Öppet Spår

822 kommentarer

Någon mer som känner sig utanför i sin egen familj?
Jag är yngst i en syskonskara på fyra och jag känner inte att jag har något gemensamt med någon av dem. Alla mina syskon har ett eller flera barn och det mesta kretsar kring dessa kids. Varje familjesammankomst slutar upp i att karlarna snackar sport och kvinnorna snackar graviditet, förlossning och utvecklingsfaser. Inga samtalsämnen som jag varken är intresserad av eller har något att tillföra i. Jag är såklart mån om att mina syskonbarn ska må bra, men jag har aktivt själv valt bort barn i mitt liv och känner att det inte är något som jag vill lägga timmar på att diskutera vid en middag. Jag leker gärna med dem osv men känner mig inte delaktig i samtalsämnen kring dem.

Någon mer som känner samma? Känner mig liksom utanför och överflödig i familjen vid middagar osv. En annan sak när jag umgås med var och en för sig. När vi ses alla blir jag alltid femte hjulet. Även om jag försöker prata om annat så dör de konversationerna ut ganska snart och de andra börjar diskutera barn och uppfostran. Ska jag framöver tacka nej till familjesammankomster då jag faktiskt inte får ut något av det och känner mig låg och nere både under tiden och efteråt?

Gud vad tråkiga de är.. Visst om man bara är föräldrar som närvarar och uppskattar dessa ämnen (många, bland annat jag själv, tycker det är skönt att slippa prata sånt). Annars hör det till social kompetens och hyfs att prata om sånt som intresserar de som närvarar.

Vad händer om du försöker starta ett samtal om något annat? Fixar ett quiz, Brädspel eller något annat för att bryra mönstret.

Ibland spelar vi olika typer av sällskapsspel men det känns då som att de andra inte är engagerade i spelet. De pratar fortfarande om annat och jag får sitta där och känna mig som en tråkmåns och spelpolis när jag hela tiden måste påpeka ”nu är det X tur”, ”nu är det Y’s tur” osv eftersom de inte själva hänger med, så upplever inte att det blir något flow i spelet.
Ändå brukar vi spela sådant som ska engagera och skapa dialog tex ”med andra ord” eller ”bezzerwizzer”

Nä men fy. Vad trist. Vill de inte ha kul och att alla ska kunna trivas eller vad är problemet!

Känner mig rätt osynlig och som de har mycket roligare utan mig ?

Ååh ?
Stor kram till dig ❤️

Jag känner mig ofta utanför också. Ännu inga syskonbarn men är enda singeln och alla andra i familjen jobbar med musik på olika sätt medan jag är ekonom. Är också enda äldsta barnet (inkluderat mina föräldrar) och upplever våra personligheter är väldigt olika. De har alla samma intressen medan mina är helt någon annanstans. Suck.

Så jobbigt ju! Hur brukar du tackla familjesammankomster?

På julafton skulle de absolut lyssna på min brors flickväns examenskonsert vilket jag inte tyckte var passande. Och så satt de alla och diskuterade musiker. Enda man kan göra är väl att försöka ändra samtalsämne. Till slut gick jag och lade mig! Dock var juldagen bättre, fick min vilja igenom att spela sällskapsspel som involverade siffror, där fick jag briljera haha.

Men vaddå inte passande? Det verkar mest som att du är lite besvärlig.

Jag tyckte bara inte det var rätt tillfälle att vi på julafton skulle se på ett examensarbete. Finns andra tillfällen för det. Det är ju som att jag skulle ta fram min masteruppsats på 80 sidor och vilja att vi skulle sitta och diskutera den på julafton. Förstås skulle jag inte göra det liksom.

+ att det faktiskt är en pandemi, men kanske att konserten var digital vad vet jag

Att titta på en konsert är väl ändå inte samma sak som att slänga fram en 80-sidors master och säga till alla att läsa den till julfikan?

Inte titta, lyssna på den och analysera. Det är alltså deras bransch som de alla jobbar i. Jag tycker faktiskt det kan likställas med att sitta och diskutera ett examensarbete från en annan bransch. Vi hade dessutom alla redan sett konserten innan eftersom hon streamade den på Instagram.

E

Först vill jag bara säga usch vad tråkig känsla! Hoppas det försvinner och ni kan hitta något gemensammt intresse som inte är yrke! <3

Får man fråga hur de jobbar med musik? Utövar själva?

Ja visst. Mamma och pappa är lärare och undervisar båda i musik, pappa dirigerar också en orkester på sin ”fritid”, även spelat i band tidigare. Och mamma brukade dirigera körer. Min bror är utbildad musiker och musikpedagog så spelar både själv i olika band och projekt samt undervisar, och hans flickvän går samma utbildning som han gjorde.

100%. Har iofs bara ett syskon men det enda min bror och hans fru gjort efter gymnasiet är att skaffa en drös barn.

Så tråkigt! Hur genomlider du familjemiddagar och andra sammankomster? Biter du bara ihop och finner dig i det?

Ses inte så himla ofta och försöker att bita ihop och tänka att alla är olika. ?‍♀️ Blir mest kallprat då vi har svårt att hitta gemensamma intressen. Förr kunde vi i alla fall diskutera aktuella händelser och drömmar men nu är det mest bara barnens sovschema, barnens avföringsvanor osv.

Vem vill ens prata om sånt? Är det intressant hur andras barn äter/sover/bajsar etc?? De egnas måste man ju kanske prata om med sin partner ibland men inte gör man sånt vid en social tillställning? Märkligt.

Har själv 2 småbarn och har så svårt och förstå såna människor som bara pratar om sina barn. Jag älskar mina barn men utgår ifrån att ingen annan bryr sig?(förutom vi föräldrar och möjligvisst mor och far föräldrar) så om de inte frågar berättar jag inte.

Vettigt!

Jag är också yngst och känner igen mig i det du skriver. Inte på barnbiten, men har alltid känt mig utanför i min egen familj. Mest för att mina syskon och föräldrar är så lika varandra till sättet. Ganska hårda, inte så känsliga, lite buffliga… medan jag alltid varit blyg och en tänkande människa som grubblar mycket. Det är svårt det där för man kanske älskar dom ändå, men det är klart det är jobbigt att känna sig utanför hela tiden. Kan du inte lite fint säga typ ”kan vi prata om något som även vi barnfria kan delta i?” Eller känns det svårt? Du är iaf inte ensam! Kram!

Skönt ändå att veta att vi är flera som känner sig utanför Indien egen familj av olika anledningar, även om det inte är kul såklart.
Jag älskar ju min familj och vill gärna ha en bra relation till såväl föräldrar, syskon och syskonbarn.
Känns som att risken för obekväm tystnad skulle vara överhängande om jag bröt in mitt i och bad om att byta samtalsämne. :/
Men eftersom umgänget är bättre när jag umgås med dem separat kanske jag borde försöka nämna något då om hur jag känner när vindes allihopa

Hmm, om umgänget är bättre när du umgås separat kanske du ska satsa på det istället? Hur intresserade är de egentligen av att umgås alla i grupp? De kanske bara pratar om barn/sport för att de i övrigt saknar gemensamma intressen?

Ja, det kanske är det bästa. Familjen ses rätt ofta på aktiviteter och middagar (flera ggr/mån) så tror ändå att intresset av att ses är stort. Eller kanske mest för att mina föräldrar vill hänga med barnbarnen ??‍♀️

eftersom du säger att det är lättare att umgås med dem var och en för sig kanske du kan ta upp det här problemet på ett ödmjukt men seriöst sätt med var och en typ? dvs inte när ni alla är tillsammans. alltså du har ju ett problem och du kanske behöver säga det högt? det känns ju liksom som största chansen till förbättring. så säg typ i telefon till en familjemedlem, eller när ni ses på tu man hand ”du, hur känner du när vi umgås hela familjen? jag kan uppleva att vi pratar väldigt mycket om barn och även fast jag såklart är intresserad av barnen i sig känner jag ofta att jag inte kan tillföra så mycket och känner mig lite utanför. jag önskar att vi kunde prata om och göra annat också” eller liknande! vore tråkigt om du började tacka nej till att hänga med din familj ifall du inte ens sagt till dem vad du upplever som ett problem! sen vill jag bara säga att förhoppningsvis lugnar det sig om några år när barnen är äldre, då kanske du slipper detta oändliga snack om bajsdetaljer osv! hoppas det 🙂 men som sagt – var inte rädd att ta upp det och du behöver absolut inte skapa nån pinsamt eller otrevlig tystnad där alla stirrar på dig, utan våga bara prata med de här personerna på tu man hand så kan de hjälpas åt att styra bort samtalen när ni alla umgås för att du ska vara mer inkluderad! det är ju en social självklarhet de kanske bara behöver bli påminda. <3 Lycka till!!

Åh hjälp vad jag känner igen mig. Min familj skiter bokstavligt talat i mig och min man. Vi fick barn i Sommras efter vi förlorat två barn i magen, min familj har inte ens hälsat på eller än mindre ringt och sagt grattis. När vi väl träffas så pratar de bara interna saker som händer där dem bor, vi har valt att bosätta oss långt från dem för jag är inte intresserad av att ha kontakt med dem. Jag känner väldigt ofta att jag är ensambarn. Jag har gått flera tusen terapitimmar för detta. Min man har varit min räddning.

Grattis till ett tillskott i familjen ?
Jag bor också i en annan stad än min familj, vilket kanske spelar in, men majoriteten av familjemedlemmarna har inte ens besökt mig i min nya hemort, trots att det är över 7 år sedan jag flyttade.
Skönt ändå att det finns fler som känner och upplever liknande.
Önskar dig stort lycka till med din familj ?

Vad du är gullig tack! ❤️ Men vad hemskt, låter precis som min familj. De har inte träffat mig mer än kanske 5 ggr på 7 år. Man blir ledsen såklart. Men påvägen har jag ändå byggt upp en liten skara vänner jag kan vända mig till. De ersätter inte familjen såklart men det är en tröst att man har vänner som backar en. Kram på dig!❤️

I min familj pratar folk bara om fakta. Det är lite som att slumpa artiklar på Wikipedia. Känner mig väl dock inte utanför men är glad att det finns andra jag kan umgås med som variation (lärorikt att umgås med familjen dock).

Men, hur var era relationer innan alla fick barn? Var det bra då?

Vad tror du kommer hända när barnen blir äldre och föräldrarna / dina syskon kanske börjar intressera sig även för annat?

Lite trist att de inte förstår att de bör anpassas samtalsämnena eller märker att du blir tyst, men de kanske helt enkelt inte tänker till. Ni har inte den typen av relation att du kan ta upp det när det sker, kanske med lite skämtsam ton?

Känner igen mig, jag är den enda i familjen (släkten!) som har valt bort barn.

Jag känner mig också utanför vid familjensammankomster fast jag är ”tvärt om” eller vad man ska säga. Där är det bara jag som har en drös ungar och jag känner mig bara i vägen och att vi stör resten som vill sitta och samtala eller spela spel i lungan ro ? känns som vi drar med oss kaoset varje gång.

Samma här! Ett av mina syskon och hens partner bjuder aldrig hem oss sedan vi fick barn. De har själva valt bort barn. Hoppas att de tar tillbaka oss när barnen blivit större.

De kanske tycker det blir för vilt eller jobbigt? Träffas på neutral plats eller skaffa barnvakt?

Är du helt säker på att de valt bort barn? Många säger det då de inte orkar berätta sanningen, att de har svårigheter att få barn. Är det så är det ofta svårt att umgås med barnfamiljer och det kan bli mer smärtsamt då det är närstående.

Och många väljer bort barn på riktigt.

Jag tänker också att ni kanske kan,ses utan barn?
Att träffa kompisar/gå på aw rller restaurang eller så vidare kan många par med barn ordna barnvakt för, drt borde väl inte vara omöjligt för att då umgås med sina syskon heller? Du kanske kan träffas ditt syskon på tu man hand utan att hela familjen behöver vara i släptåg?
Det är inte självklart att dina syskon tycker att dina barn är det härligaste som finns även om de har blodsband.

Jag känner mig alltid utanför i min familj också. Jag är dock den enda som har barn medan min syster och mina kusiner är barnlösa. Jag har ändå inget att tillföra och känner mig ständigt utanför. Jag tror egentligen inte ens att jag är det, -det är bara min känsla.

Jag tycker faktiskt det låter som att du får växa upp. Allt i universum cirkulerar inte kring dig och dina känslor. Involvera dig mer i dina syskonbarn så ska du se att det löser sig.

Men gud, så hon ska sitta och snacka bajs och sovrutiner? Nä, de andra får skärpa till sig och bete sig på ett normalt socialt sätt.

Givetvis cirkulerar inte allt kring mig, men där jag vill prata med och OM mina föräldrar, med och OM mina syskon så kretsar allt bara kring barnen. Jag vill inte höra av mina syskon vad ungarnas kompisar och deras föräldrar gör och inte gör, jag är inte intresserad av att höra vad som serverades till lunch på förskolan, jag är inte intresserad av att höra att Ivar inte har bajsat på hela dagen eller inte tycker om mosad banan.
DÄREMOT så lyssnar jag gärna när mina syskonbarn kommer och vill berätta vad de har pysslat med på förskolan, om de vill säga något till mig, om de vill leka med mig leker jag gärna med dem. Då jag inte ser dem så ofta så facetimear vi även (eftersom jag bor på annan ort) och alltid när jag är i min barndomsstad så ser jag till att ha egentid med var och ett av syskonbarnen också. Så jag är engagerad i dem som personer.
Men när vi väl ses önskar jag att det hade funnits intresse av att umgås med mig också – om du tycker det är egoistiskt får det stå för dig, jag delar inte den åsikten.

Vad jobbigt det låter. Jag har inte samma erfarenheter med familj men har börjat få känna på ”konsekvenserna” av att ha valt bort barn nu när alla vänner börjar bilda familjer. Som tur är har jag vissa som pratar mindre om sina barn än andra, men jag förstår hur ensamt det måste kännas när du sitter så med din familj.
Hoppas du kan prata med dem separat och att de tar det på ett fint sätt! ❤️

Ett tips är att försöka skaffa andra barnfria vänner! Men skönt att du har några vettiga kvar också.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Vad är er inställning till att röka marijuana?

Jag bor i en större stad i Sverige, umgås med ”vanligt” folk med olika bakgrunder, yrkesval, utbildningar etc. De flesta i 25-35 års åldern. Vissa har barn, andra inte. Det är väldigt vanligt att folk röker på, på fester eller hemmakvällar etc. Jag själv kan göra det också. Det är liksom inte ”en grej” – och jag får uppfattningen att ingen annan tycker det är en grej heller. Tycker det förekommer oftare på film/tv/serier också.

Men detta kan ju inte stämma i samhället i stort? Eller? Vad är er inställning? Har den ändrats eller har ni allt tyckt så? Tror ni det kommer legaliseras här i Sverige någon gång? Tycker bara det är intressant med andras tankar så let’s hear!

Att Sverige ligger långt efter resten av världen. Vår narkotikapolitik är ett skämt och synen på gräs av våra politiker är ett stort skämt likaså.

Tror du det är en kulturell grej? Att svenskar har en annorlunda inställning till berusning?

Jag tror det.

Kanske kul just nu, men titta gärna litet på de som rökt på i några år. Studera hur pass aktiva de är, hur det ser ut i skallen. Klart som fan att ett långvarigt bruk har skadliga effekter.

Men… är det inte mycket som har skadliga effekter efter långvarigt bruk? Tänker socker, alkohol, ingen träning, stillasittande osv. Men det är ju lagligt och lite mer ”upp till var och en”?

Ja, hälsomedvetna har väl förespråkat det skadliga med det du nämner i många år?

Jo men man är ju inte kriminell för att man inte tränar till exempel, även fast det har skadliga effekter. Det är väl skillnaden jag syftade på.

Socker har ju haft med vår överlevnad att göra. Samma med stillasittande. Alkohol hade inte varit lagligt om det uppfanns idag.

Alkohol har ju haft med överlevnad att göra med, det beror på hur du ser på det. Vi behöver socker (godis, läsk etc) lika lite som vi behöver alkohol.

Men jo, visst hade det kunnat varit lagligt om det uppfanns idag. Ge det några år bara. Om det är lagligt med meth, kokain och heroin in oregon så varför inte något så simpelt som bärs.

Ge ett exempel på en demokrati som inte har olika lagar i olika stater.

Alla demokratier som inte består av stater?

Delstater såklart ?

Vad har usas olika staters lagar med det att göra? Meth är relativt nytt och är lagligt. Hade alkohol uppfunnits nu hade det visst kunnat bli lagligt. Förstår inte vad du pratar om eller vad ditt argument är.

Att jag vill se exempel på länder som Sverige där en lag gäller i hela landet, inte en delstat i ett land.

Bor 4,2 miljoner i oregon, inte som att det blivit lagligt i Borås precis.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Legal_status_of_methamphetamine

Bara att läsa

Alkohol är liksom inte en ’uppfinning’. Alla djur käkar jäst frukt när de har chansen.

har du en länk till forskning på det?

Långsiktigt missbruk absolut men långsiktigt bruk har de väl inte hittat något skadligt med?
på ämnet och som referens; Marijuana-dokumentären på Netflix. De referar till flera studier gjorda (bland annat på uppdrag av Roosevelt) som inte hitade något.

Har du en länk till seriös forskning som till 100 procent visar på att långvarigt bruk är helt oskadligt? Nej, det har du inte. Det är bara haschtomtar som vill tro att det är heeelt OK.

Min mans kusin har rökt hasch i tjugo år samtidigt som han skött jobb och så vidare helt utan anmärkning. Men han är fan inte normal. Han låter som en pundare på rösten och är väldigt trögtänkt.

Snälla hänvisa inte till en dokumentär som källa till vetenskap. Högst antagligen har de som gjort dokumentären velat vinkla den på ett visst sätt. Som när antivaxxers gör dokumentärer om vaccin.

Kan vara starten på ett grövre missbruk också…
samt marijuana finns kvar i kroppen väääldigt länge, flera veckor ju.

Det kan ju alkohol vara också, allt som är beroendeframkallande är en inkörsport för folk med beroendepersonlighet.

Fattar man inte att knark är farligt så läs på!

Knark. Lol.

LÄS PÅ!!!!!!!!!!! %%%

AmEn dUrÅ?!

O alkohol, men det dricker väl inte du:)

Kanske kul just nu med alkohol också .??‍♀️

Går ändå inte att jämföra alkohol och cannabis. THC är fettlösligt och påverkar hjärnan på ett helt annat sätt än alkohol som är vattenlösligt och lämnar kroppen mycket snabbare. Gå in och läs en av källorna som nämndes här i tråden så räknas fler argument upp varför de två substanserna inte kan jämföras.

Onödigt

Skulle gärna testa på, verkar nice. Men har ingen ingång till det så att säga, känner ingen som gör det längre (har en kompis som gjort det i sin ungdom).

Dumpade en kille för att han rökte. Jag bedömde att han var missbrukare, han sa att han inte kan sova utan det, att han behöver det för att varva ned och likande. Enligt mig är det ett missbruk, jag hade haft samma reaktion på alkohol och cigaretter.

Tycker du alla som röker på är missbrukare alltså? Eller var det för att han rökte varje dag?

Nej, som du ser skrev jag HAN och HAN använde produkten.

Om en person behöver någon form av substans för att ha ett normalt liv anser jag att de missbrukar substansen. Att röka någon gång ibland är enligt mig inte ett missbruk. På grund av mitt jobb vill jag inte ha med missbrukare eller brukare av illegala substanser att göra.

Ok, frågade bara för att vara säker att jag förstod vad du menade. Jobbar också med personer som har sunstansbrukssyndrom.

Jag jobbar inte med missbrukare. Det jag kan säga om mitt yrke är att jag riskerar att bli dömd i det offentliga baserat på mina kontakter.

Ok. Det är ju förståeligt att resonera så isåfall.

App app app! Var försiktig här, du är ju inte missbrukare om det är ordinerat av läkare för att du behöver substansen vilket mycket väl kan komma hit. Alltså att läkare ordinerar lite röka huvudvärken efter jobbet och så vidare.

Läkare skriver ju inte ens ut cocillana mot hosta längre.

Ändå finns det hela mottagningar vars enda syfte är att hjälpa och stödja läkemedelsberoende personer. Så det skrivs ju uppenbart ut massvis med tunga mediciner. Kanske inte för just hosta dock.

Jag fick heroin mot min rinnsnuva.

Va? Det fick jag. Ändå som hjälper ju.

Cocillana alltså.

Det har jag också fått för inte alls längesen

Jag fick det en gång av en läkare, jag blev först skickad på röntgen lungor, det är enda gången jag har fått utskrivet när jag har behövt.

Morfin inte heroin;)

Det leder alltför ofta till tyngre och annat missbruk (alkohol och/eller andra droger) och det är det sista vårt samhälle behöver mer av. Har sett hur förödande det kan vara med egna ögon. Det börjar med bara ”lite” men går snabbt utför.

Jag förstår att man kan ha den synen. Men om det är ens argument så borde ju även till exempel alkohol förbjudas? Trots att inte alla, inte ens en majoritet, börjar bruka annat.
Och samhällsaspekten, staten skulle ju tjäna massor på en legalisering? Precis som staten tjänar skatt på att cigaretter är lagligt.

Att förbjuda något som varit en så stor del av befolkningens sociala samvaro under flera hundra år bara för att man INTE legaliserar en drog?
Eh? Du hör nog hur det låter.

Många som röker ofta pratar mycket om de positiva egenskaperna, de sover bättre, de blir kreativa och en del känner sig klokare och mer klarsynta.

Testa att säga detsamma om alkohol. ”Jag sover bättre om jag drar några starköl”.”jag känner mig mer klarsynt och klok efter några groggar”.
Det är ju förnekelse av ett missbruk.

Vi utomstående och anhöriga ser den negativa förändringen hos den som röker ofta. Det är rökaren som inte ser den negativa förändringen.
De som aldrig rökt eller haft missbrukande anhöriga, men ändå vill förespråkar legalisering av droger är ofta de personerna som anammar åsikter de tycker låter bra utan att egentligen läst på om ämnet.

Jag har jobbat inom polis och på behandlingshem och jag vet att gräs inte har någon positiv effekt på människan eller samhällsekonomin.

Men tack!

Tror inte riktigt du förstod att vilken typ av diskussion jag var ute efter med mitt tidigare inlägg. Genom att exemplifiera med samma tanke fast i en annan, om än, liknande kontext. Är inte jätteinsatt i marijuana-historien men kan ändå tänka mig att det också brukats i flera hundra år också. Jag jobbar också med personer med substansbrukssyndrom.

Jag vet inte vilken diskussion du var ute efter, jag svarade på delarna där du pratar om att staten skille tjäna massor på det samt där du skrev att man då lika gärna kan förbjuda alkohol.

Om det brukats i flera hundra år, varför tror du att man inte legaliserat det än?
Varför har man inte legaliserat kokain som funnits länge?
Varför inte meskalin som till och med indianerna använde? En naturlig drog.

Varför tror du att vi inte släpper alla droger fria om vi skulle tjäna så mycket på det?
Vi kan ju faktiskt hävda att ansvaret faller på varje individ om det inte är så farligt att det behöver narkotikaklassas.
Om skatten är viktigare än individens hälsa menar jag.
Eller är det så vanligt att rökare faller i missbruk att det kostar samhället mer än vad skattepengar skulle dra in?

Blev det legaliserat skulle inte läkemedelsföretagen tjäna på att skriva ut knark. Människor är så knäppa, det är inte knark när läkare skriver ut det fast det är narkotikaklassat. (Benzo,Kodein, mm.)

Man kan ju inte jämföra en läkares undersökning och bedömning av en patients åkommor, utskrivandet av medicin för att lindra eller läka åkomman, efter noga överväganden om vilken styrka på preparatet som ska väljas (tex Lergigan som är antihistamin eller stilnoct som är narkotiaklassat) noggrann uppföljning av hur medicinen påverkar och fungerar, restriktivt förskrivande osv, med en person som skaffar det han ”behöver” på gatan och inte har ett dugg aning om vad han egentligen får, ingen professionell persons bedömning om hur och när det ska brukas osv.
Jag har en vän vars kille röker gräs varje dag för att somna. Av vilken anledning är det mer försvarbart att han använder gräs för att somna jämfört med Lergigan? Jag ser bara en person som INTE tar tag i sina problem och därför kan jag inte köpa att detta över huvud taget har några likheter med att gå till läkaren och få mediciner. Läkaren är heller ingen knarkbank där du går och beställer knark till subventionerat pris , de är väldigt restriktiva med att skriva ut nånting som är likvärdigt med narkotika.

Bra skrivet!

Det skulle inte kunna gå att förbjuda alkohol, det förstår nog de flesta. Och nej, staten skulle verkligen inte tjäna på att legalisera! Det kommer kosta multum med alla fler som kommer utveckla ett missbruk, så det är en helt felaktig uppfattning.

Ja, de som röker lite i smyg lär röka mer och de som funderar på att testa men inte vågar kommer garanterat att göra det.

Verkar inte gå att legalisera andra droger heller. Verkligen inte marijuana, så med den inställningen……….

Ja, det har absolut med inställning att göra ? asså förlåt men läser ordet inställning som ”ryck upp dig och byt åsikt bara”

Det är ju statens fel. Hade det varit lagligt hade dom aldrig behövt träffa langare och inte blivit klassade som missbrukare om dom bara skötte jobbet. Tycker fan synd om dom som lever ett normalt liv och röker på kvällen och sen åker dit och förlorar allt pga våra lagar. Fyfan. Tänk om jag åkte dit på en random koll för att jag drack ett glas vin i förrgår?

Men om en substans legaliseras så kommer många fler att prova den som aldrig skulle gjort det annars förstår du väl!

Intressant tanke! Har du länk till forskning som bevisar det eller tror du bara det?

Det behövs ingen forskning för att visa att det blir en lägre tröskel för att använda sådant som är lagligt än olagligt. Dessutom blir det ju lättare att få tag på.

Hm. Är nog inte av samma uppfattning. För mig är det viktigt att mycket mer pålästa än jag kan uttala sig om fakta genom forskning. Så jag inte går runt med övertygelser kring saker bara för att ”det känns så” eller nåt.

Haha ok, så rimliga antaganden behöver forskning? Ok!

Haha. Ska nog göra en väggbonad inspirerat av det uttalandet.

”Rimliga antaganden behöver inte stödjas av forskning”

Spelar du dum eller är du det på riktigt?

Haha oh, där fick du till det!

Hanna: om en vara sitter i ögonhöjd och en vara på golvet i ett hörn, vilken vara tittar du högst troligast på först? Det är sådant du kan hitta svar på inom företagsekonomin.

Tänk då att vi flyttar droger från hörnet till ögonhöjd, det är det en legalisering i slutändan kan likställas med.

21:04, ja det är lustiga exempel, men det finns ett forskningsunderlag som du kan ta del av. Saken är inte fullt så självklar som du vill ge ske av.

Låt oss säga att en vara blir laglig och som konsekvens av detta börjar säljas på fler ställen, i särskilda butiker istället för dolt, och dit alla kan gå. Tror du då på riktigt att det inte skulle öka försäljningen av den varan? Behöver du en forskningsrapport på detta?

Jag tror ingenting, så kan det säkert vara. Eller så är det inte så. Jag har bara svårt att ta någons åsikter på allvar som inte grundar sig i nåt konkret utan bara är mer kafferastsnack. Tyvärr kanske en konsekvens av lång akademisk utbildning men hey, det är mitt kors att bära.

Det finns faktiskt en del forskning på saken redan, men den har du naturligtvis inte läst.

Jo det är jag medveten om. Jag skrev här för att höra folks tankar och känslor i ämnet. Om någon vill komma med fakta är det ju alltid välkommet, då lär man sig ju mer. Men då måste den faktan ha lite understöd. Punkt.

Ja, jag håller med dig på den punkten, Hanna. Mitt inlägg var menat till 20:58 som menar att forskning i frågan är onödig.

Det finns något som heter erfarenhetskunskap också. Kojlla med folk som sitter fast i skiten i stället för att sitta och killgissa. Problemet blir inte mindre för att substanserna säljs i särskilda butiker. En promenad i kvarteren i Amsterdam eller Ashbury Heights i San Fransisco består mest av att kliva över stenade människor i alla åldrar.

Det behövs bara din kommentar på BB! Ingen forskning.

Här har du en av Sveriges mest framstående professorer inom området som uttalar sig: https://www.svt.se/opinion/cannabis-legaliseras-i-kanada-hur-hanterar-vi-det-i-sverige

Now we talking! Intressant artikel.

Jag tycker absolut att cannabis borde avkriminaliseras. Personer som röker då och då ska kunna göra det utan att staten lägger sig i. Personer som har missbruksproblem bör kunna få hjälp istället för att jagas och lagföras. Beroende är en sjukdom och det är ett hån mot vetenskapen att ett land som Sverige har den narkotikapolitik vi har. Att vi har en poliskår och ett rättsystem som lägger oändliga resurser på att jaha rökare är inget annat än trams och resursslöseri.
Själv röker jag inte längre men gjorde det när jag va yngre då och då, aldrig varit något för alkohol. Utan rökt sporadiskt under ungdomstiden, har sluppit en massa pinsamma fyllor.

Men bara för att du har fixat det (kanske inte har anlag för missbruk, eller inte har psykisk ohälsa) så betyder det inte att substansen bör legaliseras. Det finns många som skulle trilla dit som är mycket mer sårbara, och tyvärr är missbruksvården i Sverige under all kritik. Om det är något det bör läggas resurser på så är det den. Ett bättre samarbete mellan missbruksvård och psykiatrin, till exempel. Där är det många som faller mellan stolarna.

Har absolut 100% anlag för missbruk då jag har det från båda sidor, men innebär inte att jag per automatik blir missbrukare genom att använda en beroendeframkallande drog.
Jag förnekar inte på något sätt att cannabis kan leda till beroende, precis som alkohol eller tobak kan. Vi har trots det en lagstiftning som tillåter individen att själv fatta beslut i många avseenden. Men inte när det kommer till cannabis. Vår restriktiva narkotikapolitik har resulterat i att Sverige har högst narkotikadödlighet i Europa. Nog för att vi behöver förbättra både missbruksvård och psykiatri men vi har ett välfärdssystem som innebär att man kan få viss hjälp. Trots de enorma brister i systemet som finns håller det ändå högre kvalitet än många andra europeiska länder, så det är inte däri svaret ligger till varför vi har aå hög narkotikadödlighet.
För mig är det fullkomligt oförståeligt hur svenskar ältar gamla 80-tals mantran om att knark är bajs istället för att se att den politik och det förhållningssätt vi haft hittills har varit ett fatalt misslyckande.

Det är för att ni pundare begår fler brott i samhället, hamnar på rättspsyk (eftersom ingen människa som mår bra pundar) och kostar samhället ENORMA summor. EN enda person på rättspsyk kostar samhället 3000 kr PER dag. Per dag. Skaffa dig ett liv istället, ta tag i dina problem. Rökandet kommer bara att göra det värre.

Precis vad jag skrev men såg din kommentar nu! Håller med dig!

Jag tycker det är obehagligt. Har aldrig testat trots att jag bott i Amsterdam. Det finns så pass mycket forskning som tyder på samband med psykisk ohälsa, så för mig som redan har problem med ångest och återkommande depressioner så vill jag verkligen inte riskera att rubba substanserna i hjärnan.

Det jag tycker är mest skrämmande är att folk förnekar dessa risker som finns speciellt bland unga. Jag har två i min bekantskapskrets som drabbats av vad som högst troligen är cannabisrelaterad psykos (en fick det bekräftat på akuten, vännerna lyckades få dit hen efter att hen försökt hoppa ut genom fönstret i ett höghus. Den andra sökte aldrig vård). Så många kan gå omkring med anlag för psykoser och schizofreni utan att veta om det och att röka på kan trigga igång det. Det tycker jag är otroligt skrämmande.

Men har också vänner och släktingar som inte tycker det är en grej.

Jag har aldrig provat. Typ alla kompisar har provat,vissa höll väl på med det rätt så aktivt i nåt skede i livet, men jag har inte velat pröva eller varit med då de sysslat med detta. Skulle nån gång kunna pröva i en säker omgivning, typ hemma med mannen , men skulle aldrig våga på en fest med massa människor eller liknande tillställning.
Alla får göra sina val. Hoppas inte det blir lagligt och vardagligt.

Jag är helt emot marijuana. Hoppas att marijuana aldrig ska legaliseras i Sverige. Det är tråkigt att det är fler och fler som ser marijuana som något positivt.
Hatar verkligen att människor leker Snoop dogg. Det är fler som kommer att skadas om det legaliseras.

Skadas hur? Gräs är det enda som hjälper mot min ledgångsreumatism men jag får inte det utskrivet. Bra narkotikapolitik Sverige! Proppa mig full med morfin istället för det är ju inte ett dugg farligt att vara beroende av opiater.

Det finns redan i pillerformat i medicinskt syfte och kan skrivas ut när det finns medicinskt behov av det.

Marijuana är olagligt, det är bara så enkelt även om du känner att du behöver gräs. Jag tycker att forskning ska gå till något mer hälsosammare pepprat!!
Marijuana ingår svarthandel i Sverige och bidrar till ett otryggt samhälle. Även om jag förstår att du lider så håller jag inte med dig. Utan det skapar bara fler som lider om man inköper gräs.

Jag förstår att du läser all forskning till din fördel eftersom du har en sjukdom. Men det finns också väldigt många nackdelar med Marijuana. Det jättemycket att läsa om!!

Och sen kan jag inflika att jag tycker inte att människan ska ha vissa friheter, man ska inte göra en sak bara för att det är lagligt i andra länder och se inga problem med det. Då kanske man kan intervjua poliser som i antalet är många som hatar att marijuana är lagligt just i dem delstaterna.
Det ska vara tryggt samhälle och det är de viktigaste.

Marijuana är olagligt, det är bara så enkelt även om du känner att du behöver gräs. Jag tycker att forskning ska gå till något mer hälsosammare pepprat!!
Marijuana ingår svarthandel i Sverige och bidrar till ett otryggt samhälle. Även om jag förstår att du lider så håller jag inte med dig. Utan det skapar bara fler som lider om man inköper gräs.

Jag förstår att du läser all forskning till din fördel eftersom du har en sjukdom. Men det finns också väldigt många nackdelar med Marijuana. Det jättemycket att läsa om!!

Och sen kan jag inflika att jag tycker inte att människan ska ha vissa friheter, man ska inte göra en sak bara för att det är lagligt i andra länder och se inga problem med det. Då kanske man kan intervjua poliser som i antalet är många som hatar att marijuana är lagligt just i dem delstaterna.
Det ska vara tryggt samhälle och det är de viktigaste.

(till Sofia)

Tycker det glamouriseras helt felaktigt, särskilt av amerikansk media. Var på Christiania i Köpenhamn och helt ärligt var det inte det minsta fluffigt rosa och som jag hade tänkt. Det var kväll, massa folk som visslade efter en, utslagna människor som låg på bänkarna, folk som inte visste var de befann sig och irrade runt. Jag kanske hade otur men från att ha haft en rätt positiv inställning till gräs till att verkligen se det för vad det är- en sketen drog så tänker jag annorlunda. Bara mina tankar 🙂

http://www.pelleolsson.se/system/resources/W1siZiIsIjIwMTUvMDIvMTYvMTUvMjcvNDkvNjAyLzhfTXl0ZXJfMjAxMy5wZGYiXV0/8%20Myter%202013.pdf?sha=0d33706d9e308041

8 myter om cannabis.
Läsvärt för alla oavsett vilken sida du står på.
Vill du inte trycka på länken så googla ” Pelle Olsson 8 myter ”

Vem fan är Pelle Olsson? Och vad är det för viruslänk?

Haha det är ingen viruslänk.
Jag skrev ju under att man kan googla om man inte vill trycka på länken.
Men jag gissar att du bara är sur och inte ens ville läsa hela vägen till det alternativet.

Ja, jag ber om ursäkt. Jag är fortfarande sur sedan inlägget om Michelle och hur hon behandlar sin hund.

Tack för ursäkten. Du är förlåten ✨
Jag är också sur över hennes behandlande av hunden.

Varför så gnällig? Testa googla och läs istället. Barnsligt.

Okej, så Pelle är en sjuksköterska och journalist, men verkar inte bedriva forskning inom något för frågan relevant område. Varför ska vi lyssna på honom när det handlar om legalisering kontra kriminalisering?

Han har ju läst en hel hög forskning. Har du ens kollat källorna han refererar till?
Han har följt nark.politiken och forskningen under flera år.
Tror du han sitter å gissar sig till en artikel?
Varför gör du dig så dum?

Pelle Olsson är författare, journalist och sjuksköterska som är väl insatt i ämnet.
Det finns också en bra lista över källor i artikeln.

Har provat några få ggr, kände absolut ingenting?‍♀️

TV-serier normaliserar tyvärr narkotika genom att visa unga som tar det utan att visa de långsiktiga konsekvenserna. Typ att hollywood försöker gå så långt som möjligt i sina ungdomsfilmer för att spela ungdomars rebelliska känsla eller något och att ungdomslivet skulle vara ”så crazy”.

Folk som röker på är pundare, inget annat. Många som är höga begår brott som de annars kanske inte skulle begått. Många med psykisk ohälsa brukar droger. Droger och psykisk ohälsa är en mycket dålig kombo. Det får vi andra samhällsmedborgare betala för. Förstår inte hur man kan ha ett så sorligt liv att man behöver narkotikaklassade preparat. Umgås inte med sånna människor och det är sjukt hur ni här i vissa kommentarer rättfärdigar sånt beteende? Fyfan alltså. Skaffa aldrig barn. Aldrig ?

Jag jobbar med folk som brukar droger och har psykisk ohälsa. Det skrämmer mig att du kan uttala dig så dömande om en mycket utsatt grupp i samhället. Och att du, genom din kommentar, verkar tro att du är så oerhört olik dessa människor. Skaffa aldrig barn hörru, aldrig.

Hur får man tag på gräs egentligen? Jag har aldrig provat (40 bast) men är nyfiken på att testa en gång. Men det är ju inte så att jag vill trava upp till första bästa skumma snubbe och fråga om han har något att sälja.

Darknet

Min svärfar önskade sig en fisketur när han fyllde 50, och ville gärna prova att röka på. Så då fixade vi yngre (med kanske mer kontakter) det. Blev superlyckat! Den kvällen är verkligen ett minne för livet.
Bäst att göra det på en trygg, avskild plats med personer man tycker om. Lyssna på musik och ba chilla. Drick ingen alkohol utan va bara mätt och glad innan, lycka till!

Snälla.. hur kommer man över efter att blivit lämnad av sitt livs kärlek?
De hae gått 12 månader nu och det ända jag vill är att återförenas och prata med han igen.. han är verkligen perfekt och jag tror han är mitt livs kärlek verkligen.
Men jag måste gå vidare.. för han vill inte ha mig i sitt liv. Hur? Har någon klarat det?

Undrar också. Har gått 12 år ??‍♀️

Kanske är han ditt livs kärlek men han är borta nu och kommer aldrig åter. Ju fortare du accepterar detta kan du gå vidare i livet.
Det tog mig över ett decennium att fatta. Jag slösade bort en massa tid på sorg och grubbel som inte ledde någonstans.
Jag har även försonats med det faktum att allt kanske inte har ett lyckligt slut. Livet är inte som en romantisk komedi.
Det kanske inte är vad du ville höra men jag tror på riktigt att du kommer bli lyckligare om du släpper honom. Lycka till.

Vemodigt men också lite fint på något vis. För mig är det fascinerade att det finns såmstsrk kärlek att den kan hålla i ett decennium efter att.msn blivit lämnad.

Har du jhsg andra kärlekar efteråt?

Jag kände inte kärlek under detta decennium men jag fastnade i bitterhet av förlusten. Och jag mätte alla nya relationer efter the one that got away. Jag gav alltså inte de nya en ärlig chans, jag jämförde dem mot en fantasibild.
Men jag valde dåligt också. Nu i efterhand ser jag att jag inte tyckte jag förtjänade bättre.

Fast du hänger ju upp dig på en idé om något som faktiskt inte finns. Hjärnan vänder tillbaka till sånt den kan och känner igen och du måste aktivt göra dig av med idén om ’ditt livs kärlek’ – det är ett tankemonster, inte verkligheten.

Exakt så

Om han inte vill ha sig måste du ju gå vidare? Träffa nya?
Jag kom på att jag gjort mitt livs största misstag, så skickade till mannen 9månader efter uppbrottet ifall vi skulle ses o diskutera. Tog 10 min från det att jag sa hej att vi var nakna och väldigt nära. Nu är det 8år senare, villa,vovve,Volvo och 2 barn! Vi hade båda insett att det ska vara vi!

Jag trodde samma och ett ex, i 5 år saknade jag honom.
Träffade honom på en fika och nej, vi var så olika. Jag kunde då gå vidare.

Samma här, fast jag drog ut på det ännu längre. Satt med henne på julafton och hon ljög ogenerat inför de gemensamma barnen. Kände bara lättnad när jag gick hem.

Som Angela Bassett sa i en film: ”Thank you for making this easy.”

Ah. Mitt ex är efter sex år fortfarande den mest fantastiska kille jag mött. För ett år sedan frågade jag om vi inte skulle försöka igen ( vi hade setts en del då). Han sa nej och i samma stund försvann idéerna om mina framtida barn. Mina små imaginära brunhåriga ungar liksom flög iväg. Har hellre ingen än någon annan. Får se vad framtiden bjuder på.

Undrar också. Blev visserligen lämnad för några dagar sedan men mitt hjärta går sönder!

Vad tycker ni om flunsor som åker utomlands nu? Ser att Hanna S är i Dubai och Moa Mattsson är någonstans soligt.

Jag tycker att alla som åker utomlands är helt dumma i huvudet. Varför åka utomlands under en pandemin? De har ingen verklighetssyn överhuvudtaget. Själv jobbar jag på IVA och jobbar skiten ur mig varje pass.

Tycker dock det är skillnad på de som åker privatflyg. Då träffar de knappt någon vs de som flyger kommersiellt.

Dock idiotiskt ur miljöaspekt, så ändå idiotiskt.

Jag kommer åka privatflyg imorgon till Marbella. Kommer inte träffa någon utom piloten och flygvärdinnan. Vi alla är testade och körs sen i bil med glas fram till chauffören hem till vårt hus. Ser ingen risk i det?

Wow

Wow vadå?

Du är inte alls bitter och missunsam?!

Bara en pilot? Skulle för egen del inte sätta mig i ett flygplan med bara en pilot.
Inte för en utrikes resa på flera timmar i alla fall.

Klart det är dubbla piloter. My bad

Oansvarigt.

Fattar inte vad de tänker om världsläget

Jag vet två personer som är utomlands nu, men det är för att deras familjer bor där och de inte har träffat familjerna under hela året. Det har jag förståelse för, men att åka bara för att förstår jag inte.

Ja, inte ens våra politiker och förtroendevalda lyckas hålla sig till restriktionerna, kolla bara dan Eliasson som ansåg sin tvåveckors-semester vara ”nödvändig” ? .. så jag förväntar mig inget annat från influencers heller

Samt alla som åkt till fjällen… ?

Sant!

Idiotiskt.

Lika jävla oansvarigt som att inte vaccinera sig.

Corona, corona, corona.

Na na na na na…
alltså ni som blivit BÄTTRE efter corona, är ni helt återställda nu? Börja känna att det aldrig helt går över..

Ja, jag är helt återställd. Men jag var också väldigt milt sjuk.

Åh skönt! Jag hade med milda symptom men det går ändå inte över ?

Jag hade milda symtom men har fortfarande påtagliga biverkningar efter 6 månader.. tror inte heller att det någonsin kommer att gå över

Åh vad är det för biverkningar om du vill berätta? Jag har problem med andningen fortfarande och trötthet, svag.
Såå jobbigt när det inte går ööööver ?

Jag blir snabbt hjärntrött, har fortfarande huvudvärk nästintill dagligen, glömmer saker, har fått ett försämrat tal och stavar ofta fel i text. Upplever mig ”trög” i tankeverksamheten rent generellt.
Har dock ingen problem med andningen eller fysisk trötthet, så man får väl vara glad för det .. 🙂

Testade positivt, är frisk nu men känner mig febrig varannan dag, trött som i sjukt trött och inget smaksinne.

Så jobbigt!
Mitt smaksinne är fortfarande också borta, trött och ja, jag har tagit tempen några dagar nu för känns som jag har feber fast jag inte har det.
Hoppas det blir bättre för dig snart!

Fick positivt svar mitten av november, var lite småförkyld och febrig i typ 6 dagar, sen kom det och gick lite i två veckor. Kunde må bra en dag och sen nästa ha milda symptom. Efter det symptomfri men så orimligt TRÖTT. Sov säkert tre veckor efter det där, med undantag för typ toabesök och försöka äta. Är först den här veckan jag blivit mer mig själv men det är långt ifrån bra och jag behöver ta minst en powernap om dagen. Tänkte först att det måste varit pga att jag inte gjort så mycket och gick på sparlåga och behövde komma igång så har verkligen försökt aktivera mig men det går inte, jag blir helt utmattad.

Är det bättre? Ja absolut, men långt ifrån helt bra. Tycker också det känns som att det aldrig går över, jag var ju ändå milt sjuk (och jättetacksam över att jag inte mådde sämre än jag gjorde) men det har för mig varit mycket värre efter.

Låter precis som mig nästan..
Jag fick inte heller så jobbiga symptom i ca 6 dagar, jätteförkyld, smak och luktsinnet försvann, ont i kroppen, trött.
Men sedan när förkylningen försvann har andningen blivit sämre och tröttheten bara blivit värre.
Tänkte också att det är för jag varit så still i några veckor. Men känns verkligen som att det inte går över. Hoppas det blir bättre för varje dag..

Ja andningen kan jag relatera till också, hade inte problem med det när jag var sjuk utan det kom efter. Trött och andfådd, men tänkte också att det kanske var för att jag inte rört på mig så mycket haha?
Varit sjukskriven för postinfektion i snart en månad och båda läkarna som sjukskrivit mig sa att det är så olika för alla, så även fast vi kanske var milt sjuka så kan vi vara dåliga länge.. Hoppas i alla fall att du mår bättre snart med! Jävla skit att dras med det här :/

Exakt samma för mig!
Trodde först jag var påväg att bli bättre men så kom detta med andningen efteråt.
Behöver nog besöka läkare i veckan för sjukskrivning då jag skulle börjat jobba på måndag igen.
Ja vilket skit!!! hoppas verkligen det går över helt för oss båda.

Verkligen! Så lömskt det här. Ser flera som kommenterat nu som har problem med just trötthet, jävla skit.
Ja hoppas det med! Krya på dig!

Nej inte återställ. Har kronisk halsont och trött, hela hela tiden.

Usch vi verkar vara många som fortfarande har besvär!
Den här tröttheten är ju hemsk

Hej jag har ett barn som är 14 som varit sjuk i corona. Tycker att hon inte heller är helt återställd. Väldigt trött och lite yrsel.
Är orolig att det kommer påverka i skolan. Kanske behöver läkarintyg för idrott kan hon inte syssla med än.
Någon som har något tips hur jag ska göra?

alla jag känner som haft det blev fullt återställda efter kort tid.

Skönt!! ???
Kanske är jag som har astmabesvär som det blir mer långvarigt för eller vad vet jag.

Önskar mig ett öppet spår för corona.

Jag med?

Har ni sålt/köpt på Sellpy? Känns som man inte får några pengar genom att sälja där? Såg tex att de säljer en oanvänd tvål från Rituals där för 125 kr, gjorde sedan en Googling och ser att dessa tvålar säljs för 110 kronor styck på tex Rituals egna hemsida, Kicks, Lyko osv. Haha..

Har köpt kläder därifrån, tre lyckade och ett misslyckat köp.

Köpte två klänningar och en kjol från Gant för totalt 250kr som satt som en smäck och såg fräscha ut, tvättade ett par gånger samt frös kläderna bara. Köpte ett par byxor i min vanliga storlek, de var för små i låren och för stora i midjan… bortslösade 75kr.

Skulle nog inte köpa hudvård därifrån.

Låter som lite överdriven tvättning

Tänker att en för av kritiken mot dem handla rom att folk vägrar inse att marknadspriset på deras begagnade grejer är en bråkdel av nypriset, trots att det ofta är sanningen.

De tar ju gräsligt slarviga bilder dock så det kan ju göra att man får lite sämre betalt också.

Skum prissättning på tvålen, men när de inte lyckas sälja så lägger de bara ut igen för ett lite lägre pris så de hittar väl säkert ett snart. Tror de gör väldig tlite manuell research utan bara testat sig fram och samlar på sig data om vad som säljer.

Bör ju vara mer tidseffektivt att googla rituals + tvål än att behöva sätta om priser på känn

Köper ganska stora lass därifrån regelbundet, har gjort en hel del sjuka fynd och det man inte vill ha skickar man tillbaka (skrev en lång kommentar om min sellpy-taktik för ett par öppna spår sedan). Vet inte exakt hur de prissätter men grejer som inte blir sålda läggs ut igen och igen till lägre och lägre pris. Finns nog alldeles för mkt annonser sett till hur många som köper, därav kan man hitta riktigt bra grejer för typ en tiondel av nypriset väldigt enkelt. Blir mer fascinerad över vad folk har skickat in och tror de kommer få sålt ibland.

Jag handlar mycket där då jag vill handla begagnat men inte vill gå i affärer. Är väldigt nöjd med allt jag köpt då det är så sjukt billigt! Har köpt kavajer och kostymbyxor för 30 spänn styck. Älskar sellpy!

Nej jag handlar inte av dem. Jag tycker alltid man verkar bli lurad. Vissa saker verkar väl okej, men ofta är det alldeles för dyrt imo. Jag fattar inte hur de gör när de prissätter. En gång såg jag en barnolja från Barnängen där det var 10% kvar i flaskan. Den ville de ha typ 250 spänn exklusive frakt för ??
Jag tycker de är oseriösa och skulle aldrig köpa något av dem.

Aldrig direkt till sellpy, men hängt mycket på Tradera och reagerat på att dom säljer väldigt billigt (!)
Märken som ändå är okej för långt under 100 lappen.
Så skulle aldrig skicka mina kläder dit 🙂

Läste dessutom att dom inte ger sina lagerarbetare så bra villkor / har kollektivavtal

Ingen som vill få sig en hacka på att sälja grejer gör det med sellpy. Men jag hade ärligt aldrig pallat fota, lägga upp, skicka osv om det inte vore något riktigt riktigt fint = mycket pengar. För mig hade alternativet varit att skänka till myrorna, men så måste jag ta mig till myrorna (har inte bil, bor i stan, rätt långt att gå till närmaste) och sellpy kommer och hämtar hemma sååå. Jag förväntar mig inga större belopp och tycker det funkar bra!

Det är Sellpy som fotar osv. Man skickar in sina grejer bara

Detta inlägg hjälpte mig massor när jag gick igenom något liknande: https://sandrabeijer.elle.se/att-komma-over-nagon/

Skulle varit till ”orkar inte mera” inlägget.

Någon fler som brukar få smärta vid ägglossning?Kan ni beskriva den smärtan? Jag är 27 år och har aldrig känt av det men misstänker att jag gör det nu för första gången. Bara nyfiken 🙂

Jag blir öm i området mellan naveln och höftbenet.. en konstig om känsla. Dock inte alltid lika mycket. Vissa andra får mer ont åt ryggen till.

Samma! Känns som att smärtan sitter mer mot sidorna än mitten.

Till dig som skrev först: Du har ej endometrios, eller? 🙂

Jag känner bara smärtan på högra sidan ovanför höftbenet ungefär. Jag känner det hela tiden men mest när jag till exempel drar in magen eller trycker på stället.
Jag ska ha ägglossning om 3 dagar om kalendern stämmer. Har ätit p-piller i 8 år men slutade för 2 månader sedan så det kan ju vara en orsak kanske.

Blindtarmen?

Fick en supersnabb menshuggliknande smärta i nedre magen igår. Har haft äggviteflytningar idag. Jag slutade med p-piller i september och har aldrig varit med om detta förut, är i din ålder ?

Jag får kramp i nedre magen, tror det är då det lossnar eller nåt ? enligt kalendern är det iaf samma dag!

Ibland får jag aaaaasont i typ 5 sekunder. Det liksom hugger till och gör jätteont, sen går det över.

Smärta i olika utsträckning varje månad. Vanligast är ca 10 minuters 6/10-gradig värk på en skala och då är 1-2 min riktigt jobbiga, alltså kan inte göra något så om jag går en promenad så måste jag pausa och bara andas mig igenom det. Hemma i soffan brukar jag lägga mig ner och bara ”ses om en kvart hej”.

Har också hänt två gånger (som jag kommer ihåg nu) att jag svimmat av smärtan. Senaste gången var riktigt obehaglig då jag vaknade heeeelt svettig på badrumsgolvet och försökte ta mig upp men halkade i min egna svett (eller om det var en kombo av lågt blodsocker) och slog i huvudet i toaletten!

En del gånger så vaknar jag av det i sömnen, andra inte så absolut att du kan känna att ägget lossnar hehe

Jag fyllde 30 i höstas!

Får också ont ibland men andra gånger känner jag inget. Kan få kramp i nedre delen av magen och smärta i ryggen och mensliknande smärta i magen.
Kan typ påverka hela magen vissa gånger. Som att allt sväller upp och blir ömt. Detta uppkom efter jag fött barn dock.

Jag får ont i äggstockarna/äggledare också känns det som om någon håller på att dra ut livmodern, äggledarna och äggstockarna genom fiffi typ. När det är som värst kan jag knappt gå på toa då det gör så ont att bara ”trycka” fram kisset

Ja, i princip varje månad. Det känns precis som min mesvärk gör.

Är thiiiiis close att skilja mig från min man. Kan dock inte sluta tänka på hur mycket jag sviker mina barn och om jag ångrar mig sen.
Inget har hänt som typ otrohet eller liknande men han är mer som mitt tredje barn än min man och vi har haft så många samtal om problemen och det blir bättre i typ en vecka och sen samma igen. Hade hellre varit ensamstående för då vet jag att jag inte kan räkna med honom. Dock kommer ju min ekonomi påverkas enormt ..

Hur vet man?

Berätta läget för honom? Säg som det är, att du inte orkar mer. Om han inte bättrar sig ordentligt efter det så är det ju han som sviker.

Jag vet dock vad som kommer om jag berättar och det är ändring ett tag och sen tillbaka till samma efter ett tag. Plus han kommer ju såklart bli extremt ledsen och jag blir ”svag” när han är ledsen, för jag älskar ju honom egentligen. Klarar bara inte av att vara hans mamma.

Nä det förstår jag och så ska du ju inte ha det. Har han alltid varit så eller kom det efter barnen? Sånt här skrämmer mig jättemycket, verkar vara så vanligt…

Hmmm jag tror jag förträngt mycket att beteendet tidigare men det har blivit värre med barnen. Han tar absolut inget initiativ med barnen typ som att gå ut med dom, värma lunch eller ens gå upp när de vaknar. Har t.o.m. funnits gånger där jag är hos läkaren på morgonen och jag ber honom uttryckligen att ta upp barnen och ge dom frukost innan jag kommer hem men då ligger han och sover i sängen och har satt på tvn till dom bara.
Kanske inte är värsta grejen men det är så tråkigt bara ..

Om du inte tycker att det här låter som ”värsta grejen” har du normaliserat ett sjukt beteende. Lämna den där mansbebisen år sitt eget öde och börja ta dig själv på allvar.

Och du säger att du älskar honom… för mig låter det som klassiskt medberoende

Exakt! Vem behöver ett extra barn till man. Låter som att han har fått många chanser. Låter mer som en börda för dig.

Precis sådant som dödar förhållanden. Suck. Känner igen det där. Min man HAR dock förbättrat sig och nu när ungarna är större så är det mest han som tar dom till träningar och är involverad i deras skola. Vet inte hur gamla era barn är men för oss vände det när barnen blev en speciellt ålder och de kunde dela intressen på ett annat sätt. Så jäkla trist att jag fick slita själv under några år och ibland är jag bitter över detta faktum. Men som sagt, han försöker ge tillbaka nu och barnen frodas verkligen.

Vi har en tvååring och ett spädbarn vilket göra hela grejen ännu jobbigare, liksom dom klarar sig inte utan att nån ständig finns där men är trött på att jag behöver vara den som alltid tar kommandot till allt eller ens gör något med dom.
Vid vilken ålder vände det för er?

Förändringen började nog när båda var ur blöjorna men tog riktig fart när de började förskolan och vi skrev in barnen på olika aktiviteter som min man själv uppskattar. Han fick en närmre relation med barnen och allt blev plötsligt himla mycket bättre och lättsammare.

Men gud vad sjukt. Det behövdes aktiviteter som intresserar HONOM för att han skulle börja göra nåt?! Skulle vara så jävla bitter så jag inte skulle kunna fortsätta..

Ja, kan känna så under dåliga stunder, men det spelar liksom ingen roll vad det var som väckte hans inre pappa till liv, huvudsaken att det är bra nu. Jag känner stor frihet och behöver inte längre be om hjälp. Han bara tar med sig barnen av egen vilja nu, och jag kan planera egna aktiviteter nästan hur jag vill. Resultatet blev bra, oavsett, tänker jag.

Usch vad jobbigt. Det är klart s

Usch vad jobbigt. Det är klart att du inte ska vara hans mamma. Kan det hjälpa om du förklarade att du inte finner dig i detta, och att han helt enkelt bara måste skärpa sig. Han behöver hitta metoder som får pojken att bli pappan.
Om han alltid ”glömmer” att fixa lunch så är det dags att helt praktiskt lära sig sköta sitt föräldraskap. Han kan sätta larm på telefonen som ringer när barnen ska ha lunch. En påminnelse som plingar till varannan dag om att det är hans tur att aktivera barnen. En lista som man signerar när man tömt diskmaskinen.
Då finns det inga ursäkter om att han glömde. Han behöver växa upp om han vill behålla dig.

Bra idéer faktiskt! Då blir det omöjligt att ”glömma”!

Är han han deprimerad? Diagnos? Låter inte normalt o alltid gå o lägga sig igen och strunta i o fixa mat till barnen

Nä inte deprimerad och han har lat som diagnos.
Är jag hemma så förväntar han sig att jag ska ta initiativ, för att jag gör ju ändå det när han inte är hemma. Han vet dock våra rutiner, då jag är väldigt noga med dom så han skiter typ bara i eller stirrar i telefonen och glömmer tiden.
Han går inte ens upp utan han bara sätter på tvn i sovrummet och fortsätter sova. Vet att jag sist bad honom uttryckligen att ge barnen frukost och klä på dom så att när jag kom hem från min läkartid kunde ta dom och gå ut men nope, fick göra allting själv och sen blev han sååååå stressad till jobbet och behövde lämna hemmet direkt.
Han är egenföretagare och kommer och går när han behagar.

Men snälla, lämna bara! Menar inte drygt men vad finns det här att hämta för dig? Han skiter i er, egoist!

Du sviker ju barnen lika mycket genom att låta de växa upp så här. Barn tar ju efter mycket i framtiden av hur de har det som små. Vill du att de ska växa upp med bilden att kvinnan är en serviceinrättning och mannen inte behöver lyfta ett finger eller ens engagera sig i sina barn, fru och familj?
Allra minst behöver du ge honom en rejäl spark i arslet. Sluta serva och curla honom, ställ krav!!!
Och fundera ordentligt på om han ger minst lika mycket som han tar inom allt t.ex kärlek, tid, engagemang osv. Om inte har du det bättre själv

Är i samma sits. Vet inte hur jag ska palla med allt administrativt heller.. Är inte heller sugen på att dejta eller börja om.

Jag pallar allt sånt för det är ändå jag som sköter exakt allt.
Men nej känner samma är inte jättesugen på att lära känna någon ny, eventuellt ta in någon i mina barns liv osv osv.

Jag har funderat i liknande banor som dig. Jag har kommit fram till att jag stannar kvar på grund av barnen. Min lycka kommer alltid komma i andra hand, barnen först.

Ja alltså helt ärligt så lutar jag åt det många gånger, vill aldrig svika mina barn då jag själv växte upp som skilsmässobarn och det påverkade mig enormt.

Ja samma här, mina föräldrars skilsmässa ärrade mig djupt. Fick ätstörningar och självskadebeteende bland annat efter det. Mina barn ska aldrig behöva genomlida samma trauma. Det var hemskt ?

Men gud, samma här. Att jag lever idag är typ ett mirakel helt ärligt!

Men herregud bara för att man lidit av sina föräldrars skilsmässa är inte det en anledning att stanna i en destruktiv relation. Vad är ni för förebilder för era barn egentligen? Låter mer som att ni använder era barn som en ursäkt för att slippa ta ansvar för era egna liv.

Angela, hålla käften.

Du vet inte vad du snackar om Angela.

Angela(k), du är trångsynt och fördomsfull

Jaså?

Angela har helt rätt! Skärp er!

Om ni skulle vilja berätta- vad var det som orsakade er så stor smärta? Var det en smutsig skilsmässa eller ”räckte” det med att föräldrarna inte ville vara tillsammans mer?
Förstår om det är för privat så ni inte vill svara ❤️

Är TS och kan förklara vad som gjorde mig så ärrad.

Mina föräldrar hade ingen smutsig skilsmässa men min mamma är narcissist och det utvecklades ännu mer efter skilsmässan då min pappa inte fanns där och kunde ”ta smällen”.
Min mamma använde mig som den onda och jag fick ta sinnessjukt mycket skit, allt från att jag var tjock till att jag var ”hysterisk” osv osv.
Dessutom var jag den enda jag kände med skilda föräldrar och det gjorde det hela tusen gånger värre.
Mina föräldrar kunde inte heller prata med varandra vilket ledde till att det var konstant bråk och på något sätt hamnade vi barn i kläm. Jag som var äldst axlade en roll som ”mamma” den tiden vi var hos pappa för jag ville skydda dom då min pappa började dricka en del.
Min stora dröm var ju en kärnfamilj och jag tänkte att om vi bara var alla tillsammans så skulle alla andra problem lösa sig.

Förlåt för att jag skriver så hackigt men har inte tänkt på skilsmässan på ett tag och fick tillbaka minnen allt efter jag skrev.

Mitt hjärta går sönder här på andra sidan skärmen ? vilket hemskt lass att få dra som barn. Jag förstår att det var (och säkert fortfarande till viss del är) fruktansvärt för dig. Jag hoppas du med tiden lyckat ta dig förbi det värsta och se en finare framtid ❤️ All lycka till dig!

Tack snälla ❤️❤️❤️

Ser många kopplingar mellan din barndom och ditt liv nu. Du har stått ut med mycket och fortsätter göra det, allt för familjens/andras skull. En vanlig kvinnofälla. Men du behöver inte göra det. Inget säger att dina barn kommer må dåligt av den här skilsmässan, den är inte samma som dina föräldrars.

Tror det är värre ibland om de stannar tillsammans. Jag är också skilsmässobarn men har inga men av det.

Jag har inte blivit traumatiserad av mina föräldrars separation. Men beklagar det som hände dig Ts.
Snarare tycker jag att samhället ska ha mer och bättre resurser att stötta separerade familjer och se mer utanför ”kärnfamiljen” som är normen. Tiderna förändras och tur är väl det.

Är skillsmässobarn, aldrig sett mina föräldrar bråka och när vi var små och bodde varannan vecka bodde de nära varann och den ena kom ofta på besök och vi åt ihop osv. Än idag, 23 år senare ses alla gemensamt (de har nya förhållanden) på födelsedagar osv. Men att va en sån mansbebis är bara att lämna! Du kommer ha massa energi till barnen när du inte behöver tänka på att bli frustrerad på honom!

Jag växte upp med föräldrar som bara höll ihop för mitt ”bästa” tills jag tog studenten. När de väl separerade kände jag en enorm lättnad och önskade att de gjort det tidigare.
Vet att de egentligen ville ge mig en trygg uppväxt, men för mig hade det varit 1000 gånger bättre med 2 olika hem med lyckligare föräldrar än med 1 hem med mycket spänningar/bråk osv. Även de mår mycket bättre nu tillslut

Vill alltid barnen att föräldrarna är tillsammans då? Är själv skilsmässobarn, var iof 13 men blev inte särskilt påverkad? Allt var som förr men med två olika hem

Skulle säga att det är individuellt, skönt att höra att du upplevde det bra ❤️

Jag tycker du verkligen bara ska göra det, alltså lämna honom. Du låter som att du kommer klara dig själv och du behöver ingen som tynger ner dig. Inte kommer det bli bättre med åren, han kommer bli mer bekväm, du kommer få jobba mer. Och ju yngre barnen är desto bättre. Du sviker inte dina barn heller och de förtjänar att ha en mamma som inte behöver agera pappas städhjälp hela livet då det kommer göra dig lyckligare.. ni kanske kan prova bo separat ett tag? Har du provat låta bli att göra saker och helt enkelt säga nu gör du det här annars räcker det för mig?

Ja. Denna står jag också bakom. Separera på prov. Sätt en tidsgräns och se hur det går. Det kan få honom att inse många saker och kanske även du. Kanske inser du att du inte är din mamma och att du har större kunskap om hur du ska vara balanserad gentemot dina barn. Jag är säker på att du fixar det. Men att fortsätta på detta sätt är inte hållbart.

Du verka veta.

håller med anonym 20.16

Testat parterapi? Jag tycker att alla borde testa det, såå jävla viktigt.

Ja det är väl det vi behöver göra nu ..

Definitivt terapi innan ni separerar! Kanske går det att rädda förhållandet, om inte så har ni iallafall försökt allt. Det kan också vara till hjälp vid själva separationen och er kommande relation som separerade föräldrar. Det blir ett bättre avslut och du får med dig insikter som kan hjälpa att inte hamna i samma situation igen.

Man går till en familjeterapeut och blir säker

Man ska inte stanna i ett hemskt förhållande. Men som medelålders singel är det min plikt att berätta för dig att det suger hästballe.
De man har att välja på är de nyskilda, bittra männen med en ex-fru som automatiskt kommer hata dig och känna sig hotad av er relation. Hon kommer använda barnen som vapen för att sabotera. Och det kommer fungera. Dessutom är dessa män i regel inte sugna på att skaffa nya familjer eller gifta om sig, de har precis tappat tron på den institutionen.
Nästa kategori är de som aldrig fick till det med en kvinna eller skaffade familj. Så är det av en anledning, de är konstiga.
Sen har vi de lite äldre herrarna som vill klamra sig fast vid fornstora dar. Har blivit raggad på av farbröder som kunnat vara min farfar…
De bra är dessvärre, som klyschan säger, alltid upptagna.
Åh, jag glömde den lilla kategorin änklingar. Jag råkade träffa en sådan och det var precis som Sex-and-the-city-avsnittet där Charlotte träffade en änkling. Du kommer alltid vara i skuggan av den perfekta ängeln som lämnade honom.
Om jag hade en tråkig man i dagsläget (och ingen form av misshandel förekom förstås) skulle jag kämpa hårt med att återtända gnistan. Gräset är inte grönare.

Fast det är ju heller inte bara ”tråkiga” män utan att de lever ohållbara liv där de måste göra allt och ha som ett extra barn. Hellre va själv då kanske?

Eller va ihop men inte bo ihop om man älskar varann fortfarande?

Tycker det låter som att ts är rätt over it

Det funkar också hur bra som helst att leva sitt liv ihop med en kvinna, en jämlike

Men lägg av, du fattar väl att folk inte kan tvinga sig själva byta läggning

Men de kan tvinga sig att leva ihop med mansbebisar, ett tredje barn? Ett tredje barn som de dessutom har sex med.

JA PRECIS FÖR ATT MAN BIOLOGISKT GILLAR MÄN OCH KUK. Och orka förutsätta att livet med en annan kvinna är så jävla perfekt.

Ja alltså, det är där jag är rädd att hamna. Är dock 29 så känns ännu värre, att alla är mitt uppe i livet och de enda som är kvar dom som inte hittar någon av de anledningar du skrev.

Om du är 29 nu så finns det gott om män kvar som inte gjort sitt första vända äktenskap. Och dessutom kanske du får acceptera en man med bagage, exfru och barn när du själv kommer med det.
29 är ingen ålder pp marknaden
Hade förstått om du tvekade om du va 45 utifrån ovan nämnda resonemang
Men 29 – nej, du är inte dömd till evig ensamhet om du skiljer dig nu.

Vid 45 finns det frånskilda män med äldre barn som lärt sig av sina tidigare misstag. 🙂

True that!

Jag är 39 och på g att skiljas tror jag, men jag känner att vem FAN vill ha mig med celluliter, mamma-mage och rynkor? Är så osäker pga detta…det är en av anledningarna att jag vill stanna kvar i äktenskapet då han ändå vill ha mig, men vi har det inte helt bra.

Finns många män som kommer vilja ha dig ❤️

Men gud du är ju jätte ung!!! Klart du inte ska spendera livet med en sån. Visst, ge det några försök till, parterapi, prat. Men när jag läser vad du skriver där uppe, att du är på sjukhus och han inte ens kan väcka barnen inser man ju vilken galen nivå det är på, vad är det ens för beteende att inte kunna väcka sina egna barn? Om du känner att du provat allt, så tänk efter vad för liv du vill leva. Du är fortfarande ung på marknaden och kan absolut hitta någon ny, ditt liv har liksom precis börjat. Slösa inte för många år på honom men tänk efter

Men vad är det hon ska tänka efter på ?

Men hon kan väl tänka efter riktigt bra ett sista varv, prova parterapi eller tvinga honom betala för hemstäd om hon verkligen vill ha ”provat allt”. Funkar inget är det bara att dra, hon har hela livet framför sig.

Hon är ju uppenbarligen ihop med en man som är hur nöjd som helst med sin situation och som inte gör någonting för att ändra på sig.

Jag glömde nämna de redan upptagna. Ojojoj…har tappat tron på mänskligheten efter alla gifta män som glatt och skamlöst vill träffas för att ligga. Är så desillusionerad att jag tror att jag kommer vara singel för evigt.

Är sexet bra så stå ut (och om han inte misshandlat dig eller är hotfull osv.) planera ditt och barnens liv och exkludera honom. Så får han sköta sitt! Har sett flera vänner på nära håll som ångrat sig bittert (sista året) som beskrivit situationen som anonym 20.28 och då är dessa mellan 30 – 35år. Det år roligt och spännande i början med nya killar / män, hett sex, grymma dejter, spänning, utforskande och allt det där men sen när vardagen kommer och de vill ha något seriöst är utbudet inte lika roligt. Dessa önskar nu att de stannat kvar för tryggheten och hittat andra sätt. Så tycker bilden anonym beskriver verkar ovan stämma rätt bra… men det finns säkert solskenshistorier också.

Sexet är bra när vi väl ligger men alltså få saker får mig så okåt som att tänka på allt han inte gör eller se att huset är kaoz för han bara lämnat sin skit där den landar osv.

Är rädd för det, att det är kul i början säkert men sen visar den bittra sanningen sig och så sitter man där och tänker att livet inte var såååå jäkla dåligt ändå och att jag borde stått ut.

Om han behandlar DIG fantastiskt och har pengar, stanna ett tag till. Annars skilj dig ELLER tvinga honom betala städhjälp två gånger i veckan.

Men han behandlar ju henne inte fantastiskt, han behandlar henne som en husa och nanny! Och skiter i sina barn.

Då är det väl bättre att de separerar och har en kk relation

Sex är väl inte allt? Varför stanna bara pga sånt?

Är sexet bra så stå ut – det var ett relationsråd jag aldrig har hört innan

Men orka med en sån kommentar. Med det tänket skulle ju folk aldrig lämna ens ett förhållande där kvinnan blir slagen, för det finns ju inget bättre enligt din teori. Ts kanske är dösnygg för sin ålder, det behöver verkligen inte vara så svart/vitt. Är vi kvinnor kap bara för att vi är skilda men män i samma situation kommer automatiskt med massa negativa saker? Det är ju många män som befinner sig i liknande situationer och väjer att skiljas, de verkar du glömma bort helt. Bara för att du haft en viss upplevelse kan du inte applicera det på alla andra. Tror att det finns fler solskenshistorier än inte i det här fallet.

Hellre ensam och lycklig än med någon jag är olycklig med plus behöver städa efter.

Statistiskt sätt blir väl dessutom kvinnor lyckligare av skilsmässor och mm olyckligsre.

Du har rätt i att det finns solskenshistorier och att min beskrivning reflekterar mina erfarenheter.
Var och en får göra precis som de vill. Naturligtvis.
Larvigt att säga att TS kanske är dösnygg för sin ålder. Utseende har inget med saken att göra.
Det är svårare att få till det ju äldre man är. Man bär på erfarenheter som inte alltid är positiva, man är mer cementerad i sina vanor och åsikter. Sen tillkommer barn, ex, hundar och katter.
Det här är en realitet som är värd att ha i åtanke.
Men visst Läckberg träffade en ung hunk och firar jul med alla sina ex-män och barn från tre olika kullar och alla är så glada. Det kan hända….

Alltså snälla du, ts är 29?!?!! Det är ju ingen ålder alls och hon är verkligen inte dömt till enbart farbröder med masa bagage! Tvärtom är hon riktigt het på marknaden, särskilt om hon ser bra ut. (Ja utseende spelar roll, ursäkta att jag påpekar det)

Det kan finnas anledningar att hålla ihop en familj trots att man är ”het på marknaden”. Vi vet inte allt om denna familj.
Och hon nämnde att hon faktiskt älskade honom fortfarande.
Men visst, skilj dig genast gumman, det är konsensus på bloggbevakningen. En levnadsregel så god som någon.

Jag har inte sagt att hon behöver skilja sig, men om det är av anledningen att hon inte kommer hitta någon annan(enligt någon där uppe) är det idiotiskt.

Jag tycker att de värsta männen är de som alltid har haft förhållanden, som alltid haft någon tjej som tagit hand om både dem och barnen och allt runtomkring. De där männen som alltid måste vara ihop med någon och därmed inte har utvecklat någon förmåga att klara av vuxenlivet varken praktiskt eller emotionellt på ett självständigt sätt. Akta er för dem! Samma gäller såklart för tjejer som alltid varit i förhållanden. Mycket bättre att satsa på någon som även levt singel i längre perioder.

Det där är huvudet på spiken vad det gäller min man.
Min man har alltid haft förhållande, sedan han i alla fall var 16 år och aldrig bott själv. Tror mitt största misstag var att han flyttade in hos mig typ direkt, han fick aldrig uppleva hur det är ta hand om en bostad, laga mat, tvätta etc.

Vilket jäkla skitsnack?

?Skulle vara till 20.28. Vilket skitsnack!

Fast nu låter du ju väldigt bitter, vilket jag också kunde vara ibland som singel. Dock kan man aldrig jämföra sig med någon annan än sig själv. Har hon lite positivare livssyn än dig kommer det gå bra ska du se. Man kan liksom inte skrämma någon att stanna kvar i ett dåligt förhållande för att man själv inte lyckas finns någon. Det viktigaste är väl inte att hon träffar en ny utan att hon tar sig ur en destruktiv relation!?!

Familjerådgivning kanske?

Jag tänker också att det är viktigt vad man vill att ens barn ska ta med sig från sin uppväxt, hur ett förhållande ”ska” vara (alltså att man hjälps åt, respekterar varandra, stöttar, löser problem tillsammans, osv).

Du vill ju inte att barnen ska växa upp och tro att det antingen är okej att vara det tredje barnet i en familj på två barn, eller för den delen vara mamman till tre barn i en familj som egentligen bara består av två.

Jag förstår att du i stundens hetta önskar skilsmässa, men fundera noga igenom ditt beslut.

Mitt bästa tips är att ta ett ordentligt snack med honom i en lugn och bra miljö (inte under ett bråk), exempelvis på en dejt – och ha tydligt samt klart för dig redan innan exakt vad DU önskar (konkreta saker som ni sedan kan ”mäta”), låt även honom komma till tals och förklara sig, eller vad han önskar och förväntar sig.

Småbarnsåren är tuffa och det är lätt hänt att gnistan försvinner någonstans. Det blir inte alltid enklare av att skiljas, om man, som du skriver, har en partner som man faktiskt älskar och som inte har gjort något ”fel” mot en som sådan (missförstå mig inte – att stanna är inte heller alltid det bästa). Folk har blivit så snabba på att säga ”kasta honom!”, men sanningen är att relationer kan vara ett cirkus där man bara måste lära sig att balansera det hela och hitta tillbaka till glöden.

Kämpa på ❤️

Vet inte vem som skär lök i mitt vardagsrum just nu men fick tårar i ögonen av din kommentar. ❤️

Tack! Ska försöka hitta ett tillfälle där vi pratar igenom allt, kanske en sista gång, och sen håller jag alla tummar jag har att det blir bättre.

Fundera på om det skulle fungera att bli särbo ett tag? Kan ni hitta ett till boende? Eller du, kan du hitta ett annat boende?

Om det går så föreslå att ni blir särbo under ett år just för att han ska förstå den ojämna fördelningen hemma. Då kan han inte gråta sig till ditt dåliga samvete och sen återgå till det normala. Ni separerar inte utan flyttar isär för att se om det kan bli bättre av det.

En del gifta par flyttat isär bara för att de behöver få bo själva när de vill. De tycker ofta att relationen fungerar bättre efter det och fortsätter bo i sär.

Tack för dina tips! Det är absolut något att tänka på!

Mycket bra kommentar. Hatar den där ”dumpa honom”-mentaliteten som folk har.
Relationer går upp och ner. Och om man lämnar varje gång det inte känns som i sagorna så kommer man bli ensam i slutändan.

För mig är det dock skillnad på att lämna för att man saknar gnista / romantik och för att ens partner är hänsynslös. I min värld faller att inte ta någon som.helst ansvar för det gemensamma håmushållet i den andra kategorin.

Håller med helt. Särskilt kvinnor bör anamma dumpa honom mentaliteten oftare. Vi hade haft en bättre värld då

Fast vaddå upp och ner? Det är normalt ja, men här handlar det om nån som helt skiter i ansvaret för det gemensamma hemmet och barnen och inte bättrar sig efter flera chanser.

Kämpa. Men tycker att snubben låter deprimerad, spec om han ej orkar kliva ur sängen.

Aha nej han är lat bara, plus han sitter och spelar tills 4 på morgon så då orkar man inte gå upp fyra timmar senare.

Aha, en spelare… Så himla oansvarigt och omoget att bete sig så. Funkar inte när man har familj.

Hur aktiv är din man i sitt föärsakap? En närsående lämnade sin man som just betedde sig som ett gav barnen, och det gick ju uruselt med den spearstionen eftersom han var rysligt svartsjuk på barnen och betedde sig väldigt illa mot dem, bland annat beskyllde han dem för att ha orsakat skilsmässan (sjuk grej att anklaga ett barn för) Ingen av dem fortsatte ba kontakt med honom efteråt. De tkansle inte alls liknar din situation – men jag tänker på att man i längden inte kan kompensera eller rädda att ens partner bedriver ett bristande förädraskap.

Han sa faktiskt senast idag att om jag inte hade varit så på honom att engagera sig mer i barnen så hade det inte kommit naturligt för honom.
Spendera i princip de första 1,5 året med ena barnet själv då han var upptagen med annat och tyckte allt jag gjorde (typ ammade konstant i början) var fel och jag inte kunde någonting.
Var nära att lämna redan när vårt första barn var någon månad för minns hur stod och skrek på mig att jag inte gjorde någonting annat än att amma.

Alltså den här kommentaren blir jag ledsen av att läsa. Det ÄR ju faktiskt mental misshandel att försöka sabotera en nybliven mamma i hennes barnavård. Han verkar oerhört omogen.

Man kan inte förvänta sig något annat än omogenhet om man skaffar barn så pass tidigt!

Han var 28 vid tillfället, anser inte att det är tidigt men omoget definitivt.

Jo, det är tidigt. Genomsnittsåldern för att få sitt första barn är 32 år om man är man.
Så jo, det är nästan ett halvt decennium tidigare än genomsnittet.

Det där är det sjukaste jag hört?! Skrek på dig för att du ammade? Va? Låter skitläskigt och sinnessjukt….vad är det att bli arg på?

Det här är ju helt sjukt. Det blir bara värre och värre ju mer du berättar. Lämna! Han är ju inte normal!

Tycker du ska söka hjälp för att kunna lämna. Du inser nog inte hur sjukt han behandlar och har behandlat dig, han gjorde detta och ändå stannade du. Som i ett misshandelsförhållande. Du behöver hjälp att ta dig ut.
Så konstigt att han inte bryr sig om barnen på egen hand heller, känns som han bara bryr sig om sig själv (narcissistit Empatistörd?)
Snälla lämna, för dig och dina barns skull.

Och ändå vill du stanna?!

Jag skulle säga familjeterapi first om båda vill satsa, eller oavsett. Sen lever man bara en gång, inget barn blir glad över att man offrat sin egen lycka för de, det kan jag lova er. Och vill man lära sina barn att leva i förhållanden som inte fungerar bra, och där man inte mår bra? Vilket råd hade man gett de eller sin bästa kompis? Härda?
Hur dejtingmarknaden ser ut verkar vara helt sjuk orsak till att vara kvar. Så pass att man hellre stannar i en dålig relation.

En kompis till mig lämnade sin man för hon tyckte gnistan var borta och ville uppleva kärlek igen.
Fan vad hon ångrar sig nu, barnen hatar hennes nya kille och han vill inte ses när hon har barnen så de är särbo trots att hon drömmer om att flytta ihop. Hennes ex har en glad och go tjej som barnen gillar och min kompis upplever att allt blev bättre för exet men sämre för henne, fastän det var hon som ville skiljas.

Fast nu var ju inte frågan om tappad gnista utan om en partner som varken tar ansvar för barn eller hem (bortsett från ekonomin). Varför vill man leva med en sådan människa? Finns sååå mkt bättre män därute. Lovar!

Jättetråkigt men är alternativet att stanna i en icke fungerande relation? Helt naturligt och normalt att den nya manliga parten ska kunna vänta och stå tillbaka så att hon kan vara den förälder hon behöver.

Sätt honom framför Scott Galloway: The Algebra of Happiness

Jag är i en snarlik situation som dig. Och jag har påtalat detta för min man och han erkänner själv att han behöver hjälp med att komma på när, var och hur han ska göra olika saker. Det blir typ som att jag går runt och bara matar ut arbetsorder. Efter många utbrott och samtal och bråk har det blivit till det bättre faktiskt. Ibland har jag till och med gjort till mig och ”betett” mig likadant för att han ska fatta min poäng. Ex: inte plockat efter mig tills han själv tycker det är jobbigt för att sen utropa ”Det är så du gör jämt visst är det drygt?!”

Jag tänker så här att jag tror inte gräset är grönare på andra sidan för i slutändan, efter en hel dag, så myser vi på soffan och tittar på en serie och bara njuter av varandras sällskap. Jag har valt att ”satsa” på oss långsiktigt eftersom jag faktiskt ser en skillnad efter 10 år ihop. Jag tror att äktenskap (relationer) ibland kräver tid och uthärdande. Inte alltid eller alla relationer men vissa behöver vattnas lite längre för att det ska bli bättre.

Håller med dina sista två meningar. Men, att gräset inte alltid är grönare är inte sant många gånger, många gånger är det grönare men framförallt hämmar människor att leva sina liv fullt ut lyckliga. Kämpa men vet också när man behöver ge upp och unna sig själv lycka.

Jag håller med dig. Det kanske var ogenomtänkt skrivet. För mina föräldrar var gräset faktiskt grönare på andra sidan. För min del känns det inte så. Ibland har jag varit så frustrerad och bara känt ”nä nu banne mig lämnar jag skiten” så fantiserar jag mig ett liv utan honom och då får jag faktiskt lite ont i magen för jag vill ju ha honom bredvid mig varje dag. Jag vill leva med honom och då får vi kämpa på bara och reda ut allt, flera gånger om det behövs.

Så sant det du skriver! Har testat liknande saker men tyvärr slutade det med att jag fick ta undan i alla fall (:
Jag har testat det med arbetsorder och visst funkar det bättre men det är irriterande att tex jag ska få sovmorgon men jag behöver väcka honom från koman i 40 min för att sedan själv bli irriterad och pigg och vad är poängen med sovmorgon då.

När jag tänker framtid så tänker jag såklart den med honom och det är därför jag gjort allt för att stanna kvar och fortsätta jobba på den, även om jag verkligen ger upp ibland

Du kanske ska läsa igenom dina egna svar igen. För det du pratar om är varken hållbart eller positivt för er. Vem vill ha ett extra barn att ta hand om? Vill du verkligen ge honom en till chans så börja med parrådgivning + enskilt och gör ett hushållsschema som ni får dela på. Inga ursäkter som kan passera när man har det svart på vitt. Det finns mogna killar därute och du är för ung för att nöja dig. Hade inte gjort det vid 45 ens.

Känns som man hört exakt den här historien 1000 gånger redan ?

Får mig att tänka; VILL dessa män ens bli pappor? Eller går dom bara med på det och flyter med liksom?
Har mannen samma inställning till familjelivet som kvinnorna innan men tappar orken, eller tänker de sig kanske från början att det inte är så noga med saker och ting?

De tänker nog att kvinnan ska sköta det där, som de innan dem och de innan dem…

Att mina föräldrar skilde sig var ta mig tusan det bästa som hände vår familj. Dom gjorde den klassiska, fortsatte att vara gifta för barnens skull. Big no no. Ingen otrohet eller liknande inblandat. Dom gick från trötta och deppiga till pigga och levnadsglada när dom kom ur det äktenskapet. Se bara till att göra skilsmässan så bra som möjligt om det blir så. Så här sa Petter Stordalen om sin skilsmässa:” Det är värst för barnen. Vad kan jag göra som är bäst för barnen? Jo, vara snäll emot deras mamma”. Det fokuset borde vara alla föräldrars förbannade plikt i en skilsmässa. Så var nitisk i att ALDRIG tala illa om varandra. Lycka till!

Alltså hade kunnat vara jag som skrev detta!! Min huvudbry typ dygnet runt nu. Funderar också på hur man vet. Är livrädd att jag ska ångra mig när man hunnit återhämta sig lite mentalt från att vara den där extra mamman och hunnit zooma ut lite. Men känner också att jag behöver den där extra energin till min själv. Har tyvärr inget svar men frågan kan göra en galen. Hoppas du landar i nått beslut!

Gräset ”är grönare” på andra sidan för att det är fake. Sug på den?

Inte alls nödvändigtvis! Och F – terapi, separera på prov?

Tack❤️ Hoppas detsamma till dig!

Vill verkligen tacka er alla som tagit er tid att svara! Fått många bra råd och även om jag inte blivit klokare i om jag ska vara kvar eller inte så har jag fått lite perspektiv på saker och tips på vad jag ska testa innan eventuell skilsmässa.
Återigen, tack snälla! Har verkligen ingen annan att bolla det här med så ni alla är guldvärda!

Fast du har skrivit helt sjuka saker han gjort och gör, jag hoppas verkligen du lämnar. Han är inte värd mer av din tid och energi. Rädda dig och dina barn.

Det är mycket att landa i och jag har läst mina svar och insett att vissa saker är riktigt sjukt. Behöver dock ta in det lite och smälta det ❤️

sök hjälp

Sorry men tror att detta är en classic ”jag vill bara ha medhåll och få skriva av mig sen återgår allt till det vanliga”.

Misstänker också det.

Testa att vara särbo en tid? Så får ni känna efter om ni saknar varann och han får känna på hur det är att ha ett hushåll och barnen ensam.
För mig var det rätt att skiljas. Är gladare och har mer tålamod när jag är med min dotter. Och har träffat en man som är underbar! Jag och exet är sams och ses när det är högtider och kalas m.m. Som någon mer skev: vi har en viktig regel ”snacka aldrig skit om den andra föräldern”

Så frusen och man skall ju träffa alla människor utomhus… tips på bra underställ? Merinoull ska vara bäst men svindyrt?!

Man ångrar aldrig ett merinounderställ! Väl investering om du är frusen.

Underställ går att fynda nu faktiskt.
https://members.com/se/brand/craft/p191390811/merino-180-set-w—rhubarb-melange

Merinoset för 500. 50% rea. Till exempel

Detta kom upp som reklam typ 1 minut innan jag läste ditt inlägg och blev lite sugen själv.

Nøstebarn!
Merino eller ull/silke. Linnet som går ner över rumpan + långkallingar och tröja.

Kolla Dilling!

Regnbyxor är mitt tips bil kalla dagar, håller borta både blåst och kyla. Skidbyxor om du är riktigt frusen och det är jättekallt.
En rejäl stickad halsduk som går två varv runt halsen (då kan man dra upp den över haka och öron utan att för den delen blotta nacken.

Heattech från Uniqlo! Bästa någonsin! Deras tunna dunjackor är också toppen som ett extra lager under jacka 🙂

+1 på detta!

Näva ekotextil är inte såååå dyrt
Om du bor i stockholm kan du kolla alewalds outlet på kungsgatan

Har ett par underställs-mamelucker (haha) i merinoull, kan vara det fulaste plagget jag äger men också skönaste!! Ger extra värme på låren o rumpan.

Det bästa och smidigaste är ändå överdragsbyxor. Varmare än regnställ men inte klumpigt som skidbyxor. Dessutom dragkedjor i sidorna så de går att ta på/av utan att krångla med skorna! Mina bästa heter ”Dobsom comfort pants”. Funkar lika bra på hundpromenaden som korvgrillningen.

Jag har ett långt namn, 8 bokstäver i mitt förnamn, ett mellannamn som är ett dubbelnamn, ett familjenamn från Danmark som är långt och har ett å-ljud två gånger, så totalt 4:a a bara där. Förr hade jag ett ganska kort efternamn men nu är jag gift och jag bytte till ett långt (mycket finare namn). Jag funderar på att ta bort mitt mellannamn, det finns ju ingen poäng med att ha alla namn nu när det ändå bara skriv initialerna när det blivit så långt. Jag känner dock enorm skuld för att jag vill det gentemot mina föräldrar, mellannamnet är ett dubbelnamn som är kopplat till min mamma och min farmor och både mamma och pappa är rätt nöjda med att de fick till det, men jag tycker det är fult. Egentligen spelar ju mellannamn ingen roll, är detta något att bry sig om ens?

Jag har 5 namn totalt inklusive två efternamn. Alla är långa. Orkar inte bry mig för sååå ofta får jag inte post med alla namn utan enda gången det blir lite långt är när jag beställer flygbiljett.
Hade aldrig tagit bort något namn för två är relaterade till min familj också.

Man använder ju det ju väldigt sällan (om du menar att det är ett andra förnamn, mellannamn betyder egentligen ett efternamn som står före det riktiga efternamnet). Så ha kvar det eller dumpa det. ?

Du ska göra precis som du vill och jag tycker inte du behöver känna någon skuld över det. Jag har aldrig brytt mig och mellannamn och inte heller hört någon annan som gör det?

Jag har 7 bokstäver i mitt tilltalsnamn, 4 i mellannamn och 19 bokstäver i mitt efternamn. Kanske inte lika långt som ditt, men komplicerat nog att uttala. Skulle aldrig byta bort själv, men om DU vill ta bort eller ändra så ska du sbsolut göra det. Det är du som lever med dina namn.

Känns ju onödigt att ta bort ett mellannamn då de ändå aldrig används?

Pojkväns bästa vän är gift med en extrem ”folie-hatt” – person som bland annat postar extremt många inlägg på bland annat Instagram och FB som rör anti-vaxxers bland annat. En person som tror på alla konspirationsteorier som finns. Blir galen då jag vill avfölja men tänker på att det blir stelt när vi väl ses. Hur ska jag göra?

Dölj personen i ditt flöde.
Det gjorde jag med en kollega jag inte hade kunnat jobba ihop med om jag såg allt hon postade på FB.
Sa hon ngt ”dumt” i verkligheten (som inte alls var ofta) tog jag debatten.

Skulle inte vilja ungås med en sån…

Jag läste Linus Wahlgrens instagram där han verkligen försöker ta på sig en offerkofta för att släkten ville fira jul tillsammans. Alla hans kommentarer är BARA positiva, han har alltså tagit bort alla kommentarer som ger kritik. Jag tycker att det är äckligt och vidrigt. Min kommentar blev borttagen då jag skrev att jag jobbar på IVA och kommer att jobba hela julen!!

Det är hans plattform och hans regler. Han bestämmer vilka kommentarer som får vara kvar och vilka som raderas. Varför går du in och skriver saker som så uppenbart inte är efterfrågat eller önskvärt?

Vill inte verka dryg eller ignorant, men Bianca säger att alla i familjen har bekräftats för antikroppar.

Spelar ingen roll, man kan ändå smitta och ska följa restriktionerna ??‍♀️

Han verkar inte vara den vassaste kniven i lådan direkt! ??‍♀️

Finns en hel del kritiska kommentarer under inlägget nu när jag kollade i alla fall.

Men måste säga att jag blir så himla provocerad av alla som kommenterar hur synd det är om influencers som får ta så mycket ”hat” kring corona bara för att de är offentliga. Inte bara på Linus inlägg utan typ Biancas vloggar, mfl.

Naturligtvis är det ju inte bara upp till influencers att sköta sig men när de lägger upp hur de lever som vanligt hela tiden så sker ju en normalisering. Många går ju dessutom djupt in på ”försvarsargument” som låter övertygande. Tex Pernilla & Sofia i deras pod. De sitter ju och förklarar med ganska utförliga argument varför de inte gör fel, vilket gör att många lyssnare som står i valet och kvalet mellan att bryta en restriktion eller inte kanske blir övertygade av deras argument.

Jag tycker det hade varit bättre om influencers gjorde som de ville men då var ärliga och öppna med att det inte är så bra. Istället för ”hej allihop, idag har jag sprungit på stan hela dan och köpt det här fina. Och ni som tänker komma med hat nu: jag har antikroppar och jag höll avstånd och då får man shoppa!” Så kan de säga ”hej allihop, idag har jag köpt det här fina. Ja, jag vet att det inte var i enlighet med restrktionerna men jag kunde inte låta bli. Uppmanar ingen annan att göra så. Eloge till er som klarar att stå emot!”.

Alla är deppiga här ikväll. Jag förstår er. Jag är också så jäkla trött på livet. 🙁

Är vi?

I’m not!

Fucking corona! Inte undra på om man är lite less!

Familjen Bridgerton på netflix: tumme upp eller tumme ner? Och ni som läst böckerna, är de bra? Värt att köpa?

Böckerna är bättre än serien. Men så är det väl oftast ? tycker både böckerna och serien är jättebra ?

Ja jo.. böcker brukar ju alltid vara bättre än film/serie, vet inte riktigt hur jag tänkte när jag frågade ?

Böckerna är tusen gånger bättre! Läs första, gillar du den så kommer du älska resten. Ligger lätt på min topp 5 lista av romance!! (Mvh bokmalen)

Låter bra ?

Underbar, längtar redan till nästa sässong❤
Tänk att få leva så med alla baler, sex och fina kläder.

Pojkväns bästa vän är gift med en extrem ”folie-h*tt” – person som bland annat postar extremt många inlägg på bland annat Instagram och FB som rör anti-va**ers bland annat. En person som tror på alla konspirationsteorier som finns. Blir galen då jag vill avfölja men tänker på att det blir stelt när vi väl ses. Hur ska jag göra?

Avfölj. IRL också.

Vad tycker ni om namnet Elvira?

Jättefint!

Älskar!

Jag tycker det är fint. Lagom långt/kort och lätt att uttala.

Jag tycker det ligger härligt i munnen och låter mjukt. När jag var liten hade jag en kompis som hette Elvira – så jag ser en brunhårig tjej framför mig.

Haha, exakt samma för mig!

Fult och lite hårt. Tänker också på en jobbig seriefigur som fanns när jag var liten…

Jättefint namn.

Fint namn. Men om jag får en dotter får det bli Melina som jag tycker väldigt mycket om.

Tänker bara på Elvira Duff.

Tycker det är fult. Påminner mig om en elak kompis jag hade som barn

Samma här. Det låter som namnet någon riktigt elak person har. En elak tant i skogen som man ska passa sig för, för hon äter småbarn. Typ så. Det är en mordernare version av Ursula.

Nu menade jag iofs inte att namnen Ursula och Elvira har med varandra att göra, men när jag var liten hette elaka tanter Ursula och nu heter de Elvira. ?

Nja.

Tänker mest på Elvira Madigan

Inte jätteförtjust.

Väldigt fint! Men så förknippar jag det med en jättesnäll och vänlig Elvira jag känner.

Ingen favorit.

Vi hade bestämt oss för Elvira som flicknamn om vi skulle få en tjej. Sen går min mans kompis och skaffar en tjej som hette Elvira som var sjukt jobbig. Vi fick en son… nu är jag gravid med en flicka och det blir inte Elvira pga associerar namnet med kompisens (numera ex). Bestämt oss för ett nytt flicknamn nu och hoppas vi inte stöter på någon jobbig person som heter så tills dess.

Jag ser en rufsig, rödhårig och fräsning elak liten tjej…. Mobbare…
Men annars är väl namnet ok.

Ni andra mulliga eller tjocka tjejer som är ute i dejtingvärlden. Hur har ni upplevt det? Tänkte ta tag i att dejta i år men är rädd för att bli avvisad pga mina extra kilon.

När jag för några år sedan var ute i dejtingsvängen fick jag fler ragg på en kväll än min supersmala kompis.
Jag var som killarna sa…lite mer att ”ta i” . Så för mig har de extra kilona jag har inte varit till besvär.

Får man fråga hur många extrakilo du hade? Pratar vi 5, 15 eller 30?

80

Möjligen att du har det…. men jag som svarade kl 20,32 har kanske 12-14 kg mer än vad jag ”borde” väga.

Alright! Tack så väldigt mycket för svaret!
Jag har dubbelt så mycket och jag har uppfattningen om att män tycker att det sedan länge har passerat ”lite mer att ta i”

Vad män tycker är fullkomligt ointressant

om man vill dejta män är det ju rätt intressant tänker jag?

intressant vad män tycker om kvinnors kroppar? Nej det är aldrig intressant.

Fast det är visst intressant. Män attraheras mest av det fysiska medan kvinnor oftast attraheras av sinnesstämning. Det är den ”bittra” sanningen. Så om en kvinna vill ha en man är det väldigt intressant vad män tycker om hennes kropp. Like it or not men så är det

Inte om man raggar på dom.

Nej det är det inte. Om man har den inställningen kommer man bli fullständigt nedtryckt i skorna när man får ett ”tack, men nej tack” i 99 fall av 100 när man försöker få till en dejt med någon.

Hur vet man när det går från vanliga kilon till extrakilon?

Kom ihåg att män inte tänker som tjejer. Visst finns det snubbar som bara gillar Victorias secret-modeller men de flesta gillar normala kvinnor i alla storlekar. De gillar uppmärksamhet, de gillar att bli älskade och sedda. De gillar tuttar och rumpor, oavsett hur de ser ut. Oroa dig inte. Och om någon ratar dig pga din storlek så släpp det. Det säger inget om dig.

Män har ju gärna sex med allt som rör sig (och allt som är still också för den delen tex medvetslösa kvinnor), inklusive barn och djur

För mig dåligt. Man vill ligga med tjockis.
Inte skapa en framtid.

Tönt.

Nej sorry, nu gick det för långt mellan ts och ditt svar. Du menar att det går dåligt för dig som tjock och att det är åsikter från män du stött på? De är töntarna såklart! Finns bättre.

Skulle börja nytt jobb på måndag men är lite snorig. Känns jobbigt att ringa och sjukanmäla sig första dan men jag hoppas dom förstår ?

I dessa tider är det ingen som kommer kolla snett på dig. Men jag förstår dig, när jag skulle börja mitt förra jobb blev jag magsjuk dagen innan. Så jävla drygt, man skäms ju nästan.

Jäkla dryg känsla! Men tror du kommer göra ett bättre intryck om du sjukanmäler dig än om du kommer dit snorig 🙂

Grattis till jobbet! Hoppas du kommer att trivas

Jag blev efter en vecka på nytt jobb riktigt riktigt sjuk, influensaliknande. Hann alltså jobba en vecka innan jag blev hemma en hel vecka. Inte alls roligt och rentav lite pinsamt men är man sjuk så är man, speciellt i dessa tider.

Haha fick mitt första herpes-utbrott första tiden på mitt nya jobb också ?
Första gången kan det ju vara rätt rejält.. och jobbet gick ut på att sitta på en cykel så omöjligt

Lite jobbigt när chefen och kollegor frågade om det haha

Jag tonade precis mitt hår för att täcka mina gråa går och det blev skit! Det grå syns supertydligt i alla fall. Jag har ganska nyligen börjat tona själv, har alltid färgat innan. Gången innan blev det bra, då täcktes det gråa och blev mörkbrunt som mitt vanliga hår. Men nu syns som sagt det grå jättemycket ändå. Har ni några bra tips på bra hårtoningar som täcker det grå?

Brukar stå på produkten om den täcker grått hår. Aldrig träffat på en toning som täckt mina grå i alla fall, får alltid färga/slinga.

Tyvärr täcker inte toning. Det måste vara permanent. Såklart i vissa fall och tur så räcker toning på någon.. men inga garantier. Köp permanent färg?? /frissa

Jag har färgat i flera år tills en frisör sa till mig att jag skulle tona så det inte slet så mycket på håret, därav bytet… men får kanske ta att det sliter ? hatar mina gråa strån. Tack för svar!

Jag ligger och slumrar i soffan men måste upp och tvätta håret. Tvinga mig upp!

Hur otroligt skönt är det inte att krypa ner i en nybäddad säng när man är nyduschad?

Sant och jag har dessutom nytvättade sängkläder! Tack ?

Alltid duscha och sen på med en nytvättad pyjamas när det är nytvättade lakan! ? vill också duscha nu.

Nej nej nej….nyduschad, nyrakade ben och naken när det är nybäddat

Usch

Just do it! Don’t let your dreams be dreams! 🙂

Tack! På väg nu.

Äsch, imorgon är en ny dag!

Varför måååste man tvätta håret klockan nio på kvällen? Ligg kvar för tusan!

Är Bianca och Phillipe fortfarande tillsammans?

VBS?

Nej

De verkar ha någon typ av break och i hennes senaste video kändes det som att hon hintade till att hon inte vill hamna i samma gamla mönster igen.

Hans lägenhet på Östermalmsgatan (2a på ca 40 kvadrat) är ute på hemnet nu. Känns som han kanske vill få lite mer avstånd till Bianca än ett hus emellan?

Någon här som ätit metronidazol? Enligt bipacksedeln/min läkare ska man ej dricka alkohol under behandlingen och ett dygn efter avslutad kur,kan ge antabus liknande symtom. Jag har såklart inte druckit något under min kur men tycker de skulle vara gott med en öl ikväll,tog sista tabletten igår kl 18,00. Nån som ätit samma antibiotika som jag som vågat dricka en öl/glas vin ett dygn efter avslutad kur?

Det har ju gått 1 dygn nu efter avslutad kur så det borde gå bra att dricka ?

Är det inte lite gulligt att Martin Melin umgås på gymmet med Sean Banan som just suttit inne för innehav och bruk?

Tänkte mest på att han är polis….

Han kanske ser det som att SB har suttit av sitt straff.

MM är så kändiskåt att han skulle umgås med vem som helst för klick och likes.

Mm är väl i dagens läge mer känd än Bananen?!

Fick han inte bara böter? Det var väl bara eget innehav? För övrigt jätteotippat enligt mig, supersolklart enligt min sambo att SB koksar?

Hahahaha hur solklart som helst.
Men lite extra ofräscht eftersom att han är många små barns idol ?

Jag är så himla less på tinder men ännu mer less på att bra singel. Vill hitta den stora kärleken!

Ni som är 30-ish, vart och hur dejtar ni? Bättre lycka på typ HP eller match? Känns som att det är mest äldre på match och mest yngre på HP? Andra tips på seriösa dejtingalternativ?

Dejtar inte. Kommer aldrig uppleva kärlek. Och tänker definitivt inte ens försöka mitt i en pandemi.

Tack för dina konkreta tips ?

Jag vill bara spy ut mig angående mitt miserabla liv. 🙂
Provat tinder?

hahaha, inlägget du svarar på börjar bokstavligen med ”Jag är så himla less på tinder”
och du bara ”har du testat tinder?”

Det är bara för roligt!!

HAHAHA! Sorry. Får skylla på att jag är lite småsjuk och virrig. 🙂

Kolla in happydating på instagram

Tycker det bara är gamla på HP.

Tänker bara på Harry Potter när bi skriver HP… ? Tänk om man skulle dejta där.. *pax för Snape!*

Snape? Snygg? 😀 HAHAHA! What?

Han är det sexigaste som gått i en cape! Rösten! Blicken! Håret!

Mmmm han är så jäääävla snygg!!! Alans röst ??

Jag tar Neville 🙂
Dom är ju i dessutom födda samma år som jag 🙂

Draco mmm…

Nääää…. ?

Happypancake verkar ärligt talat sämst. Provade det lite snabbt i våras och tröttnade illa kvickt. När jag nu loggar in är det exakt samma människor som dyker upp, så antingen är det fel på sidan, algoritmen eller människorna.

Behöver du dejtingappar? Tycker halva kommentarsfältet här verkar vilja dejta dig!

I fantasin ja. I verkligheten är det noll dejter!

Kan du inte beskriva lite övergripande hur du ser ut? 🙂

Öh… Lagom lång, typ brunt hår och skägg. Mindre vältränad än jag borde vara. Rätt mycket bakhuvud tror jag att jag har. Börjar bilden klarna?

Haha ja lite

Bakhuvud?

Ja, alltså baksidan av huvudet, du vet?

Jag träffa min man där ?? gift sedan 5 år och barn Villa Volvo och hund

VOVVE!!!

Tyvärr inte så mycket annat än att försöka ta upp kontakten med tidigare vänner, skaffa nya vänner eller liknande – och sedan introduceras för vänners vänner. Det var så jag och faktiskt alla mina närmsta hittade våra partners (vänners vänner).

Precis så gjorde jag under det gångna året. Har nu träffat två intressanta.

Jag umgås typ bara med andra kvinnor som i sin tur umgås med bara kvinnor.. Hur hittar man killkompisar?

Samma här! Har varit med på de flesta dejtingsajter i flera år och så bara träffade jag min kille via vänner som var helt otippat.

Jag är i samma situation. Tänkte man kan använda Instagram. Där ser man ju mer av en person än på Tinder så man kan ju bara ta kontakt om man hittar någon man gillar. Klickar det inte så kanske man får nya vänner istället.

Träffade min numere man på happen när jag va 31. Det var pre-corona men tror det underlättade att vi rört oss mycket i samma områden.

Var skitless på tinder och hade en tinderfri månad. Så var jag uttråkad en kväll och laddade ner det ändå.

Nu sitter jag här 1,5 år senare med sambon bredvid. Relativt nyinflyttade till vår andra lägenhet och om några veckor får vi hem en valp.

Ge inte upp säger jag. Det kan bli bra. Men man måste väl gå på en hel del nitar också. Som mitt ex, han var väl en mindre bra tindermatchning. Men man lärde sig något på det också.

Lycka till!

Samma här, min taktik skulle vara att aldrig tacka nej till ett häng och särskilt inte om det var andra personer med som jag inte kände för att bredda min umgängeskrets, men så kom corona… Har skrivit med och träffat många via dejtingappar, en gång funkade det nästan (blev kär men dissad). Min senaste taktik är att sålla ganska hårt vid swipande och sedan skriva till alla, ta bort de som inte svarat på mer än en vecka, försöka skriva ganska öppet och personligt så jag får fram min humor samt vara lite flörtig, ge ut Instagram och snap till alla som frågar, väl där vara aktiv på stories så man kommer upp i deras flöden. Tänker att någon kanske vänjer sig vid min närvaro i deras liv och börjar sakna den lite om den inte finns och då självmant håller igång kontakten? Ska träffa de som vill ses men har inte kommit igång med det riktigt än (den här vändan, träffade en hel drös i somras men ingen ville fortsätta ses efter första till tredje dejten). Vill ofta ge upp men så slår det mig att jag i så fall aldrig kommer få barnbarn så kommer motivationen tillbaka.

Nån mer än jag som försöker bli gravid och mår för jävligt över att det inte tar sig? Blev gravid på första försöket men fick missfall efter tre månader. Har nu gjort tre försök och det har inte tagit sig än. Känns så jävla hopplöst och sorgligt och hemskt och varenda mens är som ett jävla knivhugg i hjärtat. Hur fan orkar man?

Känner samma men det är bara att kämpa på. När man väl har bestämt sig och liksom börjat längta så mycket så har man ju fasen inget tålamod. Hoppas bara det inte ska ta flera år.

Vet verkligen inte hur man ska orka. Vi har påbörjat en infertilitetsutredning (vet dock att jag är problemet), och det känns nästan lönlöst att försöka. Dessutom har min sambo problem att slutföra pga medicin. Orkar inte…

Jag var lite i samma situation. Gjorde lite andra livsförändringar i livet, vilket gjorde att jag kanske släppte barnatänkandet även fast vi skulle pröva ivf. Då blev jag gravid naturligt igen och so long so good!

Du kommer bli gravid igen.

Hej ?? Fick också missfall, detta i mars, efter plus på första försöket. Sen tog det sig igen i september och nu är jag i v17. Vet hur det känns när mensen kommer om och om igen. Skulle precis börja med ägglossningstest för kände typ ”varför vill kroppen inte funka igen!!”, men det tog sig innan jag hann börja. Ditt plus kommer, men förstår din frustration till 100% ❤️

Tack för ditt svar! tack alla för era svar. Jag har ingen att prata med om det här, förutom min man, så det är så skönt att få höra från andra som gått igenom liknande. Särskilt från dig som också fått missfall.

Stort tack hörrni ❤️❤️❤️❤️

Missfall är väldigt vanligt, fick jag höra när jag fick mitt. Det är bara för att man inte pratar om det som man inte tror det är så. För mig tog det 1 år men vissa blir gravida samma månad igen. Vi är alla unika och det finns bra hjälp att få. Lycka till! ❤️

Tog 3 år för mig att bli gravid (med lite hjälp). Det var fruktansvärt jobbigt, speciellt när mina närmsta kompisar fick barn. De hann till och med få två barn innan jag blev gravid och det kändes som ett stort hån. Varför ska folk få två barn hur lätt som helst när inte jag ens kunde få ett. Men till slut blev jag gravid och sitter nu här med min bebis, fast jag länge trodde att det var omöjligt! Det finns hopp!

Blev gravid 5 mån efter MA, ge inte upp 🙂

Har någon bra tips för hur man blir av med social fobi? Min sociala fobi är inte så grov (vissa har ju problem med att till exempel betala i kassan på mataffären) men den begränsar mig så mycket i vardagen. Det är liksom jobbigt för mig att träffa folk jag känner så att träffa okända människor på till exempel fest går helt bort för mig. Spenderar varje helg hemma med familjen (även innan pandemin). Har även extrem ångest innan varje arbetspass för jobbar i butik och känner mig helt socialt inkompetent för klarar knappast av att prata med kollegor och kunder. Har haft kontakt med både psykolog och skolkurator (går i gymnasiet) men INGENTING verkar hjälpa. Är så ledsen för vill inte må såhär. Börjar liksom fundera på att nyttja paows erbjudande och åka ner till Turkiet för att plastikoperera mig för att det kanske skulle leda till att min social fobi försvinner. (Kommer såklart inte göra det haha)

För mig hjälpte det med medicin (SSRI). Det används för social fobi med syfte att dämpa nervositeten så att man börjar våga saker och skapar sig ett självförtroende som ska finnas kvar när man slutar med medicinen. Däremot, även om man fysiskt inte känner något under medicineringen kommer nervositeten tillbaka när man slutar, så anser att terapi är ett mer hållbart alternativ. Och då menar jag riktig terapi, till exempel KBT med en psykoterapeut, inte bara kurator eller psykolog, de har annan utbildning.

För mig hjälpte antidepressiv medicin väldigt mycket för min sociala fobi, trots att jag fick den utskriven i syfte att lindra min depression. Mycket av den sociala ångest som hindrade mig i mitt liv försvann och de negativa tankarna minskade.

Jag hade social fobi när jag var yngre. Det började vända när jag var i 30-års åldern, är idag 34. Innan kunde jag tex inte ens gå förbi uteserveringar eller folk som stod och väntade på bussen etc för jag tänkte att alla kollade konstigt på mig. Ville aldrig gå på fest/ nollning på universitet m.m. för att jag tänkte att ingen ville prata med mig och jag blev typ stum. Idag är jag, tro det eller ej, väldigt social! (en kollega sa till mig i förra veckan att jag hade en varm personlighet och var så socialt kompetent – det var seriöst den finaste komplimangen jag fått i hela mitt liv).

Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det var som fick bort det och det tog lång tid med små steg i taget. Jag har gått flera år i terapi och även börjat äta antidepp. Det som hjälpt mycket är att tänka att världen kretsar inte kring mig. Folk skiter väl i om jag går förbi en uteservering tex. Säger jag något konstigt – jaha det har folk glömt till imorgon. Har egentligen inget bra råd mer än att försök jobba med dig själv först så att du blir trygg i dig själv, ta antidepp och gå i terapi om du är deprimerad. Ju tryggare du blir i dig själv och desto bättre du mår så kanske du kan ta små små steg även socialt. Helt plötsligt kanske du vågar säga en mening eller ett litet skämt till en kollega. Ett tag senare kanske du vågar föreslå en lunch tillsammans. Ytterligare ett tag senare kanske att ni ska ses efter jobbet – ja du fattar. Ge det tid. Jobba med dig själv och ge inte upp. Det kommer bli bättre <3

För mig är det enda som funkat seriöst att utsätta mig för allt jag är rädd för. Det är skitjobbigt men det är bara ett måste, det är bara hjärnan som spelar dig ett spratt. Jag undviker fortfarande VISSA situationer, typ att gå i kista centrum med alla konstiga män haha, så det gör jag aldrig, skulle heller inte gå i enorma centrum själv. Men typ vanliga butiker och Ica är inget problem längre pga att jag tvingat mig själv flera gånger. Har alltid en airpod i ena örat som spelar något som får mig att slappna av, eller typ hiphop som gör mig fakecool ?

Köp boken ”Social fobi”, läs och gör alla övningar. Hasta inte! Stanna kvar på ett kapitel så länge du känner att det är nödvändigt.

Jag har social ångest och gått i terapi för det. Den boken är ett av redskapen vi använt. Den (och terapeuten) tvingade mig att göra saker jag tycker är obehagliga, för att möta rädslorna och vara i ångesten. Det är viktigt att utmana den, vilket du ju gör i jobbet! Men det är också viktigt att i utmaningarna acceptera att ångesten finns där. Istället för att hela tiden försöka få bort den ska du jobba med den, andas igenom det värsta, tänk på annat, ge inte syre åt ångesten – då kommer den försvinna. Jag lovar <3

Åh vet du, jag gick till en kbt-terapeut och en psykolog och tyckte inred det hjälpte. Gav det ett försök till och gick till en tredje psykolog och han har gett mig livet tillbaka på 1,5 år. Har alkoholproblem och GAD och var ett vrak innan vi började prata. Man måste fan klicka med en psykolog som när man dejtar någon, så ge inte upp! Det kommer bli bättre!

Tecken på att en kille är intresserad av en, vad kan det vara?
Någon man inte känner så väl.

Jag vet att det är individuellt, men tänker att något måste väl stämma in på alla, kanske?

Man märker att han gör saker för att vara nära

Attans?

Min erfarenhet av killar är att de inte är mystiska och hemliga. De visar tydligt när de är intresserade.

Attans en gång till?

Verkligen så. Dom håller inte på med massa spel och fjant. Är dom intresserade så märker man det.

Fast om man är dålig på att märka av signaler så märker man väl inte det? jag vet knappt längre om jag fattar när någon är intresserad, har fattat när de är övertydliga, men då har jag inte varit intresserad tillbaka. Killar jag är intresserad av märker jag ingenting på, för att ”varför skulle han vara intresserad av mig”…och jag vet ju att killar också kan vara blyga.

Nej, alla är inte lika. Väldigt generaliserande och fördomsfullt att tro att ALLA killar beter sig exakt likadant. Det finns olika personligheter hos killar med, tro det eller ej. Vissa är blyga och försiktiga, vissa ska visa upp en cool fasad och inte visa för mycket känslor tex. Och så finns det en massa andra typer av personlighet med. Varför tror du att alla killar är lika?

Han kontaktade mig ofta, ville ses, tog sin tid i en hektisk vardag för att träffa mig (om så det bara var för 5 minutter), stöttade mig när jag mådde bra/dåligt, delade med sig av saker som inte vem som helst får veta (om honom) osv.

Tror det är ganska tydligt när någon bryr sig, man behöver oftast inte fråga eller fundera över om de verkligen bryr sig, när de gör det (är min erfarenhet). ❤️

Jag har aldrig varit med om att jag känt att någon gillat mig som jag också gillat. Har haft jobbarkompisar som tydligt gillat mig, men jag har inte gillat dem så det har inte betytt något särskilt.

Killen jag gillar har jag känt vibbar av ibland men eftersom jag gillar honom vågar jag inte tro att det jag känner stämmer.

Testa skriv och se om han hjälper till att hålla igång konversationen? Inled med något arbetsrelaterat om det känns stelt.

Det här är inte på jobbet dock, men förstår vad du menar. Jag måste sköta det snyggt i så fall för jag vill inte att det blir konstigt framöver när vi ses.?

Haha läste lite för snabbt! Börja med att gilla ett par stories brukar vara bra grej också, inte som konversationsstartare kanske men bara som ett sätt att påminna honom om att du finns och skapa lite nyfikenhet. Obs aldrig frågat killar vad de tycker om sånt så ta mig inte på orden hehe

Ja det är smart! Jag är världens fegis dock och tänker att det är så tydligt att jag är intresserad om jag skulle göra så??

Aah, livet som övertänkare, det är inte lätt alltså??‍♀️ men jag ska överväga det till nästa gång, att skicka en reaktion. 🙂

Scott Galloway: The Algebra of Happiness på Youtube. Ni kommer att tacka mig.

Haha varför är Janni så besatt av att framstå som nyttigheten själv? ”Vet att det varit mycket sött nu, men det är för att Klara gillar det”?? Kan knappt tänka mig att någon ifrågasatt ett par bullar som bakas.

Vissa är bara nyttiga i grunden och det blir helt enkelt inte mycket sött. Orka störa sig på en sån sak. Vissa mår bäst av att se andra trycka i sig kanelbullar dygnet runt, bara för att själva må bättre

Hon behöver inte äta ett enda korn socker för min del. Det jag menar är att man måste hävda detta? Varför det är så viktigt. Klart man får vara nyttig om man vill vara det!

Men vissa som pratar om pastor och bullar de stoppar i sig skulle ingen ifrågasätta. Så fort någon pratar om nyttig mat blir det hets..

Men ingen brukar väl skriva ”btw ifall ni undrar varför jag äter nyttigt så…” ?

Någon mer som verkligen avskyr sin svärmor?
Hon är en sån person som sätter på sig offerkoftan 24/7. Hon fullkomligt dränerar mig, jag pratar aldrig med henne längre. Men hon jagar min man, hon vill träffa sitt barnbarn (kan man förstå) men efter att ha förlorat tvp barn så är jag och min man måna om att hålla vår lilla familj ihop. Men den jävla kärringen ger ju sig fan inte och lyssnar inte på ngt. Vi har till och med tagit med henne på kristerapi men inte ens de hjälpte ?

Jag har börjat bli väldigt trött på svärmor. Hon lovar dittan och dattan till barnen, övernattning/ut o leka/zoo mm. tror ni nåt av detta hänt? Nej. I somras fick jag och mannen istället föra till zoo fast hon lovat barnen flera gånger att sedan på farmors semester åker vi dit! Nej. Nu med jullovet lovade hon att de skulle få vara över natten hos dem, imorgon är jullovet slut och barnen fråga ledset varför de inte fått vara hos farmor övernatten. Jaa. Jag vet inte tyvärr varför detta skett.
Sedan när vi är bland bekanta så är det mitt fel enligt henne varför hon aldrig får se barnbarnen. Fast vi har sagt att de är välkomna hit på kaffe,vi kan komma dit, de får låna barnen typ när som helst. Men nej.
Jag orkar snart inte mer försöka ordna eller fixa nåt. Så trött på detta nu.

Vilken, ursäkta, jäkla kärring! ?

Jaa, alltså annars skulle det ju också vara skit, men till barn som redan kommer ihåg och uppfattar väldigt mycket (7 och 5år) så är det tråkigt och svårt att hitta på historier hela tiden varför farmor si och så. Mannen tycker endast att jag överreagerar och att hans mamma får väl välja själv vad hon gör och inte gör. Ja absolut. Men lova inte till barnen nåt som inte håller.

Vilken subba ??

Jaa. Min svärmor anser sig också vara ett offer. Orkar aldrig något men klagar ändå konstant om en massa som borde göras. Hon inväntar att jag skall erbjuda min hjälp, men det gör jag inte längre.
Hon skall ha hjälp av sin son(min man) hela tiden fast hon inte ens är gammal. Men överlag är det värsta att hon bara klagar och gnäller på allt. Sen står hon framför barnbarnen och säger hur tjock hon är. De gånger det sker (varje gång vi ses) så säger jag till vänligt men bestämt. Men ändå fortsättet det. Inte orkar hon vara med sina barnbarn heller, vill bara vara med oss vuxna och babbla.
Men hon har fina sidor också, kan bara inte komma på något nu ?

Mygood låter ju fan inte klokt. Fan va skönt ändå att man inte är ensam ?? nåväl hon kanske trillar av pinn snart. Får väl glädja mig åt att blockfunktionen har räddat mig.

Beklagar ❤️
Jag gillar inte heller min svärmor. Vi gick igenom ett fruktansvärt trauma, jag och min man. Hon tyckte bara synd om sig själv och pratade om hur jobbigt det var för henne att VI hade drabbats. Du är inte ensam! ❤️

Tack! Fan va skönt de källa att inte vara ensam! ❤️

Min svärmor var jobbig när vi fick första barnet, hennes andra barnbarn men det första som bor på samma ort som henne. Hon skulle vara med 24/7 och hade inga gränser. Men nu är det guld värt när barnen är äldre. De är också äldre så de orkar inte lika mycket men de har lärt sig gränser att man inte bara stompar in och väcker bebisarna osv. De hjälper till hemma med städ och disk, självklart frågar de först. Var rädd om era svärföräldrar, de vill bara hjälpa till och finnas där för sina barnbarn. De är så glada och menar väl

Finns det någon facebooksida eller liknande där tjejer kan varna varandra för killar? Tänker inte på sidor som varnar för tinderkillar som bara vill knulla (fuckboys) utan mer där man kan varna för killar man varit i en relation med som är våldsamma, manipulativa etc. Har börjat i terapi för att bearbeta att mitt ex misshandlade mig både fysiskt och psykiskt och har börjat fundera så himla mycket på de tjejer han haft innan och efter mig. Vet inte om jag skulle våga skriva en varning själv men är nyfiken på om jag skulle kunna hitta någon annan som varit utsatt av honom.

Jag tror att det skulle klassas som förtal.

Det förstår väl jag också, säger inte att jag ska starta en eller skriva något utan jag undrar om det finns?

Jag hoppas att det inte finns, du förstår väl själv hur det här kan förstöra potentiella människors liv? Att hänga ut någon på en plattform utan några som helst bevis är farligt. Det kan missbrukas av människor så att oskyldiga får ett helvete. Att du ens tänker tanken.

Jag säger bara att OM det finns skulle jag vilja läsa för att se om jag känner igen mitt ex i någon beskrivning. Utgår från att det inte skrivs ut namn etc. Finns mååånga grupper där tjejer hänger ut ”fuckboys” med namn och bild så tror absolut inte att det är omöjligt att det finns en liknande grupp för att varna för våldsamma killar.

Det finns en sida som hänger ut killar som fuckboys? Ehh? Det är alltså dumpade brudar som hänger ut killar? Patetiskt. Finns det sidor där dumpade män hänger ut ”horor”? Vad är det ens för töntar som håller på så? Borde anmälas till Facebook och tas bort. Och du skriver ju själv att du inte är säker på att du skulle gå ut med namn, och det känns mer som att du är ute efter hämnd än att ”varna” folk. Folk får väl använda hjärnan.

Är inte ute efter hämnd utan jag är främst nyfiken på att läsa andras beskrivningar och se om jag känner igen mitt ex i någon av dom då jag vet att han betett sig likadant mot andra tjejer (som har kontaktat mig) men att det säkert finns ännu fler jag inte känner till. Började tänka på detta efter att ha läst en varning för en sol- och vårare på facebook (finns att läsa på profilen Jenny Koos), den varningen tycker jag var snyggt skriven utan att hänga ut mannen i fråga samtidigt som de som haft kontakt med honom förstår precis vem det handlar om.
Som sagt har jag inte varken startat eller deltagit i någon fuckboys-sida, men vet att de existerar, så ni kan tagga ner lite och bli arga på de grupperna isåfall istället för mig 🙂

Okej så rättsväsendet hjälper en inte och man får inte varna varandra för farliga män. Hur ska man som kvinna skydda sig då?

Sunt förnuft och att vara selektiv i sitt dejtande.

Själva problemet med manipulativa psykopater är ju att de är sjukt slipade och vet hur de ska charma och bygga upp förtroendet i början. Jag var dessutom ung och oerfaren när jag träffade mitt ex, men jag tror inte någon är helt skyddad mot sådana personer även om typ du (22.19) verkar tro att du är det.

Ja, tack och lov lever vi inte i ett samhälle där folk får hängas ut hur som helst.

Nej vi lever i ett samhälle där män får våldta kvinnor hur som helst

Ok tack Anonym det var verkligen två superbra tips

Det är inte ditt jobb att varna andra. Personen kan ändras (tror jag inte själv) men ur ett rättsligt perspektiv finns det absolut INGET som rättfärdigar att människor ska hängas ut. Människor är olika mot olika människor. Och jo, du får varna andra, men inte offentligt så som du tycker är så fantastiskt. Vi skulle haft ett medeltida samhälle om folk höll på så utan att kunna straffas.

Jag hade gärna levt på medeltiden om det innebar att jag levde i ett samhälle som satte större värde i att skydda kvinnor och barn än våldtäktsmän och pedofiler

Tror du på allvar att kvinnor hade det bättre på medeltiden?

Nej

Nu skyddas absolut ingen av allmänna uthängningar. Tänk dig själv, du skriver att det finns tjejer som hänger ut fuckboys, för vad? För att de satte på och sen dumpade, är det ett brott? Nä, och ändå håller de patetiska nollorna på och hänger ut folk för de blivit dumpade. Tror du inte det här kan hända på en högre nivå, att någon dumpad kvinna felaktigt hänger ut en oskyldig man? Det här kan leda till att personen förlorar jobb, relationer, anseende osv. Det skulle förstöra en oskyldig människas liv. En är en för mycket och tro fan att det skulle hända då det alltid finns elaka människor. Det finns en gråskala mellan att ”män får våldta kvinnor” och uthängningar. Sen var det våld och inte våldtäkt du pratade om.

Hej man

Jag är kvinna, tråkigt att du tror att allakvinnor är irrationella varelser som inte ser farorna med att få hänga ut personer hur man vill.

Jag tror det funnits en tidigare men att den inte fick finnas kvar. Däremot var jag med i Det börjar innan första slaget, och det hjälpte mig massor att förstå vad jag hade varit med om. ❤️

Vad synd, hade varit så intressant att läsa de gamla inläggen från den gruppen. Tack för tips, ska gå med där <3

Håller med, jag ville gärna varna andra för mitt ex.

Era bästa tips för att sluta prokrastinera? Hjälp ?

Just do it

Man måste börja fundera på vad det är som gör at man prokrastinerar. När man vet orsaken är det lättare att hitta motåtgärder.
Jag själv prokrastinerar t.ex. ofta när det gäller att avsluta saker för att jag är rädd för att få negativ kritik eller att någon ska påpeka att jag missat något. Mina egna motåtgärder är att ”tjata” på mig själv att det är bättre att få det gjort operfekt än att inte göra alls, att dela upp arbetet i små etapper och arbeta på klocka (20 min arbete, 2 min paus, 20 min arbete, 2 min paus). Gäller det att skriva något skriver jag en lista på saker jag vill ha med först och sedan skriver jag meningar om en av dem sakerna i taget. När en längre text börjar växa fram är det lättare att rensa och putsa än att försöka få fram text när man tittar på ett tomt papper.

Jag har inte knäckt koden än men utan en to do list och timer där jag måste jobba (pomodoro-metoden) kommer jag inte igång alls. Tror på att ha ett syfte med det jag gör, tyvärr är mitt jobb helt meningslöst så har svårt att motivera mig där haha. Önskar jag var en sån som hittade på extra grejer att göra ”för man har lite tid över” men det blir aldrig så.

Jag påminner mig om vad skönt det känns att bocka av en tråkig uppgift. Ibland utlovar jag mig själv en belöning.

Vad är ditt slutliga största mål? När du har vunnit?

Kolla upp Anna Tebelius Bodin på sociala medier (hennes företag heter Hjärna utbildning) eller hennes böcker. På exempelvis insta ger hon korta koncisa tips om hur hjärnan och belöningssystemet fungerar, som alltid peppar mig!

Gör det tråkiga först. Ta ledigt med gott samvete sen.

Fråga om mensvärk

Har någon samma situation. Jag får jättemycket mensvärk i början av mensen. Alltså när mensen kommer. Det är okej om jag tar alvedon innan. Men eftersom jag aldrig vet exakt när mensen ska komma så vet jag inte när jag ska börja ta Alvedon och får då ibland attacker med mensvärk. Och då är det inte bara lite värk utan minst en timme av helvete. Om jag tar Alvedon lite för sent så hinner den inte få sin effekt.

Hur för ni andra?
Börjar ni ta Alvedon innan i förebyggande syfte?
Finns väl inget mirakel-svar. Men blir en del Alvedon om jag ska börja ta någon dag eller flera innan beräknad mens.

Ha en fin kväll!

Du har ingen app du kan följa din mens på då?
Jag använder mig av mig och den hjälpte mig planera för får också asont och så fort jag känner av lite så vet jag att det är mensvärk och tar alvedon då.

Jag tar alltid två Alvedon och en Ipren mot mensvärk. Har jag tur tar jag det när jag känner att det är på g och hinner aldrig få riktigt svinont. Har jag otur vaknar jag upp och känner mig som kräk-Eva, då tar det en stund innan det hjälper men sen behöver jag bara ”fylla på” en gång under dagen och till kvällen.

Hej!
Jag tycker absolut att du ska börja med smärtstillande innan du får ont. Om mensen bara skiftar någon dag hit eller dit blir det ju inga stora mängder extra Alvedon. Det gäller ju bara ett par dagar i månaden, många människor tar Alvedon i maxdos varje dag utan problem, så det tycker jag inte att du ska oroa dig för. Vissa upplever också att anti-inflammatoriska smärtstillande som ipren eller naproxen fungerar bättre mot mensvärk, så det kan vara värt att prova. Du kan ju också kombinera Alvedon och t ex ipren.

Hoppas på framtida smärtfri mens för dig!

Är det någon här som följer Anna Stålnacke så vet ni att hon precis fått barn. När hon la upp dom bilderna hon la upp direkt efter att hon blivit morsa tyckte jag det var helt sjukt. Halvavklädda, sexiga, poserande bilder från toaletten på BB? Jag reagerade som fan på det. Är det ”ofeministiskt”? Jag tycker inte det, men jag blir så jävla kluven. Ska hon inte få visa upp sin kropp som hon vill tänker ena halvan av mig, den andra halvan förstår inte hur hon inte kan vilja fokusera på sitt barn och hur man vill lägga upp sådana bilder? Känns sjukt på nåt sätt?

Kan ni inte dela med er av era tankar!

Var tvungen att gå in och kolla men får inte alls känslan att de ska vara sexiga 😮

Men typ bilderna från BB toan utan bh där det står ”The female body is amazing”

Mja, en annan kanske inte såg ut sådär men hade ändå bebis hud mot hud mot (ömma) bröst mest hela tiden.

Tror mest att hon menar att det är fantastiskt hur kroppen anpassar sig till att vara gravid / icke gravid

Beror kanske på vilka glasögon man har på sig men som småbarnsmamma ser jag mest bebismys

Är de menade att vara sexiga verkligen? Hon har ju såna där nättrosor med jättebinda på sig, brukar väl inte anses direkt sensuellt? (Däremot finns de tju ett helt gäng bilder där hon poserar lättklätt med en bebis under armen.)

Men för att svara på din fråga. Jag tycker nog att det inte är något direkt konstigt med att kvinnor som lägger upp lättklädda kroppsbilder varje dag, orperear sig och lever på uppmärksamheten deras kropp får inte magiskt byter livsstil för att de får barn. De är ju fortfarande sig själva. Är man van vid den typen va bekräftelse vill man nog normalt fortsätta ha den.

Jag var tvungen att gå in och kolla nu, och tyckte inte alls att det kändes ”sexigt”. Jämför jag med resten av hennes flöde finns det mycket mer som för mig känns väldigt mycket ”värre” (inte värre men ni fattar, tyvärr lider jag tydligen av brist på ordförråd). Men to each their own känner jag lite 🙂

Reagerade också, var halvvägs igenom att tipsa Camilla om att göra ett inlägg om det haha
Såg bilden där hon poserade MED ungen dessutom, typ 14 dagar gammal

Får känslan av att hon har brottom att visa att hon är sitt gamla jag liksom, att hon fortfarande har det / hänger med i rump-posandet

Jag såg dem inte som särskilt sexiga
Nakna och poserande definitivt, men vad jag förstått är många i princip nakna under tiden på BB förutom trosor med jättebindor (av förståeliga skäl). Hade själv knappast lagt upp en sån bild men hon är ju mer van vid att posera iom hennes fitnessinriktning. Såg oavsett inte hennes foto som särskilt sexigt utan mer i stil med hennes andra fitness/bodybuilding-foton. Reagerade inte på det iaf. Fastnade dock på bilden en stund iom att jag aldrig förr sett hur en kropp ser ut så snart efter en förlossning. Man fattar ju att magen inte bara försvinner sekunden barnet lämnar magen, men aldrig heller sett hur det blir 🙂

Vad tror ni egentligen hände danska Emilie Meng? Har ni sett dokumentären? Jag tycker det är så skumt dels att polisen varit så klantiga, det verkar helt sjukt alla missar dom gjort. Men sen är det så himla lite fokus på hennes flört hon hade, som smsat och ”gjort slut”, som var anledningen till att hon ville gå och inte tog taxi med vännerna? Han nämns knappt och jag som ändå följt mordet visste inte ens om denna detalj förrän nu.

ANDRA AVENYN. Var det någon som följde denna serie eller sett den i efterhand? Jag såg den första gången 2013 och nu igen. Varför fick den så mycket kritik egentligen, jag älskar den <3 Någon som vet hur det gått för skådisarna, det verkar ju typ bara vara Alicia Vikander som gjort skådiskarriär?

Jag kollade på den. Minns bara att jag sett han som spelade ’Dildo’ och Alicia i efterhand. 🙂 Jag tyckte den serien var underhållande när den gick.

Älskade andra avenyn!! Hon blonda tjejen spelade ju mamman 1920 i årets julkalender.

Exakt, Maya rung ”Liv”. Men man har inte sett henne i så mkt mer?
Sett Tony i något mer och Hästen, men typ David, Roxana, Hamza?? Undra vad som gör idag? att man kan bli så engagerad men så många avsnitt gör ju att det känns som man känner dom

Maja Rung som spelar Liv och Gunilla Johansson som spelar Lotta Björn var med i (förra) årets julkalender.

Vad spelade Lotta i julkalendern?? Måste missat henne. Däremot var ju Greger (Rasmus Troedsson) med som läkare tydligen, kände inte igen honom!

Stefan Gödicke är ju så gubbsnygg!

Hon den blonda spelade mamman i julkalendern nu 2020 ?

Tror flera av de sysslar med teater mer än film/tv, så då brukar man kanske inte höra om dem så ofta om man inte är intresserad av teater själv/går på föreställningar ofta.

Någon som kollar på de sista avsnitten av Vikings? Vad tycker ni? ?

Tröttnade. Istället har jag sträcktittat på Yellowstone. Rekommenderas.

Hur kan någon tröttna på Vikings ??!
Yellowstone håller jag med om, riktigt bra!

Vart kan man se dessa nya avsnitt? Har HBO men där finns bara s6.

Det är 10 nya avsnitt på säsong 6.

”Det är mycket jag vill berätta som jag inte kan berätta än”

Är Egoina gravid nu, kanske? Synd att F känns som en extremt stel person, i alla fall utifrån hur Egoina skildrar honom på bloggen.

Sånt man inte spekulerar i.

Absolut, men nog är ett jäkla oskick att sitta och skriva kryptiska meddelanden för att skapa intresse.

Jag tolkade det som att det var mycket som hade hänt, sånt som inte var så positivt, som hon inte riktigt bearbetat än och därför inte känner sig redo att berätta om än.

Kan inte bry mig mindre. F är ju som en vandrande pinne.

Men kan ni på riktigt lägga av?! Vem hon väljer att vara tillsammans och dela sitt liv med är väl ändå hennes val? Uppenbarligen älskar hon honom och är lycklig med honom? Känner ni honom? Ska ni dejta honom? Nej just det. Om dom ska ha barn är väl det bara jättekul! Men oavsett spekulerat man inte om sånt. Usch för er.

du behöver inte få panik

Jag förstår inte varför det tog slut med Egoina och hennes ex, de var ju så fina ihop och verkade så couple goals?!?!

Vilket av dem??

Är det någon här inne som vet skiten som härjat mellan Josef Loco och hans ex och Josefs nya tjej? Såg ba nå kort story och några kommentarer ?
Och nej ja har inte mer liv än så här, de kallas corona.

Efterlyser snyggt överkast + kuddar.
Har ekparkett, färgen silverpil, grå sänggavel från Mio samt en vit byrå. Prislapp upp till 5 000 kr är OK. Ni har hjälpt mig förr, tar tacksam emot hjälpen igen ?

Finns en jättefin quiltad på Mio från 1295 nu 650 typ… grått och beiget. Gråa är så snygg.

Zara Home har mycket snyggt, nu också rea 🙂

Googlade på detta förut faktiskt och hittade ett fint från bonprix. Fanns i grått och vitt så jag beställde inget då min säng är grå och vitt vill jag egentligen inte ha, men tyckte det var jättefint. Billigt också! Men har ingen aning om kvaliteten? https://www.bonprix.se/produkt/oeverkast-med-tvinnat-moenster-vit-954579/?shop=5359&typ=&wkSize=1#ProductSelectionSize

menar du att verkligen att du kan tänka dig att betala upp till 5000kr för ett överkast??

Det är väl upp till var och en. Jag har överkast för 7000… svinsnyggt

Ja absolut! Byts inte ut ofta och slits inte. Kan sälja det sedan på blocket för en bra peng ?

Design Lina Johansson. Gör fina grejer, bland annat överkast och kuddar.

Himla helt klart!! De har ett fantastiskt fint överkast i linne som är vitt på ena sidan och (fint) grönt på andra. Finns på Åhléns! Himla brukar ha matchande kuddar också.

Mitt nyårslöfte för i år var att sluta med godis och sötsaker, ÄLSKAR allt sånt!!! Kände mig så peppad igår men inte idag, så ikväll åkte jag och köpte en godispåse… Blir less på mig själv, vill väga 48 kg men nu väger jag nästan 55…

Exakt samma situation här (samma vikter till och med 🙂 ) Ska börja imorgon!

Haha då tar vi nya tag imorgon båda två! ??

Är det inte bättre att istället bestämma en fast dag och en fast mängd godis du får äta i veckan? Om man verkligen älskar det är det bättre att fortsätta äta men i mycket mindre mängd och mer sällan. Med ett ”godisschema” är det lättare att stå emot suget när det kommer på fel dag.

Tack för tipset, kanske jag ska göra så istället! ?

För de flesta är 55 kg idealvikten och inte 48… Beror såklart på hur lång du är… för de flesta är 48 undervikt.

Jag är 164 cm. Har alltid vägt kring 48 kg, efter jag var gravid för fem år sen har tyvärr vikten velat gå uppåt vilket jag har mycket svårt att acceptera…

164 cm till 48 kg är undervikt enligt BMI.

Jag är ungefär lika lång som du, väger till och med över 55 nu och vill också gå ner några kg. Eftersom jag vet att min viktuppgång beror på att min vardagsmotion försvunnit i och med att jag jobbar hemma. Brukade väga 48 fram tills jag var 20 ungefär. Nu har jag 52 som mål, där någonstans mår jag bäst. senast jag vägde 48 var jag deprimerad utan aptit, så känner mig inte hälsosam där.

Godisstrejkar också nu, målet är hela januari! Och att röra på mig mer.

Har inte kroppen förändras för att den är just över 20?! Jag vägde oxå runt 50 i den åldern men sen växte brösten och höfterna till sig och då blev 55 normalvikten. Fortfarande smal var jag då! Samma längd som er!

Jag är 164 och väger 75, och skulle inte beskriva mig som ”tjock”. Visst är jag överviktig enligt BMI, men BMI är ett skitmått som inte gör skillnad på muskler och fett.

Häng inte upp dig på siffrorna på vågen är det jag vill ha sagt. Jag är i mitt livs form nu trots att jag väger mer än nånsin. Och börja med en månad i taget, då brukar det vara lättare. Kör godisfritt i januari, och sen får du se hur det känns. Antingen frossar du i godis eller så kör du vidare.

Man behöver inte vara ohälsosam för att man har ett lite högre BMI än ’rekommenderat’ heller, jag håller med dig eftersom det inte gör skillnad på muskler och fett. 🙂

Personligen är jag underviktig, men det kan jag se med blotta ögat och behöver inte räkna ut BMI för att veta. 🙁

Jag är 164 och när jag vägde 48 var jag sååå spinkig. Inga former, nada. Mådde sjukt dåligt av det. Alltid varit smal.hels familjen. Var fortfarande sjukt smal när jag tittar på bilder nu när jag vägde 55. Aldrig hållt på med dieter eller skit utan det är så jag sett ut . Nu är jag 48, väger runt 64, är väl åldern, hormoner sjukdom. Mår inte dåligt över det utan mer att jag inte kan röra mig på samma sätt, vardagsmotion då jag har ont i fötterna. Blev Alltid kallad för stickan, folk trodde man hade anorexia, liten benstomme med. Nu skulle jag vilja säga att jag är normal i vikt faktiskt.

Det är såklart individuellt. Min kropp både ser bäst ut av och mår bäst av att väga runt 50 kg. 55 är lite för mycket.

Samma här. Idag har jag enligt BMI precis kommit över gränsen och anses numera normalviktig, men rent visuellt har jag massa extra kilon på magen. Min kropp ser bäst ut när jag ligger på svag undervikt enligt BMI (som f.ö. är ett väldigt trubbigt verktyg för att mäta detta).

Förlåt men hur är det möjligt?
Jag är 163 och väger 60 kg nu – sen jag började styrketräna har jag gått upp 8 kg, är lite större men har fortfarande xs liksom. Jag har alltid varit smal i princip och trodde jag skulle se tjock ut om jag gick upp i vikt men det var för att jag hade en extremt skev självbild och aldrig tränade. Muskler väger. Har man mestadels fett ser man tjock ut utan att vara det.

48 kg till 164 cm är sjukligt.

Käka upp eller släng (helst släng, eller ge bort) allt sånt du har hemma och bestäm dig sen för att bara besöka mataffären en gång i veckan och du får absolut inte gå till någon kiosk eller 7 eleven eller nåt sånt.
Börja dricka mer vatten och börja med motion dagligen, promenader, löpning, sånt som får dig att känna dig duktig i alla fall.
Ät nyttig mat så att du inte stillar suget genom maten. I början kan det vara jobbigt, men på helgen, en av dagarna, tillåt dig att äta lite av det goda eller byt ut mot bättre varianter. Läsk i små mängder, helst inte alls såklart.
Borsta tänderna när suget kommer också.

Det kommer bli lättare och lättare. Om du t.ex jobbar och inte jobbar hemifrån, och det står en burk kakor på bordet på fikarasten, ta ingen. Stå emot.
Förhoppningsvis kanske ditt sötsug försvinner. Det var såhär jag gjorde och mitt sötsug försvann helt och sötsaker gjorde mig illamående. Nu har jag fuskat under julledigheten men drar igång ordentligt på måndag igen, blir lättare när jag jobbar.

fuskat

Vad vill du ha sagt?

Vad är det du har fuskat med?

Tränat fyra gånger sen julafton bara och ätit för mycket choklad och godis, en pizza blev det också, men det hade jag nog ätit ändå för det har jag varit sugen på i ett halvår.

så bra du har alltså levt ett helt normalt liv

Ja det vet jag, men efter lång tid utan onyttigheter och med daglig motion eller träning så sitter det ändå i huvudet. Har ingen jätteångest över detta i alla fall, det blir ordning på torpet från och med måndag igen?

du resonerar dock som en missbrukare

Eh nej. Du kan hålla tyst eftersom du inte vet något mer än det som står här.

ok då håller jag tyst

55 är ju inte mycket och 48 jättelite! Häng inte upp dig på siffror bara!

Jag gick ner från 84 kg till 55 kg på ungefär tio månader (är 170 cm lång). En stor del i att jag kom igång är att jag hörde en podd där en tjej som skulle försöka gå ner i vikt intervjuade en dietist. De kom fram till (fritt översatt från engelska) ”visst kan du ta en kaka, men då kanske det är din kaka för den veckan”. Fan vad det synsättet hjälpte mig att värdera vad jag prioriterar att unna mig. Jag kommer inte kunna fika varje dag och behålla den vikt jag har nu, men jag kommer kunna fika någon gång den här veckan och då är det bäst att jag verkligen uppskattar den fikan. Samma tanke gällande söta/feta drycker, jag kommer inte kunna sätta i mig hur mkt kalorier som helst så det är bäst att jag prioriterar kalorier som går att tugga och som ger mättnadskänsla istället för läsk, juice, iskaffe (som var min stora last) etc. Dricker bara vatten nuförtiden och är helt nöjd med det.
Annat som hjälpte mig: fyll halva tallriken med grönsaker (helst grova, antingen kokta eller råa), undvik såser dressingar och olja (syrliga salladsdressingar baserade på vinäger istället för olja körde jag på och om jag ville göra en krämig sås körde jag på lowfat havregrädde eller fettfri grekisk yoghurt), minska portionerna stegvis, hitta nyttiga snacks som du kan äta en liten bit av om du är hungrig utöver måltiderna, daglig motion minst 30 min (promenader räcker långt), cykla istället för bil/buss om du har möjlighet.
U can do it!!!

Du äter antagligen för lite och din kropp vill därför ha livsmedel med hög energitäthet.

Hur lång är du? Vägde 55 senast i mellanstadiet

Hur lång är DU om du vägde 55 i mellanstadiet?!

Som att det är mycket? Det vägde jag nog i sexan. Har varit 172cm sen dess.
I åttan vägde jag 65 minns jag och det var enligt min kurva sa skolsköterskan.
I ettan på gymnasiet vägde jag 75 och det var också normalvikt sa den skolsköterskan. Dock fotbollsspelare i näst högsta divisionen så jag var vältränad och såg nog ut att väga mindre. Hade S-M i kläder minns jag.

Hur lång är du om du vill väga 48??

205

CamCam gräv i den hemliga nyårsfesten influencers var på. Kolla exonphspoilerse instagram där inbjudan ligger samt avslöjande om att aantonijamandir var där. Vilka 39 andra?

Men ja, pls! Är lite för nyfiken här hemma men i gots to know!

Viiisst!! Jag också

Håravfall… ? Har en kal fläck vid hårfästet i nacken, som blir större hela tiden.. Någon som varit med om samma och finns det något mirakel medel att använda? Sköldkörteln är under kontroll…

alopecia areata

Var nog lite sen in i ös igår, så frågar idag igen. Jag har kanske cirka 60 stycken födelsemärken/leverfläckar utspritt på ryggen och magen, något som jag har ganska mycket komplex över. Har fått de undersökta av hudläkare, men inga var farliga och behövde tas bort. Har sett att man kan ta bort de med laser och resultatet ser väldigt bra ut. Är det någon här som har erfarenhet av att lasra bort leverfläckar? ?

Ja! Blev mycket lyckat resultat! Syns inget ärr eller liknande. Fort gick det dessutom! ?

Var det dyrt, undrar en annan fläckig 😛

Ja, det är väl nackdelen då! ?
Man man får ändå lite mängdrabatt! ?

Åh vad härligt att höra. Är så taggad till att ta tag i det nu när kliniken öppnar efter julledigheten

Åh vad härligt att höra. Är så taggad till att ta tag i det nu när kliniken öppnar efter julledigheten

Inte med laser men bortskurna så har fula ärr i stället. Speciellt de två som behövde sys. Jag är dock i riskzon för hudcancer eftersom min mamma hade det när hon var 25. Så de tar mig på allvar när jag nämner det! Har tagit bort 5 st tror jag och vill ta bort några fler i år.

Har också fått ett märke bortskuret. Stort ärr som jag kommer få leva med. Stör mig inte direkt på det, men skulle varje födelsemärke skäras bort så skulle jag bara bli ett vandrande ärr haha. Har iaf fått konstaterat att inga är farliga

Köp en plasmapen från wosh, aliexpress, fyndiq och ta bort de små rackarna hemma. Kostar under 200kr.

Typ sån:

https://m.lightinthebox.com/p/spots-laser-pointer-easy-to-care-for-1160-1-pcs-men-and-women-freckle-beauty-mole-removal-cosmetic-grooming-supplies_p7193365.html?currency=SEK&litb_from=paid_adwords_shopping&sku=1_36&country_code=se&utm_source=google_shopping&utm_medium=cpc&adword_mt=&adword_ct=391694955838&adword_kw=&adword_pos=&adword_pl=&adword_net=u&adword_tar=&adw_src_id=5759474558_7295212063_81655354478_pla-809625084901&gclid=Cj0KCQiA0MD_BRCTARIsADXoopaYg8VBrpQnQ3eGmwp3u6uWjtOg0xLTGoHda61IugRSODubiDb2rNAaAj_lEALw_wcB

Hmm tror faktiskt inte att jag vågar göra det hemma. Vill gärna gå till någon med utbildning

Mitt svar moddades. Kolla gårdagens ös, länkar en maskin som tar bort. Funkar bra och kostar under 200 kr.

Det beror väldigt mycket på din hud så skulle rekommendera att testa med en först för att se hur det läker.
Testade själv med en på sidan av höften och min hud gillade det inte alls så har nu 4 år senare ett väldigt tydligt litet ärr. Men andra som gör exakt samma syns ingenting för en månad senare

Jag har lasrat bort en leverfläck i ansiktet, det blev så himla bra! Syns inte alls. Tyvärr väldigt dyrt dock.

Jag tycker dock inte att det verkar så dyrt. Här där jag bor så finns det en klinik som tar bort 7 märken för 1 000 SEK. Är det fler än 7 så måste man på konsultation, men tror att de då tar bort så många de hinner på en viss tid. Känns väldigt värt för min del då jag börjar få mycket komplex över mina fläckar

Behöver tips kring något som tar över mitt liv på ett osunt sätt!!!! ??‍♀️

Jag lever med min sambo och våra 2 döttrar. Är lycklig och älskar mina barn min sambo och mitt jobb. Jag har en historia av anorexia, psykisk ohälsa men det varit ett minne blott sen min äldsta föddes (7 år sen) när jag fattade beslutet att ta tag i det och bli lycklig. Vilket gick av sig själv när hon kom ❤️

Nu till problemet. Jag blir ”besatt” av andra människors olycka. Det kan vara olyckan i Norge, någon på Instagram som vara barn dörr i cancer. Barn som far illa, människor som råkar ut för hemska saker. Jag får psykisk och fysisk smärta och grov ångest av detta och kan inte sluta ”söka upp” elände. Jag känner det som om det är de minsta jag kan göra att ge dom mycket av min tanketid då jag åtminstone slipper deras fruktansvärda öde ? jag vill så gärna att alla ska må bra och slippa tragiska livsöden och engagerar
mig så mycket tiden och ekonomin tillåter med att hjälpa andra. Men det börjar mer och mer tära på mitt mående och gå ut över mitt liv. Jag vågar inte ta upp detta med någon för att allas reaktion är ”men sluta läs om allt elände då?” Vilket jag inte tycker att jag har rätt till eller gör rättvist mot alla människor som lider. Snälla någon – några tips? Jag måste hitta en bättre balans i detta men mår verkligen så otroligt dåligt åt hur brutalt livet är många gånger. Jag har också extremt mycket katastrof tankar då jag ”väntar” på att något ska drabba min egen familj eller mig. Det känns också som ju mer jag engagerar mig desto mer eskalerar det och jag försöker hjälpa allt och alla för att det ska vara jämnt.. förlåt för rörigt inlägg, lägger en 2 åring samtidigt som har andra planer för natten ?

Med vänlig hälsning,
En som önskar att jag kunde hjälpa världen

Jag tror att du skulle kunna bli hjälpt av att gå i terapi, dels för att förstå varför du känner behovet att känna med alla, dels för att få hjälp att hitta strategier att styra dina tankeimpulser. Det finns lite olika strategier, men det kan vara bra att få träna på olika strategier tillsammans med en psykolog/KBT-terapeut som är bra på att hjälpa människor att hitta kraften att förändra sitt beteende.

Människor som lider, mår ju varken bättre eller sämre om du lider med dem/ tänker på dem på avstånd.

Tipsar om Medberoendepodden!

Vad innebär egentid för er? Vad gör ni under er egentid?

Njuter!

Antar du menar frågan till oss som har barn? Typ andas, njuter av tystnaden, slappnar av i sinnet. Det är så skönt att inte konstant höra skrik och gråt, bryta upp bråk, vaka och vara konstant på sin vakt. Gör egentligen inget speciellt, men när Corona är över kanske jag kommer börja gå mer på stan och fika typ.

Ja lite både och faktiskt. Även till de som inte jar barn. Jag är nybliven mamma och min man tycker att jag borde göra något mer än att bara ”göra ingenting” och att det inte riktigt är egentid. För mig är det egentid, att liksom bada få sitta på fåtöljen och titta youtube eller spela subway surf.

Är därför lite intresserad av hur det är för andra när de har egentid.

Tack för ditt svar. 🙂

Äsch, sånt är ju jättemysigt och avkopplande. Har inte barn så väldigt mycket av min fritid är egentid.. ? Brukar slösurfa, spela mobilspel, läsa, titta på serier, ta ett bad, fixa naglarna och måla nagellack, m.m. Skulle vilja måla eller nåt men kommer mig inte för riktigt.

Om din man tycker du borde ”göra något av” din egentid (bläk på en sån kommentar, ställa krav på din egentid liksom? Troligt att han också tycker din egentid ska användas till nåt som gynnar honom, träning, husarbete eller nåt projekt) betyder det att han antagligen har tid att bajsa och duscha ifred, slösurfa, sitta i soffan etc utan att använda av sin ”egentid” till det.

Samma här, andas, lyssnar på tystnaden, vilar från ljudnivån som 3 barn skapar. Antigen hemma, när mannen är iväg med barnen, då målar jag, läser, håller på med bullet journal. Min viktigaste egentid är styrketräning, 3 pass I veckan innan jobbet. Känner mig alltid så energifylld efter.

Brukar läsa manga, webtoons, eller programmera. Som student är egentid fritid utan kommande deadlines 🙂

Får jag sitta på ett café med vacker utsikt, en kopp kaffe och bara tänka, då har jag optimal egentid.

Går på toa, diskar, tvättar. Ser på netflix. Dricker kaffe. Läser eller lyssnar på bok.

Onanerar skiten ur mig.

Att inte behöva stress bajsa, sitta med mobilen/ tidningen på toaletten. Ta en lång dusch, raka benen, köra inpackning.

viktigt det där med att raka benen. Då tar man verkligen hand om sig och njuter av sin egentid.

Patriarkala strukturer och intensiv marknadsföring har gjort så jag mår lite bättre när jag rakar benen, gör så jag känner mig lite fräschare efter framfall och tjugo kg övervikt efter graviditet/förlossning, Sen att jag har ofta bebisspya på mig hjälper inte direkt. Önskar att jag inte behövde raka benen för att känna mig kvinnlig och fräsch. Önskar att jag tyckte det inte var viktigt. Sen tar man inte hand om sig när man rakar benen tvärt om bakterier trivs allra bäst då.

exakt
patriarkatetgoalz

Kära medsimmare (som i The sims),
Hur hårt tror ni att man måste hålla på åldersgränsen på 12 år?
Jag har en nioåring som så gärna vill spela samma spel som mig och vill att jag lär henne. Är åldersgränsen satt enligt amerikansk kultur eller enligt svensk?
Vill gärna introducera hen till samma spel som mig, men vill inte fel.

Obs. Stödjer såklart Maxis syn på världen, bortsett från Star Wars-delen som är en styggelse.

Jag började spela sims när jag var 9. Dock var det 2001 och the sims var inte vad det är idag. Men jag tycker du ska introducera det lite smått, men kanske se till att det inte går till överdrift och hålla en rimlig tid på hur mycket hon får spela om dagen/i veckan.

Vi var 9 när vi började spela. Om du spelar vet du ju själv vad man kan göra i det spelet så det beror ju helt på vad du tycker är okej skulle jag säga 🙂 Personligen skulle jag inte ha något problem med det tror jag. Förutom att jag nog skulle tröttna på att sitta med (tänker att man säkert vill visa hur det funkar i början) eftersom barnen lär sitta och välja kläder och frisyrer i 4h timmar eller något med tanke på hur många outfitalternativ det finns i nya Sims jämfört med det första spelet ?

Aldrig spelat sims gediget, men det var väl lite under täcket vilket kanske mer är genant egentligen. Tydligen kan det förekomma våld men det har jag aldrig sett.

Förstår inte hur en toaletten bara kunde trilla i bitar.. Det och att grannen pallade pengar från mitt pengaträd.

Menar du att hon vill spela Sims? För i så fall tror jag åldersgränsen mest är satt för att det kan vara för ”svårt” för mindre barn. Om det är något våldsamt spel så kanske det är värt att tänka igenom det några varv till. Jag och mina kompisar spelade sims innan vi var 12. Tror det är viktigare att man tar ett individuellt beslut som förälder, än att titta på en åldersgräns som är bestämd av några helt utomstående och som ska vara ”generell” för alla i hela världen. Barn är ju olika och olika mogna.

Kom på att det kan vara bra att se över inställningarna för åldrandet om du tror det kan vara hårt för ditt barn att se simen dö. I sims 1 kunde man bara dö av diverse olyckor, som elchocker, brand eller svält. En skillnad som eventuellt kan vara viktig. Tror det ska gå att både stänga av åldrandet och justera antal dagar i varje livsstadie.

Haha och jag som dödade mina med flit när jag tröttnade på dem…

Haha, ja, tror vi alla gjort det ? men då var det med flit snarare än oväntat, tror det finns en skillnad i det. Minns att det hände att min sim (som jag inte kände mig klar med) fick för sig att reparera någon trasig tv och dog ändå, och då laddade jag om spelet för jag ville inte att den skulle dö. Tror jag fick en liten klump i magen när det hände men inget stort. Tänker dock att alla barn är olika ?

Hahaha iofs. Minns min absolut första familj jag gjorde, ena föräldern dog av nån anledning och jag skämdes så mycket att jag stängde av? ville typ inte berätta för mina föräldrar hur spelet gick när de frågade, ännu mindre för mormor och morfar, det var de som gav mig det i julklapp. Sååå pinsamt för lilla 9åriga jag att simmen dog??‍♀️

Min 7 åriga son älskar the sims! Men han har aldrig spelat så långa stunder att han sett simmar dö och han är inte så snabb på att läsa så han förstår inte såå mycket. Tiden spenderas mest med att möblera hus och tillverka simmar och hundar. xD Min 3 åring älskar också att titta på. Låt din 9 åring spela. Kan inte tänka mig att något är opassande för min 7 åring förutom wohoo då han ännu inte frågat om sådant.

Jag spelar Sims 2 med mina barn (8 och 5). De tycker att det är roligt och jag har än så länge inte sett några problem med det. Håller annars hårt på åldersgränserna.

Så länge du inte har wicked whims, extreme violence, basemental drugs, wicked perversions osv installerat så är det nog rätt så lugnt ? Jag började spela sims 1 är det var typ nytt, då var jag 6-7 år gammal. Sims är ju ingenting jämfört med andra spel som finns. Hade inte låtit mina (ännu icke-existerande) barn spela call of duty, grand theft auto osv.

Kanske inte så konstigt att du typ ”prövar tanken” men FY vad jobbigt för kompisen och hans tjej!! ?

Fast det är ju han själv som uppenbart fortfarande gillar dig om han sagt så och fortfarande blir röd i ansiktet osv, alltså att det kanske sått ett frö hos dig då du inte ville ha han innan?

Jag bor i en tvåa på 56 kvadrat tillsammans med min sambo och dotter. Vi är jättesugna på ett barn till, men min fundering är då om det är möjligt att bo 4 stycken i en tvåa?

Rent regelmässigt går det men tänker mer på det praktiska. Vi har länge velat ha ett till barn men avvaktat då vi helst velat bo större. Vi hur nu via stockholmshem och det är svårt att byta. Att köpa är inte aktuellt i nuläget då vi bara har en fast inkomst då ena studerat.

Ja det är rimligt. Det fixar ni. ♡

För mig låter det bakvänt att bo i liten hyresrätt och bara ha en inkomst och då skaffa fler barn. Men jag känner ju inte er och har ingen insikt i ert liv.

du låter lite passivt aggressiv

Va? Det gör hen väl inte? Låter klok däremot.

Jasså, det var inte meningen. På vilket sätt, så att jag kan undvika det i fortsättningen?

”Men jag känner ju inte er och har ingen insikt i ert liv” ändå har du en åsikt och dessutom en negativ och dömande sådan.

Personen frågade ju om vår åsikt? Frågan var om det vad dumt att skaffa fler barn nu. Jag svarade vad jag tyckte, baserat på den lilla information som framgick i kommentaren. Negativ? Tja, kanske, om det endast var glada hejarop personen var ute efter. Men då var det ju lite knasigt att fråga, tycker jag. Dömande? Det vet jag inte om jag håller med om. Bedömande kanske, eftersom jag gjorde en bedömning av situationen.

Man kan säga sin åsikt utan att vara passivt aggressiv
Tex ”Jag tycker det är en dålig idé”

Fattar fortfarande inte hur kommentaren är passivt aggressiv, haha.

Håller med, låter tufft på flera plan.

Mina första år i livet (över tio år) bodde Vinci en tvåa på samma storlek. Mamma och pappa sov i bäddsoffa i vardagsrummet och vi barn hade sovrummet. Jag tror vi alla tyckte att det funkade.

Jag personligen hade väntat med fler barn tills jag hade stabil inkomst och den ekonomiska möjligheten att köpa större om det skulle kännas behövligt.

Låter extremt litet tycker jag men alla är ju olika.

Jag pallade inte mer än några månader på 56 kvadrat och vi är bara två vuxna. Men det är kanske beror på vad man är van vid.

Låter som att du kommer att sitta här om några år och säga att du vill skiljas, som tjejerna längre upp.

Fattar inte de som väntar på att ha allt innan de skaffar barn. Bättre att få barn ung och kunna leka med barnen tills de flyttar hemifrån än att vänta och vänta tills man har allt man ska ha. Ni hittar större så småningom. Bebisar kan ändå sova i samma säng som er i minst 3 år.

Min mamma var ung när hon fick mig.
Jag kan berätta från mitt perspektiv.
Eftersom min mamma var ung hade hon ingen högre utbildning, vilket gjorde att hon fick ta ett låglöneavjobb (vilket i sin tur innebar att hon jobbade mycket obekväma arbetstider). Mina föräldrar hade inte tiden att bygga upp en stark relation och mamma var för ung för att veta vilka röda flaggor hon skulle leta efter. Vilket resulterade i att mina föräldrar skilde sig innan jag började i mellanstadiet och jag fick bo varannan vecka med en ensam alkoholist och varannan vecka fick jag bo med ett ensamt psykfall.
Båda föräldrarna fick vända på varenda krona eftersom de båda stod utan utbildning och var ensamstående. Vilket betydde att jag inte kunde gå på några fritidsaktiviteter, den längsta semesterresan vi tog var till farmor och jag fick lära mig att leva på enbart gröt den sista veckan i månaden ibland.
Jag blev inte inpräntad att utbildning var viktigt och så länge jag fick godkänt i ämnena var föräldrarna glada. Fast om jag ska vara helt ärlig så ifrågasatte de inte några IG heller egentligen.
Eftersom uppväxten var som den var så kände jag mig tvungen att komma därifrån så fort som möjligt. Vilket resulterade i att jag flyttade hemifrån redan som 16 åring. Medan mina kompisar fortfarande bodde hemma kunde de spara precis allt de tjänade på extrajobb. Jag jobbade för att kunna betala hyra, mat och kläder och kunde inte spara ett öre till körkort, sabbatsår, kontantinsats osv.

Så på grund av att mina föräldrar fick mig när de var unga har jag fått jobba extremt mycket i motvind och det har tagit mig sjukt mycket längre tid att komma dit jag kommit nu jämfört med mina jämnåriga som vuxit upp med äldre föräldrar som fixat den där stadiga grunden innan de satte ett liv på jorden. Det blir väldigt mycket ringar på vattnet som man inte tänker på liksom.
Ja, jag vet att det inte ser ut så för alla, men det är mer regel än undantag att det ser ut såhär. De som det har gått svinbra för kallas för solskenshistorier och det gör det på grund av en anledning. Antingen har de haft riktigt mycket tur, eller så har de fått jobba onödigt mycket.

Fattar inte som inte väntar och knappt har något och ändå skaffar barn.

Vad tycker ni om det här:
”WHO rekommenderar att sjukvårdspersonal som löper hög risk för att bli smittade och smitta andra får vaccin först.
Anders Tegnell menar att det är en rimlig prioritering för många ANDRA länder, men att SVENSK vårdpersonal är VÄL SKYDADE.
– Det är inte är många länder som har det som Sverige, säger han.”

Då jag är Narkossköterksa så ger jag fan inget för tegnell längre. Tyvärr asså.

Man förstår varför han kallas doktor Tengele.

Det där var ingen snygg kommentar; rent bedrövlig!

Förstår inte varför Tegnell inte fått sparken. Så många av hans uttalanden har varit felaktiga och förödande.

Hatar Tegnell han är komplett galen

Eftersom vaccin inte skyddar mot att föra smitta vidare utan bara mot att bli sjuk själv så verkar det vara en rimlig prioritering. Särskilt med hänsyn till att sjukvårdspersonal verkar bete sig som folk mest, dvs går till jobbet när de är sjuka (överläkare på Sahlgrenska) och har trevliga personalfester mitt under pågående pandemi (hjärtintensiven i Växjös Halloweenfest som blev värsta smittospridaren……)

Antar att de kollar på vart den största smittspridningen har varit

T ex Norge och Finland har prioriterat sjukvårdspersonal i vaccinationer och personalen är minst lika skyddad som i Sverige. Sveriges corona”strategi” är helt galen.

Tengil, vår befriare har talat.
Välskyddade, på vilket sätt?
De som tror ett uns på honom efter det här året har inte mycket innanför pannbenet.

Vad tyckte ni om årets första avsnitt? Det var Ola Rapace dag. Förstår nu varför Charlotte Perelli har bantat och tränat så det senaste året, var säkert inför programmet. Tackar vet jag Läckberg, hon var som vanligt, äkta och naturlig tyckte jag.

Av Stjärnorna på slottet skulle jag ha skrivit också?.

Men va? Varför ens jämföra Läckberg med Charlotte? Det är inget fel eller konstigt med att vilja göra en livsstilsförändring, man är inte mindre ”äkta” än någon annan för det. Sen är ju Charlotte med i olika TV-program jämt och ständigt, tror verkligen inte att hon väljer att banta enbart för sin medverkan i Stjärnorna på slottet.

Det tror iaf jag, dessutom har det inte varit många andra jobb nu under Corona.

Jämt och ständigt?

Tycker du att hon är en person som håller sig undan offentligheten?

Förstår att tjejerna fallit som furor för Ola! ?

ful som stryk, precis som alla män

Du är så rolig LK! Alltid så snärtiga kommentarer! ???

Ful är han inte ( vilket han är medveten om) men han känns väldigt pubertal, leker matcho. Stuntet när han låtsades sparka på kamerakillen var så töntigt, daterat, klyschigt… inte kul någonstans

Cuckad på alla plan av Noomi. Så roligt!

I vår kommer jag ta min kandidatexamen och är så orolig att jag inte kommer få ett jobb. Har inte lyckats de tidigare somrarna med att få ett sommarjobb trots att jag har SÖKT massvis med jobb.

Känns som att det krävs kontakter för att det där första steget men jag har verkligen inga kontakter på det sättet. Nu letar jag efter extrajobb och sommarjobb men finns knappt något.

Har ni några tips? Får liksom en våg av ångest och stress när jag tänker på det och speciellt när kompisar vid plugget ändå har ett jobb och erfarenhet

Vilken bransch? Är väldigt olika.

Jag är redovisningsekonom och även jag hade svårt att hitta jobb innan min kandidatexamen och till och med när jag hade den. Fick knappt intervjuer. Däremot när jag gjorde min master upplevde jag det blev mycket lättare! Dock var ekonomin också bättre då.

Jag läser ekonomi! Skönt att höra att det var/är tufft för andra också. Tänkte ta en master i nationalekonomi men det är inte aktuellt förrän kandidaten är klar och jag vill som sagt ha någon form av erfarenhet i bagaget.
Vem skulle vilja anställa någon som har noll erfarenhet?

Hej! Jag är civilekonom och jobbar idag som managementkonsult. Hade inte heller kontakter. Tips: läs mastern, det gör stor skillnad mot att ”bara” ha en kandidat när du kommer ut på arbetsmarknaden. Engagera dig under studietiden då det ser bra ut på cv’t. Sista året av studierna valde jag att läsa en kurs över sommaren istället för att jobba, vilket kan vara en nödlösning. Försök att inte bli nedslagen, det ÄR svårt att få jobb!

Hej! Som svar på frågan vem skulle vilja anställa någon utan erfarenhet: jag jobbar på en ganska stor myndighet och vi anställer just ny nyexad ekonomiassistent utan arbetslivserfarenhet eftersom vi vill ha en hungrig person som är taggad på jobbet. Det kanske inte är ett drömjobb för den vi anställer på sikt, men min förhoppning är att vi får en person som vill visa framfötterna och som vill lära sig. Med det vill jag säga att det finns möjligheter även om du inte känner någon, särskilt om man som du (tänker på att du är sugen på en master) är ambitiös och har siktet inställt. Lycka till! 🙂

Har ni någon arbetsmarknadsgrupp på sektionen? Typ något sätt som skolan håller kontakt med företag?

Vi har ju en mässa där företag kommer och besöker och har monter osv. Men i och med corona blev det inte en mässa. Blev digitala event som föreläsningar. Gick på några men gav inget särskilt det heller.

Praktik tex under examensarbetet (om det finns möjlighet?). Jag gick juristprogrammet och då kunde vi ha 10 veckors uppsatspraktik + sen 10 veckors uppsatsskrivande. Praktiken var egentligen mer som obetalt jobb, men det gav mig möjligheten sen till mitt första riktiga jobb efter examen som jag inte hade fått annars.
Annat tips är att börja söka något lite mer okvalificerat jobb på ett bra företag/stor arbetsgivare så du får en fot in. Tex kundtjänst på bank, kreditbolag etc. då har du bra kännedom om bolaget sen när du söker ”riktiga”jobbet.

Tror inte det finns möjlighet till det på examensarbetet för kandidaten. Kanske för master.

Ja! Jag ska kolla en extra runda på sådana jobb och se om jag hittar något. Finns inte mycket jobb utlagda just nu men kollar regelbundet.

Snålspolande duschar ”för att spara vatten” är världens sämsta uppfinning!! Sparar ju knappast vatten när det tar flera minutrar att skölja ur allt jäkla balsam ur håret. En dusch som i vanliga fall hade tagit en kvart tar nu över en halvtimma. Jäkla slöseri på tid. Så, nu har jag fått klaga av mig dagens klagomål! Tack för mig 😀

raka av dig håret istället så ska du se att du sparar vatten

Och se ut som Annika Hirvonen? Nej tack!

Kollar på celebrity ex on the beach. Säsong 9(?)
Har endast sett en säsong för 100 år sedan. Har kollat pH några säsonger.
Nu är det avsnittet när Sara kommer in.
Förstår inte hur man kan vara så elak?
Ville bara skriva det ?

För att göra ”bra tv” tror jag…

En fundering gällande att efterlysa sällskap på sociala medier. Relativt ofta ser jag (ofta på Facebook) inlägg i stil med – Någon som vill hänga med på en promenad/middag/skidtur.. osv?
Är det någon här som brukar skriva sådana efterlysningar? Tänker mest vad man hoppas svaret ska bli? Jag skulle vara livrädd att någon random vän (typ gammal granne, kollega) skulle vara aspepp och höra av sig, kanske en person jag inte alls vill hänga med?
Eller kan dessa personer som skriver efterlysningar tänka sig att hänga med precis alla sina Facebook-vänner!?

Känner lika, vill inte riskera att nån jag inte orkar med längre stunder hör av sig ?

Gjorde en gång, frågade vem som ville hänga med på konsert- det blev en jättetrevlig kväll med en granne jag inte umgåtts med tidigare. Tag chansen!

Här är svaret till alla som undrar ”hur man hittar vänner i vuxen ålder???”

Pernilla Wahlgren fortsätter träffa folk utanför sitt hushåll, nu i Åre 🙂 medan hon i podden säger att hon följer alla resteiktioner.. Yeah right

Som våra politiska ledare/hycklare då.

Problemet är inte att Eliasson åkte till Kanarieöarna. Problemet är att han kommer tillbaka till Sverige.

Greta ger honom svar på tal:

https://twitter.com/GretaThunberg/status/1345446750681763843

Eliasson gör en Löwengripare:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pAdKeW/har-lamnar-eliasson-arlanda-bakvagen-efter-julresan

Varför känns det som att Kenzas nedläggning av Ivyreval hamnat under radarn? Eller har jag missar diskussionen om det? Ingenting från media heller… hon skrev det på sin story i förrgår inbäddad i ett inlägg om året som gått samt i princip meningen innan att en släkting/familjemedlem fått cancer..

Jag tror att hon skäms. Kanske bäst att släppa det, lite fult att gotta sig i andras misslyckanden.

Jag tror dock inte att det handlar om att gotta sig i andras misslyckanden utan att man är nyfiken på vad som har hänt och vad som gjorde att de gick i konkurs.

Jag Menar inte att ingen gottar sig för visst har du en poäng i att det finns människor som gottar sig i andra misslyckanden men jag tror inte att det gäller alla.

Jag hade gärna velat veta mer om just detta för att av ren nyfikenhet vore det intressant att läsa hur ”nedgången” gick till och hanterades. annars läser man bara om hur allt är tipp topp och allt går på räls för influencers och solen skiner och kaffet smakar bäst och outfiten är den bästa någonsin…

Precis. Tror det kan vara väldigt nyttigt att få läsa om misslyckande också. Det är inte en dans på rosor att vara egenföretagare, inte ens om man börjar med hundratusentals följare.

Jag var mest förvånad att det kändes som jag var den enda personen som orkade läsa hela långa texten på hennes story och därför har alla andra missat det då det inte diskuterats alls. Samt att när man gick in på hemsidan kunde man fortfarande handla kläder och där stod ingenting om det.

Menar inte att du gottar dig utan alla de som gnider händerna i längtan efter någon att håna.

Jobbigt att hon tatuerade in företagsnamnet bara ?

Hej, är det någon som är äggdonator här? För/nackdelar?

Nope, jag kan inte donera ägg eftersom de är värdelösa.
Men fördelen med äggdonation är att man får hjälpa sådana som mig, som inte kan få barn naturligt.
Nackdelarna är att det är en ganska jobbig process. Först tar man medicin för att komma in i klimakteriet, sedan tar man annan medicin (sprutorna) för att stimulera ”äggodlandet”. Och man måste pricka rätt för det finns en stor risk att man blir både under och överstimulerad. När det händer får man inte ut några ägg och man måste börja om hela processen nästa månad.
Själva uttaget av äggen ska vara väldigt enkelt jämfört med hur påfrestande för kroppen de här medicinerna är.

För att komma in i klimakteriet?

Ja, under en kort period är man inne i ett sorts kemiskt framtvingat klimakterium. Vilket innebär att man får vallningar och alla de andra kroppsliga besvär som man vanligtvis får.

Jag har donerat ägg! Lååång process var det, drygt ett år från inskickad ansökan till uttagna ägg. Många besök på sjukhuset för förberedande prover, kuratorsamtal, läkarundersökningar etc. Om du inte bor nära sjukhuset där det utförs blir det en hel del resande fram å tillbaka under lång tid. När du blivit godkänd blir du instruerad i hur du injicerar hormoner med spruta i magen på dig själv, så gäller att du är okej med stick och att sticka dig själv. Fördelar var väl pengarna och att känna att man hjälper till. Nackdelar är alla sticken, att de flesta inte mår särskilt bra av hormonerna (kände mig jättestor och tung), jag har även fått acne efter behandlingen vilket en del andra också verkar uppleva. Själva ingreppet gjorde lite ont och jag fick ligga inne på avdelningen en dag fullproppad med morfin.

Ni som är utbildande socialpedagoger vad har nu för jobb?

Skäms. Dan Eliasson. Skäms.
Nödvändig resa! Verkligen? Vi är många som följer direktiven att inte träffas trots att det ofta är…nödvändigt.
Fy skäms på dig, Dan Eliasson.

Lipödem? Eller bara sladdrig?
Hej jag har sedan tonåren haft extremt mycket celluliter och oproportionerlig kropp där benen varit 2-3 storlekar större än överkroppen.
Har halv lidit för detta dock egentligen inte extremt. Mest haft infall där jag tyckt det varit så orättvist. För att i nästa stund glömma bort det. Dock har jag aldrig kort kort och badar helst inte med kompisar ( främlingar är dock ok)
Men till min fråga!? Är det fler än jag som upplever att de har så extremt sladdrigt fett runt lår? Spelar ingen roll om jag tränar är supersmal eller jättetjock med 20kg övervikt. Fettet känns löst som vatten runt en kärna av muskler som gömmer sig under.
Är detta lipödem? Har läst på och jag har inga smärtor eller känner svullnad. Bara känns som om jag har ett par jättelösa cykelbyxor av fett runt lår och rumpan??
Är det ett problem? Nja.. Såklart det inte är så vackert med har börjat acceptera att jag inte kan vara perfekt överallt skämt åsido ?

Läsa kommentarer ÖS..

Om jag skriver ett inlägg/kommentar här på ÖS så hamnar ju det längst ner på sidan, därefter vill jag kanske se om det svaras i tråden på mitt inlägg eller där jag kommenterat. Men i och med att senaste hamnar längst ner så behöver jag alltså scrolla igenom ~ 600 kommentarer för att komma längst ner? Eller är det nått jag inte fattar?
Använder enbart min mobil.

Sök på ditt namn om du vill läsa svaren.

Har typ skrivit en kommentar om det tio gånger och flera andra med, att man önskar en knapp som skjuter ner en på sidan, men tror Camilla ignorerar det?

Är det ens möjligt att köpa en villa nuförtiden i en mellanstort stad med detta prisutveckling???

Ja, men det kräver målmedvetenhet och uthållighet.

Nej tyvärr, det är slut med det nu. Alla får bo där de bor.

Jag är gift och trygg, glad och älskar min man. Men jag kan bli så avundsjuk på folk som är nykära och har stormande passion. Jag får lite panik över att jag inte kommer att få uppleva detta igen i hela mitt liv. Det känns som om det skulle kunna räcka med en internet-flirt, en ny bekantskap som är spännande, inget sex eller ens träffas. Är det att gå över gränsen?

Internetflirt? Ja, det tycker jag.

Fast man kan få uppleva det igen med sin egen man. Sådant kommer och går och beror till viss del på hur mycket tid man har och om får uppleva nya saker med varandra,

Hur skulle det kännas om rollerna var ombytta? Där har du svaret.

Någon som vet om Angelica Blick och hennes fästman André har gjort slut? Börjat märka en helt annan sida av henne senaste veckorna och att han inte synts till på väldigt länge.

För tre dagar sedan la hon ut ett instagraminlägg med flera bilder varav han är taggad i en av dem så tror inget har hänt

Jag behöver ventilera en sak som hände mig för drygt två år sedan.
Hade sex första gången efter förlisningen med min man. Hade inte skaffat något preventivmedel ännu så bad min man flera gånger att inte komma i mig. Han kom i mig i alla fall för att han enligt honom glömde.
Var så ledsen efteråt minns jag. Behövde ta dagen efter piller då jag ammade och var tvungen att ge ersättning en hel dag och pumpa ut mjölken.

Har inte berättat det här för någon, någonsin. Men det dyker upp i min hjärna ibland och jag mår mer och mer dåligt ju mer jag tänker på det.

❤️

Korkat av din man men gravid kan man bli även om mannen kommer utanför. Du hade således ändå blivit tvungen att ta dagen efter-piller. Vad är ditt problem? Två år sedan!!!

Ber om ursäkt om du blev stött av min trådstart. Ville bara ventilera då jag tänkt på det oftare på senare tid.

Män är så jävla vidriga. Din man glömde givetvis inte, han sket helt enkelt i det.
Fattar att du är ledsen. Mitt enda råd: dumpa honom.

Sorry om detta blir rörigt men kan inte sova… har haft känslor för min kollega i snart ett år och några dagar före nyårs så hamnade vi i säng (vi jobbar nära tillsammans varje dag så han är typ den enda jag träffar). Känns dock som att jag inte ”gjorde bra ifrån mig” i sängen, är jätteledsen nu för känns som att jg sumpat min enda chans. Vet inte vad jag vill få ut av att skriva här menmen :((

Tror inte han väljer bort dig efter ETT enda ligg om han gillar dig precis som du gillar honom. Han förstår nog att du kanske var nervös, onykter eller så tänker han bara på sin egna prestation. Låt inte hjärnspökena äta upp dig ❤️

Man är två om det. Så är inte sexet bra så har man väl inte klickat tillräckligt. Tycker det blir fel att säga att en är dålig när det är ett samspel. Så tänk inte så, det är inte upp till dig att prestera och behaga den andre. Hade du själv skönt? Vad gjorde han som var så bra som du var dålig på?

Viktigt och bra skrivet. Är inte ts men absolut har jag varit i samma situation, mer än en gång vilket därför nu gör att jag är lite rädd för att ligga med min tinderflirt och ännu mera rädd för att ligga med killen jag är ”kär” i om det någonsin skulle komma dit. (Ja det är olika personer)

Fan att jag missade öppet spår ikväll. Skriver ändå nu så kanske någon kan svara men lär göra ett nytt försök i tid till nästa öppet spår. Jag skulle vilja höra lite från er som jobbar i vården just nu, i mitt fall äldrevården men andra verksamheter kan nog också svara och ha tankar kring detta.

Frågan riktar sig främst till vårdpersonal och chefer inom vården.
På mitt jobb har vi 10 avdelningar varav en avdelning med drygt hälften av de boende covid19-smittade. Om jag jobbat på en covid-avdelning, bör jag dagen eller dagarna efter kunna vara på en icke covidsmittad avdelning? Inte bara en engångsföreteelse utan att det sker med jämna mellanrum. Jag förstår att svaret är att det bör undvikas – men om det inte går för verksamheten då pga bemanningsproblem med många personal sjuka? Alla hygienrutiner samt skyddsutrustning används självklart korrekt, inte enbart hos de med bekräftad covid19 utan hos alla som bor på den avdelningen där det förekommer bekräftad covid 19? Vad säger ni undersköterskor, sjuksköterskor chefer och andra om detta?

Jesus vad lång tiden känns när man väntar på nästa öppet spår……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………