Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts…

Ps. Inlägget före detta kommer vara specifikt för politik så här innan valet. 
Risken finns att det ballar ur helt men försök fokusera på vad ni VILL/SKA rösta på istället för att försöka sänka andra partier. Funkar det inte så kommer jag stänga inlägget. 

564 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Det känns som att jag sjunker under ytan. Jag har ledgångsreumatism och ett skov som aldrig ger sig (snart ett och ett halvt år). Kan inte påbörja ytterligare medicinering pga cellförändringar som troligtvis är ett resultat av mitt usla immunsystem som attackerar sig själv. Har en cysta i bihålan/slemhinnor i näsan som bråkar med mig trots tidigare behandling. Ska tillbaka till ÖNH igen men är samtidigt jätterädd att den ska ha vuxit eller t.o.m är elakartad nu när jag har hunnit få RA sen sist… Hamnade dessutom på sjukhus sist jag behandlades för detta pga komplikationer som ledde till en syndaflod av näsblod. Jag har opererats för en medfödd klumpfot/CP-skada och jag har blivit påkörd av en bil och spräckt min njure som följd. I vintras blev jag superdålig i influensan och med mitt tillstånd var det bara att åka in till infektionsavdelningen för att kolla att jag inte hade lunginflammation, något jag i värsta fall kan dö av om jag skulle få det. Hade det inte tack och lov, men är också vaccinerad mot pneumokock nu just pga riskerna som finns. ”Allt” innebär en högre risk sen jag blev sjuk…

    Det känns som att det aldrig tar slut och att min kropp bara förfaller, att den inte orkar. Jag är 27 år. Känns snarare som 107 emellanåt. Jag har börjat gå hos psykolog och börjat ta mina antidepp igen, så jag får hjälp och jag tar hjälp, men det är så jävla tungt just nu och jag har sån ångest. Min sjukdom kommer dessutom med en förlamande trötthet i perioder och just nu är den extremt påtaglig. Ska jobba i helgen och fattar inte hur jag ska orka men kan inte sjukanmäla mig pga är redan uppe i fem sjukdagar senaste månaden.

    Vet inte vart jag vill komma med detta, är bara så less och behövde ventilera.

      Lisa 20:02,

      Känner med dig hur mycket som helst. <3

      Jag brukar tänka att de flesta människor får sina ”doser” av det svåra. Oftast i perioder och sedan lugnar det ner sig och om det är under långa perioder brukar de flesta få det lugnare sedan. Då ofta under en lång period som ”kompensation”. I ditt fall låter det som om du verkligen har fått mer än tillräckligt. Jag önskar av hela mitt hjärta att du ska få det lättare. Mitt hjärta går nästan sönder av att du ska behöva ha det så eländigt. Kram

      Och det är då

        Nej du, så är det verkligen inte! Många seglar genom livet och deras enda bekymmer är små petitesser. Andra får gå igenom den ena omänskligt svåra prövningen efter den andra. Själv har jag varit svårt sjuk i flera allvarliga sjukdomar i mer än hälften av mitt liv, och lever med fruktansvärd smärta och invalidiserande komplikationer efter behandlingar som räddat mitt liv, men till ett mycket högt pris. Var det värt det? Jag vet inte. Tacksam att jag lever och jag vill verkligen inte dö, men hur länge kommer min kropp orka kämpa? Jag har så mycket jag vill göra innan jag dör men jag är för sjuk för att göra annat än att existera. Det finns ingen chans att bli frisk, min enda utväg från lidandet är döden. Hade jag varit ett djur hade jag blivit avlivad av djurskyddsskäl för många år sen. I tillägg till sjukdomarna har jag drabbats av flera personliga tragedier än de flesta upplever på tre liv. Varenda gång jag får näsan över ytan och tror att jag ska få andas fritt en stund kommer nästa tragedi som en käftsmäll. Nej, alla får inte sin del. Jag brukar inte klaga för det hjälper ändå inte. Men att säga sådär till någon som har flera allvarliga kroniska sjukdomar är ett hån. Det finns ingen rättvisa eller plan. Livet är jävligt orättvist.

          Bra sagt! Det är fan inte rättvist och jämnt fördelat med elände.

          Fast Anonym 23:45, det har du absolut rätt i. Det är inte rättvist fördelat, det var inte det jag menade heller. Jag förstår exakt vad du menar och du har helt rätt.

          Däremot menade jag bara väl. För många människor så går det upp och ned i livet, men jag köper helt och fullt att lotteriet inte är rättvist. Bara att många ser en ljusning efter tuffa veckor, månader eller år av elände. Inte alla, men många.

          Jag ber om ursäkt om min kommentar gjorde dig upprörd. Jag ville bara, bara trösta Lisa. Inget illa ment alls. Jag har fått rejäla käftsmällar av livet också, så jag tar inte lätt på att folk har det tufft.

            Hoppas att du, Lisa förstod mig.

            Menade verkligen bara väl. Det är dags för dig (och Anonym 23:45) att få det bättre i någon form, på något sätt.

            Det kan vara att ni får uppleva något positivt på något sätt. Så menade jag. Något som underlättar, något som ni kan glädja er åt trots att livet är så tufft för er. T ex någon som är extra förstående, och eller något som förenklar, något som förbättrar ditt (era) liv trots att du (ni) har det så tufft.

          Kanske ska tillägga att jag blev väldigt berörd av din text, Anonym 23:45.

          Jag har inte arbetat som Kurator eller liknande, men har fått oändligt många förtroenden genom åren både i jobbet och privat så jag är fullt medveten om att det stämmer det du beskrev. Jag visste bara inte hur jag skulle trösta Lisa.

          Hur skulle du ha skrivit istället? Lär mig, snälla!

          Till Anonym 23:45.

          Genuint nyfiken, menar inget illa men hur kan du omvandla kommentaren från ”💕” till ett hån? Hån och försök till att trösta är inte samma sak, väl?

      Fy tusan. Vet inte vad jag ska säga ens, kärlek och styrka till dig! ❤️

      I feel you <3 Har också drabbats av en massa jävla skit och är trött på eländet nu. Alla får verkligen inte sin dos och det känns orättvist.

      Har inget råd men hoppas att du blir bättre. Kan du få sjukskrivning på deltid. Bamsekramar till dig. Önskar dig allt gott.

      Testa MSM. Det är 100% naturligt och gjort på svavel. Det är många som säger att det lindrar deras reumatism och artros. Kanske kan det hjälpa 🙂

        Jag har ätit MSM i snart 6 veckor samt kollagen i 3 månader. Hoppas fortfarande på att det ska komma en smärtlindrande effekt.

      Varm kram till dig❤️
      Hoppas så att du snart känner dig bättre! Och skönt att du har någon att prata med. All kärlek❤️

      Kram och stöd till dig! Hoppas att det snart bli bättre 🌸

      Jag önskar jag kunde göra något för dig så du mår lite bättre ❤ jag vet hur svårt du hat det men inte på grund av att jag lider av det själv utan på grund av min mamma. Min mamma drabbades av ledgångsreumatism när jag bara var två år och varje dag ser jag hur ont hon har och hur deprimerad hon är. Jag blir så ledsen när hon är ledsen och även om jag inte kan ta bort hennes smärta så försöker jag hoppas att den kärleken jag har till min mamma kan få henne att känna sig älskad trots sina svåra krämpor.

      Det finns verkligen inga ord jag kan säga som kommer få dig att må bättre men även om du känner att du faller ihop så ge inte upp ❤ du är starkare än du tror. Se djupt in i dig själv och glöm inte bort den fina människan du var innan sjukdomen drabbade dig och kämpa för att komma åt den personen igen för den finns där inne! Ta en dag i taget och försök njuta av de små stunderna när du känner att du orkar njuta.

      Sänder alla kramar i världen ❤

      Till Lisa 20:02,

      Kan värme hjälpa dig? Det finns fonder att leta reda på och söka hjälp ifrån dels på nätet och dessutom på biblioteken (förr i alla fall).

      Solresor är inte så bra för miljön, men att få åka till ett härligt Spa kanske med värmebehandlingar och så att du får släppa allt?!

      Ett eller flera husdjur kan göra att fokus hamnar på det och det är lugnande och känns betydelsefullt att klappa sitt husdjur. <3

        Vattengympa i en varm badbassäng kan hjälpa en bit. Bastubad efteråt.

      Och dessa personer som Lisa vill alliansen ha ut i arbete igen. Humant.

        Du är i fel tråd.

          Nu är det din stund; TrH:

          … Vad vill du ge för bild av dig själv?

          Hur vill du att vi ska uppfatta dig?

          Vad vill du föra fram för budskap?

          Vad anser du är viktigast här i livet?

          Om du slapp bli missförstådd av en del, vad skulle du vilja berätta då?

          Vad får dig att må riktigt bra?

          (Svara bara på det som känns bra att svara på och en del frågor ger nog samma svar)

      Lisa, jag tycker så otroligt synd om dig och det är rent hemskt att du inte får må bra. Orättvist att du som dessutom är så ung ska behöva gå igenom detta.

        Oavsett ålder ska ingen behöva må så, men ändå. Inga ord räcker till. Önskar att jag kunde knäppa med fingrarna och så blev du frisk. Nu!

    Vem/ vad får/ fick er att känna de starkaste, finaste känslor som bara går att ha?

    Beskriv hur och varför.

      Min dotter och min man.

      Dottern för att jag blir så lycklig av att se henne utvecklas till en egen liten individ och stå bredvid och stötta.

      Och min man för han är verkligen en klippa, hans närvaro gör mig så trygg, han har hjälpt mig igenom livet på alla sätt och vis och stöttar som ingen annan. Jag hoppas att vi får leva ett långt liv tillsammans. Man vet ALDRIG när det kan ta slut, jag försöker ta vara på varje stund. Vi har haft väldigt mycket sjukdom och dödsfall i släkten nu senaste tiden tyvärr.

      Kan nog inte återge något specifikt tillfälle, men jag kan bli helt uppfylld av glädje/tacksamhet/kärlek när jag jobbar med äldre människor inom vården. Att få möta dom och känna deras tacksamhet inför vårdpersonalen gör mig tårögd. Att samtala med någon som levt länge och genom åren bara blivit allt mer ödmjuk ger mig så mycket.

      Känslan när jag fångade min första surfvåg! Har alltid drömt om att lära mig och när jag väl gjorde det så var jag så rädd för alla stora vågor men klarade det till sist. När vågen var slut och jag hoppat av så stortjöt jag okontrollerat och kände bara ren och skär lycka i varenda cell i min kropp.

      🐈🐈🐈🐈🐈

      Min 10 dagars gamla son ❤️❤️❤️❤️

    Ni med tonåringar (låt säga 16-19 år) hemma, arbetar de extra, helger, lov osv? Om inte, vad är anledningen till det?

      Så länge de ger järnet i skolan så är det ok att inte jobba. De valde väldigt krävande gymnasium.

        Men på tex sommarloven när de inte har skola?

          Mer tveksamt. Har inga problem med att de får vila då. Jobba hinner de och har jobbat extra när de försörjer sig själva samtidigt som de läsar på universitetet.

        Karin vad gör de under sommaren då? Tio veckor utan jobb? Skolan är ju för att förbereda ungdomarna på kommande arbetsliv och ju tidigare de får nosa på det ju lättare är de för dom att sätta sig in i och omvandla det praktiska till det teoretiska i skolan.
        Att få vistas på och vara en del av en arbetsplats redan i skolåldern ser jag som något enormt nyttigt och givande.

        Bra svar Katrin! Många vuxna förstår verkligen inte hur tungt vi har det i skolan ”nu för tiden”.. Vi ska kunna lösa ekonomiska kriser och andra uppgifter som är nästintill FÖR svåra hur mycket man än ger!

          😂 😂 😂 😂 😂 😂 😂

      Jag har en tonåring i åldersspannet du nämner och nej, han har aldrig jobbat. Av flera anledningar: krävande gymnasielinje, tränar 5-6 eftermiddagar i veckan och har helgpendlat till en flickvän i en annan stad. Men nu har det tagit slut med flickvännen och vi föräldrar har sagt att han måste söka ett extrajobb i höst. Det handlar inte om pengarna utan om att det är dags att skaffa arbetslivserfarenhet. Det blir ju svårt att konkurrera om jobb längre fram om man aldrig arbetat, saknar referenser och de erfarenheter ett jobb innebär.

      Hans lillebror som är två år yngre har sommarjobbat två år i rad (ett jobb han fått via kontakter) så storebrorsan ligger milt sagt efter…

        Varför jämföra två individer?

          Men suck. Jag gjorde det här, relaterat till frågan. Det är ju inte så att jag jämför dem vid matbordet hemma. Jösses.

        Min dotter har jobbat sedan hon var 16 på kvällar och helger och shit vad medveten hon är om pengar och vad saker kostar numera.
        Från första lönen så blev hon helt plötsligt medveten om hur länge hon måste arbeta för att kunna köpa saker och hon slösar mycket mindre numera även om jag betalar så kan hon säga att nej det är inte viktigt det behöhöver vi inte ha.

      Oj det gjorde inte jag som tonåring??? Man har ju gymnasium heltid.

        Då kommer nog verkligheten bli ett uppvaknande när han efter avslutad skolgång ska börja arbeta. Skadar inte barn att pröva på att arbeta på fritiden vinter svenska barn har gott om oavsett gymnasieval.

          För mina barn har det inte varit problem att få extrajobb för första gången efter gymnasiet. Jobbade själv extra från 14 år.

          Kanske pga att föräldrar pushar barnen till att både sköta heltidsjobbet skolan OCH att jobba extra som de är mer stressade och mår sämre psykiskt än någonsin? Jag hade nog blivit helt knäckt om jag varit tvungen att sköta gymnasiestudier och även jobba kvällar och helger. Är ju inte rimligt att aldrig vara ledig!

            Jag jobbade varje helg på en nattklubb 21-03 fredag och lördag under gymnasiet. Stod i garderoben. Bra pengar, man kunde ta sovmorgon och det blockerade eget festande så fokuset var på skolan.

        Sommarjobbet sen 14 års ålder!

          Började jobba när jag var 10 .så fel barn ska inte jobba men han ändå med skolläxor. Men är nu så arg att jag blev tvingad till det.

        Har fått för mig att det är andra tider nu.
        Ungdomar har dyrare vanor idag, allt kostar mer (särskilt med tanke på all teknik och hur dyrt allting blivit). Kan vara svårt för många föräldrar att ha råd med det ungdomarna vill ha, särskilt om man har fler barn.
        Konkurrensen har hårdnat, det är svårare att få jobb och bostad. Sist men inte minst är fler mer curlade idag. Det är inte bara en myt att många är hyfsat bortskämda och har orealistiska förväntningar.

        (INTE ALLA UNGDOMAR, men det behöver jag väl inte tillägga?)

          Mina hat klarat som ekonomi bra. Vill de inte jobba skjuter jag inte till pengar.

            Är du samma Karin som kommenterat högre upp? Där skrev du nämligen att dina barn inte jobbat och att du är okej med att de vilar på sommarlovet. Får inte riktigt ihop det med ”vill de inte jobba skjuter jag inte till pengar”. Men ni kanske är två olika Karin?

        Började jobba vid 12-13 års ålderen. Fikk då cykla rundt med avis och post efter skolan 🙋🏻‍♀️ När jag var 16-18 år var jag så avendsjuk på mina kompisar som hadde ledigt om sommaren och kom inn i butikken jag jobbane i, de köpte glass och skulle på stranden medan jag satt i kassan. Tyckte inte det va så kul! Tacksam nu, for lärte mycket som ung, och sedan hadde jag inget val. Skulle jag ha någonting som helst så fick jag skaffa penger!

      Jag började extrajobba sista terminen i gymnasiet. Tycker definitivt att man ska ha iaf sommarjobbat under gymnasietiden.

        Ja redan i högstadiet! Inte svårt att få jobb idag…

        Absolut! Jag skrev i förra ös om min dotter som jobbat på tre olika arbetsplatser hela sommaren och istället för att tycka stt det var ett jäkla driv i tjejen skrev många att hon snart skulle bli utbränd som inte fått sommarlov.
        Nu har hon ju haft extrajobb sedan hon fyllde 16 och är nu 18 och går sista året på gymnasiet. Och jobbat järnet 6 dagar i veckan har hon gjort sedan skolan slutade men det har varit självvalt och hon har själv sökt jobben.
        Hon är den enda i sin klass som sommarjobbat och bara två till har extrajobb under terminerna. Nu känner hon sig vuxen när hon pratar med klasskompisarna i skolan igen då de inte gjort någonting mer än softat till skillnad från henne som träffat massa nya arbetskompisar och kunder för att inte glömma alla kontakter hon skaffat sig. Jobberbjudande fick hon på två av arbetsplatserna dessutom.

          Hejade på dig och dottern sist och gör det igen!

      Nu är mina två barn ännu små, men när jag själv var tonåring (känns som nyss men var ju 15 år sedan !!) så extrajobbade bara en från min klass (dvs 1 person av ca 20 st). Kan nog säga att nästan alla sommarjobbade 2-3 månader/år, men i övrigt så höll vi oss till skolarbete och eventuell idrott/hobby. Jag la mycket tid och energi på skolan, hade personligen inte orkat satsa på bra betyg och extrajobb samtidigt.

      Jobbade inte extra när jag var tonåring, inte haft problem att få jobb nu på äldre dar (är 27 år nu). Utöver högstadiet/gymnasiet tränade jag sisådär 18-20 timmar i veckan och tävlade på elitnivå, fick hela mitt barnbidrag/csn även på sommaren. Lärt mig pengarnas värde då vi inte haft det så bra ställt hemma.

      Jag kommer ha samma inställning till vad mina föräldrar hade när det gäller extra jobb och pengar, vill man ha något får man spara/jobba extra. Kommer bidra med stora inköp, som vinterjacka ex. 😊 Gymnasiet är en tuff tid och mycket press. Men när gymnasiet är över kommer det se annorlunda ut.

        csn under sommaren på gymnasiet??

      Jag gick på en gymnasieskola som är ganska tuff och började jobba extra på helger och sommrarna i slutet på andra året. Gick i skolan 5 dagar i veckan och sedan upp kvart över fem på lör o söndag och jobbade hotellfrukost, hade sovmorgon när jag gick upp på måndagar 6:30 hehe. Tror att det lade grunden till det jobbdriv som jag nu har.

      När jag gick på gymnasiet (samhäll) så jobbade jag 4 timmar varje vardagkväll med att städa kontor. Jobbade bara lite extra först och tjejen jag vickade för slutade så jag fick hoppa in på alla pass. Ville egentligen inte jobba så mycket men det ”fanns ingen annan” enligt min chef. Behövde inte jobba så mycket heller för vi hade det gott ställt i min familj men var så skönt att tjäna egna pengar och resa och göra lite som jag ville. Hade trots mycket jobb bra betyg då jag hade lätt för mig i skolan, massa kompisar jag hann umgås med och en pojkvän.

      Jag hade aldrig jobb förrän jag gick ut gymnasiet för skolan var ju på heltid. Mina föräldrar tyckte jag kunde vila under sommaren, ”du kommer ju jobba hela livet sedan”. Bra tänk tycker jag. 🙂 Och nej det var inget större trauma att sedan komma ut i arbetslivet. Jag arbetade ett år på fabrik (en enda sjukdag), studerade sedan 4 år på universitet, och har jobbat därefter. Tycker det gått helt ok för mig. 😉 Låt barnen vila! Låt dem umgås med vänner! Slitet kan väl skjutas upp lite..

        Samma här! Hade inga problem att komma ut i arbetslivet. Varför hetsa med jobb???
        Sen konsumerade jag mindre pga mindre pengar och att ha rätt kläder/saker var helt ointressant, vilket jag hellre lär mina egna barn.

        Har gjort ungefär samma resa och ångrar inte en sekund att jag inte jobbade. Kommer ihåg fantastiska sommarlov istället där man verkligen fick vila upp sig istället för att komma tillbaka till skolan trött och sliten.

      Jag sommarjobbade inte under de åren. Tror det var en blandning av att det var svårt att få jobb och att jag inte ville. Började universitetet vid 19, då fick jag lätt tag på extrajobb på helger och sommarjobb. Efter examen har det inte varit några problem att skaffa jobb.

      Det faktum att jag inte sommarjobbade som tonåring har inte varit ett problem för mig. Minns de somrarna som väldigt sköna! Det var absolut ingen chock att komma ut i arbetslivet för mig. Har lyckats i livet ändå : D

      Det är en svår fråga. Jag pallade inte jobba och gå i skolan, och eftersom pengarna inte kom från skolan så va det den jag sket i. Men alla pallar väll olika.

    GRÄDDBULLAR!!! Var finns det att köpa i stora lådor i och omkring Göteborg som man gjorde typ på 80 talet i ett stånd längs vägen bakom Ikea Kållered?
    Någon som känner igen vad jag menar. Stora tårtkartonger med två lager stora feta gräddbullar säkert 24 st i varje låda.
    Hjälp en sugen själ och nej jag vill inte baka egna eller köpa de små krakarna som säljs plastpackade i mataffärer.

      Alltså, det där heter väl ändå munkar i Göteborg – skärpning!

        Men jag skrev gräddmunkar för annars skulle folk bara tipsa om vanliga munkar med choklad eller cocos på, de sålde de med i vagnen vid vägen

          Du skrev ’gräddbullar’ – hoppas du blir svartlistad och nekad allt köp av MUNKAR i Göteborgsområdet!

            Sorry skrev fel nu jag skulle skriva gräddbullar för googlade förut för att hitta rätt namn så fler skulle förstå att det är dessa utan botten jag söker

      FInns ett ställe i Partille. Minns inte vad det heter, men det ligger i närheten av Bilprovningen där.

        Ett ställe? Som säljer vad? Bakar de dessa där eller säljer de annat med?

      Vissa butiker säljer frysta från Klings. De är STORA och ASGOA! 🙂

      Äre typ sånna här du menar?
      Sjuuukt goda är dom iaf..! Och cocos-bollar heter dom i så fall, så långt ifrån munkar man kan komma.. 😁
      http://www.klingglass.se/produkter_cocosbollar.php

        Har ni inga marknader i Gbg? Jag köper alltid gräddbullar på marknader.

        Det heter Munkar i Gbg.

          Men.. munkar är ju sånna där runda med hål i, med eller utan frosting på, vad kallar ni dom isf? 😊 Här på västgötaslätta kallar vi dom då munkar och dom andra för cocosbollar/cocostoppar/mums-mums.. 😁👍🏻

    Är det nån som har sjukdomen Keratoconus? ( ögonsjukdom)

      Min mamma och min morbror har. Jag kollas kontinuerligt för att se om jag har det

      Jobbar dagligen med patienter med den sjukdomen. Är det något speciellt du undrar?

    För oss som sitter ensamma hemma denna höstiga och regniga fredagkväll: Var med och skriv en berättelse med mig!

    Det går helt enkelt ut på att du ska fortsätta på det förgående person skrivit, du får använda max 2 meningar. Och du får givetvis skriva vad du vill men försök att inte spåra ut allt för mycket 😄

    Jag börjar: Det var en tidig morgon i Augusti, jag hade precis vaknat våt av svett av en intensiv och hemsk dröm. Försökte minnas vad jag egentligen drömde för jag hade vidriga obehagkänslor och kände mig nästan yr och lite omtöcknad..

    Din tur:

      Oj inte en bra början på dagen tänkte jag. Men nu ska jag sätta på kaffet och fixa mej en gud frukost.

      Jag låg kvar ett tag och försökte skaka av mig känslan och när det började lägga sig så slog det som en blixt från klar himmel rätt i hjärtat, det var ingen dröm. Jag hade gråtit mig till sömns och nu började allting värka igen efter…

        Jag vet lite för långsam. 😂

      Jag vände mig om och insåg att hela sängen var blodig och att drömmen troligen påmint mig om vilken tid i månaden det var. Som om inte detta var nog så är ju han med stort H här denna natten.

        Jag funderar en stund, kollar en gång extra och ser att det är han och hans blod. Undrar om jag fortfarande drömmer när jag tittar och det går upp för mig att han ligger där livlös.

          Helvete, tänkte jag. Har mansbebisen gått och dött på grund av lite mensblod? Så jäkla farligt är det väl ändå inte att han ska behöva gå och dö?
          Jag knuffade på honom. Stel som en pinne var han.
          Jag rullade över på rygg och tände en Gula Blend. Tankarna för. Vad skulle jag göra nu?

            Merde! Jag suckar högt och blåser ut röken i alldeles för fina rökringar för honom, fimpar min cigg i mitt halvfulla vattenglas på sängbordet som egentligen är en stol, och lovar mig själv ännu en gång att jag ska sluta. Tar fram min iPhone X, ringer kontakten jag ska ringa vid problem och säger; ”Hallå, det är jag, det har skett en incidient, rum 385 på Hotel Plaza.”

              Medan jag väntade på min kontakt tog jag en dusch. Vattnet sköljde bort blodet från min kropp. Jag andades lungt. Inte stressa upp mig i onödan. Dzenan, min kontakt, löser detta. Han står redan i skuld till mig sen förra stöten.

              Det knackade på hotelldörren. Den där knackningen. Jag kunde höra att det var han.

            Jag asgarvade högt åt denna!!

              Na alltså

            Och jag hann tänka att jag som egentligen hade slutat röka, slutat att träffa jobbiga killar, jag som hade lovat mig själv att akta mig för att… hamna i jobbiga situationer.

            Men jobbig eller snarare fruktansvärd situation, det var väl detta en exakt beskrivning av?!

              Min text hör ihop med Na 22:13, men passar ganska bra här också. 😊

    Hur är det att åka till Dubai? Någon som varit där? När åker man och övriga tips?

      Det är världens mest överskattade resmål. Ärligt talat alltså. Jag har rest runt ganska mycket, och Dubai är nog faktiskt den enda platsen jag känner att jag inte ens vill åka tillbaka till. Visst är vädret fint och det kan vara lite häftigt med alla vräkiga byggen och känslan av att pengarna strösslats helt utan vett eller sans, men det finns ingen själ. Allt känns konstgjort och krystat. Människorna som bor där verkar inte höra hemma i den lyx som finns, och de flesta gör det ju heller inte. Allt är fejk. Det känns lite som att gå på Disney World, fast om man tar bort allt det charmiga i att det är en drömvärld skapad för barn. Dubai är en drömvärld skapad för… Ingen egentligen. Det är som en uppstoppad människokropp. Fin att titta på, men det är menlöst att lära känna personen närmare, för den är död.

        Tack! Riktigt bra input. Det var ärligt och informativt.

          Om ni ändå vill åka dit så kan jag tipsa om att åka utanför staden. Att uppleva öknen är faktiskt rätt häftigt och något man sällan gör.

            Åk få till Egypten istället, så mycket historia. Åka fyrhjuling i Sahara mäktigt!

        Sant! Har alltid sagt att Dubai är som Disneyland för vuxna. Vädret är väl det enda plusset, resten bara konstgjort. Ungefär som Venedig, man åker dit en gång och aaaaldrig mer.

      47 grader nu i sommar. Slavarbetare, burka och en hemsk regim.

      Håller med Viktor! Men kan tillägga att Dubai är ett perfekt resmål för de som har barn. Inte så många flygtimmar som Thailand och resten av länderna som är populära under vinterhalvåret, finns hur mycket aktiviteter som helst, väldigt rent med toaletter överallt, massa olika matställen… bekvämt helt enkelt!

      Bott där i 3.5 år. Älskar det. Saknar allt nu när jag flyttat hem. Men antar det är skillnad på att bo o vara där i 1 vecka på semester. Det finns kanske inte så mkt djup. Men det är kul med olika kulturer, jag fick upp ögonen för mycket nytt. Det är säkert, rent och fräscht och mycket kul saker att göra.

    Är det nån som har sjukdomen Keratoconus? ( ögonsjukdom)

      Sjukdomen finns i min familj men jag är lyckligtvis inte drabbad. Både min pappa och storebror har den. Var det något speciellt du tänkte på kring sjukdomen?

        Jag ville vet lite om dom har gjort behandling o isåfall hur dålig syn har de?

          Min sambo har Keratoconus. Han gjorde en Crosslinking-behandling (”frysa” hornhinnan) i oktober förra året. Han gjorde denna behandling endast på ena ögat, då andra ögat redan var för sent.
          Han upplever ibland att synen blivit bättre men också stundtals att den är samma som innan, vilket är syftet (att den inte ska bli värre alltså). Är det något speciellt du undrar över med själva behandlingen?

            Läkarna påstår det är försent att göra för mig, hade 0.3 år 2015, då ville dom inte göra nåt, nu ligger de 0.1 o påstår det är försent.

          Såg att du fått många svar nedanför redan. Min storebror har mycket värre än min pappa. Om jag inte minns helt fel har han hittills skrapat inne i ögat men ingen ytterligare behandling. Han besöker regelbundet ögonläkaren på st Eriks i Stockholm (han får flyga ner från Luleå). Han har hårda kontaktlinser + glasögon för att kunna se något. Det sista jag hörde var att läkare ville vänta så länge som möjligt med behandling.

      Jobbar dagligen med sådana patienter. Något spec du undrar?

        Är det försent göra nån behandling om synen är 0.1? Dom ville inte hjälpa mig när jag ha de 0.3 o nu är jag på 0.1 och de påstår det är försent. Blir så himla ledsen :((((

          Synen spelar eg inte så stor roll, eller det är snarare inte det avgörande. Det kan vara så att din hornhinna nu är för tunn för att behandla. Beklagar att det gått såpass långt! Kanske kan stabila/hårda kontaktlinser hjälpa rent synmässigt?

            Dom sa inget kommer hjälpa.

        Jag har 0.7 på andra ögat o dom har inte ens sagt att dom ska kalla mig då o Då. Jätte kass läkare fick jag. Vet inte ens vad jag ska göra?

          Vilken stad/vilket landsting tillhör du?

            Östergötaland

              Om du kan tänka dig en resa till huvudstaden skulle jag rekommendera dig att be din optiker (för du har väl en optiker du även går hos? Annars, skaffa det!) skicka en remiss till St Eriks Ögonsjukhus för en second opinion.

                Det va min optiker som skicka remis till ögon. Tack ska ringa o be dom fixa det. Tror du de andra ögat oxå kommer bli sämre?

                  Du sa att visus där är 0,7, så låter som att du har konus även där. Är viktigt med uppföljning på det ögat. Det har inte varit aktuellt med behandling på det ögat?

                Inget läkaren nämnde men har problemet på bägge ögon. Tycker dom borde ändå hålla koll på mig.

                Hjälper de använda glasögon? Så inte de blir sämre på ögat med 0.7?

    Jag testar att igen efterlysa hon som skrev för ett par månader sen att hon fött barn och blivit sjuk. De skulle göra tester på henne och det sista jag såg av henne här inne var att de misstänkte cancer. Har tänkt mycket på henne och undrar om någon sett till henne efter det. Är du kanske här inne fortfarande? Mår du bra?

      Fint av dig 💕

      Kan det vara sophiakarlberg på instagram? Hon lägger upp sin resa genom cancer och sin fina son. Jag vill minns att hon skrev här förut 😊

      Henne har jag också tänkt mycket på. Skulle så gärna vilja veta hur det har gått med allt. Bra hoppas jag ♥️♥️♥️

    Tror ni att ett ekologiskt självförsörjande kollektiv med eget lantbruk kan vara framtidens boende?
    Typ detta utanför Köpenhamn:
    http://www.permatopia.dk
    De sista flyttar in nu i dagarna och det kommer bo ca 200 människor där.

      Risken med sådana kollektiv är att det spårar ur och blir sekt och sexövergepp och gränslöshet av allting. Särskilt om män är med i bilden.

        Va?

        livsfarligt om män är inblandade

        Well.. that escalated quickly.

        What???

      Det är absolut inget för mig, jag får obehagliga sektvibbar av sådant där.

    Det här låter lite konstigt men har riktigt svårt för att få känslor för någon. När jag väl får det, gör jag ALLT i min makt för att få honom att känna likadant- när han väl gör det så blir jag typ äcklad och ointresserad?
    Någon som har tips på vad jag kan göra åt detta? Inga jobbiga kommentarer tack, jag vet att det inte är särskilt moget eller trevligt.

      Inga tips. Är tyvärr exakt likadan själv

      Hj, läs, prata och skriv dig till att lära känna dig själv och dina reaktioner så bra som möjligt. Gå gärna i terapi om möjligt, men du kan komma långt genom att skriva och prata av dig och försök även att läsa självbiografier och fundera sedan allt mer på hur du brukar reagera. Försök se gemensamma mönster i ditt beteende och liknande. Våga fråga andra i din närhet vad de tror. Hur det kommer sig att det blir så här. Fundera över hur din barndom var. Blev du sviken? Besviken?

      Kram <3

      Det låter jobbigt, om jag vore du skulle jag prata med någon professionell om det!

      Känner igen det från yngre dagar innan jag gick i terapi. Det kanske inte alls är samma sak för dig men är värt att fundera på, jag fick i alla fall förklarat för mig att jag hade anknytningsproblem (ambivalent) och att jag så gärna ville ha närhet och kärlek men var samtidigt så rädd för det. Jag kämpade hårt för det och kunde bli nästan manisk när det inte var besvarat och i stunden jag hade ”vunnit” fanns en risk att förlora det. Den tanken klarade jag inte av, att vara så sårbar, så min instinkt var att stänga av och stöta bort.

        Blev det bättre av terapi?

      det låter som störd anknytning

      Jag kände ungefär som du när jag var yngre. Men jag kände mig också smutsig om någon tyckte om mig tillbaka. Jag lärde mig att acceptera att folk kan älska mig och att det inte är något fel med det. Det jag gjorde var att härda ut. Komma förbi känslan av äckel och se personens alla bra sidor och gott den medförde. Nu har jag varit i en relation i fyra år och älskar honom väldigt mycket, men jag kämpade mycket i början. Jag hoppas det löser sig för dig <3

      Läs boken ”hemligheten – från ögonkast till varaktig relation” av Dan josefsson. Finns som ljudbok också (Nextory). Skitbra och intressant och inte för lång. Din beskrivning besvaras och förklaras i den boken (handlar om anknytningsteori som några redan nämnt här). Kram 🙂

      Läs boken Hemligheten – från ögonkast till varaktig relation av Dan Josefsson. Tror den kommer ge dig mycket insikt och förståelse + verktyg till förändring.

      Gud sådär var jag också förr, förstod inte alls varför jag var så, var jättejobbigt faktiskt. Blev det av alla typ, kunde vara minsta lilla som jag blev äcklad av.. tillslut träffade jag min sambo och jag kände aldrig så för honom, du kanske inte bara har träffat rätt?

    Är det någon som har erfarenhet av att flytta till England för att arbeta utan att redan ha ett jobb där? Jag planerar att flytta dit så snart som möjligt då min pojkvän bor där men jag har nu sökt jobb i sju månader utan att lyckas. Funderar på om det kanske är enklare att få ett jobb om jag faktiskt bor i England eller om det bara är ett slöseri av pengar.

      För min del gick det enkalare att få jobb när jag väl var på plats. Men då har jag jobbat mest i butik och restaurang. Man lärde känna lite folk på de vanliga ställena när man bodde där. Mina första jobb var korta anställningar i camden.

      Beror helt på vad för typ av jobb! Min kille bor också i England och jag har bott där i perioder och haft väldigt lätt att få jobb men då har det varit ganska ”simpla” jobb som typ café, pub och så 🙂

      Du kommer inte få jobb i England om du inte bor där, de kommer aldrig att kolla på ditt cv (finns ju självklart undantag) när du inte bor i samma land och inte har ett brittiskt telefonnummer.
      Gör som de flesta gör, åk dit utan jobb! Jag hade jobb inom en vecka. Så länge du anstränger sig och inte har allt för stora krav så kommer du lyckas galant! Bo på vandrar hem första tiden, boende kan du få enkelt så fort du får jobb. Men räkna inte med eget boende

      Tips är att gå med i Londonsvenskar på Facebook, där finns det många bra tips
      Lycka till!

    Åh äntligen öppet spår! Vet inte om ni minns mig men jag vet att några gör det iaf. Har varit utomlands med min sambo flera veckor men inget frieri som många trodde, inklusive jag själv. Så besviken. Vi åker hem imorgon. Han hade frågat i vintras nämligen om vi ska gifta oss och gå ut med det offentligt nu i sommar. Men ingenting har hänt. Inget riktigt frieri.

      Försök förklara för honom hur besviken du är. 💕

        Men herregudrun, fria själv! Vad är det här? Cindefuckingrella?

      Hmm, du tror inte att han kanske tror att han redan friat? Att han frågat och du sagt ja och så ska ni gemensamt välja att gå ut med det?

        Jo det skulle kunna vara så iofs. Men jag tänker ett frieri med ringar. Samt att han sagt att vi ska gå ut med det offentligt i sommar. Men jag får väl ta upp frågan om vad nästa steg är.

          Har du tagit upp det med honom? Föreslå för honom att ni kollar på ringar och gör det offentligt. Han kanske också väntar på att du ska vara redo för att gå ut med det.

          Men klart du måste fråga. Han har frågat, du har sagt ja och sen är du tyst? Han kanske tror att du ändrat dig. Varför har du inte pratat ringar osv?

            Jo jag ska ta upp det med ringar och fråga om vi ska gå ut med det offentligt nu. Han kanske väntar på att jag ska ta lite mer initiativ!

              Det är bara det att det låter på honom som att ”det riktiga frieriet” kommer lite längre fram. Även om han tar upp titt som tätt lite önskemål hur han vill ha det på bröllopet osv.

                Du vill alltså gifta dig med någon som du inte klarar att kommunicera med?

                Du vill alltså gifta dig med någon du inte kan kommunicera med?

                  Det kan vi. Men jag vill inte förstöra ”överraskningen” om han nu planerat något sådant. Men det verkar han ju inte ha gjort. Så nu ska jag ta upp det.

                  Fattar inte hur heterokvinnor kan gifta sig frivilligt år 2018…

      Vad menar du med riktigt frieri? Jag menar, du säger ju själv att han frågade redan i vintras om ni skulle gifta er…Är inte det ett frieri?

      Du skriver ”Inget riktigt frieri”. Hur menar du? Jag tolkar det då som att ett frieri har ägt rum men kanske inte ett sådant du förväntar dig eller önskar? 🙂

      Jag tycker du ska fria! Precis så fint som du själv velat ha det. Sitt inte o vänta på en kille, du kan också agera! Blir minst lika bra. Kram

        Ja det var faktiskt en bra idé!

    Okej, let’s settle this – Vad är svenskans finaste resp. fulaste ord?

    Jag börjar:

    Fulast: Näsborre

    Finast: Änglamark

      Finast: huruvida
      Fulast: vårtgård

      Fulaste: vårtgård

      Finaste: sovmorgon

      Fulast: sekret
      Finast: sunnanäng

      Fulast: Svalg
      Finast: Lagom

        Fulast: ollon, pung, pinka (aka kissa, ahhh gör ont i hela kroppen av att skriva det t.o.m)
        Finast: äh, vet inte.

          Ollonborre är ännu fulare än ollon…

      Fulast- glögg
      Finast-harmoni

      Fulast: kräkas

      Finast: Seger

        Ett till fult ord: öra! Seriöst, öron är inte bara extremt fula, de har också ett namn som är lika illa som de ser ut😬😬😬

      Fulast: äcklig

      Finast: ljuvlig

      Förlåt, äcklas av så många ord så kan inte hålla mig:

      Fulast: armhåla, vårtgård, slem, sekret, tisse (uähh när alla mammor pratar om hur lille pelle bara vill ha tisse 🤢)
      Finast: vind, storm

        Vad är tisse? Aldrig hört.

          Ursprungshataren av tisse här! Tisse används för bröst, särskilt i amningssammanhang. Uäääää 🤢🤢🤢

          Annat äckelord är tutte, när det används i samma sammanhang: ”Åh lilla snuttiputti vill bara smaska tutte 😍” Gud så äckliiiiiigt

            Hahaha! I Norge betyr Tiss kiss! Allså om man «tisser» så kissar man. Så lika fast så olika ord 😅😅

        Ännu värre är de mammor som säger snaska tisse om att amma. Fy fan! En morsa kallade sin son för snaske. Blä, kräktes lite i munnen varje gång.

          HAHAHAHAHAHA

          😂

          Jag trodde tisse var ett ord för en liten killes snopp?!?😱😳

            Haha det var nytt för mig😂 då blir det ju ännu äckligare att små spädungar snaskar tisse😨

            I Norge är ’tissen’ ordet för både snopp och snippa, dvs alla har en tiss!

      Fulaste ordet är BLÖJA

      Har inget finaste haha

        Kom på ett vackert! Elegi

      Fulast: slempropp

      Finast: Förgätmigej

        Gud vad konstigt förgätmigej såg ut i skrift var tvungen att googla men jorå det stavades visst så. Ser ut som random bokstäver bara

      Fulaste: buksvåger
      Finaste: sukta

      Fulast: Pöl

      Finast: Livmoder ❤

      Finast: element
      Fulast: stjärt

      Finaste: Änglamark
      Fulaste: Hemmorojd (kanske?)

      Finaste : Livmoder

      Fulaste : Knulla och älskling (tycker älskling låter så smörigt och Knulla hatar jag bara, sex låter bättre)

        Jag klarar inte av älskling! Trodde alltid att ingen sa det ”seriöst” bara typ folk i film/tv som ville ha en motsvarighet till baby.

      Finast: Fördragsamhet
      Fulast: Moderkaka (hur kunde man ge placentan det namnet?!)

      Fulast: fjärt eller röv
      Finast: fantastisk eller sommar eller himmel eller blomma

        Tål bara inte ordet fitta .

      Fulaste: det finns så otroligt många, men ett urval är penis, bajsa, klåda, vårta, slem (kan fortsätta 4ever).
      Finaste: stjärnklar, ögonblick, evighet, kardemumma, mjuk.

    Jag är så jävla trött på att vara fattig.

      Jag med. Ska vi råna en bank ihop?

        Jag är också på!!

        Gör en ”Enkelstöt”. För en liten penning kan jag bidra med nåt sövande på pizzan.

      Jag med. Är student. Läst 4 av typ 7 år 😭 lever på 10 000 i månaden men har ganska höga utgifter då jag har bostadsrätt, hund, bil. Det suger. Men försöker verkligen ta lärdom av det. Lära sig leva snålt, inte bygga upp sitt liv eller sin lycka genom pengar. Tror det är väldigt viktigt! Kram

        Kallar du dig själv fattig när du har både bil och insatslägenhet? 😀

          Man kan ju ha haft pengar sedan tidigare som man investerat i bostadsrätt och bil 🙂 10.000 kr i månaden i 4 år är en låg summa. Jag lever på ca 8-9000kr i månaden (har studerat i 2 år och tar inte studielån utan jobbar extra), det är inte långt över existensminimum, snarare ganska precis vid existensminimum. Jag har bostadsrätt men skulle kalla mig för rätt fattig pengamässigt då jag har en extremt begränsad livsstil under dessa år jag studerar. Skillnaden är väl att jag är optimistisk för framtiden och vet att det kommer förändras.

            Skillnaden är att du kan sälja både bilen och bostadsrätten. Bilen har tappat värde, men du får troligen något för den. Bostadsrätten har troligen ökat i värde. Man ÄR inte fattig om man delvis äger sitt boende. Man kan såklart känna sig fattig, men det du inte. Det är lätt att vara optimistisk inför framtiden när det finns stabila vägar att gå på.

            Fast fattig är man inte. Man kanske lever snålt ett tag, men man är inte fattig. Tips: klasshat på instagram.
            Har öppnat mina ögon ännu mer för mina egna privilegier och hur jävla stora skillnader det är i Sverige.

    Tänkt på en sak.. vissa influencers ska alltid försvara sig med att de väljer samarbeten som de tror vi skulle gillar, men om vi tar tex Paula och Hugo så dyker de alltid upp samarbeten som passar just deras liv, kalas när barnen fyller år, resor när de vill resa, bröllop när de ska gifta sig, ringar och smycken när de ska välja vigselring..så fult och genomskinligt då att skylla på att de väljer de för ”vår” skull..så trött på detta!

      Fast Fanny hur tänker du nu egentligen? Ofta följer man influnecers vars liv liknar en själv. Många som följer Paula och Hugo har förmodligen egna barn, bor i hus osv. Klart att ett samarbete med kalasprylar tilltalar deras följare eller om det skulle vara målarfärg till huset. Det skulle väl vara konstigt om de gav rabatt på stigbyglar när ingen av dom rider för att kanske några av deras följare har häst.

        Jag tänkte som jag skrev:) sen att du inte förstår jag va menar kan inte jag hjälpa:)

          Blir mer fundersam över vad du hade velat ha för samarbeten som inte ska ha någon koppling till Paula och Hugo? Om du inte känner att deras samarbeten passar dig, varför inte be om fixa något som passar dig.

    Ganska nybliven singel och saknar redan en man i mitt liv. Antar att det är sunt att vara singel ett tag, men ändå denna känsla jag har av att verkligen vilja bli kär igen.

      Vill du dejta så gör det. Ladda ner tinder och se om du hittar någon rolig att träffa. Om inte annat kan det vara kul att gå på dejt även om det inte blir ens livs kärlek av det hela 😊😊

      Jag har varit i ett förhållande sedan jag var 16 år, varje gång det har tagit slut så har jag blivit tillsammans med en ny. Men har varit singel i 1 år nu och det känns bra, för mig. Det får mig att inse hur jag fungerar själv och också varför förhållandet aldrig höll. Kan vara nyttigt att vara ensam ett tag, men om du vill prova på att dejta så gör det, om det är det som gör dig glad shoot! 😊

    Min fortsättning på historien kom inte med 😂

    Vill så gärna åka på en skidresa i vinter.
    Tyvärr delar ingen av mina vänner mitt intresse, och min bror som vart min partner in crime i skidbacken har träffat en tjej och är därför inte intresserad längre…

    Vem hänger med på en BB skidresa? 🎿 ⛷

      😃👋
      Vars boru?

        I Stockholm, men här är det ont om fjäll så måste ju ta mig norrut eller mot alperna 🙂

      Åk ensam! Min bästa resa var när jag åkte utan sällskap till alperna.

    Vart hittar man fina klänningar/blus/kjolar som har stl l-xl? Har testat lindex o kaphal men inget passade. Såg hemsk ut.

      Bonprix om du kan tänka dig att handla online. Mycket fint, bra storlekar och priser.

        Hmm gillar inte beställa kläder på näter tänk om det inte passar vad gör man då? Skickar tillbaks? Låter så krångligt. Men sja kolla in sidan ändå bara för kolla om det är nåt i min smak.

          Boohoo.com (engelsk sida) har också mycket fina klänningar👌🏼 Sen beror det ju lite på vart du bor… Monki kan ha fina klänningar även Lager157. Hoppas du hittar något som passar dig❤️

      Håller med om Lindex och kappahl. Var där idag. Inget snyggt. Och nu kommer stormönstrade plagg. Gillar det inte.

        Alltså lindex har lite fint men formen som blev på min kropp av kjolen och blusen tyckte jag ej om. Men kaphal var värre jobbig tyg material och xl som kändes som m och man såg typ alla konturer så man lixom känns som man är tvungen att ha kläder under dessa.

      Zalando

      Asos.com. Gratis frakt och retur 🙂

      Indiska

      Asos! Fri frakt och retur till Sverige!

      Zizzi har en del fina saker ibland.

    Behöver hjälp med en film!
    Såg för länge sen en skräckfilm som jag bara minns en liten del av en scen. Det är en kvinna i ett badrum, tror hon badar i ett badkar. I spegeln ser man samma kvinna som drar isär sina käkar med händerna så att ansiktet ”går sönder”. Detta händer också då i verkligheten med kvinnan i badkaret.
    Hatar skräckfilmer och den här scenen har etsat sig fast hos mig. Usch.
    Vet någon vilken film det är?

      Mirrors 🙂

        Men ja! Har googlat hur mycket som helst men inte kommit på vilken det är. Den är det. Tack!!

      Oculus?

      Haha det var Du som frågade på familjeliv med nyss va? Jag har hunnit varva forumen idag 😂

        Jaa hahaha, det var jag!

    Åhh ni vet när man gick i högstadiet och kanske till och med gymnasiet (så var det särskilt för mig på gymnasiet, i högstadiet var jag inte så intresserad) och man kanske var lite blyg men hade fått en crush på snyggaste killen?
    Där är jag nu. Mysig men samtidigt en jobbig känsla.

    Och eftersom jag är intresserad är det lätt att tolka saker så som man vill att de ska vara. Så, hur vet man egentligen att någon är intresserad och inte bara trevlig?

      Man gör en liten invit av något slag, något som man inte skulle göra annars pga risk för att det skall tolkas som en invit, och inväntar reaktion!

        Ska försöka klura ut något, haha.

      När jag hade en crush inbillade jag mig att det här funkade (vi är ihop nu så det kanske det gör!): När han tittar på dig, se efter om pupillerna är stora, är dom det: han gillar dig!

        Ja det är ju ett ”säkert” tecken man hört så många gånger, stämmer det på riktigt? I ditt fall visserligen, haha :)👏🏼
        Ska kolla nästa gång jag får möjlighet. Annars upplever jag att han skiner upp på ett sätt som andra i hans position inte gör när de ser mig. Har lite för lite att gå på, analyserar lite för mycket (men jag har inget självförtroende när det gäller killar) och tänker verkligen utifrån hur jag vill att det ska vara😅

    Några hundkunniga här? Jag har en åttaårig tik som var sjuk i somras. Hon började då kissa inne. Då trodde vi att det var för att hon inte kunde hålla sig på grund av smärtlindring och att hon hade nedsatt känsel. Nu är hon frisk men fortsätter kissa inne. Oftast när vi inte är hemma men nån gång har jag kommit på henne att hon helt enkelt sätter sig på en matta eller på golvet och bara kissar järnet. Vad ska jag göra för att få henne rumsren igen? 😞

      Nu vet jag inte vad det är för ras som ni har men 8 år är gammalt för en stor hund så det kan också ha med åldern att göra. Testa att ta ut henne oftare skulle det inte hjälpa så kontakta en veterinär och se vad dom säger.

        Tack för era svar 😊
        Vi har haft kontakt med veterinär men om det inte blir bättre får vi gå dit igen. Ni verkar ha samma tankar som jag så fortsätter på det spåret. Det finns väl inga magiska lösningar he he

        Just det, hon är en chihuahua så det borde inte vara åldern

      Njursvikt? Skulle boka tid för kontroll. Lycka till! <3

    Tiingelinn på Instagram, asså Linn Andersson från unga mammor. Hur kan det inte finnas mer skvaller om henne? Hon gör helt sjukt mycket smygreklam, är allmänt konstig och agerar på ett sätt som en normalt fungerande 20-åring inte gör. Kan vi snälla diskutera henne?

      Jag tycker hon är sååååå tråkig att klockorna stannar. Säkert en jättefin tjej men nåt spännande content har hon då inte.

      I feel you

      Är nyfiken, på vilket sätt är hon konstig?

        Kolla på unga mammor och på hennes blogg. Märks långa vägar att hennes syn på livet och hur man ska göra vissa saker inte är helt 100.

      Stör mig på henne. Allting ska vara så himla puttinuttigt. Och vem döper sitt barn till Tindra nuförtiden?

        Förlåt, men denise och oliver från temptation island fick sin unge i dagarna.. Hon heter Heaven.. ja.. det finns det tydligen folk över 15 som döper sina barn till

          Ja det var inte mycket bättre. Och typ Heylie/Haylie. Visst det är gulligt när ungen är typ tre men hur kul är det när man är vuxen?

            Fatta om ungen börjar jobba på försäkringskassan eller liknande i vuxen ålder ”välkommen tlll försäkringskassan du pratar med Heaven”

              Hade bett om att få prata med någon annan alltså 😂

          De är väl mentalt runt 15,vilket borde förklara saken.

    Men vad är meningen med livet egentligen? Har barn. Söt pojkvän (skild fr barnens pappa). Ett jobb där jag är hyfsat framgångsrik o tjänar relativt bra. Har vänner. Åker på resor ibland. Kompisar gör yoga o läser på om wellbeing o fastnar i planering av resor. Inget känns intressant eller roligt för mig. Visst har jag kanske lite depression, men övergående. Vad är meningen med livet egentligen? Suck!

      Det finns ingen mening med livet, det blir vad du gör det till.

        Sant :/

      Något jag läste på filosofin på gymnasiet var att tänka på meningen i livet snarare än meningen med livet. Känns kanske lättare att hantera för tanken på meningen med livet ger en mest existentiell ångest.

      Andas, äta och sova. Eventuellt få barn så arten lever kvar. Det är meningen med livet. Allting annat är påhitt för att få det att fungera i samhällen vi skapat

      livet med en man är sannerligen deprimerande

        Can’t live with them, can’t live without them. Kanske så att en måste stå ut med skitiga strumpor på golvet o kompromisser… singellivet är ju inte en dans på rosor heller.

      Hitta någon som du kan göra livet bättre för. Eller en organisation.

      Man känner en mening när man känner sig behövd och att man på riktigt gör skillnad i någons liv. 🌸

        Jo jag kan denna forskning (har doktorerat inom beteendevetenskap) o vet att sånt ”borde hjälpa” men det gör det inte :/

      Klart att det finns en mening och ett syfte till att du finns! Det finns en sakapare som skapade allt och även dig. Hur kan man se sig omkring och se allt som finns och förneka det? Leta efter sanningen med ett öppet hjärta så kmr du hitta det.

      42

        😍

        Förklara gärna.

          Från boken ”Liftarens guide till galaxen” – 42 är svaret på den yttersta frågan om livet, universum och allting.

    Hur satan kan en kommentar om gräddbullar hamna i modd 😱

      Jag hamnade också i modd när jag berättade om en lyckligt ögonblick jag upplevt…? 😂

      Alla bullar bör bakas innan de serveras.

        Inte gräddbullar

          Menar du munkar? 🙂

      Jag vill ha kommentaren om gräddbullar. NU!

        Den är högre upp nu 😃

          Såg den men… Är det mumsmums du kallar för gräddbullar? I så fall är jag ytterst besviken…😣

            Inte mumsmums, mjuka ganska stora och lite plattare. Tunga och massiva säljs ibland en och en vid kassan på bensinmackar. Ingen botten på dessa utan enbart mjukt gott hård söt äggvita typ med cocos runt

              Typ de stödbollarna Bert åt på välgörenhetsgalan i Berts dagbok?

              Min mamma är pensionär och har under 10000 att leva på, blir ingen bostadsrätt, bil eller vovve där inte. Inte heller kan hon hoppas på att inkomsten kommer att stiga, snarare tvärtom.

      För att det heter MUNKAR!

        Asså nej, munkar är deg och friterade. Cocosbollar heter det.

          Inte i Göteborg!

    Finns det någon dejtingsida där man kan chatta och ta kontakt utan att behöva betala ett abbonemang?

      Happy pancake är gratis
      Annars appar tex tinder eller happn

      Happypancake

      Happypancake var åtminstone gratis för sisådär 7 år sen när jag träffade min man där 😍

      Väldigt många. Säk bara dejting + gratis

      Tinder är nog gratis också

      Happy pancake!! Som match.com fast gratis. Träffade min kille där 😍 Nu varit ihop 5 år och ska skaffa barn! Rekommenderade sidan till min syster som tidigare haft andra dating-appar osv.. och även hon träffade direkt sin kille där, de har varit tillsammans 4 år o väntar barn! Snälla ge det ett försök – ser lite B ut men tror folk är mentalt på en annan nivå där än på diverse ”ligga”-appar 😅 Kram

      Min erfarenhet av happy pancake är att det bara är creepy killar där. Tinder är bättre tycker jag😊
      Även testat match, lite som happy pancake fast ändå bättre

      Jag rekommenderar good ones. Av alla olika dejtingsidor och appar så har jag upplevt att denna är den som mest seriösa personer söker sig till!

      Skaffade happy pancake, träffade min sambo där efter ca två veckor, raderade kontot efter fyra veckor, vi har nu varit tillsammans i två år. Bingo!

    Bianca har gjort datorstickers med Apples äpple på. Hur fungerar det, får man bara låna någons logga så?

      Det är ju inte loggan på, det är ett hål i klistermärket 😉

        Aha är det så hon har gjort! Och då är det alltså ok?

          Hahaha, ja varför skulle det inte vara det? 🙂 titta på de flesta Iphone-skalen. Där är det hål bara för att visa loggan. Jag tycker dock bara att det förstör!

      Fast det har hon inte. Det är utklipp efter apple precis som detta med snövit https://images-na.ssl-images-amazon.com/images/I/51XjQc6XraL._SX425_.jpg

      Det är ingen logga på

    Får en förälder vabba ett sjukt barn och den andra ta semester samtidigt, så att båda föräldrarna är då hemma med det sjuka barnet?

      Såklart!

        Så alltså…man kan hur lätt som helst vabb-fuska och åka till en veckas semester med ungarna, och den ena föräldern dessutom får 80% av lönen samtidigt, av staten. Och detta går att göra 120 dagar om året, alltså 4 månader!?

      Fråga Försäkringskassan på facebook! 👍🏻

      Vid semester får barnet inte vara på förskolan. Då kan det väl inte vara aktuellt att vabba? Eller missförstår jag?

        Men hur vet någon förskola om en förälder tar ut semesterdagar på jobbet, lite spontant sådär? Det finns väl ingen kontroll? Först efter 10 dagar måste man få läkarintyg om barnet fortfarande är sjuk, men annars kan man väl ha ett friskt barn hemma eller utomlands, med en, och lyfta nästan full lön samtidigt.

          Jo Försärkringskassan gör faktiskt stickprover. Har varit med om att de ringt mig för att fråga om viss personal har arbetat vissa dagar, då deras partner har vabbat samt känner till att en väns kollega fick betala tillbaka 60k pga fusk med vab.

      Nej, man måste ange om den andra föräldern jobbar den dagen när man ansöker om vab.

        Och det kontrolleras?
        Jag fick bara en uppenbarelse, när min man sa att folk på jobbet vab-fuskar, och pratar om det helt öppet med varandra. Om ledighet och några inflikar att dom har vab-dagar att ta ut, så man kan förlänga semester osv. Och så började jag, som inte har barn, kolla runt. Folk har först sina 5 veckor semester om året, och sen kan man vabba 4 månader, utspridd på max 10 dagar i följd, och få 80% av lönen. Bara att ringa till föris och säga att ungen är sjuk. Och så kan man fortsätta tills ungen börjar gå i skolan.

          Vabdagar att ta ut? Låter som föräldradagar.

          Man kan fuska med VAB men det är verkligen inte alla som gör. I min värld är det muppar, trasig folk och lågbegåvade som gör så

    Är orimligt orolig för att jag ska bli som min mamma, vilket är både sjukt taskigt mot henne, samt ganska knäppt eftersom det verkligen inte är något fel på min mamma.

    Vad är det värsta någon gjort mot er?

      Min mor misshandlade mig psykiskt fram tills att jag sa upp kontakten när jag var runt 30 år. Ingen har sårat mig som hon.

        starkt att du sa upp kontakten

          Tack! Om jag inte varit så totalt förtryckt av henne hade jag kanske haft mod att göra det tidigare. Men bättre sent än aldrig.

            många gör det aldrig
            du ska va stolt över dig själv

      Min mormor hetsade mig till en ätstörning redan som tolvåring

      Min partner gick hem med en annan, framför mina ögon.

        vilket svin!!!

      Herregud 😂 Blev misshandlad av en pojkvän mer gånger än jag kan räkna. (Rättegång, jag vann & det var 10 år sedan, tänker inte på det förutom när han försöker få kontakt med mig ibland.)
      Fick fingrar i muttan på en nattklubbav en man.
      En kille spottade mig i ansiktet för han blev arg när han kallade mig hora och jag blev arg.

      Jag kan fortsätta i en evighet. Det värsta som hänt mig är t.ex de saker ocan. Det beror helt på situation, hur utsatt man är just då, vilken livssituation man har.

      Jag träffade en kille på internet som efter en tids flirt och några träffar frågade om jag ville bli hans tjej och flytta till hans stad. Jag sa upp mitt jobb och min lägenhet. På de tre månaderna det tog för mig att flytta, på grund av uppsägningstid på jobb och lägenhet, hann han hitta en ny tjej.

    Min pojkvän började i veckan på universitetet, och jag är så rädd att han ska växa ifrån mig. Jag själv ska jobba i höst och läsa en kvällskurs spanska (så har nationskort och så), och jag är rädd att han ska träffa massa nya människor och ja, helt enkelt sluta älska mig. Träffa människor bättre än mig och våra gemensamma vänner. Jag jätteglad för hans skull att han får plugga det han vill och trivs så bra men tycker helt enkelt att det är jobbigt att inte få vara med om en så viktig del i hans liv annat än att se på utifrån. Jag litar helt på honom men kan ändå inte låta bli att fantisera om alla tjejer han kommer träffa och alla fester osv osv osv… Är jag löjlig bara? Vet att han precis börjat men det blir liksom värre av att jag själv inte har en aning om vad jag vill göra i framtiden. Vill inte vara en sån där alldeles för klängig flickvän som ska vara med på allt hennes pojkvän gör men känner såhär ändå och mår på riktigt dåligt över det 😅

      Är i liknande sits och känner samma! Man kan noja sönder över tankarna på vilka nya människor de kommer träffa, tjejer på fester/på skolan osv. Usch alltså. Har ingen lösning men ensam är du inte!

        Skönt att höra att jag inte är ensam 😅 Hoppas vi båda får bukt på våra spökande tankar och att det inte blir som våra (förhoppningsvis helt ologiska) farhågor <3

      Hur länge har ni varit tillsammans? Hur dejtade ni i början? Hur ser förhållandet ut nu?

        Vi har varit tillsammans i över ett år, och vi dejtade inte så mycket i början då vi hade varit vänner i ett år redan innan så när det blev vi kunde vi träffas helt kravlöst utan mycket dejter alls (vi träffades ute i knappt två veckor innan vi träffade varandras föräldrar och sov över hos varandra direkt då i princip). Nu är allting bra, vi pratar om framtid och att flytta ihop inom 6 månader då han kan få studentlägenhet. De planerna beror dock på om jag vill plugga i vår stad eller någon annan stans och jag hoppas verkligen att jag hittar en bra utbildning här för allt i mitt liv skulle typ falla på plats då. Är säker på att jag vill spendera mitt liv med honom och att han känner samma sak.

          Låter som ni vill satsa på varandra. Lita på att allt blir rätt o oroa dig inte om vad som ”skulle kunna” hända. Jag jobbar i ett yrke där jag träffar många män o min pojkvän är orolig ibland över samma som du. Men har ju egentligen inte med o höra hur många man träffar, utan hur mkt ”committed” man är. Är jag inte committed skulle jag hitta någon annan, på uni eller på jobb eller på bensinmacken. Lita på att livet tar dig dit du ska!

      Jo, du är löjlig. Försök släpp det, han möter kvinnor dagligen överallt men vill ändå vara med dig, kommer vara samma sak framåt 🙂

        Tack, det behövde jag nog höra <3

      låter som klassiska projiceringar

      Min sambo känner lite likadant nu när jag ska börja studera. Han är inte heller klängig eller så men uttrycker sin oro att jag ska växa ifrån honom och hitta någon som är mer driven och ambitiös än honom. Visst det kommer säkert finnas folk, killar, män, som får hjärtat att dubbelhoppa men jag har ju valt min sambo och väljer honom varje dag, om och om igen. Jag vill inte kasta bort det vi har. Och sen… Ingen vet hur världen ser ut om en vecka eller ett år. Mycket kan hända. Även för oss, absolut, ingen är ju immun för Livet. Så sätt honom i båten… Och låt honom veta att du står vid hans sida oavsett vad. Stöttar honom. Var med honom nu idag, här och nu, för det är allt vi vet att vi får, allt vi vet att vi har. Njut av idag, av helgen. Och tänk positiva tankar ❤️

        Vad fina ord <3 Skönt att höra från någon på andra sidan, med motsatt erfarenhet. Jag hoppas verkligen att min pojkvän tänker som du gör. All lycka till er!

      Jobba med din egna självkänsla och trygghet i dig själv, där problemet ligger

        Jag vet nog det egentligen för min självkänsla har legat i botten den största delen av mitt liv, så jag hoppas att detta bara är ytterligare ett av de hjärnspöken den orsakar

      Det är helt okej att känna så vid förändringar! Prata med honom och tänk att ingen anledning till oro om inget händer. Sen se till att du också lever ditt liv! Men gör planer så att ni t.ex. gör saker bara ni och sen får du ju lära känna hans nya vänner! Kanske vill du också plugga senare. 🙂 ni kommer träffa nya personer i många sammanhang och många av de tjejerna och killarna är också upptagna. Ingen anledning till oro 🙂

      Det är väldigt vanligt att det tar slut när den ena i förhållandet börjar studera. Men då är det inte menat att vara ju.

        Också vanligt att förhållanden tar slut för att det är torsdag.

    En fråga till barnvetare från en barnlös person: hur länge ska ett barn få ha napp? När börjar nappen påverka negativt på tänderna/bettet? Tänkte bara då en dotter till Familjen Annorlunda-Mirka har en napp och barnet ifråga fyllde 5 år alldeles nyss.

      Är du på riktigt intresserad eller bara ute efter att skamma och pekpinna?

        Riktigt intresserad då jag inte vet. Har inga barn och vet nada gällande barn.

      Runt 4 år bör man sluta med napp/tumme för att undvika öppet bett. Slutar man innan dess kommer tänderna flytta ”tillbaka” sig om bettet redan börjat öppnas.

        Ok, tack för ditt svar! 🙂

      Tandläkaren rekommenderar att sluta senast vid 4 års ålder.

        Tror inte tandläkare har så mycket att luta sig mot i denna fråga mer än gissningar. Har aldrig använt napp och hade stort överbett ( ligger nämligen i släkten) som barn, jag fick havtsndställning. Båda barnen älskade napp, en har överbett den andra inte. Chilla.

          Haha fast kom igen. Så där kan du ju inte säga. Det är inte gissningar. Det är fakta, känner mig rätt trygg med det pga har flera nära som är tandläkare

            Hur skulle en nappstudie se ut tänker du? Tvinga ett stort antal barn med olika sorters vett att använda samma sorts napp exakt lika mycket under exakt lika lång tid och sedan en referensgrupp som absolut inte får använda napp eller tumme, nej den studien kan jag lova inte finns. Tandläkare gissar vilt.

              Det är etiskt väldigt svårt med studier på barn, speciellt om man riskerar att påverka dem på något sätt. Antagligen skulle en ”nappstudie” vara en intervjustudie / observationsstudie där de ställer frågor till föräldrarna om nappvanor och kollar barnens bett. Sedan ser de om det finns samband mellan vanorna och betten och om ev samband de hittar är statistiskt signifikant. Bett lär ju också bero på genetiska faktorer.
              Andra känsligare studier som tex alkohol eller rökning under graviditeten sker via frågeformulär och undersökningar på fostret/barnet.

              Sen vet jag inte om sådana studier finns. Det är bara ett svar på hur en studie skulle kunna genomföras om ni vill ta reda på vem som har ”rätt”. 😉 Forskning inom tandvård och/eller nappar är inte mitt område. 😝

      Jag sög på tumme varje natt tills jag var tio tror jag. Har perfekta tänder.

      Familjeliv.se

    Finns det någon anledning till att rösta med bank id inte är ett alternativ? Går ju göra det mesta med bank id. Vore himla smidigt att kunna rösta med det också. Typ, få hem en personlig kod i brevlådan kopplat till ens personnr och att man sen måste ha både koden och ens kod till bank id för att kunna lägga rösten tex

      Jag gissar att det har att göra med att ens röst ska kunna lämnas anonymt. Det kan de inte se till att man har rätt till om man röstar hemifrån. I vallokal kan de se att det faktiskt är du som röstar, du röstar inte under hot osv. Men det är bara min gissning😊

        Jag menar alltså att de inte kan säkerställa att någon ser vad du röstar eller så om du gör det hemma. I vallokal kan du gå ensam bakom skärm även om du har med dig någon.

        Jo.. Sant. Fast om man väljer att rösta via bank id så kan man ju ta valet själv att inte vara anonym. Jag hade gillat om det gick, haha

          Ja men om alternativet finns så kommer man till sist också kunna räkna ut ungefär hur de som röstat anonymt röstade.

          För att der ska vara anonym behövs att tillräckligt många är just det.

          Tror det blir en farlig väg att gå dör msn till sist kan känns pressen på sig att redovisa samt att goggle mfl redan vet tillräckligt om oss.

      Undrar detsamma. Skulle vara en bra lösning för många.

        För att det inte går att garantera att röster köps och påverkas. Om man bara behöver BankID så kan någon sitta bredvid dig och bestämma åt dig vad du ska rösta på. Genom att gå in i en vallokal och ensam in i ett bås så är du fri att rösta på precis vad du vill.

          INTE köps och påverkas*

          Javisst, kan tänka mig att många av de som inte röstar (eller de som röstar också för den delen) skulle kunna tänka sig att sälja sin röst för rätt summa pengar, för vissa mer och för vissa mindre…

            Också en bra tanke. 👍

    Är det nån som pratat med missionärer?

      Japp.

        En gång eller fler gånger?

          Flera gånger.

      Ja, mormoner. Helt förundrad över hur dom lär sig svenska så bra, så snabbt. Vilken plugg-moral!

        Ja. Jag pratar med dem regelbundet.
        Jag har familj som är medlem i kyrkan så jag vet ju någurlunda typ. Men för nån som inte är troende är det konstigt om man plötsligt känner en dragning dit? Enligt dom är det typ ett tecken. Jag vet inte egentligen vad jag känner. När man läser om det är allt väldigt anti mot dem men så har man några i ens familj som är medlemmar och jag tycker inte de är som det beskrivs så fort man försöker googla o hitta svar.

          Jag vet inte. Jag tycker att alla som på fullaste allvar tror på någon religion är konstiga. Och hur mormonboken blev till, och hela rörelsen, är ju bara helt bisarrt. Några texter i en hatt, som bara några utvalda fick se…och resten typ bara köpte allt dom fick berättat till sig. Men hey, det är bara vad jag tycker.

            Hmm. Är inte så insatt i det..inte i bibeln Heller så ingen aning om allt men känns konstigt att helt plötsligt få en dragning ditåt när man inte på nåt vis är troende. Menmen trevligt att prata med dom är det iaf.

              Dom är väldigt trevliga. Fick deras bibel av dom en gång..eller mormonboken. Läste bara lite vad som stod på första sidorna och la undan den. När jag nån vecka senare skulle städa undan och röja bland grejer så upptäckte jag att katten hade tuggat sönder alla hörnen på boken. Jag tog det som ett tecken.

                Ja så kan man oxå se på det.
                Kanske kattens sätt att bli troende 😛

                  Kattens sätt att bli Gud. Genom att sluka det gudomliga.
                  Hon gnagde iofs av tv- och internetkablar också, och jag lyckades aldrig komma fram till vad som var vitsen med det. Men gediget arbete gjorde hon.

    👶🏼🍼 Hej alla fina!
    Fick precis reda på att jag är gravid, antagligen i gravidvecka 8. Det är oplanerat och egentligen i högsta grad världens ”sämsta tajming” i förhållande till hur jag sett framför mig en framtida graviditet. Dvs. om ett par år men fortfarande ”tidigt”, typ i 25 års åldern. Givetvis med stabil ekonomi (undanstoppade pengar), ordentligt boende och en partner som vill dela det stora med mig.

    Jag är nyss fyllda 21 och pappan till barnet bara ett år äldre än mig, han har börjat plugga på uni för bara någon vecka sedan. Vi har varit ett par i ungefär ett år varav senaste månaderna varit svajiga känslomässigt. Jag har på känn att vi nog inte kommer hålla ihop året ut, men har börjat vänja mig vid tanken och mår inte dåligt över det.

    Han och jag har alltid varit enade om att vid en eventuell graviditet hade abort varit en självklarhet. Han har dock varit väl medveten om att jag slarvat med p-piller men såklart ej brytt sig om skydd på samma sätt som jag inte heller gjort det.
    Nu när jag är mitt i detta och hormonerna har gjort situationen så verklig och ”in my face” så har jag börjat tveka så otroligt mycket på vad som är det rätta EGENTLIGEN. Jag känner mig så förvirrad och ledsen och har såklart googlat och läst hela dagen om medicinsk abort, vilket har gjort mig så skrämd. Båda mina föräldrar vet om situationen och stöttar mig i vilket val jag än gör. Samma sak gäller mina vänner.

    Jag misstänker att min kille, pappan till barnet, aldrig mer hade pratat med mig om jag mot all förmodan skulle behålla barnet. Och jag vet ju inte heller om JAG är ens i närheten av redo att bli mamma på egen hand. Jag har bokat möte på UMO tidigt nästa vecka för att prata med en barnmorska samt ska boka tid på MVC för en närmre koll med ultraljud osv.

    Kan ni snälla ge mig lite infallsvinklar och ”nya ögon” så att jag kan sortera alla tankar. Det är det svåraste val jag någonsin stått inför.
    Tack..

      Kan inte ge några tips då jag aldrig varit gravid själv. Hur du än gör så kom ihåg att det är ditt val som du gör för att det är det bästa för dig. Det kommer att bli bra, vilket val du än gör. ❤

        👶🏼🍼 Tack Anonym! ❤️
        Jag försöker lugna mig med att vad beslutet än landar i så kommer det att bli bra till slut, men att jag antagligen till viss del kommer få ”ångra” mitt val oavsett vilket det blir. Jag kommer alltid undra och överanalysera hur mitt liv hade sett annorlunda ut om jag valde det ena eller det andra.

          Jag hoppas att du inte kommer att ångra ditt val allt för länge. Att du kan landa i att du gjorde rätt även om du så klart inte kan veta hur livet varit annars. Har du berättat för pappan?

            👶🏼🍼 Pappan vet. Jag ringde honom direkt efter jag plussat och vi har även setts nu under kvällen. Han är ju inställd på vad vi alltid har sagt om abort och visar därmed inte att han är orolig eller nervös, men jag har mer eller mindre ”skämtsamt” försökt ställa honom mot väggen i hur han hade reagerat om jag valde att behålla och ifrågasatt varför han är så lugn som han är. Tror inte han förstår hur allvarlig jag faktiskt är med det.

              Du låter ändå klok, även om det så klart är många tankar nu. Tror du gör rätt i att prata med umo. Försök att fokusera på vad du vill i det här läget. Jag hoppas att han ställer upp för dig oavsett vad du väljer att göra nu.

      👶🏼🍼 Behöver även tillägga att jag flyttade hemifrån första gången när jag var 17, redan på gymnasiet, och köpte egen lägenhet vid 19 där jag nu bott i snart 2 år. Jag har varit ”mentalt” redo för barn i många år nu och känner mig mogen att bli mamma rent psykiskt. Att jag känner mig mentalt redo har nog gjort situationen så mycket mer skräckinjagande och ”nära” än om jag hade ogillat barn eller känt mig olämplig som mamma.

        Då låter ju valet rätt självklart 🌸

          👶🏼🍼 Helena, efter att jag kikat in lite på din blogg så har jag också närmat mig tanken av att det känns så orättvist att du som verkligen VILL ha barn har så svårt med det som jag så klantigt försatt mig i av ren slump. Det är också en aspekt av det hela. Även om du och jag nog har HELT motsatta förutsättningar. Jag önskar dig och din partner all lycka framöver och att den dagen ni plussar så får du känna tvärtemot det jag känner nu. Trygghet, en känsla av självklarhet och en målgång ❤️

            Men du ska ju inte ha barn bara för att andra önskar sig barn.
            Du verkar klok nog att fatta ditt eget beslut. Var i en väldigt liknande situation för ca 20 år sedan. Gjorde abort och mådde jättedåligt – tills jag förstod att det var för att det förväntades av mig att må dåligt över det. Jag gjorde slut med killen (jätteglad att inte ha nåt band till honom), reste, utbildade mig, flyttade utomlands och har idag den familjen jag innerligt önskat mig och är lycklig över det… Ett av mina bästa beslut…

      Jag behöll ett barn som kom väldigt oplanerat och i en dålig tid i mitt liv. Allt löste sig längst vägen❤

        👶🏼🍼 Vad fint att höra ❤️ Har du någon gång ångrat ditt val, och är barnets pappa ännu med i bilden? Har du känt dåligt samvete för att du valde att behålla? Beundrar verkligen ditt mod och avundas dig som verkar ha tagit dig igenom det med bravur.

          Till skillnad från dig så tänkte jag inte på mina val, jag grät och sa förlåt till magen hela dagen jag fick reda på att jag var gravid, och morgonen därpå bokade jag tid för abort. I väntan på tiden för aborten berättade jag för en ganska random person om allt. Och hon frågade mig om jag faktiskt funderat på mina val och var helt säker på en abort. Det var så konstigt med då slog det mig att även om allt var kaos i livet så hade jag två val. Då bara ändrade sig kroppen och jag bestämde mig för att behålla barnet! Pappan har alltid varit med i bilden och vi fick ordna upp det vi kunde av våra liv. Sen har det mesta gett med sig av tiden.

          Lyssna på din kropp och ditt hjärta!

      Prata med din partner!
      Du misstänker att din partner inte kommer att prata med dig om du behåller barnet men du vet inte.
      Tänk på att ni är två som har satt er i den här situationen och då ska ni två diskutera fram en lösning. Om du kommer fram till att behålla barnet och din partner inte vill så måste du acceptera hans beslut. Det kanske går ett par månader innan han kommer tillbaka men jag tror inte att det är bra att tvinga fram något.

      hur är det inte planerat om man väljer att slarva med p-piller?

        Man kan ju ligga helt utan skydd men för den sakens skull inte PLANERA graviditeten.

        planera: göra upp planer; bestämma sig för vad man ska göra och hur man ska göra det

        👶🏼🍼 Till ”?”, precis som anonym svarat så har jag agerat oansvarigt likväl som min kille. Jag har en tendens att inte tänka igenom konsekvenserna av mitt handlande förens jag väl hamnat i skiten. Det första jag kommer göra när jag är ute ur den här röran är att kolla upp ett nytt preventivmedel. Spiral eller p-stav eller liknande, för att ej hamna i detta igen. ”Man lär av sina misstag” eller något i den sliten. Däremot är jag noga med att inte skuldbelägga mig själv mer än nödvändigt för att jag vet att olyckor händer och att det löser sig vad jag än väljer att göra.

          måste vara en typisk heterogrej

            Ja det är väl sällan någon som ligger med personer av samma kön råkar bli gravid?

              👶🏼🍼 Hahah tack Anonym för att du lättar upp stämningen för mig mitt i allt det jobbiga 😂 kunde inte sagt det bättre själv.

                💜

      Lyssna på vad DU vill. Bara din röst. Inte din mammas eller din pappa eller din bästa väns eller din killes. Lyssna på din röst. Vad säger magkänslan? Låt magkänslan styra ❤️

      Och det finns ingen perfekt timing för att bli gravid och föda barn. Det är som det där ordspråket ”don’t sit around waiting for a special moment. Just take a moment and make it perfect” såååå corny men så träffsäkert. Gör det bästa av situationen. Vill du ha barnet, gå vidare med högt lyftat huvud, du fixar det här. Du har stöttande familj och vänner och killen kommer över det så småningom. Det gör de flesta.

      Vill du inte ha det så luta dig tillbaka i beslutet. Men gör ingenting som inte känns helt bra i magen. ❤️

      Var i en liknande situation som dig för 5 (?) år sen. Blev gravid efter drygt 8-9 månader tillsammans, hade exakt samma känslor som dig ang förhållandet. Att vi förmodligen inte kommer hålla så länge till. Det slutade med abort för även om jag ville ha barn, så var det inte rätt, och efter det åkte vi iväg över en weekend för att försöka hitta tillbaka till varandra. Vilket måste gjort susen. 🙈

      Nu har vi varit tillsammans i 5,5 år, är gifta, har en 3,5 åring och bebis nr 2 på G. 😊 Tror att allt hade sett annorlunda ut om vi inte gått genom abort, det gjorde oss starkare på något sätt.

        👶🏼🍼 Tack för fina, lugnande kommentarer. Det som känns svårt att greppa nu är att jag är så påverkad av graviditeten. Embryot är stort som ett hallon och har ett hjärta som slår 150 slag i minuten. Det känns skrämmande att det går SÅ fort. Och för varje dag som går nu händer det saker i mitt huvud och i min kropp. I samma takt oroar jag mig mer och mer inför en eventuell abort och hur läskigt det känns att realisera i huvudet. Jag förespråkar ofta att ”allt löser sig” oavsett vad som dyker upp i livet och jag vet ju att jag är stark nog att hantera vad som helst bara jag har familj och vänner nära.

        Jag tror att jag har lättare att fatta ett beslut när jag vet med säkerhet vilken vecka jag är i och vad en abort hade inneburit i just den veckan.

          Det viktigaste är att det är helt och hållet ditt val och du har rätt att fatta det beslut som är rätt för dig. ❤️

          Hej! Du vet självklart bäst och lita på din magkänsla. Tänk också på att om du har ett förhållande med någon som du antar inte kommer att hålla, med någon som inte vill bli pappa alls, så kommer ju barnet (antagligen) växa upp utan en närvarande pappa. Din pojkvän borde självklart ha tagit sitt ansvar om han inte velat att du skulle bli gravid, men jag menar bara att det verkar tråkigt att ett barn ska behöva bli antingen ”påtvingat” på någon eller växa upp med bara sin mamma. Dock finns ju inga garantier för någonting längre, och jag kan verkligen tänka mig hur det känns när det väl växer något inom en, det tar ju emot att ta ”bort” något så fint. Jag menar inget illa alls med det jag skrivit utan mer en tanke om framtiden för barnet.

      Jag vet inte om du kommer se min kommentar då jag svarar sähär i efterhand, men väljer att skriva ändå. Jag blev gravid första gången med min man då vi känt varann i ca 1,5 månad. Var 22 år gammal. Gick till umo och de gav mig i princip inget val, utan bokade in en abort lite ”över huvudet” på mig. Upplevde 0 stöd och att jag inte hade någon egen talan. Så, med den erfarenheten rekommenderar jag dig att prata med mvc istället/också. Umo vill gärna inte att unga osäkra gravida kvinnor ska behålla (är min och vänners erfarenhet) medan mvc är mer neutrala och kan vara ett bättre stöd för dig i din förvirring.

      För egen del blev det tyvärr en abort i v 13. Ångrade den så innerligt, tills jag fick mitt första barn 1.5 år senare och insåg hur extremt icke redo jag och min man varit vid första tillfället. Ändock, det var 1.5 ångestfyllda år..

      Det är en jättesvår sits du sitter i. Jag hoppas du får bra stöd och hjälp oavsett vad du beslutar.

        👶🏼🍼 Tack Karenina för ditt svar ❤️
        Det lutar åt en abort för min skull, för barnets och för pappans skull. Det kommer fler tåg i livet och jag för försöka se det positiva i situationen. Jag och min kille kommer nog gå starkare ur detta och jag får möjlighet att landa i ett tryggare beslut som inte känns forcerat. Tack!

    Jävlar vad brun Booken var på Kristallen. Värre än när Ross solade solarium.

      One Mississippi, two Mississippi!

      På tal om kristallen, vad har Gina på huvudet?😅😅

    Mjau

      Sjukt söt!

      Bebis 😻

    Jag är kär i en kollega som är kär i mig med men vi kan inte vara tillsammans pga att jag vill ha barn i framtiden och han är klar med sånt. Stor åldersskillnad. Hur går man vidare när man måste ses varje dag? Hjälp!

      ”The best way to get over a guy is to get under another!”

      Närå, vet inte om det finns så många sätt att göra det lättare. Gör saker du tycker är kul med människor du tycker om. Sätt dig själv i första rummet och ta hand om dig själv på alla sätt du bara kan. Tids nog upptäcker man att man inte tänker på honom längre.

      Han kan ju ändra sig? Eller har ni diskuterat saken och han har helt stängt dörren? Min man är 14 år äldre än mig, vi var också kollegor, han har äldre barn sen innan. Han var verkligen färdig med barn (läs: hade stängt fabriken) Nu 5 år senare är vi som sagt gifta och har två gemensamma barn.

    Idag skickade jag in ansökan till ett jobb som jag verkligen vill ha. Sådär mycket att jag knappt kan tänka på det utan att bli gråtfärdig och superstressad över tanke på hur många bra personer (bättre än mig förstås) som också sökt. Varför låter ens egna erfarenheter alltid så löjliga när man söker jobb? Och hur ska jag ens kunna slappna av nu när jag bara ska gå o vänta på svar?! Söka jobb är fan djävulens påhitt, bara pina och ångest. Åh vill ju bara ha det här jobbet ju. 😭

      Slappna av! Du mår bara sämre om du stressar ❤

      Jag håller tummarna för din skull! Du är säkert lika bra, om inte bättre, än de andra som sökt. 🙂

    jag har cancer

      💜

      Stackare! Hoppas du blir frisk snart 🙏🏼

      💕💕

      Sån jävla skit! Kämpa! Kämpa fast att allt känns åt helvete! ❤️

      ♥️

      ❤️

      ❤️

    Är 30 och slutade med p-piller för några år sedan därför att hormonerna gjorde mig deppig. Det senaste halvåret har min mens blivit mycket mindre, från att vara i 7 dagar till att bara vara i 3-4 dagar. Jag har även mycket mindre mensvärk och blöder betydligt mindre. Är det nån som har upplevt samma? Är det åldern? Ska man typ prata med nån??

      Detsamma hände mig, dock var jag några år äldre än dig och har inte ätit p-piller. Har antagit att förändringen har med åldern att göra.

      Jag har haft minipiller i tio år och haft mens i fem dagar per cykel. Sedan jag slutade med pillren 2017 har jag haft mens i 2,5 dagar och en cykel på 24-28 dagar. Dock de senaste månaderna har mensen hållit i sig i möjligen 3,5 dagar men sen inget mer.

      . Jag är 25.

    Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre
    Jag har ingen utbildning eller jobb
    Jag är grovt överviktigt och skäms över det varje jag gång jag går ut
    Min hälsa har blivit jätte dålig för att jag inte orkar ta hand om mig själv Jag har blivit övergiven av samtliga familjemedlemmar och försöker än idag få kontakt med dem men blir bara ignorerad av dem
    Jag har förlorat mina vänner som en gång i tiden varit nära mig
    Jag känner mig så ensam och vet inte vad jag ska göra . Jag har inte ens orken till att göra eller ändra
    Varje dag i 3 år har jag vaknat med en optimism och Försökt må bra men jag orkar snart inte mer jag vill inte leva med jag klarar inte av nåt i livet
    Känner mig jätte värdelös

      Vet du, livet är tufft det är det för många men ge inte upp. Ta tag i ditt liv. Försök motionera, det kan vara en stor orsak till att du mår som du gör. Försök att ändra hela ditt tankesätt, det sista du ska göra är att ge upp. Att ge upp är det lätta❤️

      Jag skulle föreslå att du direkt på måndag tar kontakt med din vårdcentral och ber om att få hjälp via kbt terapi.

      Har du sökt professionell hjälp? Om du har -vad fungerar inte? Om inte – varför inte? Övervikt går att övervinna, utbildning kan du söka och ta tag i, oavsett vilken nivå du ligger på i dagsläget. Jobb finns det alltid, i princip. Det kan vara bra att testa något nytt jobb även om det inte är något du vill jobba med för alltid. Bara för att testa och lära dig något nytt och träffa nya människor.

      Varför har din familj övergivit dig? Varför har dina vänner försvunnit?

      Finns det någon du kan prata med? Kontakt via VC eller dylikt? Vad intresserar dig? Finns många kurser som startar nu till hösten.
      Kanske börja som volontär inom ngn organisation, få internutbildning samt nya kontakter.
      Min upplevelse är att det hjälper en själv när man kan hjälpa andra❤️
      Och kom ihåg: Du är Värdefull!!!

      Det första du måste göra är att behandla din depression!! Då blir du piggare och orkar ta tag i saker. Sen är det viktigt att röra på sig, då blir man piggare och gladare. Fast det kanske är en bit bort då man oftast inte orkar göra sådant med en depression.

    Någon som har tips på foundation för någon som har väldigt torr hud? Gärna oljebaserad men det verkar vara svårt att hitta (Make up store har slutat med sin…) 😃

      Loreal true match!

        Nej de djurtestar!! Jag brukar blanda vilken foundation som helst, till exempel lumene, med min olja jag har till ansiktet. Blir dessutom lite extra glow.

          Inte inom EU

            Företaget djurtestar för att få sälja sina produkter i Kina, därför är det bättre att välja ett sminknärke som bojkottar det. Som väljer djurens välmående framför pengar.

      Hur täckande måste den vara? Jag har väldigt torr hud och använder en CC-cream från Erborian. Fick den rekommendera på Sephora i vintras och är väldigt nöjd.
      Här: https://www.sephora.se/5-in-1-total-sheer-bb-cream—baby-skin-effect-254034.html

      Idun norrsken

      Ole hendriksens ansiktskräm i orange burk. Primer oil från smashbox
      Photofinish primer från smashbox
      Lumene blur foundation
      Lumene nordic feel puder

      I den ordningen så blir mitt ansikte flawless trots torrfläckar, oljig hy och finnar.

    Inväntar en ”date”. Nervöst!!!

      Wiie!!! Lycka till!

      Vad är en ”date”?

      Berätta hur det går! Dejtade massor i höstas och träffade nuvarande pojkvännen på en blind-date 28 dec förra året 😍

        Jo men tycker det gick bra, samtalet flöt på och vi skrattade mycket. När han gick sa han att han ville ses igen och jag känner detsamma. Dock har mitt såkallade kärleksliv gått dåligt på senaste vilket gjort mig oerhört cynisk. Men ska försöka hålla mig lugn denna gången 😂
        Han var iaf väldigt gullig och trots ålderskillnad (han 23, jag 27 med barn) så verkade han ändå mognare förväntat. 🙂 får väll se hur det artar sig 🙂

    Om ni fick prata med 3 partiledare själva i en timma och fråga vad ni ville, vilja skulle ni välja?

      Åkesson, Löfven & Kristersson.

        Samma här fast Ebba istället för Ulf

      Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Stefan Löfven

      Skulle ställa den frågan i det andra öppet spår med tema politik 🙂

    Brukar ni kolla insta stories från personer ni inte känner? Varför i så fall, kollar ni helt random eller är det några speciella som ni alltid kollar?
    Jag kan kolla om det är nån influencer eller kändis, men skulle aldrig någonsin kolla om en ”vanlig” person lagt upp något och jag inte följer denne.

      Kollar endast vissa influencers som jag inte följer, Blondinbella kollar jag pga vill hänga med lite i snacket om henne här, men hon intresserar mig inte. Men ”vanliga” människor, onej, skulle aldrig falla mig in att kolla på nån sån, det är pinsamt på nåt vis😁

    Inatt hade jag en så otäck mardröm, jag vaknade av att jag skriker och jag fick inte kontroll över situationen och bara skrek mer och mer. När jag väl lyckats lugna mig kände jag mig helt skakig i kroppen och hjärtat slog så hårt i mitt bröst. Känner mig orolig för att sova inatt och rädd för att drömma samma dröm. Det sista jag minns av drömmen var att jag låg på rygg i sängen och en svart skeppnad med vitt hår var på väg över mig 🙁
    Någon som har något råd så jag kan somna gott ikväll?