Bucket list by Ben Mitkus och läroplan av CamCam

Ben Mitkus har på sin bucket list att starta upp skolor med ämnen som för närvarande inte finns i den svenska läroplanen.
En fantastisk idé om du frågar mig.’

Här kommer några förslag på ämnen jag skulle vilja stoppa in i valfri kursplan.

  • Källkritik
  • Självkänsla vs självförtroende
  • Riktad kreativitet på elevens villkor
  • Hur man skiljer på de och dem

Ämnen och moment som skulle kunna ersättas av dessa:

  • Slöjd
  • Grupparbeten
  • Orientering i skogen

Jag inser att släktens julklappar skulle bli lidande av ifall man tog bort slöjd ur läroplanen, men eftersom det mesta som tillverkas där, ändå ser ut som skit, så är ju frågan ifall det egentligen gör så mycket?
Jag har några fruktansvärda kreationer på mitt CV och jag har en känsla av att jag inte är ensam om det.
(Och då ska det tilläggas att min farfar var slöjdlärare på min skola.)

280 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Lära ut skillnaden på Ända och Enda

    Svara

      Stavningskontroll för journalister.

      Svara

        Även källkritik för journalister hade varit toppen!

        Svara

      Jojo. Stor skillnad på ändå och enda. Camilla använde ordet helt korrekt.

      Svara

        Du var då inte vassaste kniven i lådan heller haha

        Svara

    Jag lämnade skolan för 10 år sen och källkritik lärs ut? Ännu bättre nu än förr har jag förstått det som när jag pratat med lärare.
    Självkänsla vs Självförtroende pratade vi om i högstadiet, och vi hade temadagar som kretsade runt detta samt att vara ”Jagstark”.

    Undrar verkligen vad Ben Mitkus vill lära ut som han känner fattas… :))))))

    Svara

      Ja källkritik är en stor del av dagens svenska undervisning. Sen verkar det ju inte hjälpa alla gånger

      Svara

      Kanske lära ut vikten att ha kläder på sig om man vill framstå som seriös?

      Svara

        Detta!! Och nej det handlar inte enbart om kvinnor, gäller även män.

        Svara

      Jag gick ut gymnasiet 2007 och hade mycket källkritik inom historiakurserna.

      Svara

      Ja, källkritik tas upp mycket numera, både i grundskolan och gymnasiet. Men det kan aldrig bli för mycket av den undervisningen.

      Vad han tänker lära ut är ett mysterium. Och TRE privata skolor?!?

      Svara

      Retorik!
      Det är ett skämt att retorik bara ingår i den absolut sista svenskakursen på gymnasiet, den kursen som dessutom är frivillig för alla. I andra länder ha de fattat hur viktigt det är och det ingår ända från dagis.
      Likaså borde debatt också ingå i läroplanen.

      Det spelar ju liksom ingen roll hur mycket vi lär oss. Om vi inte kan kommunicera med människor så tjänar kunskapen ingenting till.

      Svara

        Du har fel, det ingår på åtminstonde mellanstiadet också.

        Svara

          Jasså? Kan du hjälpa mig att hitta det i läroplanen?

          Svara

            Vi hade retorik i högstadiet. Kan dock inte minnas om vi hade det på gymnasiet, men antagligen.

            Svara

              Okej, kul.
              Men var kan jag hitta det i läroplanen?

              Svara

                https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3

                Här är svenska för gymnasiet. Du ser i ämnets syfte att retorik är genomgående, sen är det mer fokus på det i sve1 och sve3, men det beror ju också på vad man lägger in i begreppet retorik (mottagaranpassning och muntlig framställan som alltid är fokus i svenskkurserna är ju retorik i allra högsta grad). Sedan kanske du menar kursen retorik som är ett ind. val på de flesta program? Den kursen bygger på sve1 och behöver inte alls vara sista kursen i svenska. Sista kursen i svenska är sve3 och är inte alls valbar om du går ett studieförberedande program eller väljer högskolepaketet på ett yrkesprogram.

                Svara

                Mellanstadiet:
                -Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
                -Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

                Högstadiet:
                -Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag
                -Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
                -Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

                Källa: kursplanen för ämnet svenska i grundskolan, Skolverket.

                Svara

          Jag vill att det ska läras ut att det inte heter åtminstonde, ejekligen osv osv osv.

          Svara

            Och så stavade jag fel när jag medvetet skulle stava fel, fast på fel ställe.

            *dramaskrik* 😉

            Svara

              Ramaskri*

              Svara

                Swosh!

                Svara

            ”Svenska” tror jag ämnet du tror inte finns heter.

            Svara

        Till OP. Något missvisande. Retorik ska behandlas i samtliga kurser i svenska. Retorik handlar dessutom om så mycket mer än debatt och argumentation, men de är oftast dessa delar som folk tänker på och som även du nämner.
        Utdrag från kursplanen i svenska för gymnasiet som nämner retorik och argumentation:

        Syftesmål 3: Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.

        Centralt innehåll i svenska 1:
        – Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. [Som i sin tur går att kombinera med muntlig framställning, min kommentar]
        -Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.

        Centralt innehåll i svenska 2:
        -Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.
        – Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter.

        Centralt innehåll i svenska 3:
        Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.

        Källa: Skolverket.

        Svara

        Allt står inte i exakta termer. Mycket i läroplanen får man tolka själv vad det innebär, exempelvis när det står tala och skriva. Jag undervisar i mellanstadiet och jag undervisar retorik och debatt bland annat. /Mvh behörig lärare

        Svara

          Och skolan ska vara lika för alla…

          Svara

            Skolan ska vara lika för alla ja, men det är också tolkningsbart. Alla elever är inte lika. Barn är olika och då är det inte rättvist att man exempelvis erbjuder exakt likadana uppgifter. I skolans värld sker individanpassning för att möta den enskilda eleven.

            Svara

            Jag syftade på vad man väljer att undervisa och inte att anpassa.

            Svara

    Dom 3 du vill plocka är väldigt viktiga.. minska isf bild och musik

    Svara

      Slöjd är djävuels påfynd. Musik är så mycket roligare. Och viktigare då det är en del av vår kultur 😊

      Svara

        Slöjd är sååå mycket bättre än musik! 😀

        Svara

          Ja alltså vi kan väl enas om att både slöjd (både sy och trä) och likaså musik och är delar av vår kultur, vi har långa traditioner inom samtliga områden, och inom dessa kommer många tycka olika om vad som är roligast. 🙂 Älskade slöjd och bild personligen, men tyckte också att musik var kul, framförallt att vara med i kören.

          Svara

            Dessutom lär man ju sig faktiskt saker som kan vara användbara. Att kunna laga saker istället för att slänga och köpa nytt är ju väldigt mycket bättre. Sen fungerar det kanske inte så i praktiken bland folk, men men…

            Svara

          Det borde vara valbart, eleven bör själv få välja om hen vill ha slöjd, musik, bild eller alla tre. Dock: Först, i låg/mellanstadiet bör eleven få testa på alla dessa praktiska ämnen. Sedan, i högstadiet, då de övriga ämnena tar mycket tid, bör eleven få välja ett, fler eller ingen/alla av dessa ämnen. 17 ämnen är för mycket för många elever, för splittrat fokus.

          Svara

        Musiken var bara rolig för att alla fick varsin synt och fick trycka på ”DJ, DJ, DJ”-knapparna.

        Svara

          Vi gjorde egna trumpinnar till nian 😊

          Svara

      Varför är slöjd viktigare än bild?

      Svara

      Ja, och genusvetenskap. Men det hoppas jag iof inte ingår i läroplanen 😂

      Svara

        Skojar du? Hela läroplanen går ut på att man ska lära ut i ett genusperspektiv.

        Svara

        Vad menar du med iof?

        Svara

      Bild är ju bland det bästa!

      Svara

      Konst är ju ändå en väldigt viktig del. Vi kan inte bara ha teoretiska ämnen i skolan

      Svara

    De ”traumat” som jag utsattes för när jag såg mina träslöjdsjulklappar brinna i majbrasan hade ju också kunnat undvikas då…

    Svara

      Först läste jag ”träslöjdslärare” istället för ”träslöjdsjulklappar” och kände att trauma var en underdrift.

      Svara

      På vilket sätt var det skolsköjdens fel att din familj var sådana rövhål att de eldade upp dina arbeten.?

      Svara

    Här kommer en tråkig lärare och meddelar att både källkritik och språkets uppbyggnad (bland annat då satsdelar och grammatiska strukturer där de/dem ingår) faktiskt redan ingår i kursplanerna för SO och Svenska, bland annat.

    Svara

      Och trots detta blir språket bara sämre och sämre…

      Svara

        Språk är föränderligt, ändras övertid och alla aspekter av språket blir faktiskt inte sämre och sämre, även om man kan uppfatta det som det.

        Svara

          Du måste ha missat alla rapporter dom senaste åren om problemen med ungdomar som går ut skolan utan att vare sig kunna skriva eller läsa.

          Svara

            Jag säger bara: jätte-brottar-Lena (googla om du inte har sett klippet!)

            Svara

            Jag arbetar som svensklärare på högstadiet, och har absolut inte missat rapporter om ungdomars språkutveckling. Men det är en ENORM förenkling att påstå att det bara blir sämre och sämre, för det beror helt på vilken aspekt av språket vi diskuterar. Ungdomars literacitet ökar, och de senaste PISA-rapporteringar visar på en förbättring i läsförståelse, men försämring i skriftlig förmåga.

            Svara

              Men är inte det ett väldigt stort underbetyg åt skolan när dina elever skriver sämre än dom gjorde förut?

              Svara

                Haha, wow, jag tänker att det är extremt ointressant att diskutera de bakomliggande faktorerna kring elevers språkförmåga om du inte vill annat än att bara veva runt dig. Jag forskar för tillfället om digitalisering kopplat till svensk skola, och är väldigt intresserad av samhällets påverkan på ungdomars utveckling, men du verkar redan ha bestämt dig. Fridens liljor, och ha en trevlig eftermiddag!

                Svara

                  Känsligt att kritisera skolan.

                  Svara

                    Det och om man vill ha barn och några till ämnen. Ajabaja.

                    Svara

                      Jag kommer faktiskt aldrig förstå varför man känner ett behov av att fäkta så hårt och ta till personangrepp som att bäva för mina elever. Ganska onödigt, men you do you.

                    Inte ett dugg känsligt, men du verkar inte vara så öppen för diskussion utan har bestämt dig för din åsikt, och då är jag inte så sugen på fortsatt meningsutbyte. Inte konstigare än så.

                    Svara

                      Inte jag 12.57 som skrivit de övriga kommentarerna.

                      Man skriver inte kommatecken och därefter ett ”och”.

                      Joanna: Glömde att man som lärare aldrig för göra ett slarvfel i ett kommentarsfält på en blogg. My bad!

                      Summa summarum, du klarar inte av att ha ett meningsutbyte med en nån som har en annan åsikt än din egen. Bäva dina elever. Over and out. 🙂

                      Joanna: Man kan visst sätta kommatecken före ”och”… Läs på!

                      Hej Jonna, det kan man visst! Exempelvis Oxford och Harvard använder det som ofta refereras till som ”serial comma”. Då skriver man ex ”A, B, and, C.”. Men det finns flera olika typer av ”stilar” man kan använda, det viktigaste är väl att man är konsekvent. 🙂

                      Sätter man inte ett ”och” blir det satsradning.

                Tror det är kopplat till autokorrekt. Tycker själv jag stavar mycket sämre nu (skriver mest på dator och mobil) än vad jag gjorde innan när man skrev på papper. Då behövde man stava rätt nu finns det någon som rättar åt en

                Svara

              Tack för intressant info! Så trevligt på Bloggbevakning med någon som är kunnig och kan se saker från olika sidor och inte allt så svartvitt.

              Svara

        Jag tror helt ärligt att det dels beror på våra smartphones. Vi förlitar oss för mycket på dem, och de kan ju ofta inte stava för fem öre. Jag tror även att på tok för många ignorerar felmeddelanden i Word. Det borde inte gå att spara en text utan att ha kollat allt Word flaggar för. Sedan tror jag även att folk i allmänhet läser för lite.

        Svara

          Gud vad jobbigt om man skulle behöva kolla allt word flaggar för. Blir en massa rött som egentligen är rätt när man skriver fackspråk

          Svara

            Jag lägger in sådana ord i min ordlista, för att slippa det röda 😊 tänker även på meningsuppbyggnad som flaggas blått.

            Svara

          Viktigt att veta hur man använder dels tycker jag. Ser alltid hur journalister felanvänder ordet.

          Svara

    Privatekonomi borde också vara en självklar del av skolgången.
    Smslån för designerväskor eller elektronik är inte ett normalt inslag i ens ekonomi.

    Svara

      Hade privatekonomi på både högstadiet och gymnasiet (student 09)
      Tror dock man glömmer mycket av det man gick igenom i skolan, samt att man ärver mkt av ens föräldrars beteenden

      Svara

        Samma här. Privatekonomi ingår i hem- och konsumentkunskap.

        ”Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
        Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter.
        Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
        Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
        Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
        Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.”

        Svara

        Exakt, vi hade lektioner i sånt på hemkunskapen (2007/2008) samt senare i gymnasiet. Minns mååånga lektioner om räkningar, ränta, budget, skulder osv. Smslån var nog inte jättestort då, men gissar på att det nämns i dagens undervisning. Någon lärare som vet?

        Tycker förövrigt det är tröttsamt när folk ska tycka och tänka om vad som ska läggas till/tas bort ur läroplanen utan att ha någon kunskap om hur den ser ut.

        Svara

          Tror inte att kursplanen explicit tar upp SMS-lån som en del av undervisningens innehåll, men jag är säker på att min kollega i hem- och konsumentkunskap lyfter det med våra elever.

          Kan bara hålla med dig om det sista du skriver. Jag har jobbat inom svensk skola de senaste 6 åren och har stenkoll på mina ämnen och mina kollegors ämnesinnehåll men ändå ska det alltid upp till debatt fast folk i största allmänhet inte har en aning. Man baserar bara sina synpunkter på tyckande, ofta tagna från när man själv gick i skolan.

          Svara

          Hur läroplanen, vad som faktiskt lärs ut och framförallt hur så att det blir konkret är helt olika saker. Det lärs inte ut på det som samhället ser ut.

          Svara

            Jo, det lärs visst ut i hög grad enligt läroplanen. Såklart har inte varje elev i Sverige identisk undervisning, men de obligatoriska momenten är med.

            Svara

              Men det speglar inte samhället och sätts inte i den kontexten.

              Svara

                Arbetar du som lärare?

                Svara

                  Gör du?

                  Svara

                    Ja, det gör jag.

                    Svara

                      Men det är bara du som får ha åsikter om skolan?

                      Nej, det är självklart att man får ha en åsikt, min kommentar riktade sig mot påståendet att det ”inte speglar samhället och inte i den kontexten”. Jag vill påstå att det absolut görs i stor utsträckning i dagens skola, och därför frågade jag om kommenteraren arbetar i skolan.

                      Åsikter är väl fritt att ha men man är ju svårt att diskutera om en påstår att något står i läroplanen medan den andra inte tycker det. Förstår du min poäng?

                  Är det relevant för att få ha en åsikt? Antagligen bygger på åsikten på fakta som införskaffats genom insyn i svenska skolsystemet. Man behöver inte vara lärare för det.

                  Svara

                    Klart man får ha en åsikt, men skolan är väl den institution i samhället alla har en åsikt kring? Och som yrkesverksam i skolan blir det helt ärligt ganska tröttsamt att alla ska tycka till utan att ha på fötterna.

                    Svara

                      Människor har åsikter om alla institutioner i samhället, inte bara skolan.

                      Människor har åsikter om alla institutioner eller företeelser i samhället. Och det i sig är nödvändigt, vad händer normalt med verksamheter som inte diskuteras och har begränsad möjlighet till insyn för att bara vissa får diskutera och tycka till?

                      Men innan man diskuterar hur dåligt något är så kan man ju lägga 5 minuter på att exempelvis leta upp vad nuvarande läroplan faktiskt säger.

                      ”När jaaaaag gick i skolan hade vi minsann ingenting om räntor så därför tycker jag att skolan idag är dålig!”

        Vi hade en enda lektion i hemkunskapen om privatekonomi, gick ut grundskolan – 06. Känns som att det kan variera mycket från skola till skola. Hemkunskapen var utöver det enbart att baka eller laga mat, hela grundskolan… Hade lite företagsekonomi i gymnasiet, men inget utöver det, gick dock ett väldigt nischat program

        Svara

      https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRHKK01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

      Det finns med i läroplanen i högstadiet: Konsumtion och ekonomi
      Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
      Och under Miljö och livsstil: Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.

      Svara

    Vad är det för växt som står på golvet bredvid den nakne mannen?

    Svara

    *Det

    Svara

    Åh herreminje vad jag inte har haft användning av orientering i vuxen ålder. Kommer aldrig ha heller.

    Svara

      För att man har gps och karta med sig i fickan konstant. Förr var det ganska viktigt att kunna läsa kartor någorlunda bra.

      Svara

      Orientering är ju roligt 😊 och telefonen fungerar ju inte överallt för att kunna agera karta.

      Svara

      Jag älskade orientering så länge man slapp springa

      Svara

      Avskydde orienteringen, hade sån ångest inför det varje år 😩 De delade alltid upp 6-9 i grupper så att man ”skulle lära känna varandra”. Ingen var särskilt sugen på att lära känna varandra när man sprang i ösregn och bara ville hem 🙄

      Svara

        Vi gav snygga killen med cross 20 spänn om han körde slingan runt och stämplade våra kort.

        Svara

        Hela idrotten var ett enda stort ångestmoment skulle jag säga.

        Svara

          Verkligen! Mådde dåligt bara av att se ordet ”Idrott”. Min anledning var för att jag kände mig tjock och var dålig på allting förutom typ kasta kula på friidrotten.

          Vad var din anledning?

          Brukar fundera över det, hur det kommer vara med framtida barn. I min familj idrottade vi ALDRIG, tror det kan ligga något i det. Jag fattade knappt vad skridskor var innan jag själv stod på isen och slog ut tre tänder. Usch. Ångest! Kommer göra annorlunda med mina barn.

          Svara

            Jag var också sämst på allt och blev alltid vald sist och blev ombedd av de duktiga att ställa mig i ett hörn och inte förstöra för dom ungefär. Utvecklades tidigt jämfört med de andra tjejerna och hatade hela ombytningen och dusch också.

            Kände mig bara i vägen konstant under idrotten. Önskar att den kunde ändras på något sätt. Så länge vi hade manlig gympalärare kunde jag skylla på mens och fick ta en promenad i stället. Tyvärr hade vi en hel del kvinnliga lärare som tyckte att man kunde vara med trots mens. Attans.

            Svara

              Det är horribelt att barn fortfarande tvingas in i trakasserier på skoltid, det måste verkligen ändras. Det viktiga är att man får bra kondition, låt elever välja om de vill springa en runda, dansa eller annat under idtotten (Kan schemalägga olika aktiviteter och elever får välja en av dem tex) så som idrotten verkar vara/har varit skrämmer den ju barn till att inte vilja idrotta, tro att det inte är något för dem, då blir det ju kontraproduktivt. Låt elever välja hur de vill röra på sig så rör de sig mer!

              Svara

      Har du aldrig någonsin läst en karta i hela ditt liv?

      Svara

    Privatekonomi borde läras ut! Delbetalningar, kreditvärdighet, hur man beräknar ränta och vad autogiro är
    Tror många unga hade hållit sig ifrån kredit på klarna då

    Svara

      Ränta förekom i matematiken när jag gick i grundskolan (gick ut 2010). Privatekonomi förekom i hemkunskapen.

      Svara

        Inte på det praktiska sätt det förekommer i samhället.

        Svara

          Nähä? Och det vet du? Hur många räntor finns det och hur skiljer de sig i uträkning?

          Svara

            Det har inte bara med räntor att göra 🤦🏻‍♀️

            Svara

              Kan du snälla utveckla exakt vad du anser fattas i skolan som du inte kunnat lära dig som vuxen, med hjälp av de verktyg skolan gett dig?

              Svara

                Allt vi diskuterar under detta inlägg.

                Svara

                  Så du vet inte vad autogiro och ränta är och kan inte ta reda på det heller?

                  Svara

          Vad jag minns så fanns det sjukt många frågor som gick typ: ”Maja har ett lån på 150.000kr och betalade 1225kr i ränta. Pelle har ett lån på 50.000kr och betalade 864kr i ränta. Vem har högst ränta?”

          Ville du att var och en skulle ta med sig sina föräldrars fakturor för att jämföra ränta, eller vad?

          Och vad då ”hur man betalar ränta?” Det läggs på lånet automatiskt, allt man behöver göra för att betala räntan är att betala sin faktura?
          Ska verkligen SKOLAN lära ut sådant som ingår i FÖRÄLDRAANSVAR?

          Svara

            Men är så jävla trött på uppfattningen om att skolan liksom ska lära en för att klara vardagen. Så många gånger som folk gnäller över att matematiken på gymnasiet var meningslös för ”den kommer man ju aaaaaldriiiiig använda i verkliga livet”. Skolan är inte en uppfostringsanstalt, skolans syfte är utbildning och i många fall utbildning för högre studier. Jag tycker att det är helt absurt att man lär sig att laga mat och tvätta i skolan men nu är det så det är och man gör det antagligen av en anledning som ex en pedagog har tänkt är rimligt för barns utveckling och lärande så då accepterar jag det bara plus att ungarna tycker att det är svinroligt med hem och konsumentkunskap.

            Svara

      Lärs även ut i samhällskunskap på gymnasiet 🙂

      Svara

      Tycker att man skulle lärt sig hur man betalar räkningar samt hur man beter sig mot sina medmänniskor – allmänt hyfs.

      Svara

        Så skolan ska alltså helt ta över förändraansvaret?

        Svara

          Det har den fått göra för flera år sedan.

          Svara

        Kan inte dina föräldrar lära dig att betala räkningar?

        Svara

          Ellerhur! varför ska skolan och lärare behöva ta över föräldrars jobb?

          Svara

            Tyvärr är det ju inte så enkelt. I den bästa av världar har alla barn engagerade, kärleksfulla och kunniga föräldrar som är intresserade av sina barns utveckling. Så är det tyvärr inte i verkligheten. För att alla ska få någorlunda hyggliga förutsättningar att fungera i samhället behöver skolan innefatta moment som många kanske ändå får med sig från hemmet.

            Svara

              Förstår vad du menar men enligt min erfarenhet så brukar de som inte har sån resurs tillgänglig i hemmet oftast lösa det bättre än de som har föräldrar som bara inte orkar lära ut. Är ju inte ovanligt att barn tvingas hjälpa till med sånt då inte föräldrarna förstår. Detta är ju helt fel, men köper inte resonemanget att skolan ska hjälpa ut bara för att vissa inte har föräldrar som orkar lära ut.

              Svara

              Tragiskt nog så ökar mängden oengagerade föräldar. De har tid och energi till att klaga över dittan och dattan till lärare, rektorer osv, men de har inte tid att lära sina barn vett och vett och etikett, hjälpa till med läxor, eller ens att se till att de tar sig till skolan i tid. Föräldar verkar inte längre tro att de behöver göra mycket mer än förse sina barn med tak över huvudet. Något som självklart är viktigt, men jag skulle vilja påstå att kärlek och uppmärksamhet är en större bristvara i de flesta hemmen just nu. Detta är en åsikt från någon som har erfarenhet av både svenska och brittiska skolsystemet…

              Svara

      Kanske lite allmän basic juridik och ekonomi vore bra också! Skulle nog uppmuntra till driv och företagsanda bland unga🤗

      Svara

      Vi fick lära oss det, till och med sitta och räkna på exempel.

      Svara

      Det lärs ut i hemkunskapen. Det ingår i läroplanen.
      Vad får dig att tro att det inte gör det?

      Svara

    Saker jag önskar skolan lärt mig:
    Familjejuridik
    Privatekonomi
    Kollektivavtal
    Arbetsmiljölagen

    Svara

      Då borde du valt juridik 😀 lärde mig allt det där.

      Svara

        Absolut men grundläggande borde alla barn/ungdomar få lära sig. Livskunskap typ.

        Svara

          Ja, på gymnasiet förekom det i samhällskunskapen, när jag gick år ett 2010.

          Svara

          Privatekonomi får man lära sig på hemkunskapen. Lite om kollektivavtal och arbetsmiljölagen får man lära sig på samhällskunskapen. Familjejuridik får man lära sig på gymnasiet om man vill gå en sådan linje.

          Svara

    Självkänsla vs självförtroende såsom MT presenterat det har inget stöd i forskningen. De hänger ihop, påverkas av varandra och är ganska opåverkbara. Det är ju onödigt att lära ut. Bättre att fokusera på sånt som fungerar 🙂

    Svara

      MT= Mia Törnblom?

      Svara

        Japp

        Svara

    Hur menar Ben att han ska göra dessa skolor? Ska eleverna läsa extra timmar då för att få detta? Vet ej om så många är pigga på det…

    Svara

    Som redan påpekats: om fler satte sig in i läroplaner och vad som faktiskt förekommer i skolan idag och inte jämför med 80-talet och 90-talet tror jag att många skulle upptäcka ”jaha, de täcker in det där? Jamen dåså!”. Bara att det inte heter på ett visst sätt.

    När ska vi dra gränsen över vilka ämnen som bör förekomma och inte? När är ett barn gammalt nog att välja? Hur många kommer välja bort ett viktigt ämne som hemkunskap och hur täcker man då in kunskapslucka? Hur ska barn och ungdomar upptäcka ”jag visste inte att det här fanns, men jag tyckte att det här var roligt!”.

    Grupparbeten tror jag de flesta skulle slippa, tyvärr fungerar det inte ofta i vuxenlivet, om man inte är egen, dvs.

    Svara

    Betala räkningar, deklarera och tvätta kläder saknade jag i skolan. Nu kan jag inget av detta och är således både kriminell, skuldsatt och smutsig.

    Svara

      Men vi gillar dig ändååååååååå!

      Svara

        Nja.

        Svara

      Din kommentar är väl skriven med någon slags glimten i ögat men det är en sorglig syn när man tror att allt ska läras ut i skolan. Tvätta kläder och betala räkningar. Really? Kan man inte lära sig detta själv så borde man få något slags boendestöd från kommunen förslagsvis.

      Svara

        Det går ju att läsa Matematik C själv också om man vill. Faktum är att nästan allt det du lär dig i skolan hade du kunnat lära dig själv. Det är ju bara gå till biblioteket och låna en bok, eller googla svaret i telefonen. Så länge man betalat telefonräkningen alltså…

        Min poäng är inte att det är svårt att lära sig, men jag spenderade minst en timmes bildlektion på att polera ett ler-ägg med en sked. Det känns mindre viktigt för min överlevnad än att kunna sköta basic sysslor som samhället kräver av mig.

        Svara

          Lycka till att lära dig matte c om du inte gått en dag i skolan. Finns väl mycket du klarar av idag även om inte skolan lärt dig det. Men troligtvis är det lite lättare för dig som sitter på kunskap än för någon som inte gått i skolan alls. Du har säkert ett försprång när det kommer till att söka upp och ta in ny information och kunskap.

          Svara

          Det tar ju olika lång tid att lära sig olika saker. Föreställ dig att du startar helt från scratch och ska förstå och bedöma en vetenskaplig artikel. Det krävs väldigt mycket kunskaper och inget man fixar med några googlingar. Ska man tvätta en tröja kan man titta på tvättlappen, googla symboler eller kanske köpa en plansch och sätta upp. Ställa in tvättmaskinen. Man kan fråga någon vad man ska tvätta med och lär sig då att man använder tvättmedel som man kan köpa i en affär, på flaskan står det hur mycket man ska använda. Äsch, det här blev löjligt och långt men vissa kunskaper kan man helt enkelt skaffa sig så pass enkelt att det inte behöver läras ut specifikt medan annat kräver många år av specifikt lärande och resonerande.

          Svara

          Skolan finns inte till för att lära dig ”basic sysslor” som du själv skriver. I skolan ska man väl inhämta kunskap som rör vetenskapliga ämnen som typ språk, matematik, fysik, osv. Eller ska skolan också lära oss hur man diskar, hur man torkar sig i röven och hur man åker buss???

          Svara

            Haha! När mitt barn började skolan fick vi information innan att de förväntade sig just att barnen bland annat kan torka sig i röven innan de börjar. Man måste ju ändå kunna förvänta sig föräldraansvar både innan man börjar skolan samt genom hela skolgången. Om föräldrar av någon anledning inte kan så hoppas jag de kan få någon form av boendestöd, inte att det läggs på skolan.

            Svara

          Att sköta basic sysslor som samhället kräver av dig är något som ska läras ut av föräldrar, eller målsmän om man har oturen att växa upp utan föräldrar.
          När en vuxen person tar beslutet att behålla, föda och försörja sin egna avkomma tar man också beslutet att man ska ta ansvar över ett annat liv. Ett liv som man måste uppfostra och lära att leva under rådande samhällsetik. Man tog också beslutet att man ansvarar över att hjälpa detta liv att på sikt klara sig helt själv, stå på egna ben, överleva utan hjälp.
          Huvudansvaret för att lära ut hur man sköter basic sysslor ligger således på dessa vuxna personer.
          Det är inte, har aldrig varit och bör heller aldrig bli skolans uppgift att uppfostra barn.

          Skolans uppgift är att ge barn ett verktyg för att inhämta, bearbeta och analysera kunskap. Skolan ska förbereda en individ inför arbetslivet. Hemmet (dvs föräldrar/målsmän) ansvarar för att individen förbereds inför privatlivet. Med privatlivet innebär det att individen vet hur man sköter grundläggande hygien, har på sig hela och rena kläder. Kan hushålla med inkomsten så att denne kan införskaffa hela och rena kläder från början och så vidare.

          Oklarheter?

          Svara

      Tvätta får man lära sig i hemkunskapen.

      Svara

        Minns att vi hade skriftligt prov i tvättråd.

        Svara

          Vi också. Minns att vår lärare hade med plagg som var feltvättade och hade krymt, färgat av sig osv så diskuterade vi vad som gått fel och hon förklarade varför plagg tex krymper och vi kollade deras tvättråd osv.

          Svara

            Vill minnas att i våra hemkunskapssalar fanns det till och med tvättmaskiner. Gick i högstadiet i slutet av 00-talet.

            Svara

        Jag fick bara laga mat och skriftligt fantisera ihop hur det hade varit att flytta hemifrån.

        Svara

          Det är kanske så du minns det.

          Svara

            Det var annat förr.

            Svara

            Vi hade inga tvättmaskiner dessvärre, och jag tror hemkunskapsläraren var ganska slö.

            Svara

          Vi fick läxa att ta reda på jämförspriser på samma produkter från olika märken, tvätta, stryka, göra hushållsbudget, laga mat, diska, näringslära, osv. Tyckte hemkunskapen var bra.

          Svara

          What skulle de ha låtit alla elever flytta ut till egna boenden då eller?

          Svara

          Det låter som om vi gått i samma skola

          Svara

      Du borde gått på hemkunskapslektionerna…

      Svara

      Man kan ju tycka att dina vårdnadshavare hade ett visst ansvar att lära dig grejer också.

      Svara

        Ansvar ja men många vårdnadshavare kan inte eller gör bara inte det. Man kan diskutera det i eget spår men så ser det faktiskt ut.

        Svara

          Så vad är skolans syfte ?

          Svara

          Håller med om att det finns de föräldrar som inte kan pga tragiska omständigheter. Dock är det oerhört många föräldrar som helt enkelt inte orkar/bryr sig om att inkludera sina barn. Som barn var jag tvungen att hjälpa till att laga mat, jag hade eget ansvar över olika hushållssysslor osv. Det var inte för att mina föräldar hade massor med tid för mig eller var extremt involverade i mitt liv, utan för att de hade förväntningar och krav på hur jag betedde mig. Det är alldeles för många föräldrar i dagsläget som hellre låter barnet sitta framför en skärm än att faktiskt spendera tid med sina barn, och det skadar dem/deras utveckling på många sätt.

          Svara

    Förrän INTE förens.

    Svara

      Förkyld INTE förskyld. Dammsugit INTE dammsugat.

      Svara

        Säger folk dammsugat??? 🤯

        Svara

    Vi bör alltså hoppas på ett förstatligande av skolan å det snaraste.

    Svara

    En bra idé är ju att styra upp de ämnen som redan finns i skolan och som är på alldeles för låg nivå. Vikarierat en del i grundskolan och exempelvis barnens matteböcker är på så låg nivå när de kommer upp i 10-årsåldern att man häpnar. Jättesorgligt.

    Svara

      Ja. Tycker det borde individanpassas mer. Jag var grym på matte och när jag hade räknat ut sexans bok i femman, skulle jag få börja med sjuans bok. Däremot bytte vi lärare och den nya lilla färskingen vägrade ge mig sjuans bok så jag fick börja om på sexans igen. Blir fortfarande arg när jag tänker på det.

      Svara

        Ja jag gjorde också klart matten tidigt på terminen sen fick jag sitta och lalla bort resten av tiden ungefär.

        Svara

          Men ni två är ju exempel på bristande lärare och inte läroplan.

          Svara

            Tyvärr läggs ju alla resurser på de elever som behöver hjälp för att nå upp till godkänt och de som behöver mer stimulans glöms bort.

            Svara

            Nej, det är ett klassiskt exempel på ett bristande skolsystem.
            Är man lite långsammare och behöver hjälp för att hänga med så finns det hur mycket hjälpmedel som helst. Det är också relativt lätt att få extra resurser.
            Men om någon är duktigare än alla andra så har man attityden att barnet klarar sig väldigt bra själv. När det är precis tvärtom. Sådana barn behöver också hjälpmedel och resurser för att inte ruttna fullständigt på skolan.

            Svara

    Men lol. Gick han ens ut gymnasiet? Han är en bortskämd och blåst människa. Därför han blev känd från början. (Ung och bortskämd)
    Tror ingen vill ha sina barn i en skola där han styr och ställer. 😂

    Svara

    Vad ska han lära ut? Hur man applicerar BUS rätt eller hur man slipar ner alla sina tänder och förstör dom permanent?
    🧐

    Svara

      Hahahahahaha 😀

      Svara

      Har han också gjort Paow- och Marcelo-tandfixet?

      Svara

        Nä men han och hans flickvän ska göra det.

        Svara

      Eller marknadsföring, eget företagande och affärsjuridik?
      Digitalt skapande, historieberättande och projektledning?

      Svara

    Det blev ett s för mycket här antar jag:
    ”Ämnen och moment som skulle kunna ersättaS av dessa:”
    Det är dessa ämnen som ska bort, eller hur?

    Svara

    Förlåt, men jag blir lite irriterad när folk (i detta fall Ben och du, Cam) ska tala om vad som ska finnas i kursplaner när ni uppenbarligen inte har en aning om vad som står. Både källkritik och grammatik är självklara inslag. Att vi lever i en extremt komplex tid där man måste ta ställning till exakt allt och huruvida det stämmer är inget skolan ensam kan fixa. Källkritik ingår i ett flertal ämnen, men det är inte tillräckligt att lärarna ska stå och prata om detta. Det måste också komma exempelvis hemifrån. Och kanske har även du ett ansvar att kolla upp så det du publicerar stämmer, exempelvis att källkritik ryms i flera av skolans kursplaner…

    Svara

      Håller med. Desutom är slöjd ett av de få ämnena där du lär dig att använda dina händer. Aldelse för få människor idag som använder sina händer till annat än att skriva på datorer. Dessutom finns det olika sorters intelligens. De som är kreativa, skapande, bra på att måla, svarva, bygga osv bör också kunna utvecklas och de som är dåliga i det behöver lära sig mer, precis som de som är dåliga i matta. Slöjd är en väg in till en rad yrken vi behöver idag som vi fattas folk i som snickare, rörmokare, svarvare etc.

      Svara

        Bra skrivet. Som barn var det ofta svårt att förstå varför man gjorde vissa saker i skolan. NÄR ska vi få användning för det här egentligen? Men i efterhand förstår man ju att skolan är en plats för en stor bredd av färdigheter och upplevelser. För somliga är kanske orienteringen enda gången under barndomen man är ute i skogen en hel dag. Och det du skriver om slöjden är helt rätt, den har en självklar plats om man tänker steget längre. Sedan är det klart man man diskutera vad och hur mycket som ska ingå i historia, religion eller geografi osv. Men även om det kanske känns meningslöst att lära sig om just kungar eller nåt så ingår ju i studierna allt från läsförståelse till källkritik, men då applicerat på ett visst ämne istället för i specifika kurser.

        Svara

      Instämmer med anonym ovan. Jag är själv svensklärare och två nära vänner som är idrottslärare respektive träslöjdslärare. Jag kan påpeka att jag själv varit skeptisk till slöjdens vara eller icke vara men fick ett nytt perspektiv på frågan i samtal med min vän som lyfta hur slöjdämnet inte nödvändigtvis går ut på att eleven ska bli bäst på att tälja smörknivar eller spika hyllor utan att mycket handlar om att utveckla problemlösningsförmågan. Det är sällan en träslöjdslärare ger en exakt instruktion till hur man konstruerar en pryl utan eleven får ett mål, ”gör en låda”, och får sen själv komma fram till hur detta ska genomföras (med stöd från läraren såklart), vilket dessutom stöttar elevens kreativitet.

      Svara

    Va fan, Mer orientering!! Där sållas agnarna från vetet!

    Svara

      en gång i tiden, nu har de ju mobilen med sig med gps så tyvärr hittas ju alla 🙂 🙂 🙂

      Svara

        Ok, men med samma logik kan vi hoppa över löpning på idrotten. Det är ju bara att ta med sig en elsparkcykel. Bästa tiden

        Svara

    Är så sugen att påpeka för Anna Book att scampi inte heter scampi på spanska. Men då bli man väl blockad och uthängd….

    Svara

      Arroz con leverpastej y crochetas de morot.
      Sabba inte ABs spenska / svanska!

      Svara

        ”spenska/svanska”. Den var bra. 🤣

        Svara

    För den nyfikne finns alla läroplaner på Skolverkets hemsida. Man kan googla ”läroplan förskola” också. Eller vilken årskurs man nu vill åt. Plättlätt.
    De är inte långa eller svårlästa, speciellt om man endast kikar på målen.

    Svara

      Snälla säg att du skriver plättlätt på grund av Bill och Bull.

      Svara

    Källkritik är en stor del av undervisningen idag. // gymnasielärare i Engelska och Historia

    Svara

    ”Hjälper dem att leva sitt högsta potential”. Nja, vet inte om man ska skicka sina barn till hans skola…

    Svara

      Haha sicket pucko! Han alltså, inte du.

      Svara

    Tänker han att de ska ha extra långa skoldagar då eller? För det finns en timplan med existerande ämnen att följa…

    Svara

      Det är väl rätt lätt att fixa. Jag har alltid haft ämnen som inte varit en del av läroplanen. Hade ändå lika många timmar undervisning som alla andra i skolan.
      Däremot har jag aldrig haft det som hette elevens val.

      Svara

        Hmm, det är inte ok…

        Svara

          Elevens val kan mN lägga in andra ämnen på men det är typ 1 h i veckan..

          Svara

          Varför är inte det okej?

          Svara

            För timplanen är inte valfri…

            Svara

              Vi följde timplanen, hade varken mer eller mindre timmar vanlig undervisning än vad alla andra hade.

              Svara

    Menar inte att skolan var eller är perfekt men upplever inte att jag saknar kunskaper för att skolan missat att lära ut något. Har man en bra grund kan man själv ta reda på det man behöver. Alltså, lärare kan berätta för sina elever varför sms-lån är dåligt men kan man läsa och räkna ordentligt så inser man rätt fort att det är en dålig affär. Har man dessutom grundkunskaperna så kan de appliceras på andra situationer. Det är ju egentligen otroligt mycket man måste kunna och förstå för att ta sig fram och klara sig som vuxen, men för de flesta sker det naturligt och utan större problem, helt enkelt för att man har grundkunskaperna som krävs. En bonus när man lär sig i takt med att man kommer i kontakt med något är att det känns meningsfullt, man har sig själv som exempel, får prova själv och själv välja varifrån man tar hjälp. Försöker man läsa någon att deklarera 5 år innan personen faktiskt behöver deklarera riskerar det ju att bli bortslösad tid eftersom det inte känns meningsfullt där och då och minimalt av infon finns kvar när det blir dags. Allt förändras i samhället men med riktigt bra grundkunskaper och en bredd i vad skolan erbjuder så behövs inte specifika ämnen för att ”klara sig”.

    Svara

      Det här var väldigt bra skrivet! 😊

      Svara

      Som mina storasyskon som hade ”barnkunskap” i högstadiet, jäkla långt innan de ens hade tänkt en tanke på att skaffa barn, de var ju fortfarande barn själva. Vet inte vad den kunskapen var värd sådär 10-15 år senare när de väl blev föräldrar. 😁

      Svara

        Min barnkunskapslärare berättade gärna ingående om sina förlossningar. Det var ett mycket bra sätt att få oss ungdomar att använda preventivmedel skulle jag säga! 😀

        Svara

          Haha, men fy vad hemskt! 😂 Vi fick lära oss trä på en kondom på ett provrör i högstadiet, väldigt realistiskt. 😂🙈

          Svara

    Slöjd är ju dock ett väldigt brett ämne där eleven får använda både hjärna och kropp. Tänka, klura och arbeta med händerna. Dessutom kan nog självförtroendet ökas när eleven gjort färdigt ett projekt, typ kudde eller ljusstake. Ser ingen anledning att slöjdämnet bör försvinna.

    Grupparbeten hatade jag, det är alltid någon som gör mer än de andra. Men, fördelarna är att var och en lär sig att arbeta med andra. Tycker nog att detta skulle vara kvar också.

    Orientering i skogen är ju fantastiskt! Eleven får komma ut i skog och mark och röra sig. Lära sig att navigera utan hjälp av GPS/mobiltelefon. Se, och få kunskap, av den fantastiska naturen!

    Källkritik, hur man skiljer på de/dem samt självkänsla/självförtroende är ju redan i kursplanerna idag?
    Riktad kreativitet på elevens villkor finns väl även det, men med andra ordval?

    Bättre vore väl att införa mobil/iPad/Apple Watch förud på lektionstid? Då kan eleven fokusera på exempelvis skillnaden mellan de/dem som läraren talar om. Bort med elektroniken som stör, in mer fler lärare, minska klasserna. Kommer aldrig att hända med tanke på den svenska politiken, men hoppas kan man alltid 😉

    Svara

      Tänker att man borde göra om slöjden dock.
      Jag hade haft mycket mer nytta att lära mig hur man lagar kläder, virka/sticka kläder och stoppar strumpor än att brodera örngott och göra fula gosedjur. På träslöjden borde man få lära sig hur man återvinner tex gamla möbler och målar om än att tälja en smörkniv eller gröpa ur en träbit till en ful skål.
      Jag är ändå en som tycker slöjd är kul, men den borde anpassas mer. Jag förstår att det nog är tänkt som kreativt skapande och mest för nöje, men det borde läras ut mer praktiska grejer inom det.

      Svara

        Vi fick lära oss allt det där du nämner att man borde lärt sig. Tog studenten 2013.

        Svara

        Fast när man syr ett fult gosedjur så lär man sig hur maskinen fungerar och hur man använder den. Med den kunskapen kan du sen laga ett par byxor eller fålla upp en gardin. Men jag tror att en elev nog tycker att det är roligare att lära sig det genom att sy en nalle än att sy en gardinskappa. Sticka och virka ingick i min syslöjd i alla fall och jag är inte ens 30 idag (dvs gick inte skola på stenåldern).

        Svara

        Håller absolut med! Lite nytt inom slöjdämnet skulle nog inte vara helt tokigt. Kan inte minnas att jag lärde mig något av det du beskrev förutom att laga stickade strumpor typ. Jag gick ut nian 2012 eller 2013.

        Svara

        Man kan inte gå på de stora sakerna först utan att lära sig grunderna.
        På samma sätt som du inte sätter dig och övningskör i en rallybil, går direkt till den svarta backen om du ska lära dig åka skidor eller lär dig att cykla under vätternrundan.
        Man måste träna, träna och träna först. Ibland mer och ibland mindre, men du behöver alltid kunna grunderna innan du kan göra mer avancerade grejer på ett bra sätt. Kunskaperna du fått i slöjden ger ju dig kunskapen och verktygen att lära dig allt det andra.

        Svara

      Grupparbeten ger oftast ingenting, tvärtom skapar det en aversion mot att jobba med andra eftersom ambitionsnivån är så olika. Slöjd liksom vissa andra praktiska ämnen som bild och musik bör vara valfritt. 17 ämnen är idiotiskt, elever bör få välja och välja bort ämnen, dock inte kärnämnena.

      Svara

        Hahaha! Som om det skulle funka! Då kommer man ha en klass på 25 personer där 3st läser alla ämnen och övriga 22 bara läser grundämnena.
        Praktiska ämnen är dessutom allt annat än onödiga. Det är ju bara kolla här i tråden när majoriteten tycker att skolan borde innehålla mer praktisk ”livskunskap” där man får lära sig att tvätta kläder och stoppa strumpor.

        Herregud, 40-talet ringde

        Svara

    Min 8-åring lär sig källkritik i skolan, och det kommer återkomma hela vägen upp till gymnasiet, så när det gäller det slår du in öppna dörrar…

    Svara

    Innan man lär ut källkritik bör man lära ut kunskap och fakta, så man har något att faktiskt kritisera. Det heter ju källkritik av en anledning. Det är först när du har grundläggande kunskaper baserade på en mängd olika källor som det blir meningsfullt att tala om källkritik. Annars blir det ändå bara en massa fullständigt irrelevant tyckande i stil med att ”jag har rätt till min sanning”, osv.
    Samma sak när det gäller att lära ut ”de” och ”dem”. Fullständigt meningslöst om man inte sätter det i ett större sammanhang. Att inte kunna skilja på de och dem är ju bara toppen på isberget, därunder finns det egentliga problemet – häpnadsväckande brister i det svenska språket, som säkert kan härledas till att ungdomars läsning begränsas till sociala medier, meddelanden från kompisar m.m. och att läsning av faktiskt litteratur, riktiga böcker, verkar vara ytterst ovanligt. Då lär det inte hjälpa med en lektion i ”de” och ”dem”. Och för de ungdomar som förstår hur viktigt det är att läsa, inte bara för att utveckla sitt ordförråd, utan för att överhuvudtaget få ett vidare perspektiv på världen, så kommer knappast elementär grammatik som ”de” och ”dem” vara ett problem…

    Svara

      Vi pratar om källkritik redan i förskolan, men på barnens nivå, givetvis. Är allt på tv på riktigt, till exempel. Vi har även arbetat med Green screen, så att barnen kan se sig själva på skärmen, men med en annan bakgrund. Sedan diskuterar vi, var du verkligen i rymden? Är alla bilder vi ser verklighet?

      Svara

      Jag är lärare på lågstadiet och pratar källkritik med mina elever. De kan tillexempel få i läxa att svara på frågor om ett ämne de gillar, tex hundar. Sen ska de inte bara svara på frågorna utan uppge var de hittade svaren. Frågade sin mamma, läste en bok, såg en film, googlade osv. Och sen diskuterar vi varför svaren skiljer sig åt mellan eleverna. Kanske är mamman veterinär, då är den källan antagligen bättre än en tecknad film på youtube osv.

      Svara

    Har flera i min familj som jobbar i skola, lärare och annat. Själv är jag nationalekonom så har ingen egen erfarenhet, men min uppfattning är att skolans största bekymmer är att exakt alla lägger sig i och har åsikter (eftersom alla har gått i skola så tycker alla att deras upplevelse är relevant). Även att de styrdokument som finns är utformade av folk som inte jobbar i skola. Ytterligare ett problem är att förtroendet för lärare är så lågt. Lärare har pluggat i typ 5 år ändå måste de följa styrdokument till punkt och pricka och stå till svars för exakt alla beslut och dokumentera exakt allt, i vilket annat kvalificerat arbete behöver man det.

    Förlåt det där blev ostrukturerat, hoppas ni fattar ändå, sitter i telefon samtidigt haha

    Svara

      I många andra kvalificerade jobb behöver man göra samma sak och där folk har åsikter hela tiden.
      Offerkoftan kan lämnas därhän.

      Svara

    Typ hela gymnasiets historia handlar om att hantera källkritik så det finns redan

    Svara

    Tog studenten 2019 och hela gymnasiet handlar om källkritik… sjukt många som fortfarande idag inte begriper sig på det dock så de bör nog utvecklas… 🙂

    Själv tycker jag att man borde lägga in en kurs i privatekonomi under gymnasiet. Köpte min första lägenhet 4 månader efter studenten och hade egentligen ingen aning om vad ränta, amortering, bolån, hyra, avgifter osv är. Idag spar jag aktier och fonder, men 100% med hjälp av kunnig (SJÄLVLÄRD) sambo, jag själv vet inget alls:( Tråkigt och allt för många unga (och vuxna) har 0 koll på sin ekonomi…

    Svara

      Exakt! Och ingå i ALLA gymnasieprogram tillsammans med annan ”livskunskap”. Man är dessutom mer mogen och mottaglig då.

      Svara

        Livskunskap är väl ändå något som ingår i det förbannade FÖRÄLDRAANSVARET!?

        Svara

      Men eftersom du har gått ut gymnasiet har du ju grunden som krävs för att lära dig det. Det låter dock som bra saker att klämma in i matematik A, eller vad det heter nu.

      Svara

        Ja jag kan absolut lära mig själv, vilket jag har fått göra! Menar att jag tycker det borde ingå, som hemkunskap eller privatekonomi. Då jag känner många i min ålder som inte förstår innebörden av sms-lån och höga räntor. Men absolut att det ligger i ens egna ansvar att ta reda på det.

        Svara

      Gick ut gymnasiet 08 och vi pratade räntor, amortering osv i samhällskunskapen. Jämförde att köpa kontant och på kredit osv. Vi hade även en valfri kurs i aktiekunskap minns jag nu när du nämner aktier men det var få som valde den.

      Svara

        Hmm, det låter ju bra! Vilket program gick du?

        Jag förstår att om man väljer ekonomi som program så ingår ju privatekonomi osv. Men jag som gick samhälle, fick inte lära mig detta, då samhälle är en sjukt stor och populär utbildning så är det många som missar detta.

        Svara

          Jag gick naturvetenskap så hade inte mer samhällskunskap än det som då hette A och B.

          Svara

    Tycker ungdomar idag nästan verkar ha för mycket källkritik. Har en tjej i yngre tonåren i min närhet och hon ifrågasätter allt. Det är väl bra till viss del, men en tråkig värld att det blivit så. Nu senast på Talang: ”Det där är ju fejk!” ”Tror ni att hon sjunger på riktigt?” osv. Ser man till Youtube-pranks, TikTok och allt vad det är de matas med dagarna i ända så fattar jag att det är så här de måste tänka, de måste hela tiden bedöma vad det är de ser. Ändå sorgligt att så stor del av världen är oäkta så det ska behövas.

    Svara

    Sonen tog studenten i somras och i.o.m. pandemin fick han inget jobb. De borde lära sig hur man skriver in sig på arbetsförmedlingen, vilka regler som gäller hos a-kassan om man är under 20 år, lära sig byråkratspråk, hur man söker jobb om man saknar arbetslivserfarenhet osv. Tråkigt men nyttigt. Men ja, jag är en tråkmaja dock en praktisk sådan. Sen, slöjden var ju skitkul! Särskilt träslöjden då farsan aldrig lät mig leka med verktyg: ”Det där är inte till för flickor”.

    Svara

      Förhoppningsvis lärde sig din son verktyg som hjälpte honom att ta reda på informationen han behövde.

      Skolan kan omöjligen lära ut vad man behöver göra i varje situation, men den kan ge verktygen att lösa situationer. Att veta hur man söker lösningar, vilka källor man kan lita på och så vidare.

      ”Byråkratspråk” ingår i svenskundervisningen.

      Svara

      Men går man in på af:s hemsida så står det väl hur man går till väga vid inskrivning? Då måste man dock kunna ta till sig en skriven text, vilket verkar vara det stora problemet idag.

      Svara

      Men herregud, din son har väl förhoppningsvis förmågan att applicera de baskunskaper han lärt sig för att klara av att läsa instruktioner och följa dem? Nya och för honom okända situationer kommer att uppstå hela tiden, genom hela livet.

      Svara

      Hade jag fått lära mig att betala räkningar och skriva in mig på af när jag gick skola så hade jag ändå inte haft nytta av det eftersom det då skedde via pappersformulär och idag online. Men som tur är så har skolan gett mig så pass mycket kunskap att jag kan läsa mig till hur det går till.

      Svara

    Grupparbeten är väl jätteviktigt? Finns många som behöver lära sig arbeta ihop med andra.

    Svara

      Fast det gör man inte om man inte är ”lagd åt det hållet”, hur mycket man än tvingas utså det.

      Svara

        I både privatliv och arbetsliv är det viktigt att kunna samarbeta, se andras perspektiv och kunna hålla fokus på målet trots obalanser eller distraktioner.

        Svara

          Så som grupparbeten går till i skolan skapar det inte förmåga att samarbeta utan tvärtom, en aversion mot den typen av ’samarbeten” och något man då vill undvika. Vore bättre med självständigt arbete när man ska bedömas och betygsättas så läraren ser vad varje individ kan. Har man tillräckligt med kunskap inom ämnet kommer man kunna samarbeta så mycket man behöver senare. Att skapa ogynnsamma situationer, som ”grupparbeten” ofta är, leder inte till positiva erfarenheter av samarbete utan tvärtom.

          Svara

            Jag känner inte till någon lärare som skulle betygstätta en elev enbart baserat på grupparbete, och det kommer från någon som känner till skolsystemet väl. En stor del av skolans roll är att hjälpa barn med den sociala utvecklingen, och grupparbeten är ett utmärkt tillfälle för det. Jag kan hålla med om att jag inte tyckte om dem när jag gick i skolan själv, men det var just för att så många inte hade fått öva på att ta gemensamt ansvar. Vi informerade helt enkelt läraren om de elever som inte hade dragit sitt lass och i majoriteten av fallen resulterade det i konsekvenser för den enskilda individen. Precis som det borde göra om man väljer att försöka åka snålskjuts.

            Svara

        Jag föredrar inte heller att arbeta i grupp men det är ju något man i många fall kommer stöta på senare i livet ändå (beroende på vad man väljer för yrkesbana såklart). Nyttigt att lära sig hur andra människor fungerar och att kunna axla olika roller i en grupp (och ha förståelse för de olika rollernas funktion).

        Svara

      Ja det är ju kul ju!!!
      Däremot att redovisa kan man gärna ta bort 🤣

      Svara

    Tänkte lite så förut om slöjd och orientering men ju äldre jag blir (och mer ansvar jag får) desto mer dose everything make sense. Grupparbeten kan man däremot skippa.

    Svara

      Tycker inte alls man ska skippa grupparbeten. Viktigt att kunna samarbeta med grupper även där bästa kompisen inte ingår.

      Svara

      Hela arbetslivet består ju typ enbart av grupparbeten. Så det om något ska man absolut inte ta bort.

      Svara

    Allt du nämner står ju redan med. Källkritik står inskrivet redan i läroplanen för förskolan

    Svara

    Hur många här inne har ens läst rådande läroplanerna för det ämnen ni tycker är undermåliga? Eller utgår ni från vad ni minns från när ni läste ämnet för x antal decennier sedan?

    Svara

    Jag inser att jag är långt ner bland kommentarerna och kanske ingen läser, men en sak jag hade uppskattat under högstadiet/gymnasiet är::::

    TRAFIKREGLER

    En form av mjukstart till körkortet.
    Hade gett så mycket mer än tekniklektionerna i 8:an

    Svara

      Jag läste trafikantkunskap i gymnasiet!
      50 poäng med bara trafikregler 🙂

      Svara

      När jag var liten fick jag varje halvår ett häfte från NTF. Vet inte om det var någon form av barnklubb de hade eller vad det var. Men där fick man lära sig trafikvett från typ 3 års ålder upp till dess att man började skolan.

      Är det någon som kommer ihåg det där?

      Svara

        Ja jag kommer ihåg! Blir helt nostalgisk nu. (är född 86) älskade verkligen de där häftena, jag och syrran kunde sitta hur länge som helst med de och samtidigt lärde vi oss något. Superbra 👍

        Svara

      Tekniklektionerna hade jag önskat fler av. Vi fick lära oss att byta kontakter på lampor, löda enklare saker, fixa en toalett med trasig flottör osv. Riktigt bra att kunna!

      Svara

      Det är ju egentligen tekniklektionerna som jag har haft mest nytta av i livet om man tänker bort arbetslivet och det självklara som att prata och skriva.
      På tekniklektionerna fick vi lära oss att själva göra allt det där som man vanligen ringer ”den där kontakten” för. På så sätt har jag sluppit många kryddade fakturor från rörmokare, elektriker, hantverkare och ”datorfixare”.

      Svara

      Vi hade trafikdagar i skolan från förskoleklass till femman 😊 när vi var små anpassades det för gångare och när vi blev större för cyklister. Plus att alla lysande på Trolles Trafik radio.

      Svara

        Samma här. Minns i förskolan när en del fick vara bilar och krypa runt på golvet. Några var gångtrafikanter och skulle passera vid ett ”övergångsställe” utan att bil och gångare skulle krocka.

        Svara

      Enligt min skolapp (till mitt barn i årskurs ett) läser barnen detta redan detta nu.

      Bedömningen gjordes utifrån om barnet kunde förutse fara i trafiken.

      Svara

    Har han själv ngn högre utbildning? Eller bildning ÖHT..?

    Svara

    Det jag saknade av min skolgång var lite mer praktisk samhällskunskap. Tex att när du jobbar betalar du skatt och att inkomster ska deklareras och hur ett val går till praktiskt. Vi pratade om riksdagen flera gånger men inte hur det går till i vallokalen och aldrig nämndes det att man ska deklarera inkomst – men vi pratade om brottsmål två gånger om ( men aldrig om civilmål )
    Nu har ju allt löst sig för mig och det är 20 år sen jag slutade grundskolan så läroplanerna är ändrade sen dess.

    Svara

      Hade ni inte skolval när det var riksdagsval? Det trodde jag att alla skolor hade.

      Svara

        Njae – de testade digitalt skolval – vi fick logga in på nån hemsida. Inget som liknade riktigt val till utförandet. Sen så har jag vettiga föräldrar som lärt mig sakerna jag inte lärde mig i skolan, fast jag ser fortfarande många missuppfattningar kring hur det går till i en svensk vallokal på internet vid varje val – så ja.. det verkar vara fler som inte uppfattar det.
        Fast sen har vi ju alltid den detaljen – vad man som elev / tonåring är kapabel / har intresse av att ta in…

        Svara

      Vi fick besöka både riksdag, regering, en rättegång, aftonbladet och massa annat.
      Vi åkte till och med på en klassresa till Polen för att bl.a. jämföra deras samhällsstruktur (historia, litteratur och massa andra ämnen var också inblandade i den resan).

      Svara

      Konstigt att ni inte fick lära er det när ni hade skolval. Tog studenten 2017 och både när jag gick i sexan 2010 och på gymnasiet 2014 hade vi skolval som gick till nästintill exakt som en riktig röstning.

      Svara

    Önskar så att personer som har åsikter om skolan kunde sätta sig in hur det är i skolan idag och vad de står i dagens läroplaner. Då hade dina önskemål och förslag sett helt annorlunda ut. Då det utifrån dina förslag och önskemål framgår att du inte vet vad som det undervisas om eller varför vissa ämnen/innehåll finns.

    Svara

      Ja, ämnen där alla har erfarenheter men lite faktisk kunskap är svåra att diskutera. Alla har gått i skolan och har sin uppfattning men att man saknar vissa kunskaper kan ju faktiskt bero på enstaka lärare som struntat i vissa moment eller att man helt enkelt inte var där när det pratades om något specifikt, det är inte alltid lätt att minnas. Hur många satt koncentrerade konstant och hade 100% närvaro genom alla år? Ben kanske?

      Svara

    Inte last alla kommentarer ordagrant men mitt barn som går i årskurs ett i Malmö arbetar redan med ovanstående samt det mesta i kommentarerna. Det senaste hembrevet innehöll specifikt information kring arbete kring källkritik tillsammans med bibliotekarien på skolan. Alltid tyckt hennes skola var fine men kanske en superbra skola då 🤪

    Svara

    Sex och samlevnad tillbaka till läroplanen tycker jag. Inte som det är nu att det ska förmedlas i varje ämne men det görs ju inte.
    Samt körkortsteori, trafikregler.
    Prao, fick för mig att det tagits bort vilket jag tycker är synd!

    Svara

      Prao är inte borta. Finns inte just nu bara pga corona.

      Svara

      Trafikdagar har alla i grundskolan. Sex och samlevnad går man igenom på biologin och elever tar fortfarande och praktiserar.

      Svara

    Slöjd tänker jag mest är för att eleverna ska lära sig fixa egna saker. Speciellt syslöjd är väl nyttigt för alla som lagar kläder då och då. Hörde exempelvis en kille på bussen för några år sedan som sa till sin kompis att han måste köpa ny jacka för att dragkedjan gått sönder.

    Det är väl den mentaliteten av köp och släng man vill motverka?

    Svara

    Grupparbeten är viktigt för att förbereda sig och lära sig att man alltid kommer bli utnyttjad och lurad att göra andras arbete även senare i arbetslivet.

    Svara

    “Son skulle kunna ersättas av dessa” – du menar som skulle kunna ersätta dessa? Nu har du ju skrivit som att Slöjd ska ersätta dina förslag? Skärpning med språket. Speciellt i ett inlägg om skolan. 😂

    Svara

    Källkritik är ett kunskapskrav och del av det centrala innehållet i Svenska redan i åk 1-3, även grammatik som de/dem men det övas och utbyggs under alla skolåren. Ingen kunskap är någonsin ”klar”. Självkänsla övas i allas skolans ämnen med hjälp av just grupparbeten och lärarstöd. Hur skulle man boosta elevers självkänsla och självförtroende om de ständigt satt själva med sin grammatik exempelvis? Många verkar inte förstå att utanför ämneskunskaperna ska vi även fostra medborgare och där ingår det att kunna arbeta tillsammans med andra precis som på en arbetsplats.

    Problemet är snarare okunniga och outbildade personer som försöker tolka läroplanen utan utbildning och att exempelvis sådana som Ben vill och får starta en skola…

    Svara

    Det enda jag kan tänka på när jag ser Ben är när han först var ledsen över att Nicci dumpade honom och sen la upp en video på Youtube om hur han var på en så mycket högre nivå i livet än vad hon var och bla bla.

    Svara

    Hur man använder kommatecken på ett korrekt sätt…

    Svara

    En person som knappt behärskar svenska startar mer jävla friskolor, yeeeeey

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.