Underbara Claras förtjusande massförstörelsevapen

Underbara Claras barns konstverk på tapeten
Bildkälla. Underbara Clara

Harmoniskt värre hemma hos Underbara Clara. 😉
Det här hann hennes yngsta med i hennes senaste blogginlägg:

Först ett konstverk med spritpenna på tapeten.
Sedan klippklippa i sängkläder med en liten sax.
Följer upp med att stoppa hela munnen full med knappnålar och tömma en bunke smutsigt skurvatten rakt ner i en byrålåda som råkade stå öppen.
Hur slutade det hela då?

Satte mig ner för att hämta andan och på den sekunden hade han hunnit fram till soffan och med glatt humör tömt mjölkglaset över sitsen. Oje? Blötte?! sa han. Förvånat och lyckligt där han plaskade runt bland kuddarna.
Skönt att mitt förtjusande massförstörelsevapen har barnomsorg fem av veckans sju dagar <3 // Underbara Clara

När jag var liten och precis hade lärt mig rita gubbar med hals, så satt jag på mitt rum och övade.
Plötsligt tog mitt ritpapper slut. Vad göra?
Jag hittade baksidan på mamma och pappas bruna mockasoffa som var hur bra som helst, och där skulle väl ingen se.
Jag vet inte hur många huvuden med hals jag hann rita innan pappa kom på mig, och han har berättat att jag ska ha stuckit upp huvudet likt en surikat och nekat till att jag höll på med någonting alls där bakom.
Han trodde mig inte.  😉

benfoting

Finns det någon som varit barn eller haft barn som inte gjort någonting sådant här?
I så fall tror jag er inte. 😉

223 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Hahaha, det är såna minnen som blir roliga med tiden. Inte där och då. En bekants dotter rispade in sitt namn i bilens lack. Spegelvända bokstäver. Det tog ett tag innan det var ett roligt minne 😄😄

    Svara

      Min pappa ristade in sina initialer LC i en lampa hemma, när han var liten, och insåg först efter att han var klar att det kanske inte var så himla smart att signera verket på det sättet. Lösningen? Han gjorde om sitt L till ett dekorerat M (_M_) för att matcha sin fyra år äldre systers initialer …

      Svara

        Min yngsta ritade på sängen, golvet och sitt pysselbord men skrev bara storebrors namn. Så lurigt om det inte vore för att storebror inte kan skriva en av bokstäverna i sitt namn och den lilla uppviglaren därmed avslöjades.

        Svara

      Jag gjorde samma sak! Pappa tyckte det var så gulligt att habmn aldrig lackade över dey <3

      Svara

      Men fick ni ingen uppfostran alls? Lärde ni er inte skillnad på rätt och fel?? Jag gjorde aldrig något sånt, skulle aldrig drömma om att bete mig så. Det gjorde inte mina syskon heller och vi var absolut inte hårt fostrade. Men vi fick tidigt lära oss att man inte förstör andras saker med flit för då blir de ledsna, och att man ska vara snäll mot människor och djur. Att rita på väggen eller hälla mjölk i soffan fanns inte på kartan, jag skulle aldrig ens tänkt tanken. Ritar gör man på papper, är det slut frågar man snällt om att få mer. Det är hennes fel att ungen beter sig som en vilde som blivit fostrad av vargar. Dessa barn får stora svårigheter i skolan pga att den viktiga grunden aldrig lagts. Det är inte roligt, bara trist. Barn måste få lära sig vad som är rätt eller fel, precis som en hundvalp behöver lära sig att det inte är okej att tugga sönder allt i hemmet, bita folk i tårna och bajsa på golvet. Ingen föds med den kunskapen, vårdnadshavaren måste visa vägen och lära barnet. Att låta barnet bete sig hur som helst och aldrig sätta några gränser är inte snällt, det skapar jättestora problem för barnet.

      Svara

        ☑️
        Tänkte att en sån här kommentar måste komma. Bra, då vet vi.

        Svara

          Bag, crap bag.

          Svara

          Varför har hon barnet på dagis när hon ändå bara är hemma? Nu med Corona och allt?

          Svara

            För att hon är oförmögen ta hand om det. Det ser vi ju här ovan om inte annat.

            Svara

            För att hon jobbar.

            Svara

        Fast alltså barnet ifråga är väl typ 2 år?

        Svara

        Att göra fel är en del av barns utveckling, det är oftast så vi lär oss vad som är rätt och fel. Att föräldern sedan förklarar för barnen varför det inte är okej att rita på väggen leder ju till att barnet förstår att det får konsekvenser. Barn älskar att testa gränser, provocera fram reaktioner för att se vad som är okej att göra/inte göra, det ligger i människans natur. Sen om barnet upprepande gånger målar på väggen eller gör ’samma’ hyss, ja, då är det ju ett beteendeproblem, och då lär ju föräldern gå till botten med varför barnet envisas med att rita på väggen. Vill barnet säga något som hen muntligt inte kan uttrycka? Oftast handlar det om att få uppmärksamhet eller att göra något förbjudet för att ’trotsa’.

        Svara

          Fast alla barn gör verkligen inte sånt här.

          Svara

            Verkligen inte. Jag har två ungar och de har aldrig ritat på väggarna eller hällt ut något på fel ställe. Det ”värsta” som någonsin hänt var när ett av barnen satte en massa klistermärken på sin första skrivbordsstol i barnrummet.

            Svara

              För att alla barn är OLIKA… herregud, jag vägrar tro att folk är så här dumma i huvudet men man blir fan ständigt överbevisad.

              Svara

            Nä, vissa tar igen det i tonåren😄

            Svara

              Jag var ett sånt barn. Min syster var väldigt extrovert och älskade att provocera som barn, jag tog rollen som ’den snälla’, förstod att mina föräldrar tyckte att min syster kunde vara en pain in the ass, så jag kompenserade väl för henne, antar jag. I tonåren blev jag rebell istället, och gjorde saker bara för att vara djävlig. Ganska intressant att reflektera över hur vi kompenserar andras beteenden eller kopierar.

              Svara

          Lämnar man ett så litet barn ensam såpass länge att det hinner att först få tag i en spritpenna och sedan måla allt det där på väggen, har man totalt misslyckats som förälder.

          Svara

            Jag har tre barn. Alla varit hemma. Två av dem har aldrig någonsin ritat på något. Ett av dem var helt galen så fort hen fick tag på en penna.

            Med tre barn hemma, och två syskon som absolut ritade ibland och glömde en penna framme, så blev det helt enkelt ritat på väggarna ibland. Även en vuxen behöver ju göra saker som duscha, bajsa, laga mat eller annat som innebär att man inte kan stirra på ett barn dygnet runt…….. Utöver det sinnessjuka i att stirra på ett barn dygnet runt.

            Som tur är är den väggritande ingen fyra år nu och fattar bättre.

            Shit happens. Det är ett barn med en penna och en vägg. Det är varken ovanligt, bristande omsorg eller farligt.

            Svara

            Eller så är det du själv som är misslyckad när du har ett sånt stort behov av att nedvärdera andra.

            Svara

        Anonym 20:08 Hahahaha, dagens skratt! saken med barn är att deras hjärnor inte är utvecklade, det är inte för ATT förstöra det ritas på väggar och hälls dryck i soffor, de tänker inte på konsekvenser som en vuxen, de funderar nog inte alls på något mer än att oj, så roligt det blev att plaska i soffan, det är ofta därför de blir så förorättade när de blir tillsagda, det var ju inte för att vara taskig ju. Även tonåringar har en del utveckling kvar när det gäller konsekvensanalys. Men alla barn är olika, jag själv ogillade att bli tillsagd och skötte mig säkert bättre än min syster pga just den anledningen.

        Svara

        😂😂😂🥳🥳

        Svara

          Skrattet var till 20.19

          Svara

        Gulle ängel du är anonym 20:08

        Svara

        Tycker du att hundvalpen ska lära sig att inte tugga söner allt i hemmet utan att någonsin ha tuggat sönder något? Nu är mina barn inte så vilda som Claras verkar vara men en och annan målning har vi fått på väggen, de fick hjälpa till att ta bort det (ingen var arg!) och sen så efter ett tag så slutade det målas på väggarna. Barn testar och lär sig och även om du tror att du aldrig gjorde något ”fel” som barn är det rätt säkert att du ändå gjorde det. De föds inte som färdigupplärda robotar.

        Svara

        Alltså… jag kan hålla med dig på ett sätt, inte så att jag aldrig har gjort dumma saker som liten. Men inte på det viset som är beskrivet i inlägget. Det känns en aningens ”utstuderat” på något sätt. Men å andra sidan så kan jag tycka att din ton i inlägget är jävligt fördömande och det känns onödigt.

        Svara

        Herregud alltså! Ta det lite lugnt, det är fredag!

        Svara

      När jag va liten tvättade jag bilen med stenar som jag doppade i vattenpölar.. tur hann jag bara en dörr 🙂

      Svara

    Bra påminnelse för att inte glömma preventivmedlet 😅

    Svara

      🤭 Det är ju bara det, att föräldrar glömmer det lika snabbt som barnen glömmer förmaningarna! (Vet av erfarenhet).

      Svara

    Hahah, vet inte hur många gånger pappa tapetserade om hemma efter att vi varit framme med pennorna (jag kommer själv inte ihåg det). Han fick även måla om grannens garageport efter att min bror ristat med fina stenar. Han målade även med röd målarfärg på vår vita bil, extremt uppskattat konstprojekt

    Svara

      😀 Vi hade en form av vävtapet med långa trådar som gick hela vägen mellan golv och tak. Det var jätteroligt att pilla lös dem och draaaaaa. Kunde inte riktigt förstå föräldrarnas kritik mot tilltaget!

      Svara

        Jag hade en småblommig tapet och fyllde i med färgpennor, jag tyckte att det var superfint och såg ut precis som den riktiga tapeten. När mamma såg det så blev jag så chockad över det och kunde inte förstå hur hon såg skillnad. Jag minns att jag tänkte så länge på hur hon hade lyckats förstå vad jag hade gjort, jag hade ju gjort ett så bra jobb. Nu fattar jag ju 😆

        Svara

    Mina barn har aldrig. Troligtvis pga jag har långt framskridet katastroftänk och tänker således ut alla möjliga scenarion och planerar utefter det. Skämt åsido. Men tänker att det handlar om planering liksom? Ha inte pennor där barnen kommer åt bara? Är inte -så- svårt. Obs nej detta är inte mom shaming och jag försöker inte framhäva mig själv men C frågade. Tycker mest bara det är tramsigt med folk som koketterar med deras barns ”tokigheter”. Är liksom de vuxnas jobb förebygga teckningar på väggen osv. Såvida man inte är chill med att det händer.

    Svara

      JAG HÅLLER MED DIG!!!!
      Hur svårt kan det vara kan man tänka.

      MEN:
      Kanske har att göra med om man är fler varelser i familjen som inte har samma ordningstänk och dräller lite mer med tillhörigheter. Blir kanske omöjligt att tracka tre andra personers beteende utöver sitt egna

      Svara

      Man kan förebygga och planera hur mkt som helst, tills storebror vill rita och glömmer pennorna framme 🤷🏻‍♀️ Barn är snabbare än vinden…

      Svara

        Men det är ju därför man lär barnen att man endast får rita i köket?

        Våra ritgrejer låg i nedersta kökslådan, från ålder 6mån-6 år kunde vi inte komma åt dem själva eftersom sopborsten förhindrade det. Vi, tre otroligt olika individer, förstod att vi bara fick rita i köket. Så svårt är det väl inte att efterleva? En förälder var med när vi plockade fram och undan ritsaker så att de såg att allting lades tillbaka.

        Svara

          Exakt!

          Svara

          Låter hemskt tycker jag. Bara rita i köket med en vuxen alltså, att ha regler kring kreativa processer på det sättet. Bara tanken hämmar mig. Kanske är olika för olika personer såklart.

          Svara

            Du är ju inte under ca 5 år får man väl anta dock. Annars skriver du och uttrycker dig väldigt bra för åldern.

            Svara

              Nä men jag var likadan som femåring. 🙂

              Svara

                Hemskt med en femåring som måste rita på väggar för att må bra.

                Svara

                  Haha alltså… finns väl ett mellanting mellan att rita endast på en enda plats i bostaden och behöva be om kritor och rita överallt? Ett kreativt och egensinnigt barn kan behöva ha pennor tillgängligt på sitt rum exempelvis och få rita i lugn och ro utan övervakning. Men som sagt – vi är uppenbarligen olika där.

                  Svara

              Hahaha tack för en underbar kommentar🤣🤣

              Svara

            Det är inte en regel kring en kreativ process, det är uppfostran där man försöker lära ett barn ett grundläggande beteende att vissa saker gör man här, vissa saker gör man här och man plockar undan efter sig när man är färdig.

            Precis samma sak som att man inte äter på golvet eller i sängen.

            (Lillasyster blev dessutom amatörkonstnär)

            Svara

              Finns säkert de som inte hämmas av det ja. 🙂

              Svara

              Man äter inte på golvet eller i sängen?! Tala för dig själv. Jag äter merparten av mina måltider på golvet eller i sängen. Skulle aldrig falla mig in att äta vid köksbordet, annat än när jag har gäster.

              Svara

            Jag har två barn. Ett blev väldigt kreativt och konstnärligt medan det andra inte blev det.
            Och de fick ”bara” rita/måla under kontrollerade former i köket eller sina rum. Så det verkar vara 50-50 att det skulle hämma de kreativa processer du nämner…

            Svara

      Haha men asså jag försöker förebygga allt sånt här men det är ju stört omöjligt! Exempel på saker som händer hela tiden trots att man försöker stänga dörrar och gömma saker: lilla barnet får tag i toaborsten, spiller gärna ut det förtiga vattnet i, toapapper överallt efter att nån får tag i rullen, hittar ett barn gömd i en garderob med en chokladkaka jag gömt så bra att jag inte visste den fanns etc etc. Hur lyckas man undvika incidenter?

      Svara

        Jag rengör toalettborsten efter varje användning och ställer högt på en hylla, toalettpappret sitter i en säker behållare med nyckeln i en liten krok på väggen, garderober ska såklart låsas med haspar och choklad har man väl inte hemma med små barn? Förebygga, förebygga och förebygga, det är det enda sätter att få barn att sitta stilla i soffan med händerna i knät och be snällt om att få ett papper och en penna ur säkerhetsskåpet och sen gå försiktigt till sin angivna plats.
        *finns spår av ironi

        Svara

          Choklad är ju fan det man lever på när man är hemma med små barn. Skärpning nu!

          Svara

          Haha, bästa kommentaren!🙏👍😊

          Svara

      Idag var jag tvungen att ta ett viktigt telefonsamtal. Stod i köket där ritgrejerna finns och på 0,3 sekunder hade min 2åring smugglat ut kritorna och slängt dom i hela vardagsrummet (96st) 🙃

      Har inga handtag på våra luckor och lådor så vet inte riktigt hur jag ska låsa dom. Tips mottages varmt!

      Svara

        Fet tejp. Tänk typ sådan där tjock brun tejp.

        Svara

          Du menar att man tejpar fast ungen då? För ingen vill väl förstöra inredningen.

          Svara

        Har aldrig pallat med sånt, bara flyttat upp det värsta sakerna till överskåpen och väntat ut det. Har skåp i vardagsrummet med spärrar till pennor och färg och annat jag vill kunna låsa in.

        Svara

          Har fan inga skåp högt upp som är tomma och dom allra högst upp är fööör högt upp för mig. Vi ritar kanske 5 gånger om dagen så behöver vara lite lättillgängligt ändå ..

          Tejp var en bra idé!

          Svara

            Lugnaföräldrar har superbra barnsäkra multilås som funkar till skåp, lådor, toaletten etc. 👍

            Svara

              Tack ska kolla!

              Svara

              Barnen brukar dock snabbt lista ut hur dessa spärrar ska forceras 😀

              Svara

                Men har ni aldrig årobat med att säga till barnen. För mig låter det jättekonstigt med barn som förstör saker. Jag har jobbat som barnflicka hos familjer och har aldrig varit med om de problem ni beskriver.
                Jag och min syster förstörde inte heller saker under vår uppväxt, även om man är liten så har vi fått lära oss att inte rita på väggar, klippa sönder kläder och jag kände inget behov av att förstöra saker, så den situationen har aldrig uppstått under min uppväxt.

                Svara

                  Precis och alla slappa föräldrar kan ta en funderare på om det någonsin händer liknande incidenter på förskolan…

                  Svara

                    Det händer massor av sånt här på förskolor 😂

                    Svara

                  Du var anställd för att ha full fokus på barnen. En normal förälder ska ha koll på barnen samtidigt som de ska sköta ett hushåll. Sen, och här får du lära dig något nytt, så är barn olika. Vissa är lugna, vissa är vilda

                  Svara

                    Precis! Det är väldigt vanligt att man tror att alla barn är exakt som ens egna. Min spaning är också att väldigt lugna, ordningssamma och pedantiska föräldrar ofta får barn med liknande egenskaper. Föräldrarna tror då att det är deras utmärkta uppfostran av barnen som gör att barnen alltid plockar undan efter sig och aldrig känt sig lockade att rita på väggen. Ibland händer det dock att dessa föräldrar får ett vilt, överaktivt och kreativt barn som inte störs av oordning. Innan detta händer verkar det vara svårt att förstå att barn är olika, och att barnen har personligheter, de är inte bara en produkt av en standardiserad uppfostran som förmodas funka på alla.

                    Svara

        Liten bit självhäftande kardborrband uppepå och under skåpet och sedan tar man en lång remsa av motsatt kardborre och fäster uppifrån och ned. Funkade för oss 🙂

        Svara

      Men är dina barn inte så påhittiga bara? Jag jobbar väldigt aktivt med förebyggande men nog fan lyckas de ändå. Ska väl förvisso medge att jag har ganska slapp uppfostran.

      Svara

        Visst är det så. Ett av mina barn bet inget på, hon lurade ut hur hon skulle få vad hon ville. De två andra har varit lättare att förebygga.

        Svara

        De är påhittiga ja.
        Ena kom hem från föris i veckan och hade klippt lite i sina kläder. Såatt.

        Svara

      Alltså inte mina barn heller… Jag tror att jag påminner ofta om hur saker får användas samt inte låter tex saxar ligga framme. Mina barn är inte så impulsiva och då är det såklart mycket lättare att förebygga. Har aldrig låst lådor och skåp eller möblerat om i desamma för att undvika katastrofer (förutom att flytta vassa knivar), och de har heller aldrig rivit i lådor osv… Det som kan hända är typ att äldsta tar mina kläder och klär ut sig… 🙂

      Svara

      Det handlar nog lite om hur stor katastrof man tycker det är också. Givetvis går det att förebygga. Det hade inte ”råkat” hända med medecinlådan eller kökssknivarna hemma hos mig, men med tuschpennor eller mjölkglas så är det ju besvärande men inte hela världen.

      Sen finns det ju vildare barn än mitt eget också.

      Svara

        Jamen det där var ju mitt i prick 😊 för de flesta av oss råkar det inte hända med något farligt.

        Svara

      Samma här, har 3 barn och äldsta är nu 9 år. Har aldrig ritat på fel ställen eller rivit sönder saker osv. Självklart råkat krascha nån kruka typ, inte med flit. Är väl som sagt bara att se till att saker som man inte vill att dom ska ha fri tillgång till står högt upp på nåt bra ställe 🙄😅

      Svara

    Mina barn har faktiskt aldrig gjort något sådant. Min bror däremot var en vandrande katastrof när jag växte upp.

    Svara

      Jaja, ”min bror”….

      Svara

      Mina barn tre och nära i ålder förstörde aldrig något men nr 2 trodde vi skulle bli frisör för han klippte både sig själv och lillasyster mer än en gång. De såg båda bedrövliga ut med kala fläckar på huvudet och skalpen lyste vit. Allt detta hände på dagis och personalen tyckte det var väldigt jobbigt.
      De gillade även att bygga koja och sov i sin koja hela natten. De rev ut alla sängkläder, kuddar och madrasser och byggde i den äldstas rum. De lovade alltid dyrt och heligt att de skulle städa upp efter sig men det löftet var bortglömt dagen efter.

      Svara

        Ett av våra barn använde sin lilla traktor till anläggningsarbete; skottade upp jord ur blomkrukorna och gjorde små fina högar på soffryggstödet! Andra barnet klippte håret vid behov, till exempel när det var i vägen vid utövande av kullerbyttor! Tog även sina små kaffekoppar och hämtade sig vatten i badrummet (tvättstället tack och lov!). Allt var ju med deras egna grejer som de fick ha 😀 jag minns nu hur oerhört trött jag kunde vara ibland!

        Svara

          Menar inget illa men hur hinner dom göra sånt utan att man märker? Börja skopa jord eller hämta vatten absolut, men man är väl där ganska snabbt och hinner avstyra?

          Svara

            Mycket händer när man lagar middag. De är hungriga och otåliga och hittar på saker. Även om det blir väldigt tyst och man vet att nått är på gång kan man inte alltid gå ifrån maten utan får hoppas på det bästa. Andra gånger orkar man inte. Som småbarnsförälder är det sällan man är utvilad.

            Svara

      Jodå , mina barn har oxå gjort massa bus.men i princip alla de grejerna som hände Clara hade kunnat förebyggas. Låt inte saxar ligga så barnen kan nå (livsfarligt !), ha endast tuschpennor som kan tvättas bort lätt tillgängligt (så tacksam jag var att kunna tvätta bort lätt när 2åringwn målade alla köksluckorna med blå tusch 😄), baradricka när man sitter vid matbordet eller ha en vattenflaska med droppstopp om barnet måste springa runt med det och sist och absolut största frågetecknet = varför i hela fridens namn står skurvatten framme så högt att det kan vältas ut i en låda?? 😄 inte tänkt som mom shaming utan som hjärtliga tips från en mamma som har långt gånget katastroftänk 😉 och som sagt, jag har råkat ut för barn som lagt leksaker i toan, översvämmat badrummet och mkt annat tokigt, men vissa saker är helt enkelt lättare att förebygga 🙈

      Svara

        Även om det inte är tänkt som ”mom shaming” så får jag nog säga att det kom ut så😀. Lite som ”varför i hela fridens gjorde man alla de här missarna när man istället kan vara så bra som jag”. Man kan kan liksom fundera lite på vad man vill förmedla och vad man vill med sitt budskap så att det inte upplevs som att man vill trycka ner någon. Bara ett hjärtligt tips från någon som tycker så.😀

        Svara

          Du får gärna berätta hur hon kunde ha formulerat sin mycket goda poäng på ett sätt så att det inte uppfattas som mom-shaming eller försök att trycka ner någon?

          Svara

            Typ med lite mer förståelse för att barn inte är homogena individer som alla fungerar likadant.

            Min 12-månaders klättrade liksom högst upp i köksskåp och kunde öppna barnlås. Få saker fungerade där och än idag lyckas den ungen sju år med dumheter för han ”skulle bara kolla”

            Kreativ indeed. Men att jag ska kunna förebygga ALLT han hittat på, och kommer hitta på, är omöjligt. Fullkomligt. Så att påstå att det ba går för alla hela tiden = ogenomtänkt, oödmjukt och skammande.

            Svara

    Det enda min son har gjort i förstörelseväg är att måla med gul krita på en beige tapet. Det syntes som tur var knappt och gick lätt bort med fläcksuddare, livets uppfinning! Han är idag 8 år så tror inte det blir mer förstörelse än så.

    Svara

      Hahaha vänta du bara…

      Svara

        Fast vad är det jag ska vänta på? Han är snart 9 år. Jag känner mitt barn och han skulle aldrig medvetet förstöra någonting idag. Men om du säger det så.

        Svara

    Bloggtorka? Eller är jag på familjeliv? Fuck så trist

    Svara

      Mmm, lite sega inlägg idag

      Svara

      Jag tyckte det var ett roligt inlägg.

      När jag var liten smetade jag in den nya beiga soffan med mitt bajs. Det var inte populärt!

      Svara

        Ganska äckligt..

        Svara

        Jag smetade in min bror och mig själv med bajs när vi var bortbjudna på lunch och lekte i trädgården oövervakade….

        Svara

          Jag smetade in mamma med bajs, hon hade fått hämta mig hos dagmamman för jag var sjuk. Kom hem la sig med mig på soffan, vi somnade, jag vaknade innan henne och hon vaknade strax efter av att jag målat henne i ansiktet med blöjans innehåll

          Svara

            Hade adopterat bort dig

            Svara

      Ja så tokigt med alla knäppa saker barn hittar på!! Dom små tokizarna! Hihi

      Svara

    Min treåring kom precis helt förtvivlad med sin gosedjurskatt i handen, som det visar sig att han tappat i toaletten. För att sedan ta upp och komma gåendes med den droppandes hela vägen till köket. Vi är inte ens hemma hos oss. 🤓

    Svara

    Allt kring folks barn är så ointressant att läsa om. Som att höra om folks drömmar. 😴Andras barn är bara roligt i korta klipp a la ”funny videos”.

    Svara

      Men varför är du här inne och läser kommentarerna under detta inlägget då? Krävs inga extraordinära hjärnceller för att förstå vad kommentarerna kommer handla om..

      Svara

      Folks drömmar är kul (om de drömmer som de jag känner)! Random folks barn, not so much… Känner mest, skönt att slippa! 😄😉

      Svara

        Värsta jag vet är att lyssna på folks drömmar. Jag kommer på mig själv varje gång tänkandes neeeeej orkar inte

        Svara

          Känner samma med folks barn.

          Svara

    Min äldsta har fortfarande inte gjort något. Men min yngsta däremot, målar på väggar, fönster, storebrors säng, soffan, mattan etc… Allt går ju som tur är att ta bort, men ja…. 🤦🏼‍♀️🤷🏼‍♀️

    Svara

      Förstår inte hur det går till? Vi har vilda barn men har inte hänt än. Allt sånt har vi i ett rum de inte får vara i, när de vill rita/måla tar vi fram allt och övervakar. Är vi överbeskyddande tro?

      Svara

        Nej, ni är delaktiga i barnens lekar.
        Det är skillnad.
        Fortsätt så 🤘🤗😍

        Svara

          Jag är snarare livrädd för att låta barn växa upp i den här världen där det anses vara gott föräldraskap med övervakning exakt hela tiden och där man helst ska ”vara delaktig” i alla ens barn lekar. Hur mycket vi övervakar och kontrollerar barn har ökar lavinartat under väldigt lång tid nu. En intressant artikelserie om det i DN nu om man vill läsa något annat än tävling i vem som är bäst på att inte släppa barn ur blicken förrän de fyller 18 för tänk om de råkar stoppa en tuschpenna i munnen.

          Svara

            Beror väl på hur gamla de är? (Vilket inte framgår). En tvååring som vill måla är normalt att ha koll på. En 12-åring som vill teckna – inte normalt.

            Svara

              Om en 12åring målar på väggar och möbler känns det kanske som att det finns andra problem.

              Svara

              Det handlar i det här fallet om 2 åringar 😊

              Svara

          Beror väl på vilket sätt ”övervakningen” sker. Sitter man tillsammans med barnet/barnen och ritar så okej. Står man bredvid och tittar på och stressar över att korken inte sätts på pennan på en gång, eller går runt och plockar efter barnet så fort den lagt ifrån sig något, så är det ju inte direkt ett positivt deltagande.

          Svara

        Ja

        Svara

        Ja låter mycket tråkigt tkr jag. Mina barn har aldrig velat rita inför publik på det sättet, de har velat vara lite ifred med den processen liksom.

        Svara

          Beror väl på ålder? I mitt fall (och Claras) handlar det om 2 åringar. Lämna du dina barn ifred i den åldern?

          Svara

        Vi har i alla fall inte något rum som barnen inte får vara i. Men farliga saker har vi utom räckhåll för dem.

        Svara

    Är det rimligt att våga ifrågasätta hur ett så litet barn får ha tillgång till nålar?.
    (Och ja, kan barnet stoppa dem i munnen så har barnet tillgång till dem)

    Eller blir man nu lynchad för alla mammor gör faktiskt så braaaa de kan.

    Svara

      Jag undrar fan också.

      Svara

      Barnet kanske kan klättra och öppna skåp och lådor?

      Svara

        Klart barnet kan.
        Därför finns stopp att sätta på lådor, det kallas att barnsäkra.

        Svara

          En del barn kan öppna sånt. Och det kan vara gången barnet visar sig kunna öppna sånt som det nått nålarna.

          Svara

        Det kan väl alla barn?

        Svara

      Nej klart ansvarslöst

      Svara

      Tänker att det är inte så lätt att hålla koll på var alla grejer hamnar när man har tre barn i varierande åldrar 🤷‍♀️ Inte alls konstigt att det hamnar pennor och farliga grejor lite varstans. Ändå tröst att dom flesta barn nummer tre verkar överleva oftast! 😁

      Svara

        Kan man inte ta hand om tre barn, skaffar man inte tre barn.

        Svara

          Du har fel. Kan man inte hantera tre barn, så får man stoppa undan allt som kan vara livsfarligt.

          Ta sitt vuxna ansvar. Ta bort ögonen från telefon/dator. Känner lite – skyll dig själv om det är tillgängligt.

          Svara

      Lynchad? Det är ju enbart den typen av kommentarer? Snarare sparkar in öppna dörrar.

      Svara

      Tror nog inte att det var så att Clara tyckte att det var en bra leksak för honom utan snarare att han hade lyckats få tag på dem. Barn är väldigt duktiga på sånt, men det kanske du som helikoptermamma aldrig har låtit dem märka.

      Svara

    Hände allt det på en gång? 🤯 Varför ser man inte till att nålarna är borta? Har koll på pennorna? Närvarande förälder, hallå?

    Svara

      Ja man kan undra… måtte den morsan haft en riktigt dålig dag, så hon inte alltid är så seg i reaktionerna.

      Svara

        Även närvarande föräldrar behöver gå på toa, ordna mat etc

        Svara

          Men är det bara vi som har typ barnsäkrat allt som går i hemmet?

          Svara

            Jag tror de flesta åtgärdar riktigt farliga saker som vassa knivar etc men nej, har absolut inte ”barnsäkrat” hela hemmet.

            Svara

        Hon bloggade ju så man kan inte kräva att hon har koll på barnet, haha.

        Svara

      Vissa barn är mästare på otyg. De kan liksom göra rackartyg trots att de sitter i ens knä och får ens fulla uppmärksamhet, i princip.

      Och nej, jag är ingen ”onärvarande mamma” som försöker försvara mig. Är inte förälder alls, men specialpedagog med många års erfarenhet.

      Svara

        Och jag är förskollärare, så jag har full förståelse. Men undrar ändå hur detta kan hända i ett hem? Om ens barn dessutom har dessa tendenser så är man väl ännu mer noggrann tänker jag.

        Svara

      Begreppet en närvarande förälder kanske inte riktigt handlar om detta

      Svara

        Nej. En närvarande förälder stirrar inte på sitt barn hela tiden ☺️

        Svara

        Jo…

        Svara

    Snark ge mig knark!

    Svara

      Ät bark, gör dig stark

      Svara

      Köp mark bygg en park

      Svara

      Mal en balk och gör talk

      Svara

      Majs är najs, men inte GAIS.

      Svara

    Mitt barn har aldrig gjort något liknande och inte jag heller…

    Svara

      SÅ DUKTIGA!! APPLÅDER!!! MEDALJER BERÖM HURRAROP!! För övrigt blev tapeten snyggare med teckningen på.

      Svara

    Min son har aldrig gjort sådana påhitt. Tyvärr misstänker jag att han har begränsad kreativitet.

    Svara

      Han kanske bara är en sån som följer auktoriteter. Ett nej är ett nej.

      Svara

        Ja folk som inte haft kvicksilver till barn kan aldrig förstå det här inlägget.

        Svara

      Kanske mamma Polly som är elak som skriver negativt om sin egen son på nätet?

      Svara

        Jag ”satt där man satte mig” som mammas väninna sa en gång 😊 det var apropå att mina barn inte gjorde det 😀 och ibland hinner lugna barn mycket mer, eftersom de pysslar på i sin egen takt.

        Svara

          Som liten var jag sådan medans min tvillingsyster skulle undersöka allt. Från skolåldern satt hon stilla och pysslade i timmar medans jag helst for runt utomhus eller sportade.

          Svara

        Ja, jag hoppas att han inte blir traumatiserad av min anonyma kommentar på nätet. Jag älskar honom över allt annat, men kreativ är han inte. Bygger han lego så är det efter manualen och inte utifrån sin fantasi osv. Han blir säkert en alldeles utmärkt revisor.

        Svara

    Man får säga nej till barn och man får ha regler. Förskolor lyckas ju uppenbarligen hålla koll på en massa ungar utan att dom ritar och klipper sönder allt. Ha inte grejer framme och ungen inte vet vad man får klippa och var man får rita.

    Svara

      Fast på förskolan är det ju vårt jobb att hänga med ungarna. Vi behöver inte bädda sängar, laga mat osv. Och när vi behöver göra något annat finns det ju andra i arbetslaget som är med kidsen.

      Sen händer det definitivt grejer ändå. En miljon pärlor som hälls ut, målarfärg på golvet och frisörskola på kompisen.

      Svara

        Och föräldrar har barnen mer som fritidssysselsättning då, eller? Om man inte får betalt för att hänga med sin unge så kan man inte förvänta sig mer än att ungen kanske äter nålar och punkterar sin ena lunge med en sax. Så tokigt som det kan bli ibland.

        Svara

          Förstår inte riktigt varför du är så vass i tonen. Det står på Claras blogg att hon samtidigt bäddade sängen, skurade golvet osv. Sådant som föräldrar behöver göra, men vi på förskolan inte behöver göra.
          Hur dagbarnvårdare (hette tidigare dagmamma) lyckas förstår jag inte alls.

          Svara

            Vi fattar ju att meningen är att vi ska skynda oss och läsa hennes blogg men nej tack, inga klick till den där Clara, så vi vet bara det som Camilla skriver i sitt inlägg, ger en bild av en mamma som inte har koll på sitt barn och barnets säkerhet.

            Svara

            Dagbarnvårdare har ju också det som jobb, de ska väl inte hålla på med sitt eget hushåll under den tiden??

            Svara

          De får ju betalt om de är föräldralediga…

          Svara

      Hahahaha. SÅ många saker som sker i förskolorna…….. Jesus 😂😂😂😂😂

      Svara

    Jag målade en mycket vacker mustasch med tjock permanent svart tusch på min bror som liten, jag hittade den på pappas jobb (hade jobbet hemma, och vi lekte ofta med alla kartonger på kontoret om vi var hemma sjuka osv). Det var inte uppskattat av våra föräldrar men brorsan var mycket nöjd 😂

    Svara

    Med första barnet, som aldrig skulle göra saker som att springa ut i vägen, vara på saker hon inte fick osv osv Så kände jag bara Hur svårt kan det vara att ha pli på sina barn. Och tänkte att jag är så himla bra på att uppfostra mitt barn och lära henne vad man får och inte får göra … tills barn nummer två kom 🙃🙃 Då förstod jag att ettan var så duktig på att lyssna och inte göra massa hyss berodde på hennes personlighet och NOLL på mig. Jag beter mig exakt likadant mot mitt andra barn, och hon lyssnar aldrig och är överallt och på allt

    Svara

      Haha, känner igen mig i det där! 😂

      Svara

      Samma här. Första var aldrig uppe på något, stoppade inte saker i munnen eller äventyrade runt i allmänhet. Nummer två däremot…vilding!!! Överallt och äter allt…

      Svara

      Haha exakt så!

      Svara

      Precis så är det. 100% igenkänning.

      Svara

    Vissa barn är liksom påhittigare än andra. Inom förskolan träffar vi ett och annat ”massförstörelsevapen” då och då, men en gång hade vi tre i samma grupp. Det var svettigt vill jag lova och då är ju ändå lärmiljön utformad efter barnens behov och lärande, helt utan knappnålar.

    Svara

      Min son är en av dem. Han har slagit sig så sjukt mycket. Har haft blåmärken konstant på benen i 6 år. Ramlade av skötbordet fast jag stod precis bredvid. Ätit allt. Slagit sönder allt. Grävde sig ut från dagis under stängslet. Man blir fan 10 år äldre på 1 år av såna barn. Men nu är han något lugnare, blir 7 nu.

      Svara

        Hahahah ’Grävde sig ut…’ 😂😂😂

        Svara

        Ramlat av skötbordet är dock helt ditt fel inte för att han är busig.

        Svara

          Håller med, tur att han inte skadade sig allvarligt, hade nog blivit polisanmälan då.

          Svara

            Ingen polisanmäls för att barn ramlar……

            Svara

          Åh vad skönt att du kunde förtydliga det!!! Hon lär ju inte alls ha tänkt den tanken

          Svara

          Nej jag är helt och fullt medveten om att det var mitt fel att han ramlade av skötbordet. Den långa historien är att han låg på skötbordet, min dotter (2 år då) ramlade ner i toaletten bakom mig och jag vände mig reflexmässigt om. i två sekunder. Då ormade sig han av skötbordet. Värsta dagen i mitt liv. Som tur var polisanmälde ingen mig, på barnakuten var de tvärt om väldigt gulliga och förstående. Jag var ju helt förstörd såklart. Det är jättelätt att döma andra.

          Svara

            Tänk ändå vad jobbigt att vara den typen av mamma som väljer att döma och tro det värsta om alla andra

            Svara

      I min nuvarande barngrupp (22 st 4-5-åringar) är mer än hälften av barnen rena huliganligan. Till exempel har vaktmästarna har fått skruva fast alla möbler (matbord, ritbord, soffa..) utom stolarna i golvet för de fick för sig att allt bara skulle vältas hela tiden och när två ungar bröt varsin arm (under samma vecka..) så fick vi nog. Jag har seriöst åldrats 10 år sen jag fick denna barngrupp i augusti. Vi har fått 80% extra resurs och specialpedagogen pratar med oss minst en gång i veckan. Enda gången det varit lugnt sen i höstas är när 17 barn var hemma ett par dagar med magsjuka… Nån som tycker sitt jobb är lite långtråkigt och som vill byta jobb med mig en dag? 😅

      Svara

        Utbildar mig till förskollärare nu 🙋‍♀️ kanske ska lägga mig i fosterställning nånstans och skita i tentan.

        Svara

          Har blivit peppad av en kollega att man bara får en sån här barngrupp under sitt arbetsliv. Jag hoppas det är sant 😆

          Svara

        Gud vad sjukt.. Hoppas de inte hamnar i samma klass/skola sen. Stackars de andra barnen..

        Svara

          Håller med dig till 100%! Vi från förskolan kommer göra allt vi kan för att dela på dessa barn när de ska börja förskoleklass. Men det är skolan som sätter klasserna, inte vi, och senaste åren har de inte lyssnat på oss alls (för att sen gnälla en massa)

          Svara

    Kul med kreativa och påhittiga barn med mycket fantasi. Mindre risk att de hamnar som bittra kommentatorer på bloggar när de blir stora.

    Svara

      Eeh… Skulle inte vilja ha ett så pass ”påhittigt” barn.. Eller nån bajssmetare som beskrevs där uppe..

      Svara

    Barn 1: aldrig hänt
    Barn 2: mmm…

    Svara

    Det är ju också Claras tredje barn. Då är man ju dels lite mer blasé själv och dels har man två äldre barn som kan en massa saker. Klart hennes yngsta har tillgång till mer grejer än första barnet.

    Svara

    Har berättats för mig att en morgon då föräldrarna vaknade höll jag på och målade min vita spjälsäng med svart skosvärta.

    Svara

    Barn 1 – Påhittig och sjövild – lyckades rita ett 2cm långt blyertsstreck på en tapet
    Barn 2 – Lugn men påhittig – Inte ett streck utanför ritpappret
    Barn 3 – Sjövild, påhittig – Inte ett streck utanför ritpappret
    Har jag katastroftänk? Har vi varit stränga ?
    Nej, men vi har varit tydliga med vad som är okey och vad som inte är ok
    När vi renoverade ett sovrum var jag så snäll att jag lät barnen gå loss med kritor på väggen innan maken skulle måla den, barnen var ytterst tveksamma men ritade sen för fulla muggar – min man var inte så glad på mig, det krävdes rätt många strykningar innan kritstrecken inte lös igenom och faller ljuset på ett speciellt sätt kan man fortfarande skönja dom under all färg

    Svara

      Du låter verkligen som världens torraste människa!

      Svara

        Torr för att man uppfostrar sina barn?? Nää, vi inom skola och barnomsorg tackar er, ni som försöker och bryr er!

        Svara

      Jag tänker att det här med att vara sjövild är en objektiv bedömning. Jag tänker också att det är relativt vad som är en katastrof och inte. De flesta ser det kanske inte som en katastrof om barnen använder pennorna utanför ett papper. Däremot om de fick tag i tvättmedlet 😱

      Svara

      Mina barn har också tydligt fått veta vad som är rätt och fel. De fuckar upp ibland ändå. De är nämligen människor………./

      Svara

    Det enda jag gjort är att måla hela ansiktet m spritpenna, dagen innan vi skulle ta passfoto, polisen såg lite frågande ut mot mamma..och så tände jag eld på en pingisboll, den expolderade o tog eld i en blå fårpläd ( ej äkta då ). Jag släckte branden m en trasmatta o parfymerade rummet noggrant. Mina barn har ju självklart inte gjort sådana hyss…..

    Svara

    Vår dotter ritade ett hjärta på tapeten i hallen med spritpenna. Tapeten var typ 2 år gammal. Vi köpte en ram och ramade in hjärtat, blev ett fint minne!

    Svårare var det dock när hon skrev sitt namn på golvet 🙂

    Svara

    En gång ville jag känna hur det kändes att vara katt. Så jag satte mig och storpissade i katternas bajslåda. Mina föräldrar fattade direkt att den enorma mängden piss samt lukten inte kom från katterna. Jag var inte ens särskilt liten när detta hände, kanske 11 år….

    Svara

      DÖR jag ville nämligen testa exakt samma sak minns jag, men lyckades stoppa mig själv 😂

      Svara

      11 år och efterbliven.

      Svara

        Handlar om förmåga till impulskontroll. Den utvecklas olika hos olika individer. Finns även vuxna som har svårt med impulser. Det har ingenting med intelligens att göra. Att däremot som vuxen tro det kan upplevas rätt korkat.

        Svara

    När jag var liten visste jag mycket väl vad som var rätt och fel. Jag visste att det fanns risk för skäll och olika sanktioner. Jag gjorde ändå en ganska allvarlig grej. Har ingen aning om varför, kanske finns det någonnpsykolpg som kan förklara varför? Vilja att testa gränser? Vilja att få uppmärksamhet? Struntade i skäll (gjorde jag inte)? Narcissistisk personlighetsstörning? Slappa föräldrar? (Jag har tre syskon, ingen av dem gjorde något sådant). NÅGON av er som läser här måste ha nån mer nyanserad analys än ”ni suger som föräldrar”, eller?

    Svara

      Bra fråga 😊 många har hittat på hyss, vetat om konsekvenserna men gjort det ändå. Betyder det att de har kassa föräldrar eller finns det någon annan förklaring.

      Svara

        Nej, det är ingen bra fråga. Svaret har redan nämnts och är dessutom inte på något sätt överväldigande komplicerat: Barn har inget utvecklat komsekvenstänk. Det betyder att de i teorin kanske vet vad som gäller men de har inte tillgång till den insikten i alla situationer.

        Svara

          Men oj vad otrevligt svar. Varför?

          Svara

      Vad gjorde du? Sket i en påse?

      Svara

    Vad jag gjorde, tycker faktiskt detta är jävligt bright av mitt 5åriga jag! 😂
    Kommer från en Liten by, men i min klass fanns det en tjej till med samma namn som jag, Lina.
    För att hålla reda på oss fick jag heta Lina S och hon Lina M, första bokstaven av våra efternamn.
    Jag minns att jag fick som tvångstankar att skriva mitt namn hemma, Lina S 5, femman för min ålder då.
    Jag skrev det överallt och mamma och pappas nytapetserade väggar.
    Blev ju såklart påkommen och utskälld men kunde inte stoppa mina tvångstankar om att skriva mitt namn på väggen, så;
    Jag började då, som uträknat av ett geni, att ist skriva ”Lina M 5” på väggarna!
    Min klasskompis hade då alltså enligt mig kommit hem när mina föräldrar inte var hemma, och skrivit sitt namn på väggen, inte jag. 🤷🏼‍♀️😂 #geni

    Svara

      Hahahaha barns logik 😂😂❤

      Svara

    Haha, jag fick panik när jag var liten och bajsnödig, så jag sket i påsar och lämnade här och där, gömde under soffkuddar eller tryckte in bajs bakom lister osv. Hemma hos familjevänner sket jag i lådor, i duschbrunnen under själva plastlocket eller vad man ska säga, i en tvättmaskin. Men har alltid varit störd.

    Svara

      …..varför gick du inte på toa?

      Svara

      Det är sånt gamla människor (främst gubbar) pysslar med när de blir dementa..

      Svara

    Jag skrev mitt namn överallt och ingenstans. Skyllde på att jag tappat pennan…

    Svara

    Kommentarsfältet i den här bloggen är fan värre än familjeliv.

    Svara

      Ja visst är det tur att det finns så många präktiga, fantastiska, duktiga mammor. Och så himla självbelåtna och tröttsamma.

      Svara

        Härligt för barnen att få såna helikopterföräldrar. De kommer bo hemma fram till att de är 45

        Svara

    Varför går hennes barn på dagis nu i corona-tider, när hon dessutom bara är hemma? Varför är hon inte med sina barn, varför skaffar hon så många om hon inte orkar med dem .? Dåligt för miljön med.

    Svara

      Kryp tillbaka till Flashback du, där delar de din 1950-talssyn på livet.

      Svara

      Varför väljer du att vara så otrevlig när det är så lätt att inte vara det?

      Svara

    Jag utgår från att inte bli trodd, då 🙂

    Nä, faktiskt har jag aldrig gjort något sådant här som barn, såvida det inte skedde vid så låg ålder att jag inte minns det och mina föräldrar varit vänliga nog att inte berätta det. Ej heller har något av mina egna barn målat med stenar på bildörrar och allt vad det nu var. Jag vet inte, vi kanske är för tråkiga? Jag tror till och med att det kan vara så, själv hade jag förmånen att ha en farfar som lärde mig läsa när jag var tre år och detta blev sedan min favoritsysselsättning alla kategorier. Två av våra barn är likadana men vi har också en som vill teckna och måla mycket. Inga problem med det, vi har förstås gett honom ett stort ritblock på stativ och hittills har han hållit sig inom dess ramar.

    Att barn sedan kan spilla ut dryck eller mat är inget konstigt och det planerar man väl för när man blir förälder, genom att till exempel ha inplastade soffkuddar under tyget. En sådan liten olycka måste kunna få hända utan att det blir ett stort ståhej, annars får du en rädd och hämmad liten unge.

    Men att stoppa saker i munnen? Alla barn gör det, det är det mycket lilla barnets sätt att undersöka omvärlden, faktiskt och det kan leda till mycket farliga situationer. Man får helt enkelt ha pejl på sina små, förstås utan att övervaka på ett neurotiskt sätt. Den där teckningen på tapeten kanske kan tyckas på sitt sätt charmig men kommer sig ju faktiskt av att föräldrarna inte haft uppsikt över barnet. Nästa gång kan det handla om att barnet sätter något i halsen eller ramlar ned i poolen och avlider.

    Svara

      Nej. Alla barn stoppar inte saker i munnen. Lyckas ditt barn med det är du totalt misslyckad som förälder……

      Ja alltså. Jag är inte allvarlig. Men jag har tre barn som aldrig stoppat saker i munnen. Och en vän vars barn fan äter på allt. Fortfarande. Fyra år gammal.

      Svara

        Hört talas om orala fasen i barns utveckling? Mat är ofta färgglad, kanske kan denna färgglada grej också vara mat? Känna, kasta, smaka.

        Svara

    Mina barn (5 och 7 år) har typ aldrig gjort något sånt. Jag ljög friskt som barn om allt möjligt men min 7-åring verkar inte kunna ljuga om de enklaste saker? En enda gång (!) ritade äldsta barnet med en tuschpenna på en kudde. Och då blev jag typ glad, kändes som ett tecken på att han var normal? 😀 Och allt gick bort i tvättmaskinen.

    Svara

    Jag minns ett tillfälle när jag var kanske 5-6 år och låg under köksbordet med en tjock svart tuschpenna och så frågade jag mamma hur man stavade till ett visst namn. Mamma bokstaverade åt mig till hon insåg varför jag undrade. Som tur var skrev jag under bordet och inte nånstans där det syntes 😂

    Svara

    Vi tävlade om vem som kunde kissa längst när jag var barn… Inomhus… I mitt rum…. Min kompis vann, hon kom hela vägen från dörren fram till byrån! 😂🙈

    Svara

    Mitt bonusbarn är så läskigt lugn att jag varit orolig många gånger. Aldrig öppnat ett skåp, inte målat utanför papper, inte kraschat ngr av mina finglas som står i höjd så hen kan nå dom. Vi har aldrig haft barnsäkrat. Aldrig heller stoppat något hen inte ska i munnen eller dyl.

    Mina väldigt många syskonbarn är och har varit tvärtom som små. Som små virvelvindar som river allt dom kommer åt och som gett mig grå hår❤️

    Svara

      + ”tvingat” mig möblera om inför många besök i förebyggande syfte😅

      Svara

    Jag minns att jag övade på bokstäver och på lätta namn på en byrå. Hade skrivit Ola Ola Ola massa gånger. När min bror med tuffa vänner såg detta trodde de jag var kär i Ola och jag blev retad i flera år 👀 Jag ritade också på lakan mm. Mina barn har aldrig gjort något liknande.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.