När jag såg Marie Serneholts Instastory så kände jag en växande irritation.
”Jaha, ytterligare en influencer som delar med sig av pekpinnar”… Det var så jag tolkade hennes ”vad jag inte äter under min graviditet”, men som tur väl var så klickade jag mig vidare till hennes blogg för att istället för mer irriterad, bli glatt överraskad.
Så här skriver hon nämligen:
Men sedan typ vecka 13-14 då allt vände har jag kunnat äta nästan precis som vanligt. Min vanliga aptit kom tillbaka. Visst jag kan bli lite mer attackhungrig än vad jag varit innan och kan inte (och vill såklart inte) hoppa över några måltider.
Jag försöker äta varierat och det jag är sugen på. Det där med att äta för tre är bara en myt. Jag äter när jag är hungrig och slutar när jag är mätt. Jag lyssnar på kroppen. Och jag håller absolut inte på och undviker kolhydrater och sådant. Jag äter som sagt varierat för att ge både mig själv och killarna det de och jag behöver.Men varje dag försöker jag få i mig proteiner, kolhydrater och frukt och grönt.//Marie Serneholt
Jag uppskattar att hon inte blir mer specifik än så i sitt svar eftersom det här förmodligen är lika individuellt som antalet graviditeter.
Att lyssna på kroppen är förmodligen ett betydligt bättre råd än att lyssna på någon annan gravid kvinna, eller på någon som varit gravid.
Livet är redan full av pekpinnar för dig som förälder efter att bebisen fötts så strunta i dem under graviditeten. Det är mitt absolut bästa råd som frivilligt barnfri. 😉
Det räcker väl med att det är ”frowned upon” att ge sin bebis valium för att få sova, checka in den på flygplatsen med resten av bagaget för en lugn flygresa (för ALLA passagerare ska tilläggas), rasta den i en löplina på gården och att låta den moppa golvet med starka kemikalier samtidigt som den lär sig att krypa?
Och inte får man ge sin dotter en f*ttpiecring i födesledagspresent när hon fyller två år heller..
Det är för tråkigt hur det har utvecklat sig, tycker ni inte?
Föregående inlägg 
Äta för tre, det gör jag bara när det är extra gott/efterrätt! ?
Vafan du är nyfödd, tagga ner
Va? Haha eller nu kom jag på, Granens bebis heter ju också Mika ?
?????? Betnér!!!!
Haha, kom osökt att tänka på denna Vänner referens: “Oh baby proofing? Why is this such a big deal now? Y’know, when I was a kid it was like.. ”Whoops! Joey fell down the stairs!” or er.. ”Whoops! Joey electrocuted himself again!”
Jag är tvilling. Min mamma fick dille på saltgurkor. Måste vart jobbigt för henne på slutet att bära runt på 7 kilo bebbar.
När mamma väntade mig var hon beroende av chokladnallar du vet de med skum inuti. Hon kunde be min pappa åka och handla dem klockan 11 på kvällen haha!
Läste just kommentarerna till de tre-fyra senaste inläggen på Pernilla Wahlgrens blogg och det är fan så man baxnar över en del människor! Önskar Pernilla hade haft en Camcam som kunde sätta dom här typerna på plats. Alternativt att hon modererar kommentarerna…
Varför? Bättre och förfasas och se vilka idioter det finns i detta land!
Skulle önska att blivande mammor litade lite mera på sig själv eller åtminstone har någon äldre generation att prata med, att bära ett barn eller föda är liksom inget som man kommit på under senare år utan har praktiserats av kvinnor sen urtidens start. Att äta nyttigt och tillräckligt under graviditeten är väl ingen rymdvetenskap?
Hut tänker du nu? Listeria kan döda barnet i magen.
Extremt liten risk att drabbas av listeria. Man borde nog mer oroa sig för att krocka och att barnets skadas på grund av det. Kanske alla gravida ska sluta transportera sig och stanna in då med?
Jag som alltid har haft någon form av ätstörning kunde släppa det helt som preggo, började lyssna på kroppen och åt det jag kände för. Om det så var oxfilé eller korvstroganoff, min man älskade det eftersom det alltid fanns någon god middag att äta och allt som oftast någon liten efterrätt. Nu är jag tillbaka i gamla spår men det drabbar bara mig själv så det känns helt ok. (Har varken anorexi eller bulimi utan bara ett ätstört beteende a la hoppa över lunchen och jag tagit en bulle till fikat).
Har haft någon form av ätstörningar/ätstört beteende sedan 11 års ålder, är 26 år idag. Förstår precis det där med att hoppa över någon/några måltider om man tagit en bulle till fikat. Så himla himla drygt, och ack så svårt att bryta. Har inga barn själv än, men hoppas att när det väl blir dags att jag kan vara som dig under graviditeten iallafall!
Bra av Serneholt!!! Förhoppningsvis blir det en trend och alla pekpinnar försvinner för gott.