Hur likt är för likt?

 

Katrin har designat två egna bikinis för företaget ”Love by Lola” och den ena tycker jag är extremt lik bikinis från märket Missoni.

Hur nära får man egentligen ligga originalet innan det kan bli fråga om plagiat?
Att Katrin känner till märket och dess signaturmönster i zigzag råder det inga tvivel om eftersom hon till och med döpt bilden till ”sazzymissoni”.

När man designar saker, vill man då inte göra något som ingen gjort tidigare?
Vara först liksom?
Att ”designa” en bikini som redan finns ute på marknaden måste ju vara höjden av lathet och nonchalans, att inte ens bry sig om att skapa något eget utan bara rippar rakt av.

Vad tycker ni?
Är Katrins bikini för lik Missonis eller är det jag som stirrar mig trött på detaljer?

Res inte utomlands i sommar // Kenzas läsare

Kenza har en omröstning på Instagram om huruvida det är dumt eller inte att resa utomlands i sommar, nu när vissa gränser har öppnat upp sig.
Skönt att se att hela 78 % verkar tänka längre än näsan räcker och tycker det är en bra idé att inte lämna Sverige.
Flunsorna måste ju ha tusentals oanvända bilder i bikinis mot turkost vatten från tidigare resor i skåpen. Varför inte bara slänga upp dem, så får följarna lite nytt content att avundas?
Jag hade behövt välja mellan Gustavsbergs centrum eller torget i Nybro så det är tur att jag inte är en influencer.

Har ni planerat några resor för sommaren?
Både utomlands men framför allt inom Sverige?
Har ni några guldkorn att bjuda på som finns i vårt avlånga land som alla kanske inte känner till?

Tack för tips!

My Martens tar bladet från munnen ang fejden med Magdalena Graaf

   

Jahapps, här var det drama som heter duga!
Magdalena Graaf startar och My Martens hakar på.
Jag har inte en jäkla aning vad allt det här handlar om då jag har en känsla av att alltsammans utspelade sig innan jag startade den här bloggen och då varken följde Maggan eller My.

Vågar vi gissa på att det kommer komma ett svar från Maggan här?
Borde man poppa popcorn?

Jag behöver er hjälp!

När min pappa levde så ÄLSKADE han att bygga Lego och liknande märken, och då gärna stora legobyggen som tar dagar och ibland veckor att färdigställa. 
Eftersom han älskade sina kreationer så pass mycket att han hade dem på en enorm hylla på sitt rum, så skulle jag egentligen vilja behålla dem alla men det går ju så klart inte.
Just nu finns de nedpackade i lådor med manualer i vårt gästrum och där vill jag verkligen inte att de ska stå och samla damm. Jag vill att de ska komma till användning och sprid glädje på samma sätt som de gjorde för min pappa, men de ställen jag kontaktat har inte haft möjlighet att ta emot legot.

Jag vill inte sälja legot utan vill donera alltsammans till något eller några ställen där de kan få komma till sin rätt.
Sprida lite glädje…
Jag tänker barnsjukhus eller jour/kvinnohem där det ofta saknas leksaker eller bra saker att fördriva tiden med och som kan agera distraktion.

Har ni några tips? 
Jag vill som sagt inte sälja dem och ger dem helst till ett och samma ställe, men mest av allt vill jag att de kommer till användning.
(Hahaha…jag låter som en hästbloggare där ”hemmet är viktigare än priset”.. 😉