Viktigt inlägg av Sara Songbird

306 kommentarer

Orkar inte med ännu en tjockaktivist… Alla uttjatade floskler de häver ur sig måste tydligen tas emot som ”viktigt”, ”klokt”, ”starkt” osv. Stunning and brave. I samma veva tar de sig rätten att klaga på alla företag och alla som inte är precis som de själva. Tror att de är förtryckta och att de kämpar för något. Stackars små rika flickor.

Det är bara efterfrågan som avgör hur kläder säljs inte direkt diskriminering, dessutom vill dem
Nästan vara offer? Sätter sig i en offerposition och vill ha applåder, samma som att dem vill ta all plats kring kroppspositviter jag som överviktig håller med om att vi feta kanske ska ta mer plats men att totalt kvadda ider som kissies har ? Är det verkligen fair? Hon och liknande konton visar att även snyggare kroppar kan se sämre ut handlar inte bara om att dem ser fetare ut utan bara ”osmickrande” rent generellt argumentet att man alltid ser ut så hjälper inte. Jag har blivit hjälpt av att veta att folk ser olika ut beroende på vinkel! Ja jag visste typ inte det. Glad att även normsnygga inte bara kan säcka ihop sig utan måste tänka till för att få den där läckra bilden

Ja, den där Sara är extremt jobbig. Enormt följarantal dock? Är det så intressant?

Extremt jobbig? Ja det får ju stå för dig. Tycker hon är en av de absolut vettigaste bland influencers, en av få som verkar ta det här med covid på väldigt stort allvar bland annat.

Troligtvis pga att hon är i riskgrupp för att hon är överviktig.

Men tönt!

Ja den där kommentaren säger verkligen en del om det här kommentarsfältet.

Riskgrupp? Det är man när man har BMI 40. Enligt Agnes Wold ska man lägga på mellan 5-10 år på sin ålder om man är överviktig. Är man 30 blir risken som att man är 35-40 år. Är man 60 så är risken samma som för en 65-70 åring, så risken är inte så stor om man är ung och överviktig.

Agnes Wold jobbar med klinisk bakteriologi. Jag är så trött på att hon ska uttala sig som tvärsäker expert på allt från barnuppfostran till dietetiska råd.

Men det är lite jobbigt med folk som bara tjatar om vikt hela tiden. Släpp sånt. Hitta en hobby.

Håller med.

Dessutom en avklädd bild, trodde det va bannlyst på denna blogg då det här anses sexistiskt

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Blir lite trött på argumentet att man mådde så mycket sämre som smalare, ja det kan vara sant men kan lika gärna vara så att man faktiskt mådde bättre och att man mår sämre av sin övervikt. Förstår Sara försöker visa att det kan vara på det sättet och inte alltid är svart eller vitt, men jag är själv överviktig och mådde absolut bättre som 20 kg mindre. Jag tror det är svårt att komma ifrån att rent generellt mår du bättre om du är inom normalområder för bmi, förstår inte ens varför det är så himla hemskt att säga? Känns som man ska bli slängd under en buss för man sagt så (får se om denna kommentaren ens kommer fram, allt verkar hårt modererat!? ) får knappt fram kommentarer.

Tycker det skulle vara en bättre balans i denna blogg så att både kvinnor och män lyfts fram,
att det inte alltid är kvinnor som är offer för nåt verkligt problem eller påhittat.
Nu är det så att kvinnor genom denna blogg oftast blir problemet och inte en del av lösningen.
Bort med feminism, bort med könstänkandet med kvinnor i fokus och mindre antal bilder på
Selma så man slipper vara rädd att möta en dito på vägen till utlämningsstället för paket.

Va vadå mindre bilder på Selma. Jag och fler här är djurvänner och gillar se bilder på henne. ❤

??‍♀️

Bort med dig snarare, gubbe.

Härligt med lite sexism så där bara

Sigyn har nog inte kommit så långt i sin analys som att jämföra antal manliga och kvinnliga influensers.

Jag är med dig✊ fler killar! Det blir spännande

Trodde du menade Selma Lagerlöf och blev m y c k e t konfunderad. ?

Håller med om att ämnet behöver uppmärksammas dvs koppling fysisk och mental hälsa. Men vi behöver samtidigt uppmärksamma och belysa folkhälsoproblemet som övervikt medför. Innan alla ev påhopp, så jag vet att smal = frisk men all forskning visar ändå på att övervikt innebär ökad risk för fysisk ohälsa och sjukdomar.

Ja det är bra för kroppen och inte bära mycket övervikt. Men för det får man inte kritisera dom som är överviktiga. Det kan leda till.ätstörningar.

Men de är ju redan ätstörda. Jag är en av dem. Klart som fan att jag äter och dricker fel.

Eller så kan det bero på olika ämnesomsättningssjukdomar…

I de allra flesta fall – nej.

Det är ytterst sällan det handlar om ämnesomsättningsrubbning. Och det ska i så fall behandlas och läkemedel skrivs ut på recept.

Så nej, världens tunnaste ursäkt för övervikt.

Även om man har en diagnostiserad ämnesomsättningssjukdom och får medicin för det, så innebär det inte att man automatiskt går ner i vikt.
Läs på lite mer innan du yttrar lögner.
Läs tex på om hypotyreos och behandling med levaxin så ska du se att du lär dig lite och slutar vara så snar att döma överviktiga och säga att dom har ”världens tunnaste ursäkt för övervikt”!

Hmm, har själv hypotereos.
Och visst det gör det svårare att gå ner i vikt, men det innebär bara att man måste ha bättre koll på kosten och ha rutiner. Vilket dessutom hjälper till att förbättra sköldkörtelproblematik.
Sen visst, alla är olika, men nej, det går ypperligt bra att gå ner i vikt med sköldkörtelrubbningar

Även jag har hypotyreos, min sköldkörtel producerar bara på 20 procent. Jag är smal och har aldrig haft svårt att gå ner i vikt. Jag äter bra och rör på mig!

Så du menar du blir bättre på att höra nedsättande ord??!

Vad är nedsättande med att ta upp riskerna med övervikt? Och så jävla oroliga kan ni ju inte vara eftersom det går utmärkt att kommentera negativt om allt på smala tjejer.

Frågan är väl bara varför man känner behovet av att ta upp det med en tjock person? Som kroppsaktivister brukar säga; Alla vet att det är dåligt att vara tjock. Ingen vill heller vara tjock i ett tjockhatande samhälle så garanterat vet en tjock person redan att allt du kommer säga.

Det kan ju rimligen inte leda till ätstörningar. De har ju redan en ätstörning. De äter för dåligt och för mycket.

Men visst, det kan kanske leda till en annan ätstörning.

Att ha för mycket pekpinnar och negativitet runt sig gällande ens hälsa kan trigga ångest. Många överviktiga äter för att dämpa ångest, så det är mycket bättre att inte hela tiden hålla på att kommentera människors kroppar och att övervikt är farligt. Alla feta människor vet redan det. De behöver mer kärlek och uppmuntran än de behöver tillsägelser eller så kallade upplysningar. Det som ni tror ska hjälpa kan istället göra ätstörningen värre.

Nej jag skulle säga att det de behöver är att ta professionell hjälp för sin ångest som i sig leder till bättre vanor kring mat. Kärlek och uppmuntran visst men riktiga förändringar är ofta obekväma om de är effektiva. KBT, börja träna, dra ner på matkonsumtionen osv….

Vad säger att de inte gör något av det? Vad vet du om folk tar hjälp för sin ångest? De flesta som går KBT har dessutom fortfarande sin ångestproblematik kvar efter behandlingen.

Håller med.
Jag är överviktig nu, väger nästan 100kg men jag ser rätt normal ut i folks ögon. Ingen skulle gissa på ens 80kg.
De tycker att jag ser frisk och stark ut.

Om de bara visste hur dåligt min kropp mår. Trots att jag får i mig allt min kropp behöver så får den, utöver det, i sig för mycket av en del. Det tål den inte.
Ingen kropp tål för mycket av det mesta, ingen kropp mår bra av fel mat. Vi blir kanske inte sjuka av övervikten men vi blir lättare sjuka i annat för att kroppen försvagats av överflödigt fett.

Ingen övervikt är bra, hur man än hävdar att man mår fysiskt så är man mer utsatt. Se bara på en av riskgrupperna för covid, överviktiga!
Övervikt påverkar lungkapaciteten.

Jag är så less på att höra att en överviktig kropp kan vara hälsosam. För det är fel. Jag tycker absolut man har rätt att trivas med och älska sin kropp.
Men älskar du något så tar du hand om det, alltså, ta hand om din kropp.

(Jag hatar min själv och har ätstörningar, så därför misshandlar jag min kropp med hetsätning och bantning. Skulle aldrig hävda att min kropp mår bra när jag väger nästan 100kg)

Ett tips till dig: spana in David Haroun på insta. Han har hjälpt så otroligt mycket vad gäller inställning till kost, träning, kroppen och vad gäller ”bantning”.

Jag lovar dig. Följ, lyssna, kolla. Det kommer förändra ditt liv.

❤

Det märks på ditt resonemang att du har en ätstörning och hatar din överviktiga kropp och även andras överviktiga kroppar.
-Kroppen försvagas inte av överflödigt fett!
-Man kan visst vara överviktiga och vara hälsosam!
-Du skriver att övervikt är en riskfaktor vid covid och delvis är det så, men varför trycka ner det i halsen på folk som du gör. Säger du samma till äldre som tillhör riskgrupp pga ålder att ni borde inte blivit gamla för nu är ni i riskgrupp.
Säger du till dom med diabetes typ 1 och 2 att skylla er själva för att ni tillhör riskgrupp. Ni borde inte blivit sjuka.
Även om du blir smal så kommer inte du att vara hälsosam så länge du går omkring och mår som du gör över din kropp och din ångest över den kommer inte bara huxflux försvinna om du blir smal.
Hälsa är så enormt mycket mer än en siffra på vågen.
Satsa hellre på ditt psykiska välmående skulle jag säga. Det är mycket farligare att må psykiskt dåligt för det kan leda till bla självmordstankar.
Så försök måna om ditt inre och släpp fokuset på din vikt och på att hata din kropp.
Det är inget fel den som den ser ut.

?

Du kan ju inte göra nåt åt att du blir äldre, men jo, det är väl allt dom äldre hör att dom just är i riskgrupp? Varför skulle dom ta illa upp? Det bara är så av en anledning. På samma sätt som för överviktiga och övervikt går att göra nåt åt. Sluta låta skammen om att vara överviktig få folk att inte inse sina problem.

Behandlar du alkoholister som du behandlar överviktiga? ”det är samhället det är fel på”?

Stämmer inte helt pga framför allt visceralt fett är skadligt då fett har en lipotoxisk verkan. I studier visas att för individer med samma mängd lipider och kolesterol i blodet men olika vikter (överviktig vs normalviktig) så har den överviktiga ändå 50% ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. Diabetes typ 2 är en konsekvens av genetisk predisposition och ohälsosamma levnadsvanor. Det kan alltså gå att förebygga (till viss del)!

Så otroligt starkt och bra skrivet! Grymma du som har den sunda insikten!<3 Är så trött på alla dessa kroppsaktivister som hävdar att de mår såååå bra och är hälsosamma när de bär på x antal kg i övervikt. Ingen mår bra av det. Du utsätter din älskade kropp för så mycket risker. Ja hon kanske mådde mycket sämre PSYKISKT på de första bilderna. Men FYSISKT mår hennes kropp långt ifrån bra som hon ser ut nu oavsett vad hon säger. Äter man nyttigt och balanserat så kommer kroppen alltid att sträva efter sitt "normala" tillstånd. Trött på alla överviktiga som hävdar att de äter sunt och tar hand om sina kroppar. NEJ det gör ni INTE! Är otroligt stolt över sig trots att jag inte känner dig. Men få är så klarsynta som du är. Du kommer greja det här!<3

Många överviktiga, jag är ett exempel kämpar också med allt för att gå ner men lyckas inte. Jag gör allt och numer än många men står still.

Ta hjälp, du ska gå ner om du gör på rätt sätt du kanske äter för mycket – om du inte har ngt allvarligt fel på omsättning

Här är jag och är motsatsen. Hela mitt liv så har jag tränat. Ätit rätt och bra kost. Tvingat i mig mat för att jag tyckt att det är tråkigt med mat. Krävande att äta. Haft en dålig relation till mat. Ingen ätstörning. Bara tyckt att det är ett nödvändigt behov. Mått dåligt och blev sjuk ofta.

Nu när jag träffa en människa som visade mig matens värld och jag är en helt ny människa. Älskar mat och äter lite för mycket. Slutade träna för olika anledningar och har gått upp i vikt. Har inte varit sjuk en dag sen dess och min kropp är mer harmonisk än någonsin.

Nu älskar jag mat och ser glädjen i mat. Så mina extra kilon gör mig inget. För jag mår så mycket bättre än innan!

Behöver vi verkligen det? Det göra heeela tiden! Random folk på internet måste inte sitta och tjata om det.

Då borde Bloggbevakning börja med att inte lägga ut dessa tröttsamma inlägg som skapar samma gamla trötta debatt på repeat. Och tjockis-influencers kan sluta lägga upp sina ”fet och lycklig-inlägg” som alla ändå vet är en lögn.
Om de fick välja mellan att vakna smala eller överviktiga imorgon så skulle varenda en av dem välja smal.

Som överviktig vet man redan det. På samma sätt som en sjukligt underviktig person vet att det är skadligt. Att dömas för sin vikt vare sig den är över eller underviktig leder dock inte till något bra. Det enda det kan leda till är isolering vilket inte hjälper i något av fallen. Jag har genom livet varit både överviktig och underviktig. Som överviktig (som JAG upplevde som mest socialt jobbigt) ledde sådana upplysningar bara till att jag ville gömma mig hemma, vilket i sin tur ledde till ökad övervikt eftersom jag inte rörde på mig.

Att dömas för sin vikt bör upphöra omgående. Men det är inte samma sak som att arbeta med ohälsa kopplat till övervikt. Inte heller kroppspositivism, alla älska sin kropp oavsett och alla ska synas. Men ohälsa är ohälsa.

Tycker det är konstigt av privatpersoner att påpeka hur folk bör göra med sin kropp, på samma sätt som att det är konstigt att ge tips om nikotinplåster till rökare om rökaren inte själv suckat om att det är svårt att sluta och den har provat ”allt”. Då är det normalt att komma med tips.

Men att staten informerar om att det är farligt, via reklam etc är ju superviktigt. Alla får skada sin kropp men även om infon finns och man vet att det är skadligt tåls det ändå att upprepas. Tycker nästan att staten borde införa en liknande reklam för skräpmat som dom har med alkohol med IQ.

Jag menar absolut inget illa (är själv överviktig), men hur menar folk att deras kropp ”inte funkar som andras”? Att de ”inte är överviktiga pga äter för mycket”?

Vad skulle annars göra att man är tjock?

Det är som dr now säger from 600 ib life the scale doesnt lie 🙂 det handlar helt enkelt om kalorier in och ut inget annat. Om dem inte har något extremt fel på sin kaloriomsättning vilket jag tror väldigt få har .

Nu kommer säkert kommentarer om att fetma kan bero på cirka en miljard andra anledningar än för många kalorier in. Kan säkert vara sant. För typ en halv promille av alla med övervikt.

Du kan bli tjock av mediciner tex.

HAHAHAHAHAHAHSHSHSHA

Varför skrattar du? Det är väl inte så ovanligt att du aldrig hört talas om det?

Du har aldrig ätit kortison hör jag

Jag känner flera som svällt upp av kortison, men ingen av de överviktiga jag känner är tjocka pga kortison.
Det är skillnad på att bli svullen av medicin och att vara överviktig pga fetma.

Man måste börja med att skilja på de två innan man ger sig in i diskussionen.

Nja, om du tar tillräckligt höga doser och under en längre tid så får de flesta tex också bukfett förutom sina hamsterkinder pga sitt intag av kortison.

Men detta är ändå en mycket liten del av alla överviktiga.

Ja, instämmer.

Men det var inte det som 18:34 sade. Hen sade att man bara sväller upp av vätska från kortison och inte lägger på sig fett och detta stämmer helt enkelt inte.

Bygg mig inte fler halmgubbar mer nu tack. Blir så kontraproduktivt samt långdraget.

Lilla gubben, det är du som är kontraproduktiv.

Amen to that!

Naw, fick du inte mobba tjocka ifred. Kom dumma trh och störde dig.?

Har du fortfarande inte fattat att hmm inte är en man?

Hm är en man som gärna vill få andra att tro att det är tvärtom. Oklart varför.

Jag har gått upp över 20 kg pga antidepressiva och p-piller och har jätte svårt att gå ner i vikt. Så jo man kan gå upp av läkemedel
Läs på ….

Ja, äter du 20 kilo piller blir det ju så. Men igen, kalorier in och kalorier ut. Gäller alla.

Erika, det är jättesvårt att gå ner i vikt. Du är inte speciell där.

Börja räkna kalorier så ska du se att du går ner. Det kräver lite jobb men det är inte ”jättesvårt”.

Dutti du är på att googla fram vederlagda fakta.

Stämmer delvis. Du ”omfördelar” fettet så det lägger sig på bålen, ansiktet och nacken. Ligger du däremot på kcalbalans eller kcalunderskott lägger du inte på dig något extra fett. Jag har själv varit tvungen att gå på stora doser kortison under längre perioder och har lärt mig att det bara är en dålig ursäkt att man lägger på sig massor av fett. Du lägger på dig mycket extra vätska (som försvinner vid avslutad kur) och fettet omfördelas. Däremot blir man helt sjukt hungrig och det är nog en större anledning till att många blir tjocka av kortison, men då handlar det bara om dålig karaktär ☺️ I början la jag också på mig en del fett men det var för att jag åt efter varje hungersignal kroppen skickade ut, men lärde mig med åren att hålla koll på mitt intag och då var det inga problem att komma tillbaka efter avslutad kur ☺️

Buken* sorry, var rött när jag skrev tydligen ?

Vad fan vet du om det?

Svär inte

Alltså såna här svar. Kom med argument mot att man blir tjock av medicin då, istället för det här totalt onödiga, intetsägande och löjliga svar. Herregud, går du i 7an på högstadiet fortfarande?

Hur svårt kan det vara att se att jag skrattar åt de två kommentarerna under varandra, den första som förutspår den andra på pricken? Varför antar du att jag skrattar av illvilja snarare än kommentarsfältets förutsägbara dynamik? Gillar du ofta att fultolka andra?

Har en kompis som äter för psyket. Om du klarar mer än att skratta kolla in Fass och vad det står där för biverkningar. Så lär du dej något.

1 miljon svenskar går på SSRI (antidepressiva). Vanlig biverkning? Ökad aptit/viktuppgång.

Ja men då är det ju konsekvensen av ökat aptit om du följer din aptit. Alltså äter du för mkt, och blir tjock. Då är ju överätandet orsaken.

Men det är lättare sagt än gjort att gå emot sina naturliga instinkter. Att sova eller äta mindre än vad kroppen önskar är inte enkelt för man känner av det hela tiden. Varför tror du så många är överviktiga? För att det ÄR svårt för vissa att hålla en lägre vikt. Om man kunde välja genom att knäppa med fingrarna hade ingen varit överviktig eller fet.

Jag gick upp totalt från 50 till 80 på antidepressiva, delvis ökad aptit men framförallt vätska. Det största ökningen var första månaden, mitt ansikte förändrades, mina fötter blev bredare, jag fick spänna ut min klocka osv. Det gick väldigt fort och jag fick fruktansvärda bristningar som kliade hemskt mycket. När jag slutade med antidepp så försvann det mesta av sig självt lika snabbt som det kom.

något av det värsta var dels att jag inte kände igen mig spegeln och dels att jag blev bemött så annorlunda. Jag tränade väldigt mycket innan men slutade, dels för att jag bara gick upp i vikt och inte fattade varför och dels folk började bemöta mig annorlunda i Träningssammanhang så jag orkade inte gå dit länge. Det gällde för övrigt inte bara träningssammangang, jag blev bemött annorlunda nästan överallt. Det var hemskt.

Det börjar bli ganska många år sedan (Jag var 19 då) och jag väger 58 nu men det har satt djupa spår i mig, både bokstavligen i min kropp och i hur jag ser på min och andras vikt. Jag vill tro att jag har en större förståelse för hur överviktiga har det och blir bemötta nu, så att det förde något gott med sig.

Blev en del upprepningar där, ni får ursäkta.

Hur mår du nu? Knopp som kropp? ??

Mycket bättre, tack. Visade sig strax efter det där att jag hade adhd som bup missat i 18 år. När jag fick information och samtalsstöd för adhdn sen så blev allting mycket bättre. Har rasat ner i en depression i år igen, pga pandemin med bristande rutiner och sånt. Men det är första gången jag är deprimerad sen jag var 19 (är 25 nu), och jag räknar med att det kommer ge med sig när våren kommer och/eller pandemin går över. Jag vägrar äta antidepressiva.

Vad gäller kroppen så sitter bristningarna och en del överskottshud kvar på låren och runt mage och påminner mig om det. Jag tränar igen och tänker ofta på hur det var när jag själv vägde mer. Att folk behandlade mig som en total nybörjare fast jag hade tränat länge.

Skönt att höra att du mår bättre och så himla trist med alla som dömmer huden efter håren. Hoppas du orkar stå på dig och skita i töntarna på gymet. ??

Huden efter håren?

Men det är inte faktiskt vikt, du går inte magiskt upp i fett av det. Det finns mediciner, som kortison, som gör att du ansamlar mycket vätska och därav går upp i vikt. Det är inget konstigt och du räknas inte som överviktig för det på så sätt. Sen finns det mediciner som ökar hungerkänslor och/eller aptit som kan göra att folk går upp i vikt för att de äter mer. Men medicinen i sig orsakar inte viktuppgång.

Och så finns det mediciner som förändrar dina hormoner (inte din aptit) och så lägger kroppen på sig underhudsfett. Gärna på buken. Kortison och kortisol är tex två sådana mediciner.

Det är dock oftast inte så svårt att bli av med det mesta av den vikten igen när medicinerna sätts ut, men det är inte lätt för alla.

Ja, men den gör inte så att du plötsligt lägger på dig mer fett – men precis som du säger kan t.ex. just kortisol göra dig mer benägen att det fettet som läggs på läggs på just runt buken. Men det kräver fortfarande att man intar mer kalorier än man gör sig av med för att det ska hända, annars går man emot fysikens lagar och vore ett oroligt viktigt fall att studera då ett sätt att skapa massa utan energi vore revolutionerade!

Nej, abslout – att gå ned i vikt är inte lätt för de flesta faktiskt, mediciner eller ej. Det är simpelt, helt klart – i stort sett bara kalorier in < kalorier ut, men det är skitjobbigt för de flesta att gå ner i vikt. Mycket jobbigar att hålla emot hunger och sug än vad det är att ge efter (och gå upp exempelvis). Och mediciner kan förstås bidra till att göra det jobbigare, som om man äter antidepressiva ellet antipsykos mediciner som ofta orsakar extrem hunger.

Någon kallade mig en elaking ovanför för att jag skrev liknande som här, vill bara vara tydlig med att jag inte alls menar det på ett elakt sätt. Jag förstår att det är svårt och hobbigt för de flesta att gå ner i vikt, både psykiskt och fysiskt. Jag har själv erfarit det, inte ett dugg roligt. Men jag tror inte heller det hjälper någon att man som det ofta görs helt enkelt säger att det inte går pga. sjukdomar, mediciner osv. Inte går som i att det inte är möjligt alltså, eller att man är dömd att gå upp allt igen även om man går ner. Eller att man har en "set point" osv. och alla andra slags grejer många kör med. Jag tror det är att göra oss själva en björntjänst. Det är mer befriande och ger mig självinsikt imo att vi förstår hur det faktiskt ligger till – att det enda som stoppar oss är just oss, men det betyder inte att det är _lätt_ för den sakens skull.

Har du hört talas om ämnesomsättning? Eller tror du att alla förbränner exakt lika mycket och går upp exakt lika mycket av, säg, 500 extra kalorier om dagen? Kroppen är komplicerad och förändras, det man gjorde av med som 20 åring lägger man på som 35 åring tex. Trots att man äter likadant. Hormoner påverkar jättemycket.

Absolut, men återigen – det är inte riktigt så som folk fått för sig. Stämmer att ämnesomsättning skiljer sig en del bland indivder såväl som att den förändras med åldern. Men det är inte så mycket som folk tror, inte tillräckkligt stor variation för att förklara de nivåer av övervikt vi ser. Det handlar om en variation om några få procent. Åldermässigt, på 50 år rör det sig om en gradvis ökning på totalt upp till ca 300 kalorier per dag. Det är inte jättemycket och en förändring som sker så sakta att man absolut skulle kunna hålla sig i takt med. Variationer hos individer är detsamma, omkring 70% ligger inom en max 6-8% variaton i förbränning – vilket motsvarar en skillnad på ca 160 kalorier om dagen om vi tar 2000 kcal som ett genomsnitt. 96% av befolkningen ligger inom en variation på max 10-15% – vilket motsvara ökad/minskad förbränning om ca 250 kcal per dag. Det är verkligen inte så enorma variationer som folk fått för sig. Och samma sak med hormoner. Hormonsjukdomar som sänker metabolism, som hypotyreos, rör sig också om max ett par hundra kalorier per dag i skillnad. Generellt motsvara det inte mer än 2-5 kg i oväntad viktuppgång om man lever på som vanligt utan behandling eller förändring i diet etc., går man upp mer än det beror det inte längre på hormonsjukdomarna och den nedsatta metabolismen, utan livsstilen.

Men det märks ju här vad många dömmer överviktiga. Jävla elakingar.

Tror inte att folk är elaka faktiskt. De har bara tröttnat på att överviktiga kommer med sina uttjatade bortförklaringar och påståenden.

Mycket bättre att bara stå för att man överätit sig tjock och så är det inte mer med det. Det vore så befriande om de kunde vara ärliga, för en gångs skull.

Sant!

Men sluta upp med den där skiten. De flesta överviktiga är det för att de ätit mer än de rört på sig. Det är inte att döma överviktiga, det är fakta.

Det är faktiskt inte alls elakt menat överhuduvtaget, bara väldigt rakt på sak kanske. Skrev ett längre svar precis här ovan med varför jag kör på så raka puckar. Det behöver man förstås inte gilla eller läsa om man inte vill, men vi har ett alltmer ökande problem med övervikt samtidigt som många inte vet eller inte vill veta hur det faktiskt ligger till. Kunskap är makt, att veta hur det faktiskt fungerar är om något ”empowering”. Det gör det inte lättare att faktiskt gå ner i vikt i sig nödvändigtvis, men det finns en befrielse i att ändå se saker för vad de är. Och jag dömer ingen som är överviktig för att den är överviktig, inte alls. Däremot kan jag nog döma folk som väljer ignorans, men det är ju inte alltid tydligt om det är att man valt det eller helt enkelt aldrig hört sanningen. Därav, jag skriver sanningen här – men inte dömande, bara väldigt rakt på sak.

Tex. Felicia bergström som alltid sagt att hennes kropp inte är tjock pga dåliga vanor utan för att den är ”trasig.”

Nu har hon gjort en överviktsoperation, är inte den till för att just göra så att man ska äta mindre o bättre?

Folk har olika ämnesomsättning? Vem som helst går väl inte upp till 100+ kg hur mycket de än äter. Jag har i hela mitt liv varit ca 10 kg över vad jag borde enligt BMI. Om jag äter för lite går jag ner kanske 5 kg. Äter jag normalt går jag upp det igen. Försöker inte hitta på ursäkter men förstår absolut att det inte alltid har med diet att göra.
Varför är du själv överviktig?

Nej, inte särskilt olika faktiskt. Stämmer att det skiljer sig, men det handlar om skillnad på några få procent som motsvarar upp mot ca 250 kalorier per dag.

För att jag gillar mat mer än jag gillar att motionera

Men gör en lista på positiva effekter av att vara överviktig VS aktiv livsstil

Nu är jag inte överviktig men jag kan tänka mig med en hel del positiva saker.

Men ge några exempel då!

Frågan är snarare varför någon äter mer än den gör av med?

Smalisarna vill gärna tro att de är duktiga och disciplinerade men egentligen har de det lite lättare (menar de som aldrig behövt anstränga sig för att gå ner i vikt). Se på vetenskapens värld, de har ett avsnitt om hur mycket som spelar roll avseende en människas vikt. Bland annat är hormonbalansen olika hos de som har lätt att gå upp i vikt och de som inte behöver anstränga sig för att vara smala. Är hormonerna rubbade (beror ej på något man själv gjort fel) är man hungrigare än vad andra är. Vad gör man då? Jo äter mer eller oftare. Det finns även studier kring tarmflora och hur den påverkar ens vikt. Så ja, i grunden är det så att överviktiga äter för mycket men det är inte för att de ”saknar karaktär” utan för att hunger/mättnad inte fungerar som det ska, hormoner, tarmflora m.m.

Även ett stort problem att om man en gång har blivit överviktig så ställer kroppen in sig på att alltid återgå till den höga vikten. Fettceller kan inte minska i storlek. Så kroppen kämpar emot en viktnedgång med bl.a. ökad hunger m.m.

Övervikt är mycket mer komplext än vad många tror.

This!??Tack!
Känns som allt är sagt i diskussionen, nu kan vi lägga ner.

Tricket är väl då att inte bli överviktig till att börja med, så behöver inte kroppen kämpa emot en viktnedgång?

Ja det finns dem som är undantaget till varför de inte kunde rå för att de inte hade kontroll på matintag, men det kan omöjligt gälla 50% av hela befolkningen och det är minst så många i tex Sverige som bär runt för många kilon.

Många som är överviktiga som barn fortsätter vara det som vuxna och jag tror vi är överens om att barn inte kan förväntas styra över sitt matintag.

Ja. Det är vi överens om. Men det är ännu fler som lägger på sig för många kilon efter ca ålder 25 år.

Men ökad hunger behöver inte helt magiskt botas med mängder av kalorier. Det går att stilla hungern med bättre alternativ, det vet du också.

Så klart. 🙂 Jag går själv på VV och trivs med det. Men det är märkligt hur överviktiga förväntas kunna avhålla sig från allt onyttigt alltid när smalisarna utan att skämmas kan ta fram fredagsmys och lördagsgodis? De flesta av oss äter inte enbart för att bli mätta utan också för att det är gott och socialt osv.

Varför skulle smala personer skämmas för att de äter godis? Det behöver inte överviktiga heller göra. Ingen går upp 20kg av att äta godis på fredagskvällar. Handlar om hela kosten, hela veckan och storlekar på portioner.

Dock finns det ju smala som äter
Mer och onyttigare än vissa tjocka. Rör sig mindre också.

Då är det ett högst medvetet val man gör. Ett val att peta i sig fler onödiga kalorier.

Jag har tröstätit en hel del sedan mina föräldrar dlg och min egen sjukdom. Det gör mej inte till en sämre människa. Dom som hånar andra pga utseende eller klädsel är inte bra personer.

Men då får man väl ha koll på det. Jag kan inte äta på samma sätt som min supersmala kompis, pga jag har varit mycket överviktig och gått ner tills jag nu är ”smal”. Men har lätt att öka i vikt förmodligen pga större antal fettceller etc etc. Men få anpassar jag mig efter det, och sköter kosten, för att inte bli rund igen :))

Om det vore lätt att vara smal hade ALLA varit det. Således är det inte lätt och alltså ingenting man bara ”gör” sådär oproblematiskt. Bantningsindustrin är enorm av en anledning.

Men lägg ner med det där tyck synd om mig snacket. Problemet med att så många lider av fetma är nytt. Det är inte många år sen som det var ganska låg procent som hade fetma i Sverige. Folk rör sig mindre och äter sämre.

Det håller jag med om.
Jag är underviktig, och det är OCKSÅ dåligt. Men jag vet att det är mitt eget fel, ingen annans.
Nu finns så mycket mer onyttig mat att välja på än förr, det är inte bra för kroppen.

Dessutom lever vi mer stillasittande generellt. och det är också ens eget ansvar att börja röra sig.

Det är inget pity party jag försöker framhäva utan bara ge perspektiv på varför vissa väger mycket och andra lite. Det är inte så lätt som att alla överviktiga sitter och vräker i sig munkar och pizza 24/7. Förståelse och fakta behöver få föras fram också. Finns inget positivt i att överviktiga skäms konstant. Man kan erkänna att man har en problematisk vikt, försöka få ner den, och samtidigt ha förståelse för att man inte är en dum/lat/äcklig person för att man väger det man väger.

Jag är inte smal pga disciplin. Jag älskar mat. Jag äter också stora proteiner.

Vad jag dock har tränat mig till, redan från barndom, är vilken sorts mat jag gillar och vilken jag inte tycker om.

Tex är jag inte överdrivet glad i kladdig och såsig mat, pizza, hamburgare etc och jag gillar verkligen inte läsk eller överdrivet med socker.

Detta kan nästa alla träna sig till att inte tycka om samt hur man börjar föredra tex sjömat, grönsaker och ”fräschare” smaker.

Då handlar det inte längre om disciplin utan vilken sorts mat man verkligen längtar efter när man går till butiken.

Socker är man oftast överdrivet sugen på när man lider brist på något, vitamin eller något annat, och då vill kroppen gärna ersätta det med snabb energi.
Själv blir jag inte det minsta lockad när jag går förbi kak eller godishyllan. Så jag känner aldrig att jag försakar något.

Sött får jag från honung, frukt och bär. Och jag känner aldrig att jag ger upp något eller späker mig när det kommer till mat. Tvärtom tycker jag att min kost är väldigt lyxig.

Alla delar inte din barndom där man åt skaldjur. Jag är uppvuxen på godis. Min mamma började banta mig när jag var 5 år gammal. Obs jag var lite rund, ej fet. Hon var livrädd för fett men trodde att socker var helt okej ur smalperspektiv. Vi var även fattiga så det blev sådan kost jag blev van vid. I vuxen ålder har jag givetvis tagit tag i allt detta men tyvärr kvarstår ett stort sötsug och märklig relation till mat pga min uppväxt (somjag nog delar med många). Kampen mot övervikten är tuff, det är allt jag säger. Gött det är enkelt för vissa av er att hålla vikten men det är inte det för alla.

Jag är över 30 och har aldrig haft ett hål i tänderna förresten. Jag kanske skulle slänga skam på alla som ofta har kariesbesvär? ”Alltså, det är faktiskt bara att borsta 2 ggr per dag, hur lata och dumma är ni som missköter era tänder??”

Ja men det är ju lite det jag menar. Att grunden läggs när man är barn och att det är ens hem som satte måttet på vilken sorts mat man gillar.

Min störst invändning var att smala tror att det skulle bero på någon sorts disciplin eller att man känner att man försakar något som smal när det kommer till mat och det är detta vi tror vi gör, när min erfarenhet inte är ett det det som en smal varken tror eller känner.

Det går dock för de flesta att träna om smaklökarna till att längta efter en annan sorts mat även som vuxen. Godissug som man fått med sig sedan barndomen gissar jag dock på kan vara betydligt svåre men när man äter mer vitaminer etc så tror jag på att det kan minska en hel del iaf.

Jag har och kommer heller aldrig försvara att någon skambeläggs för sin vikt. Det är inte alls det jag bemötte. Det var som sagt påståendet att de som är naturligt smala tror de är det pga disciplin, för det köper jag inte gäller en majoritet och detta kände jag faktiskt var ett försök att dissa samla lite.

(Dock är ditt exempel ang hål i tänderna etc ett väldigt dåligt sådan då det de fakto beror på mycket mer än att borsta tänderna eller vilken uppfostran man har. Ens saliv är en sådan faktor tex)

Jag upplever att många smala försöker thinsplaina på det viset. ”Det är bara att cykla emellanåt och inte äta mackor till frukost så blir du smal som jag!” men så missar de att de inte alls är så ”duktiga” om man kollar på resterande vanor. Men ja där har vi olika upplevelser, inte direkt något man kan dra fram statistik på…

Nej tänderna är ett bra exempel faktiskt. Det är svårt att påverka sitt saliv, precis som det är svårt att påverka hormonbalansen i kroppen. 🙂

Nu hänger jag inte på så många kroppsaktivist konton så jag kan ha fel, men jag hängde hos tex LD och SFK en hel del och jag har inte sett så mycket thinsplaining. Vad jag ofta ser är att man bemöter sk fakta som vissa kommer med med en mer forskningsbaserad fakta. Mycket av det som LD sade var direkt missvisande. Och jag såg inget annat än invändningar på det. Men jag instämmer med ”Men ja där har vi olika upplevelser, inte direkt något man kan dra fram statistik på…” ? Kan ju också bero på vilka glasögon man läste med.

Och det finns säkert en del smala som påstår att det beror på dålig disciplin hos överviktiga. Jag känner själv en, men hen har slutat med det efter info från mig.

(Håller fortfarande inte med att det var ett bra exempel då vi pratade om yttre påverkan och eller disciplin. Jag förstår din poäng och håller med om dess budskap men faktum är att man ganska lätt kan förändra balansen på hormoner medan ens saliv inte kan förändras utan enbart kompletteras med tex fluor, vilket i sig kan vara kontraproduktivt då fluor i sin tur kan orsaka mer tandsten vilket kan ge fler hål. Skit samma. Din poäng gick fram iaf. ?? )

Håller helt med om att man träna sig till att gilla viss mat. Sen tror jag iofs att det även handlar om personlighetstyp gällande hälsoambitionsnivå. Gissar att vi tillhör samma.

Gud vad du är duktig TRH.

Det finns ingen bättre besserwisser till rättshaverist!

Du kan äta dig till en bättre hormonbalans så att du slipper gå runt å vara hungrig och så att kroppen förbränner mer.

Också träna dig till en bättre hormonbalans. ”Men det är ju så jobbigt”

Tjockisar verkar ha den bilden, att alla smala har det lättare. Sån bullshit. Det är inte många som är födda med sån ämningsomsättning utan vi håller oss smala genom att röra på oss, träna och äta balanserat.

Gener. En del har lätt att gå ner eller hålla vint, en del har svårt att gå ner eller upp.

Kan vara svårt för en del, ja, men det är inte alls omöjligt.

Men äter man fel behlver man ju inte äta så mycket för att det ska bli överskott

Tung benstomme ?

Så uppblandat bland alla elaka pikar så kommer inlägg som dessa då cam vill att alla ska applådera åt någon så hon kan verka snällare men nästan ingen Influencer gillar cam ändå vid det här laget ?

Jag behöver lite hjälp. Vilka inlägg under januari tycker ni har varit ett gräv?
Sanna Wester och avslöjande av en soppa. Slump eller spons. Jen och Ellen, där intäkterna från deras instagramkonto möjliggör för resande i pandemin. Jocke Lundell med Webblagrets överpriser som till och med får Sellpy att rodna. Alternativ till ett sexpack utan operation. Lady Dahmers sena posters som är väldigt sena men på väg. Paow, Lackar på en läsare och svarar på otrevligheter med lika mycket otrevligheter. Dr Alban och Isabella var i Dubai. Elsa Billgren, Köper en dyr julklapp till sig själv. Lövengrip invest siffror är väldigt röda för 2020. Margaux som delar pussbild på någon som inte är namngiven. Hemlig influencerfest hölls på nyår.

Har jag missat något eller vad behövs för att det ska vara ett gräv?

Frågar åt en vän 😉

Att gå från ett extrem till ett annat är inte direkt hälsosamt. Man kan gå ner i vikt utan att få en ätstörning och näringsbrist. Har gått ner 30+ kg och mår så otroligt bra. Känner att såna här människor måste alltid rättfärdiga sin övervikt. Orka.

Jag har börjat min resa; ska ner drygt 30 kilo. Har inte någon direkt plan vecka för vecka, mer en långsiktig åtgärd, men räknar med att fixa det innan årets slut. Klart det går. Om man vill, och har en gnutta disciplin.

Lycka till! Självklart går det. Lever också med PCOS men med hjälp av att ha balanserat mina hormoner så gick det mycket lättare att gå ner i vikt. I slutet av dagen handlar det om kalorier in och kalorier ut.

Hur balanserade du dina hormoner?

Handlar inte om att rättfärdiga någonting. Utan att bara får vara som man är utan pekpinnar. Är trött på såna som du och andra som ska peka och peta i hur andra ser ut, vad andra äter, hur andra tränar och hej och hå.
Låt folk bara vara. Folk som är tjocka vet att de är tjocka så ni kan lika gärna ge fan i att kommentera det.

Har man en kropp vet man hur den ser ut. Punkt fucking jävla slut.

Men snälla. Alla får pekpinnar på internet. Om jag lägger ut en sjal jag stickat får jag höra att det snart är obligatoriskt med sjal pga islamiseringen, att jag använt fel garn till det mönstret, att en annan färgkombination skulle varit bättre och vad fan hade jag på tofsar för egentligen?! Du är inte mer förtryckt än någon annan för att du får kommentarer för ditt utseende. Idioter med för mycket tid kommer alltid ha något dumt att säga oavsett.

Eeh, inte riktigt samma sak va…

Vet ej om du svarade på mig men kanske ska förtydliga: har jag någonstans skrivit någonting om att jag är förtryckt? Nej, jag kommenterar att folk kan ge fan i att kommentera andras kroppar. Förklara gärna för mig var någonstans det hjälper?

Vi håller ju med varandra om att puckon alltid kommer ha något att säga så varför tjafsar du för?

Ms Nurse: ❤️????

Men har man haft en ätstörning är det jävligt svårt att hålla det hälsosamt? Vad är det som är så svårt att förstå med det?

Svårt, inte omöjligt.

Men då kanske man tycker att det helt enkelt är värt att vara överviktig före risken att hamna där igen? Förstår inte hur det kan vara så svårt att förstå. Jag skulle välja fysiska problem före mina psykiska alla dagar i veckan.

Måste du välja?

Ibland behöver man göra det ja. Frågor på det?

Hur tänker du nu?

Ja ibland kanske inte dessa går hand i hand helt enkelt. Egentligen kanske man behöver göra något som vore bra för ens fysiska hälsa men som samtidigt skulle påverka ens psykiska hälsa negativt varav man väljer att inte göra det? För någon kan det vara att en ätstörning sätter stopp för kaleriunderskott och träning då man alltid tar det för långt. I mitt fall kommer min kropp ta stryk av mitt jobb och min val av sport men jag mår för bra psykiskt för att välja något annat. Tycker inte det är särskilt svårt att förstå att dessa två inte alltid går hand i hand.

Jag hoppar in i diskussionen här och berättar om mig själv, och såklart talar jag inte för alla utan bara om mig själv.

Jag har alltid varit ”tjock”, jag var en stor bebis och ett knubbigt barn och en tjock tonåring. Jag tyckte mycket om att äta, åt gärna en extra glass tex och det märktes.

I 20-års åldern bestämde jag mig för att gå ner i vikt, vilket gick bra, blev normalviktig, tränade mycket osv. Men efter några månader triggades en väldigt allvarlig bulimi igång. Då pratar jag om hetsätningar och kräkningar DAGLIGEN, ofta 3-5 gånger per dag, i flera ÅR. Och jag mådde så fruktansvärt fruktansvärt dåligt. Självmordstankar-nivå dåligt.

Sökte till slut hjälp och det man lär sig då är att man måste sluta kräkas. Man kan inte börja i änden sluta hetsäta, vilket hade varit att föredra, utan man måste sluta kräkas. Jag lyckades sluta och bli ”frisk”, och med det gick jag upp i vikt igen.

Var överviktig igen i ca två år och var frisk från bulimin, så jag tänkte att jag skulle kunna gå ner i vikt igen. Så det gjorde jag, åt nyttigt, tränade, höll koll på kalorierna. Inga problem.

Och vad hände? BAM bulimin är tillbaka. Jag är smal igen men har ätstörningar från helvetet. Och jag önskar önskar önskar SÅ att jag bara kunnat acceptera att jag var överviktig och inte försökt gå ner i vikt igen. För att bli av med bulimin är det svåraste jag har gjort i hela mitt liv. Hundra gånger svårare än att gå ner 20 kilo.

Så för mig är det tydligt att jag måste välja det ena eller andra. Tyvärr valde jag fel, och ägnar nu dagarna böjd över en toalettstol. Och mår piss.

?

❤️❤️❤️

Håller med. Också gått ner 30kg och sen får man väl bara se till att vänja in kroppen vid den nya vikten och livsstilen. För mig skulle det ju också vara ett personligt misslyckande att gå upp dessa kilon igen. Så mycket mental styrka som krävs för att gå ner i vikt överlag.

Hormoner, sjukdomar osv. Man blir inte bara ”tjock” pga att man äter för mycket….

Som sagt, typ en halv promille.

Hormonsjukdomar som t.ex. hypotyreos och dyl. som kan orsaka sänkt metabolism gör en dock inte överviktig. Generellt kan upp till ca 2-5 kg förklaras av sådana problem, därefter handlar det om ens egna livsvanor.

Sen kan vi snacka om hur otroligt svårt det är för människan att ändra på sina vanor. För det är det. Det går men det är svårt, och är en ödmjuk nog att förstå hur otroligt svårt det är att ändra på en vana/rutin du haft i över 20 år så kanske vi skulle kunna börja förstå och stödja varandra istället?

Folk kan sluta med heroin. VILL man byta livsstil så går det utmärkt men man behöver lite pannben.

Absolut, håller helt med om det, att det dels är svårt och att vi kan och borde stötta varandra. Mitt syfte här var enbart att svara rent faktamässigt på hur det ligger till gällande hypotyreos och dyl. och viktuppgång.

Här flödar tjockis-föraktet.

Nja, nu överreagerar du lite ?

Det har tjockisarna själva bäddat för genom att gapa under vartenda inlägg i sociala medier som inte föreställer tjocka (se Ellos). De hatar på smala och mulliga och tävlar i oppression Olympics som om deras liv hängde på det.
#inteallatjockisar men cirka alla instagramtjockisar.

På vilket sätt då? För att man håller sig till fakta, att det leder till ohälsa?
Sen att övervikten ibland och bara ibland kan bero på medicinering är väl fine men inte går man upp 30 kg huxflux då heller.

Varför ska det påpekas varje gång en tjock kropp syns? Kommenterar du varje gång du ser en rökare också, att det kan leda till ohälsa?

Ja

Skäms för din skull. Som ett barn som är lillgammalt.

Skäms för att jag är mån om folkhälsoproblem, nej tack.

Vänta nu. Tror du alltså att rökare inte vet om riskerna med det?

Hur ofta stöter du på rökare som hävdar att det inte är någon fara för deras kropp att de röker?

Alla vet att det kan vara farligt med rökning/undervikt/övervikt, du behöver inte påpeka det.

Klart man ska när idioter sprider felaktig fakta. Räkning minskar för ATT vi påpekat hur farligt det är.

Då behöver vi inte påpeka att det är dumt och farligt med alla influencers som festar på som om det vore 2019 heller? Alla vet ju!

Du har uppenbarligen inte läst kommentarerna. Eller så har du valt att missförstå varenda kommentar med flit.

Jag har skrivit ett par av kommentarerna du antagligen stör dig på. Jag har själv en kraftig övervikt, enbart beroende på de val jag har gjort.

Vad är föraktet i detta fallet mer specifikt?

Att konstatera att du går upp i vikt vid kaloriöverskott och ner i vikt under motsatta förhållanden är i mitt tycke inget att förväxla med förakt.

Börjar man sätt övervikt synonymt med låg intelligens och lathet snackar vi andra bullar.

Som vanligt. De som vägt 55 kg i 20 år sitter på sina höga hästar med faktaresistensen strålande runt sig.

Tips till de som tror de är så duktiga som aldrig varit överviktiga: läs böcker och artiklar av forskaren Erik Hemmingsson och se gärna vetenskapens världs avsnitt om övervikt.

Ja men tack!

Så du menar att om man är tjock så är det en naturlag som säger att man för all framtid måste fortsätta vara tjock? Att man är bortom all räddning? Suck.

Nej, men det kommer alltid vara svårare att gå ner och hålla en lägre vikt.

Men att det är svårt kan aldrig vara en anledning till att inte göra något åt det.

Vad är det med folk att tro att vi som håller nere vikten inte vet om det? De flesta av oss håller oss smala av en anledning.

Exakt! Vi som är smala är oftast fullt medvetna om vad vi stoppar i oss, vad som är bra och dåligt för våra kroppar, och vi nekar oss saker vi är sugna på precis som alla andra. Så sluta tro att vi har världens lättaste liv där vi har dragit någon slags vinstlott genom att vara smala utan ansträngning!

(Självklart finns det undantag med folk som kan äta i princip vadsomhelst och fortfarande vara smala, jag pratar om alla andra).

Jag håller mig smal för jag äter medvetet (och tränar men det är ju faktiskt mest kosten det handlar om). Man får inget gratis när man närmar sig 35? Ska man på världens fikakalas en lördag kanske man inte äter den kaloririkaste av luncher innan och man kanske väljer om man ska ta en tårtbit eller 4 kakor, inte båda. Osv. Sen kanske man tar en promenad hem på 6km ist för att ta bussen. Osv

Det känns visserligen inte helt hälsosamt just tänket att spara in på lunchen för att unna sig en tårtbit på ett kalas? Jag känner mig osäker på om det är hälsosammare att gå runt och tänka så jämt att väga några kilo extra. Jag tycker någonstans att det visar problemet och just tjockhatet. Folk oroar sig för att bli tjocka, inte över hälsan i sig.

Att väga några kg extra är inte fetma. Finns ingen kroppsaktivist som bara väger några kg extra.

Fast det är ju inget man mår dåligt av? Jag gör liknande och det känns ju helt rimligt, det är ju inte sunt att proppa sig full med en massa energi och inte göra sig av med den. Man klarar sig fint på en lättare lunch om man ska äta mycket senare och skönt att promenera efteråt. Tyvärr tror jag många av oss fått med sig att det kommer leda till ätstörning om man håller koll på sitt in/ut. Det behöver inte alls vara så. Det är ju som att hålla en budget. Men om man tror att minsta fokus på vikt leder till ätstörningar så förstår jag att många har problem att hålla vikten.

Det är ju det forskning visar, like it or not.

Jag förstår inte.
Jag har aldrig vägt 55 (eller något liknande)
Jag pendlar upp och ner i vikt, kan lätt dra i mig mer än 5000 kalorier per dag i veckor = viktuppgång. För att sen göra ett ryck med ett lätt underskott och beta av övervikten under ca ett halvår. Och sen möla i mig igen osv osv. INGEN påstår att det är lätt att gå ner, det är väldigt lätt att gå upp däremot… och det är generellt svårare att gå ner ju längre man låter det gå liksom.

Faktaresistens tycker jag snarare det är många överviktiga som lider av…

Ja, verkligen!!!

Hela detta kommentarsfältet lider av faktaresistens oavsett vilken sida de står på.
Smalisar som är rädda för mat och så de som kämpar med sin vikt som är trötta på smalisarna som ska klaga hela jävla tiden.

Självklart är man duktig om man har diciplin att ta hand om sin kropp ordentligt. Att hålla nere vikten kommer inte gratis för dem flesta. Man får tänka på vad man äter och framförallt hur man äter och röra på fläsket. De flesta smala kan inte äta vad de vill och hålla sig smala automatiskt.

Men är det verkligen så? Du ger ju iofs Mila längre upp rätt här att smala vill få det till disciplin men jag köper det inte. Ingen orkar ha disciplin 24/7 utan det är en fråga om livsstil och att hitta en vardag som man trivs med. Och ingen trivs med att hålla koll på allt man äter.

Vad man kan trivas med är att ge sig själv alternativ och andra val. Tänka ett varv till från reklam, filmer mm och vad de vill få oss att tro är att äta gott.

Men dessa val gör man under en kortare tid. Sen blir det rutin. Inte disciplin.

Samma med träning. Ingen orkar gröna på ren disciplin. Det blir till rutin som sedan efter ett tag upplevs som en belöning.

Allt snack om disciplin låter för mig som att man är störd, och då bör man söka hjälp. ?

PS Jo, på riktigt. Jag äter vad jag vill.

Men jag vill inte äta tomma kalorier, för jag tycker inte det är gott och det ger mig ingen tillfredsställelse. Jag vill verkligen inte äta pizza, godis eller dricka läsk.

Fast disciplin spelar stor roll de dagar motivation tryter. Och folk gör misstaget att vänta på motivation som är opålitlig.

Vill ni ha mer statistik kväll, eller vill ni vänta till onsdag? 😀

Varför blir exakt allt jag skriver lagt på modd?

??

Är jag den enda som reagerat på hur mobbing breder ut sig på instagram? Usch det är vidrigt. Önskar att ALLA VETTIGA människor härinne tar sitt ansvar och några sekunder till att anmäla instagram-konton och inlägg som kränker. Hemskt att instagram tillåter konton/inlägg som trakasserar, kränker, förtalar. Det krävs nog att många anmäler för att instagram ska agera, så anmäl ANMÄL!!!

Vem syftar du på? Jag har inte sett någon vidrig mobbing som trakasserar, kränker och förtalar.
Kan du ge exempel, tack!

Men kan inte alla bara få se ut som dom vill? Om hon mår bättre nu så är det väl jättebra? Varför måste folk alltid kommentera folks kroppar? Man vet ju själv om man är överviktige eller inte, inte så att man behöver höra de från nån annan.

Att prata om ohälsa måste man få göra.

Men måste man nödvändigtvis göra det i kommentarsfältet på tjocka personers plattformar?

Vi kan göra det på alla smala personers plattformar istället. Bra idé.

Var ska man göra det tänker du?

Varför ska du göra det överhuvudtaget? Du har ingen genuin omtanke. Tror du att tjocka inte vet om att de är tjocka? Tror du att dina kommentarer leder till viktnedgång? Helt sjukt resonerat.

Vad vet du om jag har genuin omtanke och vilka kommenterar jag skrivit. Jag är trött på att allt och alla ska behandlas som snöflingor och inget får längre kritiseras eller problematiseras. Vilket bra samhälle vi får ??‍♀️

Det handlar inte om att någon är snöflinga och det förstår du också. Det handlar om att det är ouppfostrat och respektlöst att kommentera om fetma och ohälsa osv osv så fort du ser en tjock person.

På vilket sätt uppfattas diskussionerna här att handla om en person?

Det måste vara underbart att bra en person utan laster i livet. Jag antar att du är kristen, följer Guds ord och att du aldrig får för dig att synda, dricka alkohol, äta kött eller ha sexuella relationer utanför äktenskap. Folk som hela tiden ska predika om fetma så fort dom ser en tjock kropp är fan värre än Jehovas.

Oj vad du tar i. Tänk vad du kan.

Förlåt, visste inte att du skulle ta illa upp. Menade bara att det måste vara skönt att vara så fläckfri och perfekt att man har mage att kommentera andras utseende/hälsa för att själv kunna framstå i bättre dager. Tycka vad du vill om diverse levnadssätt eller kroppar, men jag lovar att ingen orkar lyssna på dig och ditt predikande.

Förlåt, visste inte att du skulle ta illa upp. Menade bara att det måste vara skönt att vara så fläckfri och perfekt att man har mage att kommentera andras utseende/hälsa för att själv kunna framstå i bättre dager. Tycka vad du vill om diverse levnadssätt eller kroppar, men jag lovar att ingen orkar lyssna på dig och ditt predikande.

Du kan väl starta en egen plattform om det nu är en sån viktig fråga för dig som du inte kan låta bli att skriva om på internet. Istället för att de här diskussionerna alltid ska hijacka alla tjocka personers kommentarsfält. Det är ju ganska oförskämt att dra slutsatser om en annan persons hälsostatus enbart med informationen om hur denne ser ut på foto.

Börjar du alltid prata om ohälsa när du ser en tjock/underviktig/rökare/alkoholist?

Rökare och alkoholister har alltid funnits och har med beroende att göra. Övervikt i den omfattningen vi ser idag är ett stort problem för nutiden.

Det finns matberoende också. Börjar du alltid prata om ohälsa när du ser någon som inte lever renlevnadsliv?

Matberoende och den generella övervikten i världen är två olika saker. Ja, jag diskuterar ofta samhällsviktiga frågor, utan att det är riktat mot en särskild person.

Oftast gör man ju det, ja.
Känner så oerhört få personer som fortfarande röker att det blivit ett samtalsämne. Samma sak om någon är alkoholist eller snabbt blivit osunt underviktig – det kommer absolut upp i samtal.

Oftast av omtanke, ingen vill väl att någon medvetet sabbar sin hälsa eller lever i riskzonen för följdsjukdomar?!

Så när du ser någon ute som röker så går du fram och berättar att det är dåligt? Av ”omtanke”? Tänker du då att personen inte vet att det är ohälsosamt?

Hur ofta möter du rökare som står och skriker ”Jag röker, jag känner mig mycket mer hälsosam än när jag inte röker. Mina lungor mår bra!!!” ???? Det är ju det som händer här fast online.

Vi diskuterar allmänt här och inte en specifik person ??‍♀️

När de själva börjar hävda att det är nyttigt och ingen fara – Ja. Det gör jag. Vill ni inte höra sanningen så sluta upp med att ta upp ämnet.

Men är väl få personer som hävdar att det är nyttigt och ingen fara? Sedan kan man ju utifrån sig själv och ett helhetsperspektiv utifrån sin individuella hälsa se att det är bättre för sig själv att väga lite mer utifrån faktorer som stress, psyke, träning osv. Det kan jag absolut förstå.

Om hela samhället normaliserar övervikt så slipper dom ju ta tag i det… Jag har själv varit överviktig och skyllt på gener (hela min släkt är överviktiga) men nej, jag åt jävligt onyttigt bara! Jag var lat och åt så otroligt mycket sämre mat. Min släkt är fortfarande feta och det är inget ”hormonellt mysterium”, dom äter ALLDELES för många kalorier helt enkelt. Var och en har ansvar över sig själv, det hjälper inte att man gör sig till ett offer.

Du säger det själv – ”var och en har ansvar över sig själv”

Du behöver alltså inte bry dig om andras kroppar, skönt va?

Läs på om vad fetma kostar samhället varje år…
Deras självförvållade hälsoproblem har en dyr prislapp.

Om man ska räkna på sjukdomar så kostar psykisk ohälsa betydligt mer än fetmarelaterade sjukdomar per år.

Men vad bra. Då kan vi genast sluta få folk att äta bättre och röra sig mer. Fan va smart!

Hur många har du fått att äta bättre och röra sig mer genom kommentarer likt dessa som syns här i kommentarsfältet?

Just nu? 23 stycken.

Högst troligt ja haha

Äh, det var en som hoppade av, så nu är jag nere i 22. Men jag kämpar vidare!

det är mycket självförvållat som kostar samhället massa pengar. framförallt alkoholrelaterade brott, skador och olyckor.
de flesta olyckor är på något sätt självförvållade av oförsiktighet eller att personen var alkoholpåverkad, särskilt trafikolyckor. så vet inte vad du är ute och far efter?

Jag är så trött på kommentarer om kroppar. Är även trött på att tjocka ska ha någon slags ensamrätt att säga hur det ska vara.

Det här är inte rätt ställe att diskutera sånt här…

Eller så kan vi bara SLUTA PRATA OM ANDRAS KROPPAR någongång.

Nä.

Det är inte en specifik persons kroppar utan hur vi kan handskas med samtiden största folkhälsoproblem, övervikt.

Haha snälla tror du alla som kommenterar skit om andras kroppar överhuvudtaget bryr sig om världen och folk i allmänhet? Det är samma personer som kommenterar plattarsle till folk för att det råkar vara inne på stor röv nu. Handlar noll om en genium omtanke och väldigt mycket av nutida skönhetsideal och att vara ett arsle.

Man känner sig själv genom andra.

Men det är väl skillnad på att tala allmänt och om en specifik person?

Gud vad du alltid fjäskar för tjocka ”kroppsaktvister” och speciellt för självgoda Sara Songbird. Det är så uppenbart varje gång du försöker samla godhetspoäng.

Instämmer till fullo!

Har själv Hypotyreos, och har haft ätstörning för att bli normalviktig och accepterad av samhället. I flera år, tränade jag 5 timmar per dag, och åt under 1000 kalorier för att bli normalviktig och accepterad tills kroppen inte orkade mer. Trots läkemedelsbehandling så går jag dessvärre inte ned i vikt. Alla kommentarer på detta inlägg är så sjukt triggande. Vänligen lås kommentarerna.

Kan du inte bara logga ut, du behöver ju inte läsa just det här inlägget om det triggar dig?

Nej. Du ska inte stänga ett kommentarsfält för att du inte fixar att läsa det. Öppna en annan webbsida.

”Jag blir triggad av kommentarer på en blogg så kommentarerna måste stängas av endast för min skull istället för att jag bara struntar i att gå in och läsa under inlägget.” Hej då snowflake!

Kära du. Du väljer att läsa ett inlägg som du nog vet kommer att trigga dig. VARFÖR? Herregud vilka människor det finns.

Det är jättetråkigt att höra att det inte funkar bra för dig. Men problemet behöver fortsatt diskuteras tyvärr. Blir värre om man normaliserar övervikt som det nya normala. Obs! Inte samma sak som acceptans och respekt oavsett hur man ser ut, var man är ifrån eller vilken läggning man har.

Men du är ju sjuk? Alltså inte självvalt. Du ser inte själv problemet med att uppmuntra till fetma som kan leda till dödliga sjukdomar?

Trots att man är sjuk, blir man inte accepterad av samhället som överviktig. Trots att jag gick ned till normalvikt, var det aldrig tillräckligt. Max 22 i BMI, annars är man inte värd sin plats som medmänniska i samhället.
Jag har hela mitt liv levt med ätstörningar, tills jag accepterade mig själv. Men samhället har aldrig gjort det, min sjukdom som jag haft sen barnsben är en ”hittepå” sjukdom enligt andra och det är bara när man är ätstörd (i mitt fall) och normalviktig som man blir accepterad. Hos andra människor, sjukvårdspersonal som trots vet av sjukdom, ändå ger mig ett sämre bemötande än när jag var smal. Hela tiden anpassa sig för andra människor, accepterat att jag inte är värd att leva i ert samhälle. Jag går knappt bland människor för att behaga er andra som anser mig som en hälsofara. Jag beställer allt online, har mitt egna gym hemma och arbetar hemifrån. Eftersom att människor är dömande och tror att jag är inaktiv och äter mig till döds, när sanningen inte ens är i närheten.
Jag äter nyttigt och rör på mig. Men går dessvärre inte ned i vikt. Jag kan inte behaga er människor, och jag anpassar mig.

Smala människor har alltid fått visa upp sig och anses vara idealt, alltid funnits en diethets mot oss kvinnor. Varför kan ni inte acceptera att en överviktig kvinna också kan få ta plats i samhället? Vad har Sara Songbird gjort för fel, mer än att hon är någon storlek större?

Varför ska vi kvinnor hacka på varandra? Varför kan inte alla få leva här? Liten som stor?

Så länge du inte väger upp mot 200kg så är mycket av det där bara hjärnspöken du har.

Läser din kommentar och blir rentav ledsen. Du menar på att samhället inte accepterar etc.. jag skulle mena på att det är du som inte accepterar hur du själv ser ut och är. Älska dig själv, acceptera att din kropp är som den är och kommer inte kunna bli Viktoria secret. Du duger precis som du är. Samhället skiter i om du har lite extra kilon här eller där. Acceptera dig själv! Self love my friend, self love..

Stor kram till dig!
Smalnormen är otroligt stark i dagens samhälle. Många vill hellre ha en ätstörning än vara tjocka, hälsoaspekten är sekundär vad de än säger… Men vet du, ta hand om dig själv! Var snäll mot dig själv, lägg bort telefon/dator, och gör något trevligt istället. Dessa kommentarsfält är ofta fullkomligt vidriga! Jag känner själv mitt humör blir så lågt av att se okunnighet och förakt här så jag ska också lägga ner för ikväll, tappa upp ett bad och njuta av en ledig kväll.

Ja vi stänger ned internet för någon är *TRIGGAD*

Eller så lämnar du kommentarsfältet om du känner att det får dig att må dåligt?

Är så trött på att folk ska ha åsikter om – och känner sig okej med att kommentera andras kroppar. Kan en kropp inte bara få vara en kropp? Ingen kan ändå ändra någon annans kropp, koncentrera er på er egen kropp istället.

Nu är fetma ett stort problem, så jo, det är okej att prata om. Precis som rökning är ett problem. Handlar inte om enskild persons kropp.

Fast det finns ju sätt, och så finns det sätt.
Alkohol är också väldigt skadligt och är ett stort problem. Men man ser ju inte en enda kotte som står utanför systemet och kommenterar vad folk har köpt och ifrågasätter om de verkligen behöver så många flaskor öl/vin

Hur många ser du utanför systemet som håller upp påsen och hävdar att alkohol är bra då?

Är väl rätt många som hävdar att det inte är någon fara att dra i sig både vin och sprit varje helg?

I rimlig måtta kan vissa hälsofördelar återfinnas. Nyckelord: rimlig och måtta.

Precis som 5kg övervikt inte är skadligt. Alkoholism och fetma är skadligt.

Det är ju fettaktivisterna som är helt besatta av sina kroppar.

Som dessutom blir sura när läkare tror att deras problem kan kopplas till deras övervikt… Man måste ju utesluta att det är relaterat till övervikt för att kunna pricka in en annan grej.

Ska starta ett nikotin positivt konto och förväntar mig fullt stöd om folk kommer med fakta att det är dåligt. För det är det inte. Kroppen mår faktiskt bra av nikotin!!!! #NIKOTINPOSITIV #Svartalungorärlögnavickerökare #inteutanminsnus

Biancas senaste vlogg alltså wtf. Lovisa och Bianca säger (10.18 in): ”nu har man ju vant sig vid att inte festa, man skulle aldrig göra det nu, nej men har ju vant sig”????

Hon menar gå ut som de brukade göra. Alltså nattklubb till tidig morgon flera gånger i veckan.

Bianca Ingrosso har suttit hemma sen 23 december. Vad har jag gjort då? ? Tjejen har ju för fan varit på restaurang var och varannan dag.

Helt otroligt hur vissa kan uttala sig så stensäkert om saker. En promille ungefär, det funkar såhär”. Undrar om man verkligen är insatt i det vetenskapliga fältet eller om man mest gissar själv, det man ofta anklagar andra sidan för att göra.

Fråga Hmm. Han vet alltid bäst, oavsett vad det gäller.

Haha, kommer från den som stensäkert påstår att jag är en man, när jag ju är en kvinna. Men du ”vet” bäst oavsett. ?

Det är inte bara jag som säger att du är en man, vilket du mycket väl känner till. Du känner också till anledningen.

Hon behövs i flödet ❤️

Antidepressiva, p-piller, sköldkörtel, ämnesomsättning, hormonellt, pcos, genetik. Fyll gärna på listan.

Jag känner igen hennes historia. När jag fyllde 19 var jag så trött på att få kommentarer om min vikt att jag gick ner 30 kg på 5 månader. 49 kg vägde jag som minst, till mina 165 cm. Men det var inte ”bara” att gå ner i vikt. Jag tränade oavbrutet varje dag, jag varken jobbade, pluggade eller gjorde något annat än att ”fokusera på min hälsa”. Ingen runtomkring mig förstod hur påverkad jag var. När jag inte tränade tittade jag på biggest loser, eller liknande program om tjocka som fick magiska förvandlingar. Jag åt ett underskott av kcal, jag kunde vara på gymmet en hel arbetsdag, gå på 3 olika pass för att sedan stå på löpbandet eller crosstrainern resten av tiden. Jag drack hutlöst med vatten och i min villfarelse trodde jag att jag hade gjort allt efter regelboken, men någonstans inuti förstod jag att jag straffade mig själv mer och mer för var dag som gick. Men det var så svårt att sluta när folk runtomkring berömde mig för min motivation och ork. Dom berömde mig för min kropp, den hade blivit mindre. Killar gav mig uppmärksamhet, och jag roffade åt mig allt, strulade runt till både höger och vänster och älskade det. Hånglande upp en kille från högstadiet på krogen som inte trodde sina ögon när han såg mig, en kille som hade mobbat mig i tre års tid, men jag kände bara en sån jävla revansch.

En dag vaknar jag på morgonen, går in till toaletten för att kissa för att sen vakna upp i en ambulans. Jag fick ligga inne på hjärtintensiven, med övervakning 24/7, fick inte kliva upp ur sängen utan att be en sköterska om hjälp. Min puls var så låg att jag nästan hamnade i koma.

Det var min väckarklocka, men trots det kan jag än idag bli triggad eller känna ett sug efter att ”bli smal”. Jag väger idag lite mer än vad jag vägde när det hela började, äter både p-piller och antidepressiva, har problem med sköldkörteln som jag får medicinering för. Jag pratar inte kropp eller mat med mina vänner, och på jobbet går jag ut från rummet när någon börjar prata om dieter eller hälsokurer. Jag försöker så långt det går att undvika sånt som får mig att triggas, och det Sara skriver beskriver nog fler än vad hon kan förstå.

Jag tror att en majoritet av tjejer har haft komplex över sina kroppar, oavsett smal eller tjock. Saras inlägg är viktigt, och det behövs i instagram-träsket som är så oerhört lätt att gå vilse i.

Om hon bara får en person att känna att de duger eller att en ätstörning inte är lösningen är det skitbra.

Fetma är också ofta en ätstörning.

Men håll bara truten!! Vem fan är så elak och svarar ett så viktigt inlägg från kroppen?

Bara för att man är smal så mår man inte bra. Är man lite överviktig så mår man inte bra! Vi alla har en historia och en ryggsäck!

Döm ingen människa innan du vet innehållet! Herre jävlar vad jag blir provocerad!!!

Jag väger 50kilo och är 1.67 och mår toppen. Äter normalt (men överäter inte) och promenerar något varje dag.

Tack för att du delar med dig!
Det är såå många som ser på smala människor i träningskläder och automatiskt tänker ”hälsa!” men det är som Sara skriver, man ser inte på en kropps utsida hur den mår på insidan.
Jag är överviktig och många tror säkert att jag vräker i mig pizza och godis om jag blir deppig. Men för mig är det faktiskt tvärtom. Händer någonting jobbigt i mitt liv så stänger min aptit ner totalt. När en familjemedlem blev svårt sjuk och inlagd på sjukhus gick jag ner 4 kg på några dagar. Min man nästan tvingade mig att äta en helt vanlig macka till slut (av omtanke så klart) och jag tuggade i säkert 30 min innan jag fått ner den och var en hårsmån från att kräkas. Nu blev som tur är min familjemedlem frisk och jag mådde bättre, men jag vet från andra tillfällen när jag mått skit i livet att jag gått ner i vikt och folk runtom hyllat mig. ”Åh du ser såå fräsch ut! Börjat träna? Diet? Berätta!”… Ja vad säger man? ”Jo det är depressionsdieten! Se till att du är riktigt låg och i princip inte vill leva längre så kanske du tappar aptiten och ser fräsch ut som jag!”…. Suck.

Tror inte ett dugg på det där, det låter för mycket som en roman.

Jag har arbetat inom psykiatrin och kan säga att tyvärr är det såhär livet ser ut för vissa. Det är inte fiction, utan det är verklighet. Många blir aldrig fullt ut friska från sin ätstörning utan den triggas igång av viktuppgång, viktnedgång, kommentarer som är klumpiga, graviditet, stress m.m,

Ot, vore bra att ta upp de flunsor som har skapat sig en image av miljö, hållbart tänk och att leva så bra för naturen och miljön- men som skaffar en massa barn, som är det sämsta man kan göra för miljön- många barn alltså. Det är ju bra om man skaffar något eller några barn, men inte en massa barn som vissa av dessa hycklande ”miljö/hållbarhets”-flunsor gör. Det är en dubbelmoral som går lite under radarn.

Till Camcam: Kan du inte kolla upp om Alice stenlöf tappat följare? Det vore så himla intressant om du kunde ta upp om influencers följarstatestik förändras eller inte efter att du skrivit om dem. Både positivt och negativt!

Vad sitter du och skriver? Klart som fan att kropp och knopp inte mår bra av svält!!

Väljer alla dagar i veckan att ha sund inställning till mat. Ha några extra kilon och låta mitt psyke ”vila”

Kolla bara på hur Bianca Ingrosso mår! Hon ”borde” vara lyckligt framgångsrik men mår
uppenbart pyton.

Har inget med kroppsaktivism. Ren och skär sanning hur människor uttrycker hur de känner och mår!

Åh det här är ett av få post som jag velat vara med från början. Kunnat debuterar.

Nu kommer jag in sent och blir så förundrande över hur ni tänker.

En smal människa= hälsosam. Hell NOO! Finns otroligt få människor som är size SERO och mår bra! Så få!!

Det finns betydligt fler med övervikt som mår bättre och då pratar jag om både fysiskt och psykiskt! Nu pratar vi inte om fetma!

Tror dock att en person med fetma mår bättre psykiskt än en person med anorexia mår psykiskt!

Och här är du med dina dömande glasögon och menar på att alla som är smala har matstörningar. Hur tänker du där? Och var fick du den måttstocken från?

Samt…

” Det finns betydligt fler med övervikt som mår bättre och då pratar jag om både fysiskt och psykiskt! ”

Det här kan jag garantera att du inte har några som helst belägg för utan bara hur du tror att det är.

Dessutom, en USA size 0 är lika med XS och beroende på längden så är inte det en person som är onaturligt smal.

Kloka ord om size 0. Jag som är 178 hade S när jag idrottade på elitnivå och var väldigt smal, för att ta mig till size 0 hade jag nog fått gå ner flera kilo i både muskler och det lilla fett jag hade. Min kompis på 155 har haft XS så länge jag kan minnas och då har hon säkert gått upp 15 kg sen jag lärde känna henne för 20 år sedan.

Bästa är när smala hävdar att ”de kan äta HUR” mkt som helst.
Ja men de GÖR aldrig det.
Ja de kan äta hur mkt som helst ett par månader sen kommer även de gå upp i vikt.
Och nej en dubbel cheeseburgare med 2 paket morötter är INTE att vräka i sig.
Stor meny plus milkshake samt att stanna på macken på hemvägen för ostbågar läsk och 500g lösgodis som man äter upp DET är att överäta.

Har man en sådan ätstörning så man äter sådär mkt bör man nog söka hjälp. Låter maniskt

Jag tvivlar inte på att det finns enstaka fall där personer inte ätit sig till sin övervikt men generellt – runt 50% av befolkningen, naturligtvis är det ett livsstilsproblem och ett samhällsproblem, inte skulle väl så många blivit sjuka eller drabbas av diverse rubbningar plötsligt de senaste 100 åren? Jag förstår syftet med kroppsaktivism, ingen överviktig ska behöva bli hånad, fotad när man äter etc och det är viktigt att trivas med sig själv. Men istället för att göra kroppar till något så otroligt känslomässigt laddat kunde vi väl försöka se dem för vad de är – just kroppar.

Det går oftast jättebra att vara fet som ung, på samma sätt som det går bra att dricka ett par glas vin varje dag för att man mår bra av det och blir glad av det. Men det blir svårare och svårare att få bukt med övervikt och det blir inte heller lättare att sluta dricka det där vinet. Kroppen tar stryk under tiden, långsamt, kanske blir det värre och värre. När man väl drabbas av komplikationer såsom värk eller sömnapné har man dessutom det emot sig och det blir ännu svårare att gå ner. Hur lätt är det när man blir äldre och svagare och dessutom har fetma? Hur klarar man sjukdomar, rehabilitering efter frakturer etc?

Jag säger inte att alla överviktiga nödvändigtvis äter mer och onyttigare än smala men generellt så verkar folk äta jäkligt kasst, bara att det inte syns på vågen för vissa. Man måste hitta ditt förhållningssätt till den konstanta tillgång till så god mat vi har hela tiden, saker som hemlevererad pizza eller skålar med godis är sånt som folk, smala och tjocka, äter på veckobasis och det anses som fullt normalt och hälsosamt om man äter bra i veckorna. Mår man verkligen bättre i själen av att ”unna sig” sånt? Varför är det så viktigt – egentligen, vi har ju också full tillgång till hälsosam mat. Det känns som att vi lurat oss själva att det är så jobbigt eller till och med omöjligt att gå ner i vikt, att det kommer leda till psykisk ohälsa och tyvärr gör det väl också det med den konstiga attityd vi har. Men synen på mat måste ändras i grunden.

Håller med dig i mycket E, men problemet är nog snarare att vår matmiljö ändrats men vi fortfarande har samma primitiva hjärna som är van vid ett samlar och jägarliv där mat inte fanns i överflöd. Reklam och mat är designad för att trigga oss och få oss att överäta eller bli sugna när vi inte är hungriga. Så det krävs mer självkontroll av individen än förr. Ta Thailand med ökande fetma där man gått från ett samhälle där människor arbetadelånga dagar, fysisak pass och åt ofta och mycket men mat med relativt låg fettprocent. Folk äter lika mycket och ofta men arbetet i städerna är inte längre fysiskt och maten har bytits ut mot seven eleven-skräp. Eller Afrika, en kontinent som invaderats av snabbmatskedjor i takt med att medelklassen och urbanisering ökat. Sjukvårdssystemet förväntas hantera både sjukdomar relaterade till undervikt och näringsbrist samt välfördssjukdomar som diabetes typ 2 och högt blodtryck.

”Det känns som att vi lurat oss själva att det är så jobbigt eller till och med omöjligt att gå ner i vikt, att det kommer leda till psykisk ohälsa och tyvärr gör det väl också det med den konstiga attityd vi har. Men synen på mat måste ändras i grunden.” Håller med här också…människor i allmänhet förstår sig inte på vad som krävs för att komma ut ur sin bekvämlighetszon och har jätteproblem med lite motstånd och slutar pusha. Vi har blivit för bekväma.

Det har blivit alldeles för lätt att äta onyttigt och för mycket, det håller jag med om. Människan är i grunden bekväm och lat av sig, vi söker snabb njutning. Precis som systembolaget hjälper oss att inte dricka för mycket (inga rabatter, begränsade öppettider m.m.) så tror jag det är så vi behöver se på kost i framtiden. Det ska inte vara billigt att äta mycket snabbmat, godis, snacks, läsk, utan det är grönt, bönor och fullkorn som bör vara lättillgängligt och billigt. Det ska vara LÄTT för oss att göra ett sunt val i vardagen.
Jag har en vän som arbetar med överviktiga barn och hon känner sig så uppgiven. Hon är rädd för att vi i framtiden kommer erbjuda barn gastric bypass redan i tonåren för att hindra dem från att väga tresiffrigt innan de ens fyllt 20. Jag är helt emot att skamma människor för vikten, som jag gjort tydligt i kommentarerna, men jag tycker absolut ämnet övervikt/fetma ska upp till diskussion för vi behöver hitta lösningar. Vad är grundorsaken? Hur kommer man åt den? KBT inriktad på kost/livsstil? Mediciner som dämpar hunger? Vad kan vården erbjuda? Vad kan arbetsplatsen erbjuda? Friskvårdstimme? Tillgång till gym? Jag tror man behöver få ett helhetsperspektiv och göra det lätt för individen att göra bra val. Vi har skapat ett samhälle som gör att många lätt skaffar övervikt och sedan har svårt att göra sig av med den.

Mila jag tänkte också på Systembolaget och liknande resonemang som ditt.

Själv hade jag önskat att individen kunde få mer frihet att själv ta ansvar för sin hälsa, men saker som riktade skatter på socker eller transfetter är jag för. Att onyttig .at är så billig gör att de med lägst inkomst får sämst hälsa…

Ja du har helt rätt – våra hjärnor vill ju äta av allt det goda. Men på den nivån det är idag i form av konstant tillgänglighet, utbud, alla goda smaker, det blir problem. Och vi måste erkänna för oss själva att det är ett problem. Det är ju inte en enstaka individ som drabbas (och det är naturligtvis inte nyttigt för smala heller) men chansen är ju minimal att vi inom kort kommer återgå till att i huvudsak ha tillgång till gröt och potatis typ, sådant det är svårt att överäta på. Ansvaret hamnar då på individen och tyvärr tror jag det blivit så skevt, så normaliserat, att äta dåligt att även den som äter ”bättre än de flesta” kan lägga på sig rejält eftersom det fortfarande är för mycket, speciellt med normaliserad stillasittande vardag på det.

Man undrar vad man gör för fel som inte går ner, provar konstigs dieter eller konstaterar att man inte KAN gå ner i vikt när det oftast handlar om att lägga in en helt ny växel. Men den växeln är helt okänd för det är ingen annan som lever aktivt större delen av sin vakna tid och avstår all dålig mat utan att det ligger en ätstörning bakom, ungefär.

Jag upplever också att leva icke hälsosamt är normaliserat. Snacks mat och dryck och inaktivt liv. Vi är inte gjorda för att sitta ner större tiden av dagen. Tycker ändå Sverige är bättre än många andra länder vad gäller folkhälsa.

Håller helt med om detta med behovet av en högre växel. Att svenskar är naiva och bekväma och dåliga på att uppleva lite motstånd och osäkerhet tycker jag pandemin visat.

Om folk bara kunde ge fan i att kommentera andras kroppar kanske vi kunde få bukt med samhällets stora problem: psykisk ohälsa.

Sluta nypa i folks bilringar, sluta kommentera om de gått upp eller ned i vikt. Är man seriöst orolig för någon då ska man självklart reagera men gör man inte genom att vara elak. Man kan säga ”jag är orolig för dig och ditt mående, vill du ha stöttning så finns jag här”. Inte påpeka, peka på brister och triggas eller kommentera hela tiden.
Att kommentera andras viktuppgång/viktnedgång och utseende är mer skadligt.

Det tåls att upprepas: En tjock person vet att den är tjock.
En smal person vet att den är smal.

Hur kan hon ha tränat så mkt och fortfarande haft degiga armar? Nja, tror inte på det där.