Äntligen lite konkret information från Konsumentverket vad gäller influencer marketing

Soooooom jag har väntat på det här från Konsumentverket.
Äntligen kommer det både konkret och matnyttig information till influencers om hur de lättast gör rätt, snarare än att bara peka på vad de inte får göra.
Det är fortfarande en relativt ny företeelse med ”influenser marketing” ( i alla fall om man jämför med andra branscher) och jag har upplevt att Konsumentverket hela tiden legat ett steg efter, men inte längre.
Med den här granskningen tar de ett stort steg framåt i utvecklingen och agerar proaktivt för att hjälpa så många som möjligt att göra rätt, istället för att straffa de som gör fel pga okunskap och bristande information.

Här nedan kommer jag sammanfatta de viktigaste punkterna ur granskningen, och hoppas att det kan hjälpa fler att göra rätt, eller i alla fall ”mer” rätt.
Vill man läsa mer om marknadsföringslagen och dess syfte mer specifikt så rekommenderar jag att man läser granskningen i sin helhet.
Granskningen omfattar endast Instagram då många inkomna anmälningar om bristande reklamidentifiering till Konsumentverket rör den plattformen.
Jag kommer använda exempel från Instagram för att tydligt visa vad det är Konsumentverket tar upp i sin granskning.
Jag pixlar inläggen så ingen känner sig utpekad, trots att jag valt dem slumpvis beroende på vilket inlägg av den sorten jag behövde som dök upp i mitt flöde.
Granskningen kommer ju för att Konsumentverket inte varit tillräckligt tydliga med vad som gäller.
Under varje punkt kommer jag bifoga en egen reflektion eller rekommendation utifrån Konsumentverkets granskning.

Instagrams egna inbäddningsfunktioner för reklaminlägg:

Poster i flödet:
Att använda den här funktionen är bra för det marknadsförda företaget och ger dem möjlighet att se all statistik utan att behöva gå via influencern.
När det däremot kommer till att reklamidentifiera inlägg, enbart med hjälp av den här funktionen så anser Konsumentverket att risken stor för att sådana inlägg inte uppfyller marknadsföringslagens krav på reklamidentifiering, då den lätt smälter in och/eller försvinner bland all annan info och riskerar att missas.

För ökad transparens mot företagen så är den här funktion jättebra att använda, men jag skulle inte rekommendera att enbart använda den vad gäller reklamidentifiering eftersom den lätt kan missas.
Jag rekommenderar att alltid inleda texten i ett reklaminlägg med ”Reklam för….*företagets namn*” får att vara på den säkra sidan.

Poster i stories:
Eftersom Instagrams inbäddningsfunktion för reklam HELT försvinner om man tittar på storyn i en webbläsare så avråder jag från att använda den som reklamidentifiering.
Återigen, använd dem som en service till det betalande företaget, men du måste ALLTID skriva PÅ din bild att det är reklam och för vilket företag.

Vilka ord och begrepp är bäst att använda om man själv ska skriva reklamidentifieringen?

REKLAM:
Ordet “reklam”, är det ord som Konsumentverket förespråkar i sin vägledning om marknadsföring i sociala medier. (Den HÄR som jag blött och stött här inne fjorton tusen gånger)
Sett till sin innebörd, så får ”reklam” anses indikera att det finns ett kommersiellt syfte med inlägget.Givetvis finns det olika sätt att skriva ”reklam”på som ändå är extremt otydligt. Litet? Med text i samma färg som bakgrunden?
Om markeringen “reklam” framhävs tydligt med placering, textstorlek och färg så, ökar chansen att sådana inlägg är tillräckligt reklamidentifierade för Konsumentverket och det även det sätt jag rekommenderar alla att markera reklam på.

AD:
Eftersom ordet “ad” enbart består av två bokstäver är risken stor att genomsnittskonsumenten förbiser det vid en flyktig kontakt. Utöver kravet på tillräckliga språkkunskaper bör det härigenom ställas väldigt höga krav på markeringens utformning, såsom placering, kontrastfärg, typsnitt och liknande för att inlägget, genom endast markeringen, ska uppfattas som marknadsföring tillräckligt snabbt. Med hänvisning till de många samt högt uppställda kraven går det att urskilja en stor risk för att det är svårt att uppfylla dem.
Jag rekommenderar INTE användandet av ”ad”, hur internationell man än känner sig, utan fortsätter lyfta fram ordet ”reklam”.

En gång för alla!
“samarbete”, “#samarbete” och “i samarbete med” är INTE en tillräcklig reklamidentifiering och om du använder den formuleringen enbart så riskerar du att stämmas av konsumentverket.
Konsumentverket kan härigenom konstatera att avsaknaden av tydlig reklammarkering, såsom “reklam för [företag]”, innebär en överhängande risk för att kommersiella inlägg i granskningen brister i sin reklamidentifiering med hänvisning till att de riskerar att inte uppfattas som marknadsföring tillräckligt snabbt, det vill säga redan vid en flyktig kontakt.