte att efter 30 kunde jag leva som jag vill (köpa de ja vill ha o resa några gånger per år) samtidigt som jag kan spara undan varje månad. Själv då?

      53-80. Är egen företagare. Min sambo tjänar 60, programmerare. Bra lön är över 50. 25-50 är normalt och under 25 är lågt.

      Före eller efter skatt? Jag tjänar 40′ och får ut 27-30′ beroende på traktamenten, bilförmån etc. Tycker det är helt ok trots att jag försörjer min studerande man. Hade jag haft 10′ till ut hade allt gått till sparande.

      Knappt 16 i månadslön… Jobbe nästan heltid… Men har mkt jour å helg ob…
      Privat inom LSS. Aldrig haft så låg inkomst. Men kunde säga hej då till Ams å a-kassa så jag är nöjd…. Får runt 18k.

    För två veckor sedan ungefär skrev jag att min sambo hade gjort slut med mig. Jag var och är väl fortfarande förstörd. Har skingrat tankarna och vi träffades förra veckan för att göra upp om bostaden där vi beslutade att han skulle köpa ut mig. Det var ett bra möte, vi båda var ändå på bra humör och det kändes bra.

    Eftersom jag var på bra humör och vi ändå avslutade på ett bra sätt trots att det kom lite från ingenstans så beslutade jag mig för att han kunde få köpa av mig min soffa och en gammal tv, jag tänkte också lämna kvar ett täcke och lite småsaker och låta honom behålla lite gemensamma möbler. Men så idag kom bomben…. Dagen efter hade han åkt till en fling han haft tidigare som bor i en annan stad. Och har spenderat all ledig tid hos henne. Samma tjej som han vägrade ta bort från facebook när hon började tagga honom i obehagliga saker. Börjar pussla ihop saker och hans beteende det senaste pekar bara på en sak. Han har smusslat, suttit klistrad vid telefonen i tid och otid och suttit timtals inne på toaletten, inlåst.

    Jaja, ett ex är ett ex såklart. Men jag är bitter, väldigt bitter. Trodde ju på oss någonstans och så behandlar han mig som skit bara. På måndag ska jag ta med mina föräldrar och en släpvagn och tömma lägenheten. Jag tänker inte sälja några möbler till honom och jag tänker ta allt som är mitt. Jag har också börjat lägga upp en kalkyl på saker han är skyldig mig och han är redan uppe i 5000. Det känns ändå lite bra att veta att jag kan komma med det och knäppa honom på näsan, eftersom jag haft inblick i hans ekonomi och han har väldigt svårt att gå runt. Skit ska ha skit…. Förlåt för megalångt inlägg men var tvungen att få skriva av mig lite :O Känns redan bättre!

      Förstår dig, men gå inte in för att vara elak i absurdum bara för att ”hämnas”, blir bara patetiskt.

      Gör det med stil och var den större människan och sen slipper du idioten.

      Förstår att du är sårad men låt honom inte ha den påverkan på dig.
      Hämnas inte. Absolut ska du ha dina pengar dock.

        Ni har såklart rätt. Jag var jättearg när jag skrev kommentaren och nyss hade fått veta det, men tog bilen på en tur och basade högt som fan, sen köpte jag en snusdosa fast jag har slutat snusa och nu har jag lugnat ner mig.

        När han är på jobbet på måndag börjar vi hämta mina saker, sedan ska jag lugnt lämna ett papper med det han är skyldig mig så jag slipper se hans ansikte och därefter hoppas jag kunna släppa det där helt. Jag är ju i alla fall den som kan gå ur det här med ett rent samvete.

          Tänk på att den bästa hämnden är ingen hämnd alls. Tänk vilka griller han får i huvudet av att du säger att du vet vad som har försiggått men ändå fortsätter att vara trevlig och sälja som planerat. Inombords så kan du hata honom och sörja på det sättet du behöver, men ge inte honom nöjet att känna att han påverkade dig. Håll ditt huvud högt och lev väl. Det kommer att svida mest.
          ”The best revenge is to live well”.

    Var och fikade idag med den där killen jag nämnde i gårdagens öppet spår, han som nyligen gjort slut med sin tjej. Vi fikade och gick en promenad, gick och bara snackade hela eftermiddagen. Kändes väldigt enkelt att bara vara med honom. Pratade en del om att han så nyligen blivit singel så vi tänkte ta det lite stegvis. Vi ska fika igen nästa helg och sen kanske käka middag någon kväll efter det, typ låta det ta lite tid. Men han messade redan efter någon timme för att fråga om ett recept vi pratade om och sen har vi messat fram och tillbaka hela kvällen. Inget om sex eller så utan bara om saker vi har gemensamt, han är bara lätt att prata med och magkänsla är fortfarande lika bra. 🙂

      Åh vad roligt!!! 🙂

      Gud va kul o härligt!! ???

    Jag har funderat mycket på min situation ang. vänner på senaste.
    Jag har i princip inga nära vänner idag, och umgås inte med någon. Jag har min kära barndomskompis som jag kan prata om allt med och som jag träffar så ofta jag kan, men hon studerar tyvärr i en annan stad.
    Fick frågan vem jag vanligtvis umgås med från vår klass nyligen och det gick upp för mig att jag inte umgås med någon. I början såg det ut som att jag hade ett ”tjejgäng” men efter en intern konflikt så delade de sig på varandra och jag blev ensam. Jag är egentligen ganska introvert, men vill fortfarande umgås med folk och har inga problem med att vara social. Jag är samtidigt den person som inte saknas, och som inte automatiskt anses tillhöra en grupp. Jag har aldrig varit bra på det där, och har aldrig haft ett nära kompisgäng… vilket är en av mina större sorger.
    Någon i liknande situation? ?

      Jag kan relatera ganska mycket till det du skriver, ja. Fast till slut har jag vant mig och tycker att det är ganska bekvämt. Låter kanske konstigt, men ja. Att kolla kändisars sociala medier kommer jag långt med.

      Åh vad jag känner igen mig! Alla har ”tjejkvällar” och hänger med sitt tjejgäng, inte jag och har aldrig gjort. Hur gammal är du?

        Är 22! ?

      Kan verkligen relatera till din story. Umgås inte med någon från mitt tjejgäng, varken från högstadiet eller gymnasiet. Har inte heller några ”nära” vänner så att säga, förutom min sambo som jag räknar till min bästa vän i livet. Blir otroligt sorgsen periodvis när jag tänker på att jag inte har någon som jag kan snacka med eller umgås med spontant. Det enda sociala jag har är genom mitt jobb och när vi umgås med min sambos vänner. Ärligt talat så beror det nog på att jag är introvert och är skitkass på att höra av mig till folk. Har dock inte heller några problem med att vara social. Jag har börjat inse att jag är en person som behöver min ensamtid och det har då påverkat mina sociala relationer, tyvärr. Men jag blir ändå på nått vis tröstad när jag ser kommentarsfältet här och ser att det är fler som är i samma sits. Då känner man att man är inte den enda som har svårt med vänner ☺️

    Åh så avis haha (småbarnsförälder utan egen tid)

    Läs böcker!! Lägg dig på en brygga, strand, park med massa picknick och en bok

    Ta promenader ut till tex Skeppsholmen och ät en lång god lunch

    Lyssna på bra poddar

    Testa typ takvandring, ghost Walk etc i gamla stan. Där träffar du säkert nån som också är ensam?

    Testa nya barer! Tex taket på urban deli, Carousel, södra teatern

    Kolla om något museum har någon utställning som intresserar dig

    Gå på Skansen och ÄT!!?? Trodde man var där för djuren bara men dom har ju massa gott o äta?

    Klättra klättervägg

    Ta båten till någon skärgårdsö och strosa, typ Utö

    Hoppas att du får en superhärlig sommar?

      Aha denna skulle hamna lite längre upp ??‍♀️

    Okej. Vilken film/serie skulle ni vilja varit med i?

    Jag säger förhäxad, Veronica Mars, sabina tonårshäxan och gilmore Girls.

      Harry Potter helt klart!

      Har Potter eller Gossip Girl ??

      Veronica Mars eller Parenthood är de jag kommer på nu!

      Gilmore Girls! Jag vill vara den som hånglar med Jess ?

        Amen!!

      Vänner!! Och Titanic! Och dagboken!

    Hej hej ville bara skriva av mig lite.
    Blev så ledsen idag när mina föräldrar anklagade mig för att jag pratar negativt om min son.
    Här är bakgrunden.
    Min som fyller två och i 1,5 år har han sovit extremt lite, varit sjuk och väldigt närhetssöknade. Han har varit väldigt missnöjd pga av alla sjukdomar(förkylning,RS virus, magsjula, osv.
    Uppe på detta fick jag utmattningssyndrom medans jag var mammaledig. Så jag ventilerade detta med mina föräldrar under tiden och dom hjälpte till och tog någon natt ibland så jag och min man kunde få sova. Vi har en 5 årig dotter också.
    Men nu till varför jag blev så ledsen är att jag trodde jag kunde berätta detta för mina föräldrar hur jag mår och känner utan att få det kastat i ansiktet flera månader senare. Nu mär han är två är han en super glad kille men sover inte så mycket men det är sån skillnad på honom.
    Jag pratat aldrig om honom när han är med utan detta blir när vi är ensamma.
    Mamma har aldrig varit vidare sympatisk när det gäller detta med vår son. När hon har honom säger hon att ”han sov sååååå bra”
    Och bara nonchalerar mina känslor som att det är fel på mig och det är såhär småbarnsåren ser ut.
    Hur som helst så känner jag mig sårad och detta kommer ta ett tag och smälta.
    Någon som har varit med om något liknade ?
    Måste tillägga att mina föräldrar är fantastiska människor så det är nog därför det tog så hårt.

      Har du pratat om dina känslor med din mamma/dina föräldrar?

        Ja vi har pratat flera gånger och nu ifråga satte jag varför hon nonchalerar mina känslor och hon berättade att man ska inte prata eller känna så om sitt barn.

      Hej Gårdsfrun!

      Alltså, en del svärföräldrar och eller föräldrar får tydligen en ”besserwisser-attityd” ibland. Jag vet inte hur vanligt det är, men plötsligt (hur bra de är är annars) så vet de tydligen bäst och har för länge, länge sedan glömt vad t ex sömnbrist gör med en.

      Dessutom tänker de då inte på att när barnet får komma dit så är det ju nytt osv.

      Så se det så här: låt det stå för dem. Förhoppningsvis går denna ”fas” över. Jag förstår om du tar illa upp, de flesta gör ju verkligen det av väldigt förståeliga skäl.

      Kram

        Tack.
        Behöver lite tid att bearbeta detta.
        Känslan att bli sårad av sina föräldrar bara för att man tycker olika.

        Man tycks alltid var 15 år gammal i sina föräldrars ögon.

          Hej igen, Gårdsfrun.

          Ja jag förstår verkligen att du blir sårad. Om det är möjligt, försök att förklara just det på ett sakligt sätt för dem. Om du blir ledsen är det förstås okej, men med sakligt menar jag utan att döma så att de kan ta till sig dina ord. De kanske förstår att du blir sårad, men inte styrkan i det.

          Känner verkligen med dig och jag kan relatera men inte till en nuvarande situation och inte exakt likadant, men jag känner verkligen med dig.

      Senaste igår sa en kompis att hon skulle kunna kasta ut sin sjuåring från balkongen, nu menade hon det naturligtvis inte utan behövde bara få uttrycka sin frustration. Som (normal) förälder älskar man sina barn villkorslöst men det betyder ju inte att man aldrig kommer bli trött/arg/ledsen/utmattad/whatever. Det har ju inget med dina känslor till ditt barn att göra, utan snarare att du är mänsklig.. Det kanske är en generationsfråga? Vi har lättare för att prata om känslor nu än vad man gjorde förr?

      Jobbigt!
      Får jag fråga vad din man gör? Kan inte han hjälpa till? Sen tycker jag att du ska säga åt dina föräldrar exakt som du tycker /känner och verkligen förklara för dem, så kanske de förstår?
      Kram

    VAXNING

    OK, har börjat vaxa mig själv. Vi snackar ben, armhåla, runt ögonbryn och påbörjat fiffi-area. Jag använder mig av Gigi hard wax (både vacvärmare och hårdvaxet) och tycker vaxet blir hårt och går itu när jag ska dra av det. Finns det någon här som också vaxar sig som använder annat hårdvax? Hur får man tag i proffessionellt hårdvax?

    Ps. Tycker inte micro-vax eller såna dör strimmor med vax är något vidare.

    Help a hairy sista out!!!

    Min mens slutade i förrgår, ikväll hade jag o och min sambo sex och jag började blöda efteråt (och under märkte vi). Det var inga större mängder men ändå blod, och är fortfarande. Bör jag vara orolig? Googlar mig fram och allt slutar med cancer.

      Nej

      Händer mig typ vatje gång, 1-2 dagar efter kan det komma lite blod vid sex fast mensen varit helt slut. Olika mycket beroende på ställning, men brukar sluta efter en timme eller två 🙂

        Här med, tänker att det blir lite vacuumsug liksom…

    Statistiken på toftbys blogg
    Måååste ha minskat sedan …. ett tag.

    Oftast bara ngra enstaka som kommentera numer.

    Vad har förändrats?

    HEJDÅ RONALDO! WOO!

      Så jävla gött!!!! De kan kan han ha!!!!

        VERKLIGEN!!!!!

    Livet är så jävla orättvist!
    Fick veta att jag hade en elakartad cancertumör när min son var 3 månader. Fick flytta till annan ort för att strålas i 6 veckor varpå grabben fick bo hos mina föräldrar! ?
    Nu är han snart 10 månader och jag genomgår cytostatikabehandling som inte direkt ger mig mer ork och energi!
    Snacka om att man blivit lurad på första året.. bara hoppas att behandlingen biter och att jag får se honom växa upp! ❤️ Och som ett plus i kanten hade jag ingen sjukförsäkring…. och den som ingick i jobbet sa jag tydligen upp 2012(??)…. låter osannolikt men det hade jag tydligen gjort! ??‍♀️ Sjukpenningen är lagom spännande och 250kr kvar på kontot såhär 20 dagar kvar till nästa utbetalning! Fy fan för livet!

      Tycker extremt synd om dig och håller tummarna jättehårt! Kram till dig⭐️?

      Någon som smakat Yokebe-shakesen? Goda? Värt sitt pris? Lite sugen på att testa men finns i princip inga utlåtanden om hur bra smaken är.

      Skriver lite mer nu. (Jag skrev igår som anonym kl. 22:22)

      Jag fick se foton av en kvinna som fick barn som väldigt ung för åtskilliga år sedan. Då fick hon inte ta hand om sitt barn själv det första året och det gjorde så ont att föreställa sig. Så din situation med allt utöver det känns ju rent hemskt att tänka sig in i. Känner med dig mer än ord kan beskriva. Stor kram till dig!!??

        Detta ovan ?? var till ”Kampen mot cancer”

    Jag har två barn. Har inte kunnat amma något av barnen pga måste ta läkemedel som går över i bröstmjölken. Efter första barnet kom mensen tillbaka efter två månader, regelbunden direkt. Nu är mitt andra barn tre månader och fortfarande ingen mens i sikte. Min sjukdom/läkemedel har ingen påverkan på hormoner eller menseriet.

    Och jag vet, jag vet. Det kan ta flera månader innan mensen kommer igång och blir som vanligt igen, hade bara väntat att mensen skulle komma igång ganska snart i och med att det blev så efter första barnet. Jag fyller snart 30 år så tror knappast jag är i övergångsåldern redan nu! Haha!

    Hallååååå!!!

    Ngn mer som funderar på hur lång tid det tar (eller kort) innan BB och Odd är gifta igen?

      Är de inte redan gifta? Det är väl det det varit rabalder om det senaste? Tror man ska ta hennes (och alla andra influncers/bloggares) inlägg med en nypa salt. Tänker att de oftast kryddar upp tillvaron och lyfter fram saker för att skapa intresse.

        Jo de är fortfatande gifta. Det stämmer. Blev ju ngt ”fel” med ansökan och eftersom de nu börjat ses och det är ”så fantastiskt och skönt för barnen bla bla bla” så funderar jag på om det på riktigt blev strul med papprena. För H har ju försvunnit hux flux i samband mrd att BB hade första middagen med barnen OCH Odd.

        Alltså, jag bara spekulerar för att det är kul!

      De är fortfarande gifta i och med att de inte klarade av administrationen kring skilsmässa.

    Skriver nästan aldrig här, men testar.
    Hur gör man om man vill lämna sin partner som är deprimerad?
    Försökte göra slut med min pojkvän för några månader sen, men blev övertalad att fortsätta ge förhållandet en chans. Nu har min pojkvän gått in i en depression. Och jag känner återigen så starkt att jag vill ut från förhållandet (många anledningar). Men hur gör man när ens pojkvän säger att han inte kommer överleva om det tar slut?
    Alla säger att jag måste lyssna på mig själv och lämna. Men jag vågar inte, är för rädd för vad han ska göra då. Är det fel att stanna och hoppas på att kunna hjälpa honom att må bra men i bakhuvudet veta att man egentligen inte vill längre?

      Du kan inte ta ansvar för vad han gör med sitt liv. Det blir ju inte bättre om du stannar när du inte vill. Om du går ger du ju er båda chansen att bli lyckliga i andra relationer, stannar du ger du honom falska förhoppningar och du gör dig själv olycklig.

      Det kommer låta hårt, men om du inte vill längre kommer du bara plåga dig själv genom att stanna kvar. Vilket kommer i slutändan att leda till att du mår skit, och han mår skit. Så gör dig själv en tjänst och lämna. Du ska inte behöva ”curla” honom för att han mår dåligt. Det känns inte heller bra att han hotar (?) med att han inte kommer överleva om du lämnar. Känns väldigt manipulativt och destruktivt. Jag har själv varit med om samma situation med mitt ex, och jag ångrar verkligen att jag la så många år på att behöva ta hänsyn till hans behov istället för mina.

      Det är inte ditt ansvar, mitt ex sa samma sak till mig och jag blev kvar i 6 månader. Det var bara ångest för mig och exet mådde ju inte direkt bättre. Jag bestämde mig för att det skulle vara slut och han bröt ihop igen och hotade med att ta sitt liv, jag gick ändå därifrån och skickade sms till båda hans föräldrar om vad som hänt och vad han hade sagt. Så det är mitt tips, har han någon släkt eller familj som du kan kontakta om du är orolig för honom? Oavsett vad så ska du kunna avsluta en relation om du vill det.

      Man kan aldrig hjälpa någon som inte vill ha hjälp. Att han säger att han inte kommer att överleva om det tar slut känns mest som ett försök att kontrollera dig – vilket bevisligen lyckas.

      Du har inte ansvar för hans liv och du gör er båda en björntjänst om du stannar trots att du inte vill.

      Jag är själv deprimerad och förhållanden är inte lätta när den ena parten inte är sig själv eller vill leva. MEN hans mående är inte ditt ansvar, dock kan man som deprimerad ha väldigt svårt för att göra det som behövs och behöva stöd från sin omgivning. Om jag tänker utifrån mig själv hade jag behövt lite tid och lite curling, inget plötsligt uppbrott från dag ett till två. Hjälp personen att hinnan få hjälp med bl.a. vårdkontakt, medicinering och psykolog, så att personen inte famlar helt själv i sitt mörker efter uppbrottet. Hade min kille gjort slut tex i vintras när jag mådde som sämst och inte tog dom antidepressiva jag tar nu (jag bar väldigt självmordsromantisk om inte benägen) så hade jag inte levt idag. Istället hjälpte han mig med vårdkontakter (litar inte på vården pga tidigare erfarenheter) och idag mår jag mycket bättre.

    hej. jag vet inte varför jag skriver här nu, men tänker att det kanske hjälper att mina tankar finns någonstans? hursomhelst är jag så himla ledsen och låg och känner bara skam och skuld inför allt jag gör(och misslyckas med att göra). jag har psykkontakt varannan vecka men känner mig bara misstrodd och får ”skyll dig själv”-vibbar när jag är där. jag har inga vänner och min sambo gör mig bara ledsen och trött och är så frånvarande(mentalt) att jag känner mig ännu mer ensam. som att jag måste skrika för minsta lilla uppmärksamhet och när jag väl får den beter han sig som att det är jag som är knäpp och fel. jag vet verkligen inte var jag ska ta vägen. är dessutom gravid i vecka 12 och känner mig så pinsam och dålig som satt mig själv i denna sitsen. jag trodde jag skulle vara glad men jag bara skäms. jag vet inte. jag vill bara så jävla gärna känna mig omtyckt och okej och trodd på.

      Tycker väldigt synd om dig! Mina konkreta tips är att läsa på om självkänsla, HSP och att träna fysiskt samt köra någon form av avslappning och att unna dig att vila. Dvs när du vilar, då ska du inte ha dåligt samvete. Om sömnbrist gör saken värre så försök få till den. Det är så lätt att inte orka just allt detta, men om du till slut gör en del av det så kommer du antagligen må bättre. Det som även kan vara bra att tänka på är att det går upp och ner för de flesta och det hjälper ju inte dig, men jag menar att till slut brukar livet vända tillbaka till det positiva igen.

      Och vet du? Många mår mycket bättre (även psykiskt) dels en bit in i graviditeten, men framförallt när barnet väl har kommit. För då får du ett helt annat fokus och är helt upptagen och betagen av ditt barn.

      Hoppas du då minns denna kommentar som något fint och att ja hon hade rätt, kram

        Det behöver inte vara HSP (högkänslig personlighet/ skörstark) jag bara tipsar för det går att få ut en del av tipsen där också.

        tack för fint svar. har aldrig tänkt på att försöka vila utan dåligt samvete, men det låter otroligt skönt(och svårt!) och väldigt välbehövligt. jag ska mentalt spara din kommentar 🙂

          Hej igen ”?”,

          Vilket fint svar du gav, stort tack! Mobilen var urladdad, så jag svarar dessvärre först nu.

          Ja, för att vila med gott samvete krävs det ”träning.” Jag har tränat länge på det och oftast har det varit framgångsrikt, men ibland faller jag dit ändå och är inte där i stunden.

          Det är även bra att tänka på det klassiska om att stärka självkänslan. Att bara vara och inte behöva prestera hela tiden. Det är helt okej att även jobba upp självkänslan och klappa sig själv på axeln när man har lyckats med någonting bra, men allt ska inte vara beroende av prestation. Du bör berömma dig själv även när du inte lyckas med en tenta, får beröm på jobbet och liknande.

          Detta är extra användbart om man blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall. Om man har hunnit bygga upp sig själv innan en sådan sak ev. händer så ligger man inte där och tänker på allt man inte hinner/ orkar/ kan utan man accepterar lättare att nu är det så här för ett visst antal veckor. <3

    Någon som har testat dinvitamin? Du gör ett personlighetstest och får skräddarsytt fyra kosttillskott du behöver. Pengar i sjön eller faktiskt värt det?

      Pengar i sjön!

    Alltså..är det bara jag som är så här?
    Är 45 och lever sedan 11 år i en bra relation, inga önskemål om förändringar där….men en gammal förälskelse från gymnasiet spökar. Vi var aldrig ihop, gick i samma klass i fyra månader innan jag hoppade av men vi hängde ihop varenda rast. Folk trodde att det var något mellan oss men jag vågade inte ta ett första steg. Efter mitt avhopp tog det fyra år innan vi sågs igen, på en krog. Han ropade och alla hans polare försvann. Vi pratade i kanske en kvart, han läste en dikt han skrev på gymnasiet om mig *jag veeet*
    Sedan dess har vi inte träffas..men av en slump såg jag honom för 7 år sedan i en stadspark. Nästan 20 mil från där vi gick i skolan. Kollade upp om det verkligen kunde vara han och Jo..han jobbar som en slags chef i det hus jag satt utanför. Min sjuka svärmor bodde i huset intill.
    Något år senare pratar jag och min man om gamla kärlekar..jag googlar och det visar sig att vi bor 3 mil från varandra. Vi gick i skolan 15 mil härifrån. Och sedan dess ser jag honom lite överallt, nu senast på mitt gym.
    Jag kan inte riktigt släppa honom….han lever med en kvinna sedan många år, flera barn och hela familjen är aktiva i en idrottsförening, fina jobb och bra hus (tack Google) och jag har det nästan likadant och är dökär i min man……men …han spökar hela tiden..är det bara jag som är sån?

      Jag med!!!!!!! Och sååååå härligt att hitta en likasinnad! Känner hur mina kompisar himlar mentalt med ögonen så fort jag nämner hans namn. Skäms oxå varje gång jag börjar prata om honom, att jag borde ”gå vidare med mitt liv”, det var liksom snart 20 år sen………. Men kan ju inte sluta? När fortfarande en dröm om att det blir vi två en vacker dag ❤️

    Hej! Någon annan som opererat bort en del av hymen (slidkransen) pga smärta vid sex? Var alltså så trång att jag sprack varje gång… Har gjort det för tre månader sen och sex gör fortfarande lite ont (har blivit bättre dock). Någon som har erfarenhet av detta?

      Inga erfarenheter av et sådant ingrepp, har däremot genomgått en vaginal förlossning som krävde en hel del ihoptråcklande efteråt, kanske kan likna ditt läkeförlopp på något vis?
      Underlivet läker ganska snabbt men jag kommer ihåg att det tog ett antal månader innan det slutade ömma och svida. Ärrvävnaden är ju dessutom lite annorlunda jämfört med icke-ärrad vävnad. Använd mycket glid och låt det ta tid!

        Tack för svar ❤️❤️ Har det blivit helt bra för dig nu??? Tycker det är jobbigt att något som ska vara skönt gör ont

        /ts

          Förlossningen skedde för fyra år sedan (fött ett barn med akutsnitt detta år också).

          Idag är det nästan som vanligt/innan första graviditeten igen. Skulle säga att läkningen tog ungefär 6 månader innan det kändes så normalt som det kan bli. Ärret är än idag lite ömt och stramt till och från, men stör extremt sällan vid sex. Det är ganska långt och går nästan hela vägen från ”hål till hål”, plus att det är en del inuti slidkanalen (?) som också syddes. Jag hade väldigt ont de första två månaderna och sedan blev det snabbt bättre. Sedan är det ju en sak att även föda ut en ca 3,3 kilos liten människa + att bli ihopsydd jämfört med att enbart göra ett kirurgiskt ingrepp – så kan inte svara på om läkningen kommer vara liknande för dig. Många som har problem med stramande ärr får ju tipset att massera området, kanske något att testa?

    Tänkte bara skicka en liten hälsning till Prisonbeauty: du verkar så klok, snäll och bra. En sån där som man hade velat vara kompis med. Fortsätt som du gör.

    Jag har ett problem som nån kanske känner igen och vet vad jag ska göra åt…
    Jag är närmre 30 än 20 och det senaste året har jag gått upp 15kg pga ingen träning och dålig kost (jobbat alldeles för mkt och inte kunnat ta hand om mig själv, nu är jag igång med hälsosam träning och kost igen).
    Under denna tiden har jag fått ökad ansiktsbehåring! Det började med lite mer hår vid mungiporna men nu har jag fått rätt mkt hår vid framförallt hakan och under hakan/halsen. Håren är mjuka och ljusa, men vissa kan bli vääääldigt långa.
    Jag tycker detta är fult och pinsamt, i t.ex motljus syns det väl och min pv skojar lite och kallar mig skäggiga damen (men det är inte sååå obvious). Kan detta bero på min viktuppgång? Hur gör jag bäst för att ta bort det? Raka är INTE ett alternativ, jag är rädd att det blir stubbigt och i värsta fall svarta strån …
    Jag har i övrigt väldigt lite hår på kroppen, behöver knappt raka benen och låren är alldeles hårlösa.
    Känner mig fan förtvivlad 🙁 . Någon som varit med om liknande?
    Har även fått lite bristningar fram på magen. Fick bristningar i puberteten men inte sen dess. Antar att det också beror på viktuppgången…

      Som fd överviktig vet jag att övervikt ofta ställer till det med hormoner. Det är vanligt att man har mer testosteron som överviktig och med det ökar behåring. Så rent krasst, en nedgång kan avhjälpa problemet men det är ju inte alltid så lätt.
      En del skönhetssalonger har diverse behandlingar med laser o dyl. Vet inte hur bra de är men kan ju vara värt att testa

        Det här med laser funkar tyvärr inte på så ljusa och fina fjun (redan googlat). Men tack för tipset!

        Jag använder hårborttagning (veet) till benen ibland, kan man kanske använda det till ansiktet?

        Nummer ett måste bli att gå ner i vikt. Vet inte hur det kunde bli såhär illa (känns som jag svikit mig själv ?)

          Använd absolut inte veet till ansiktet, jag köpte en creme som man skulle använda till armhålan och ansikte och det slutade med första gradens brännskada. Huden sprack och det började blöda hela tiden det var ett rent helvete , har fortfarande ärr och detta är nu 4 år sen?

            Oj, tack för varningen…!

            Men hur ska jag kunna få bort dom fula fjunen på hakan och halsen ?

              Vaxa!! Jättelätt att göra på sig själv ?

              Köper Veet varmvax(burk INTE färdiga strips)
              Värmer i micron
              Drar bort
              Tjoff klart!

              Gå till en salong och tråda bort dom, mkt bättre än vaxning el krämer.

                Tack till er båda ovan! Har vaxat benen förr, men inte själv. Vet inte om jag har balls till att göra det ?
                Tråkningarna var också ett bra förslag!

                Önskar att detta kunde försvinna permanent.

    Har någon tips på en svensk kärlekslåt som man kan ha i kyrkan som en sålist kommer och sjunger?:) Sålisten har vi klart och hon sjunger ljuvligt, men den rätta låten fattas.. Sarah Dawn Finer-kärlekavisan är jätte fin men vännerna hade den nyss på sitt bröllop, men nån liknande?

      Jag har sjungit ”Utan dina andetag” på ett bröllop.
      https://open.spotify.com/track/4I3OaKeJqZZjjQGksRQ2hS?si=RKXgJs3wTtKviFHc5yQtlg

        Jag klickade på länken. Tack, CamCam nu ska jag lyssna på låtarna även där, jag har mest lyssnat på dina låtar på Youtube förut. <3

        Tack för att du har Öppet spår (och även nu på sommaren!)

      Av längtan till dig (Åsa Jinder & Cajsa Stina Åkerström)
      Öppna din dörr (Tommy Nilsson)
      Kärleken förde oss samman (Ulf Lundell)
      Ännu doftar kärlek (Marie Fredriksson)
      För kärlekens skull (Ted Gärdestad)
      Du är allt (Sonja Aldén)

      Och grattis!!?

        Jaa, kärleken förde oss samman med Ulf Lundell ?

      Du fyller mitt sinne (Annies song) ❤️☺️

      Du är allt med Sonja Aldén?

      Ett tips bara, det heter solist.

      För alltid – Sara Löfgren

      Vi hade ”nu när jag ser dig”.

      Tack för alla tips, nu har vi en del nya sånger att lyssna igenom! ? ❤️

    Ok. Jag är nyfiken på två saker.

    1. Har Hanna Widell som ryktet säger genomgått en gastric bypass eller har hon tränat/kostomlagt sig till sitt nya luv (helt utan värdering här!)

    2. Shoppingandfashion är tillbaka. Yeyyyy!!!!! Än så länge bara på insta och inte på blogg, vad jag kan se. Men – varför och vart ”försvann” hon?

    Jag träffade min svåger och hans fru för första gången idag.
    Under en middag på fyra timmar frågade de INTE EN ENDA FRÅGA om mig.

    Alltså inget! Nada! Zero!

    De vet absolut ingenting om mig.

    Vad jag gjorde under middagen?
    Lyssnade, och frågade frågor. I FYRA TIMMAR!

    Omg…..

      Haha. Vilken situation.
      Du är: väluppfostrad.
      De är: självcentrerade.

      OBS! Uppriktig undran, ej dryg kommentar.

      Gah, förstår inte släktskapet här. Svåger trodde jag var man som är tsm med ett syskon till mig? Din svågers fru borde alltså vara din syster som du träffade för första gången idag? ? har jag missuppfattat svåger?

      OnT: dryg situation! Så irriterande med sånt folk. Första gången brukar jag ursäkta de med att de är nervösa.

        Hennes svåger är hennes mans bror och brorns fru ?

          Eller just svågern är ju bara hennes mans bror, inte frun ?

            Ah, såklart! Snille du är ?

    Tips på vad man kan skriva/prata om/fråga i inledande kontakt med kille på dejtingapp?! Ny på detta och vill varken verka för ”på” eller alldeles för tråkig och prata om saker som gör att han tröttnar/tappar intresset ? Är ute efter ett förhållande och inte bara ett ligg. Snackade lite med en igår (fredag) kväll och han frågade vad jag gjorde och skrev att jag bakade. Sen skrev vi lite om det tills jag skulle sova. Har sen inte hört nåt ifrån honom… Var jag som skrev sist och ställde då lite frågor till honom så tänker att han har bollen hos sig nu! Ska försöka ha lite is i magen och inte tro det värsta direkt nu när jag inte fått svar, men tänkte nog skriva till honom imorgon kväll igen om jag inte hört nåt.

      Vad jobbar han med?
      Gillar han att resa? vart? reser ofta? föredrar sol eller snö? gillar aktiviteter eller ligga på stranden?
      Vad gillar han för mat? Favoritrestaurang?
      Sportar/tränar?
      Stor/liten familj?
      Vad är en perfekt söndag för honom?
      Har han/vill han ha djur/barn/seriös relation/whatever du är intresserad av att veta..

      Bara några exempel.. enklast är väl att utgå lite från vad du själv tycker om? Då märker du ju ganska snart om ni har något gemensamt eller inte..

        Tusen tack för svar, ska ta med mig dessa! ?

      Hej ”Dejtingsugen” 00:08!

      Jag tycker att Yalla 00:32 gav bra tips och jag vill tillägga att det verkar som om många som dejtar tänker som du ”Dejtingsugen”. Med det menar jag att de inte vill vara för på, inte för tråkig, osv.

      Försök att stänga av sådana tankar och bara kör! Försök att ”charma sönder” den du skriver till/ hör av dig till. Var bara dig själv och för att bli så där som du vill att personen ska uppfatta dig (avslappnad, glad, rolig, osv) så kan det vara bra att stresshantera innan t ex genom fysisk träning, avslappning.

      Det låter simpelt, men kan vara så bra för att inte spänna sig utan istället bara få ut det bästa av dejtandet.

      Jag vet inte om det hjälpte, men känn mitt stöd! Kram

        Yalla & Anonym – Tusen tack för era svar, ska ta med mig dessa! ?

          Tack själv, Dejtingsugen och lycka till! Försök att ha roligt på vägen, då utstrålar du det och få blir det bäst!

          Ställ ev. även frågor som:

          ”Vilken fråga hade du velat ha och vad skulle du ha svarat på den? T ex om du brinner för något, vad är det?”

          ”Trivs du bäst i naturen eller i stan, eller kanske både och?”

          ”Vad tycker du är viktigast när det gäller…”

          ”Vilka egenskaper uppskattar du mest hos den som du dejtar?”

          ”Hur skulle du helst vilja att andra skulle beskriva hur du är och vad har du hitintills uppnått av det?” (T ex är ödmjuk, framgångsrik, välutbildad, vältränad)

          ”Har du tänkt ut en plan hur du ska nå dit, t ex om du vill träna mer, lära dig mer om självutveckling, hur ska du nå dit?”

          Ställ förstås frågorna så att de är mer ”du”. Jag försöker bara brainstorma lite.?

    Jag TÅL Inte min sambos systers kille! Redan från första gången jag såg honom var det som att vi visste att vi inte gillade varandra, som kärlek vid första ögonkastet fast tvärtom ? För min del handlade ogillandet vid första ögonkastet om att jag 1. Vid första blick trodde att han var ett gammalt ragg vilket han inte var men det tog ett tag för mig att lista ut det. 2. Han ”fuskade” sig in i sambons familj som jag kämpat med i flera år för att bli accepterad i genom att göra min sambos syrra på smällen innan han ens hann träffa hennes familj!
    Varför han hatade mig redan vid första ögonkast har jag ingen aning om, vet inte ens om han faktiskt gjorde det men det var känslan jag fick och fortfarande har.
    Idag är det 3 år sedan jag såg honom för första gången men denna gång var droppen för mig och jag var så nära att skrika rakt ut och fråga vad hans problem är. Det började med att han i vanlig ordning undviker att komma fram till mig och hälsa och ge en kram som han gör mot alla andra. Sedan låtsas han inte höra då jag pratar med honom utan han pratar vidare med någon annan eller förblir tyst 30 sekunder (på riktig han blir tysk sjuuuukt länge, vet inte om det är en härskarteknik eller nå? ) innan han inser att han inte kommer ur att svara på min fråga. Detta är inget nytt och jag har i princip accepterat det beteendet från honom. Men idag tog han det till en ny nivå. Vi råkade hamna bredvid varandra vid matbordet och han bresade ut sig på sin plats så att hans överarmar hela tiden nuddade mina, jag upplevde det som att han ville tränga ut mig eller visa sig överlägsen på något vis. Han lutade sig dessutom över hela min tallrik ett flertal gånger då han skulle fylla på sin mat trots att jag höll på att äta, han sa inte ursäkta eller något utan låtsades snarare som att jag inte fanns. Sedan skålar han helt plötsligt bara i mitt glas! – Förmodligen också någon form av härskarteknik!? Jag har försökt att gilla den här killen eller iallafall acceptera honom som en del i familjen men han går mig på nerverna med sitt översittarsnack och sitt dryga sätt mot mig! Min sambo fattar inte alls vad jag menar utan tycker att den här killen är helshysst då han såklart inte beter sig så mot någon annan i familjen än mig… Har ni varit med om något liknande och vad gjorde ni? ☹️☹️

      Jag ogillar min systers man pga skrytsam & egocentrisk. Brukar hantera det genom att ta upp det som stör mig. Allra helst framför så många som möjligt pga då kommer fler uppfatta hur han beter sig och då känner han förhoppningsvis pressen. Har faktiskt gjort familjetillställningarna lättare för mig, hoppas det kan funka för dig oxå!

      (Först och främst förstår jag ej hur man kan bresa så att ÖVERarmarna nuddar dig? De går ju mest att utvidga genom att fälla ut armbågarna?) Men iaf, om jag fick armbågar i mig skulle jag säga ”förlåt men dina armbågar kommer åt mig emellanåt och det gör ganska ont” – han kommer känna sig dum, andra hör det samtidigt som du framstår som trevlig.

      När det gäller den uteblivna kramen skulle jag sagt ”får inte favoritsyrran nån kram?” ”Är jag den enda som blir utan kram idag?” ”Kom så får du en kram av mig oxå”.

      Hoppas jag fick fram principen! Lycka till!

        Tack för ditt svar ska absolut ta upp det han gör mot mig på ett trevligt sätt men ändå så att alla hör och kan uppfatta vad han sysslar med! Med överarmarna menade jag att han hade armbågarna på armstödet och lutade sig mot mig så att hans överarm tog mot mig. Att halva ens arm tar i en relativt obekant människa känns inte som något man kan göra utan att tänka på det/märka så därför blev jag så obekväm av det. Min första instinkt var att dra bort min egen arm men ville inte ge honom den vinsten att jag skulle få trycka ihop mig själv bara för att han ville luta sin kropp.

      Till Ea.

      Jag förstår dig! Blir så less på just härskarteknik, ja! En annan sak en del gör är att sucka högt ofta och mycket exakt när just man själv pratar. Låter inte så märkvärdigt, men vid vissa tillfällen och när man är beroende av dem så är det mycket hård fysisk träning och mycket prata av sig som gäller efteråt, ha ha. Usch.

      Den där människan som du beskriver verkar ju vara ”charmig”. Undrar vad CamCam hade skrivit om han hade varit Influencer och han betedde sig så där drygt. 🙂

      Nej. Håll idioten kort. Lätt att säga, svårare att göra men exakt en sådan typ fortsätter (mycket riktigt) om man inte försöker få stopp på det. Min metod hade varit att använda hans ord, ja uttryck emot honom och ”ki** them with kindness”, men frågan är om det biter på ”en så’n där”. Så om du kan säga något som kan tolkas på två sätt och om han ska försöka förminska dig så säger du ”fast jag menade förstås för din skull, jag menade inget illa för din avsikt var väl också god förstår jag?! Du brukar ju vara så snäll mot mig!”

      Det var kanske ett dåligt exempel jag är trött nu, men tänk så här: ”Nu är det stopp! Nu tar inte jag något mer sådant här en enda gång till. Det här var en gång för mycket.”

      Stå upp för dig själv, helt enkelt. Synd att jag inte var med, jag brukar finna mig snabbt och hade väl kunnat få göra honom lite fundersam med lite tvetydigheter. Jag får följa med nästa gång, nej skämt åsido. Men fr o m nu: stå på dig. Acceptera inte detta mer, nu gick han för långt! Kram

    Inatt sover jag på soffan … ?

      varför?

      Åh stackars! Vill du skriva varför eller bara få ut känslorna så är jag kvar en stund. Känns det bättre nu? Kram

        Vi skrev exakt samtidigt, ananas. Så du får också en kram

          tack! 🙂

            ? Jag hoppas hon ser att vi svarade. Stackars henne. (Anonym kl.01:46. Jag tror i alla fall att det är en tjej, det är övervägande tjejer/ kvinnor här inne verkar det som)

            Hoppas du mår lika bra som jag. Jag är behagligt trött och väldigt nöjd.

              Jag har sett att ni skrivit. Jag orkar inte prata om varför natten spenderas på soffan, ville bara skriva ut svart på vitt (för min egen skull) att jag är så ledsen över situationen just nu.

              Sömn blir det inte något av heller, är nog knappast soffans fel för den är ändå hyfsat bekväm.

                Hej igen, Anonym,

                Nej och då låter du bli att skriva det för ibland vill man bara skriva av sig men utan att skriva mer än så det respekterar jag. Kram

                  Och jag menade inte att vara nyfiken, ville bara stötta dig -<3

    Börjar jobba 7 och inte sovit, som vanligt när jag jobbar morgon. Mår så jävla dåligt av mitt jobb. Är bara där på sommaren, så det är temporärt. Men trots det känner jag mig rent av självmordsbenägen (okej mer som att jag hoppas att en bil ska köra på mig i en olycka). Hade jag vetat hur dåligt jag skulle må hade jag inte tackat ja till jobb men nu går det väl ej att avboka heller pga inte många vikarier. Hur dåligt ska man må på sitt jobb? Asså hur dåligt är normalt att må? Känner mig ej kompetent nog(vården) och känner mig så jäkla otillräcklig och människor är fruktansvärt otacksamma. Går och nästan gråter hela dagarna.

      Vet inte vad jag kan svara som kan hjälpa dig ? Är det din första sommar inom vården? Äldreomsorg/hemtjänst/sjukhus/LSS? Hur gammal är du? Är du utbildad t ex uska? Vilka är det du upplever som otacksamma? Patienter/boende, kollegor, anhöriga?
      Självklart ska man inte må dåligt och känna sig otillräcklig på sitt jobb!
      Har du någon kollega eller chef du känner förtroende för och kan prata med om detta?
      Tyvärr är vi många som känner oss otillräckliga inom vården, jag jobbar själv på demensavd. Personaltätheten är ofta alldeles för låg. Den ordinarie personalen stressar och tar sig inte alltid tid för nya vikarier som behöver mycket stöd (vilket är självklart att man behöver!)
      Jag vet av erfarenhet att sommaren inte är den bästa tiden att ta in nya vikarier. Bättre att få börja lite lätt tidigare på året.
      Känns inte som jag kommer nån vart med denna kommentar, men lider så med dig och önskar jag kunde hjälpa dig på nått sätt ❤

        E, det var jättebra skrivet! Vi stöttar, (jag skrev kl 09:40) det är nog det viktigaste av allt. Kram även till dig!

      Det du beskriver är inte normalt. Helt ärligt så är planering av personal inte ditt problem, så om du inte klarar av det får du ju faktiskt säga upp dig. Det gjorde jag en gång, aldrig varit så
      Lycklig som efter sista dagen på det stället.

      Jag lider verkligen med dig Anonym kl. 04:35 <3

      Om det finns något sätt att bli riktigt trött på innan, så där trött att inte ens de jättejobbiga tankarna släpps in för du bara måste sova… så kan det hjälpa på flera sätt. T ex genom att träna dig jättetrött genom gymnastik, löpning, långa snabba promenader, men även ta varma bad, träna yoga och inte minst; prata och skriva av sig.

      Jag vet av egen erfarenhet att då och då tillåta sig bli riktigt arg/ ledsen/ besviken (ut med känslorna bara!) och att tidvis bara försöka tänka på annat, att det kan vara effektivt när en situation känns hopplös.

      Det kan faktiskt lätta att när man beskriver situationen, överdriva inför sin vän, släkting eller i de texter man skriver till sig själv (om man är ensam i det/ inte vill / kan anförtro sig åt någon) för att sedan lugna sig och se det mer ur ett fågelperspektiv (utifrån, mer distanserat) och tänka och säga hur arg man är.

      Då får du ur dig det och så blir du stresstålig även i långa loppet, på köpet.

      Jag önskar att jag kunde hjälpa dig bättre än med ord så här, men ett tips till är att försöka skaffa dig ett jä… anamma-tänk (grit). Tänk att ingen ska behöva må så här.

      Kram till dig!!

    Semester!

    Flyga med barn!

    Hej, jag och min sambo ska göra första utlandsresan med våra två barn (En på 3 år och andra på 4 månader) och vi kommer givetvis checka in en barnvagn till den lilla. Men då funderar jag på om det är OK att ta typ en paraplyvagn som handbagage till den stora? Får man resa med två vagnar? Är det smidigt eller skavi strunta i vagn till den stora så får man bära om hon blir trött i benen? Vi ska till Mallorca i 1 vecka ☀️

      Min 3åring har inte vagn men ska ni gå superlångt så rekommenderas kanske vagn till 3åringen.
      Kolla med flygbolaget vad som är Ok att ta med och vad som räknas som handbagage osv 🙂

      Vi brukar hyra vagn på hotellet om vi åker charter, så står den på rummet när man kommer fram. Brukats vara sulky som går att fälla. Kanske ett alternativ?

    Till ♦️Prisonbeauty♦️,

    Hoppas du ser detta! Jag har två frågor. Hur valde du ditt namn till din blogg (hur kom du på det?) och kan du lära oss så mycket som möjligt av det du har lärt dig det senaste året (åren).

    Jag läser alltid dina kommentarer, (och jag har varit inne på din blogg ett antal gånger och läst noggrant även där) men skriv jättegärna dina livsråd åt oss. Skriv allt du kommer på, är du snäll jag (vi?!) vill lära oss!

    Om du skulle föreläsa, vad skulle du då vilja få fram för budskap?

    Tack på förhand!

    Till Anonym kl 04:35 som som skulle börja jobba kl 07 och inte hade sovit.

    Hoppas du läser mina (och de andras) svar (kl. 09:40 skrev jag)

    Kram från mig! <3

    Hej Camilla!
    Vilken bloggare var det som besökte ett hotell som inte alls stämde in på beskrivningen? Hon gjorde ett väldigt roligt inlägg om detta och jag vill minnas att du skrev om det. Har för mig att det var Petra Tungården men har försökt googla detta utan resultat. Minns bara att det var så jäkla kul och vill gärna återuppleva det ?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.