[YouPlaySinglePlayer video=”1411,1847,319331″ ap mute yot ]

I ett av de senaste avsnitten av Wahlgrens Värld – S7 A4 – så ska Bianca på brudtärnehäng med den blivande bruden Melina Criborn.
Melina har köpt pyjamasar till dem alla med brodyr på ryggen och när Bianca fått den på sig så börjar de båda tjejerna diskutera passformen då den verkar ha en del att önska, men det är inte det värsta med pyjamasen.
Det värsta och mest deppiga är, enligt Melina, när man tittar i pyjamasen och ser vilken storlek som står på lappen.
Med drypande avsmak i rösten frågar Bianca om pyjamasen är i storlek medium?
MEDIUM!?
Att bära storlek medium verkar alltså vara bland det värsta som skulle kunna hända Bianca, rent klädmässigt.
Hemska tanke!
MEDIUM?

Nu visar det sig att pyjamasen Bianca har på sig är i storlek XL och bara vetskapen av det borde få Bianca att sitta i duschen och tvaga sig med stålull.

Jag tycker det är både osmakligt och oansvarigt av Bianca – som själv lidit av bulimi i flera år – att uttrycka sig på det här viset om en klädstorlek.
Hon låter nästan äcklad när hon frågar Melina om pyjamasen är i storlek medium.

Vad skickar det för signaler till Biancas unga följare?
Att storlek medium är någonting att bli äcklad och nästan kränkt av?
Vad tror ni det kan göra med självbilden hos någon som kanske redan är osäker kring sin kropp, som många unga är, att deras förebild Bianca ser storleken medium som en ren förolämpning?
Vad Bianca anser om storleken large och uppåt slapp vi tack och lov ta del av den här gången, men man kan ju gissa…

Att Bianca väljer att se på världen genom sina egna, smått ätastörda glasögon får stå för henne, men jag kommer inte sitta tyst när hon medvetet eller omedvetet försöker pracka på sina unga följare likadana glasögon att granska sig själva genom.

Tack för tips!