Vänner, kompisar, polare, kamrater, bundisar, frieeeeeeends

Vänner är chokladsåsen på glassen, djungelvrålet i godisskålen och Cola Zero-burken i en ocean av Pepsi Max. 

Jag har ett 10-tal väldigt nära vänner som jag håller hårt i men två av dom är mina allra bästa vänner och jag har haft förmånen att få ha dom i mitt liv de senaste 25 åren. Eller ja, den ena i 23, den andra i 27 år.
[…]

För en tid sedan skrev jag om vänskap i ett inlägg och blev så HIMLA ledsen när en av er läsare undrade hur man skaffar vänner. Det är vid sådana tillfällen man måste stanna upp och inse att det inte alls är en självklarhet med bra vänner, eller vänner över huvud taget. Jag håller så sjukt hårt i alla mina vänner och önskar inte någon att vara utan.

Ni som är lika lyckligt lottade som jag, hur träffade ni er/era bästa vän/jag vänner? // Monas Universum

Monas Universum skriver så fint om sina vänner, vilket fick mig att tänka på två saker.
Hur mycket jag älskar min bästa vän H, och att det kanske är läge att ha ett nytt ”Hitta Vänner-inlägg”?
Kanske kan man lägga grunden för nya vänskaper, att blomma ut så fort pandemin är över och restriktionerna lättar?
Skaffa en brevkompis att lära känna via pennan (eller ja, tangentbordet oftast) eller telefonen så länge?

Vad säger ni? 
Vill ni ha nya ”Hitta Vänner-inlägg” för alla möjliga, olika delar av världen?

55 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Är det spons tro? Hon nämner ju saker man kan köpa.

      Tror knappast hon blivit sponsrad med något av det där ? och är det ens hon som gjort bilden? Ifall det är den du syftar på

    Djungelvrål och Cola Zero är ju jätteäckligt…..

      håller med! let’s be friends :’)

    Ja jag har ingen vän. Flyttade hit för några år sedan och har inte lyckats hitta någon. Jobbar inte här i stan heller vilket nog försvårar. Tänk att ha någon att gå på bio med eller ta en fika med (när det inte är pandemi) Jag har familj så jag är inte helt ensam , men det vore drömmen att kunna ringa nån och fråga om den vill ses en stund…

      ❤️

      Var bor du?

      Var bor du?

      Är likadan, har familj men inga vänner. Det är inte alla som har en familj heller så man får vara tacksam för det. Har försökt på många sätt, mammagrupper osv men blir alltid utfryst av någon anledning (är trevlig och normal, lovar ?). Svarade några i ett liknande ”hitta vänner”-inlägg, skrev till 7 personer i samma område, liknande ålder osv, men fick inte ett enda svar. Det känns ju fint med såna inlägg men har aldrig blivit så ledsen av att bli dissad som då, när även de sökte vänner. Annars brukar jag tänka att folk redan har tillräckligt med vänner.

        Fick lite ont i hjärtat av att läsa det här. Jag hoppas att du och TS hittar bra vänner snart!! ❤️

        Men är typ samma. Vill tro att jag är helt normal. Lite blyg men annars inga större fel. Snälla snälla säg att du bor i Uppsala, då kan vi väl bli kompisar? ?

          Ja man börjar ju undra om det är något fel på en, men vi är nog lika normala som alla andra ? Fint med svar i alla fall, synd att vi inte bor nära!

      Är i exakt samma situation. Önskar också man hade någon som man spontant kunde ringa en lördag o dra o fika med…

    Ska vi inte diskutera vad bellas nya bolag kan tänkas bli istället? ?

      Nej tack!

    Jag har ”bara” en vän och är så tacksam för henne! Brukar ofta tänka hur sjukt det är egentligen att någon väljer bort allt annat den skulle kunna hitta på och alla andra människor bara för att hänga med mig?! Helt otroligt om man tänker efter. Har varit helt utan vänner i perioder, bland annat när jag skulle gifta mig och min man drog iväg på svensexa medan jag satt hemma och grät för att ingen ordnade möhippa åt mig. Så uppskatta era vänner, ni som har ❤️

      ❤️ Åh! Jag skulle inte heller ha någon som ordnade hippa för min skull ifall jag gifte mig. Jag hoppas att du fick ett underbart bröllop och bra äktenskap iaf!

        På min möhippa var min syster, min svägerska och en (manlig) kompis. Och jag så klart. Vi hade superkul.
        Man behöver absolut inte ha massa kompisar och 15 brudtärnor för att ha en mysig hippa, vackert bröllop och underbart äktenskap 🙂

      Jag hade inte heller någon möhippa när jag gifte mig. Maken fick svensexa.
      På bröllopsfesten undrade släkten vad jag gjorde på min möhippa och det kändes så genant att säga att jag inte hade någon (det var kanske inte så svårt att räkna ut eftersom de vänner som var inbjudna var makens vänner).

        Så trist att inte bara vara utanför men även behöva redogöra för det 🙁 Kanske fel av mig att tänka så men jag hade uppskattat om de som var inbjudna till bröllopet: min mans vänners fruar och min blivande svägerska, hade ordnat något för mig (de umgås alla sinsemellan och visste att jag inte hade några egna vänner bland de inbjudna). Inget avancerat men en picknick eller en middag för att lära känna varandra bättre? Vet inte om det är entitled av mig att vara lite besviken över det men har i alla fall lovat mig själv att styra upp något om jag blir inbjuden i en liknande situation.

        Jag hade jättemånga ”vänner”, men ingen ordnade en möhippa ändå. En av de närmaste ordnade en svensexa för min man istället. Kändes väldigt jobbigt på bröllopsfesten, kan jag lova. Nu har vi skiljt oss och jag har bytt vänner. <3

      ❤till er alla❤

    Nej vi vill ha blogginlägg om influencers å kändisar vilket är varför vi läser din blogg

      Bara att hoppa över det du inte vill läsa. Dessutom, Camilla har en stor blogg och når ut till många. Är det inte guld i så fall om folk kan hitta någon att umgås med här?!

    Har inte heller en endaste vän egentligen, om jag inte räknar typ partner och syskon. Känns som att jag inte längre fattar hur man gör överhuvudtaget, och har heller ej energi för att försöka för mycket så aaaaatt. Är jävligt introvert och har egentligen alltid trivts bäst med att hålla folk lite på avstånd, även om jag faktiskt tidigare i livet alltid haft en hel hög med vänner och kompisar. Men nu när jag har fullt upp med jobb, barm och nångång försöka ha tid för mig själv som jag måstr få? Nej det lär nog ta ett bra tag innan jag orkar ta tag i min status som no friends-loser.. ?

    Jag har inga vänner. Har aldrig haft. Är 50 år och hoppas fortfarande.

      Min pappa träffade sina bästa vänner i 40-årsåldern! Aldrig för sent.

        Har aldrig tänkt att vänner är något som följer en genom livet. Varje fas har sina vänner. De man gick i grundskolan med utvecklas ju inte alltid åt samma håll. Sen kommer eventuellt universitet, och man får många fina vänner, men alla åker tillbaka till alla möjliga landsändar efter examen. Sen småbarnsåren, träffar folk som man kanske egentligen inte hade valt att umgås med, men som ungarna gillar, osv.

          Hmm.. jag har hellre vänner som hänger med genom livet.

            Jo såklart. Men ofta är det kanske inte så. Utan att livets faser har olika vänner. Eller?

              Behöver inte vara så, vissa följer med. Orkar inte lära känna nya på djupet hela tiden.

          Jag har haft ganska stora kompiskretsar genom åren, men det är bara ett fåtal från varje ”period” i livet som hängt sig kvar. Tror det är ganska naturligt att vissa kommer och vissa går, andra består.

            Ja, de riktiga består.

      Vart bor du och vad har du för intressen? 🙂

    Jag hade egna hästar tidigare i måååååånga år och det blev att jag hände med alla andra i stallet och hade många kompisar inom hästvärlden, men när jag slutade med hästeriet så blev det inte lika naturligt att hänga med dessa längre, och det hade ju fullt upp med hästarna fortfarande så vän efter vän trillade bort, någon enstaka hör av sig då och då.
    Började också ungefär samtidigt jobba på annan ort så just nu känns det mest som jag bara har boende i staden jag är uppvuxen i och alltid bott i, jag umgås inte med någon här, så det känns lite ensamt ibland eftersom jag också är singel, har inga syskon eller annan släkt heller förutom mina föräldrar som bor ett par mil härifrån.

    Jag har fått några nya vänner genom en ny hobby, men alla dessa bor i jobborten så vi hänger inte med varandre jättemycket men hörs en del iallafall.
    Jag upplever det som svårt att lära känna nya männsikor ju äldre man blir, iallafall komma nära någon om ni förstår vad jag menar, de flesta har redan sin lila bekantskapskrets och är nöjda med det. Den underlättar det väl inte att jag är ganska blyg och tystlåten innan jag lär känna folk och kan slappna av riktigt.

    Det jag annars har reagerat på är att just hon blir BFF med alla och byter vänner ofta.

      Hon säger att hon rensar bland vännerna, men jag tänker att det nog är många som hon tycker att hon är bästis med, som väljer bort henne.

    Jag har mina barndomsvänner som jag pratar med ett par gånger i veckan, nya vänner som jag pratar med varje dag och sen har jag bekanta man kan möta upp på pubar. Jag lärde känna en tjej på mitt förra jobb (ny en av mina närmsta) och hon lärde mig omedvetet hur man knyter kontakter. Nu har jag börjat på ett nytt jobb och bjöd ut alla på aw. (När man fortfarande kunde). Det blir lättare ju fler gånger man gör det. Jag har också varit ensam i perioder, ibland har jag varit tyst i en vecka i sträck och telefonen bara ligger tyst trots att det är juli och gassande sol. Suttit ensam i min lägenhet och hört skrattande personer gå förbi i den ljumma sommarkvällen. Dock var jag deprimerad länge och sökte inte heller själv efter kontakt.

    Jag har en som jag varit vän med i säkert 20 år, sen har jag några som jag varit vän med lika länge. Jag behöver inga fler nya vänner just nu, kanske när pandemin är över och man faktiskt vågar gå utanför dörren med nya bekantskaper.

    Om det blir ett hitta-vänner-inlägg kanske man får vara lite tydlig med hur det går till. Jag vet inte hur många såna inlägg som bara urartar i att alla kommentarer är ”finns det någon här från Borås?” och folk som svarar ”ja”.
    Grattis, vi har kommit fram till att det bor folk i Borås. Nu då.

      Ja har det någonsin lett till något alla dessa vän-inlägg?

      Kan väl vara ett minsta krav att man lämnar en mail där man kan kontakta personen i kommentaren!? Går ju att göra en ny mail om man inte vill använda sin vanliga. Då skulle man sålla bort alla som egentligen inte vill ta det vidare.

      Precis, vore fint om det var något slags formulär som man var tvungen att följa. Minns inte riktigt hur inläggen var upplagda men vore smidigt om varje persons inlägg var tvunget att starta med staden man söker vänner i med versaler eller brevvän/mailkompis.
      Lättare att filtrera automatiskt då.

      Typ vänner sökes i BORÅS
      BREVVÄNNER SÖKES
      *några rader om en själv där man bl.a nämner ålder för det tycks vara viktigt för folk*

      Hör av er på mailadress eller dm på instagramkonto

      Om man verkligen inte vill lämna ut en adress kanske Camilla kan förmedla den då den syns för henne men det blir väl massa, massa extrajobb så en dålig idé kanske ?

    JA

    Jag har flera vänner, säkert räknat som ”många”. Gissa hur många som erbjuder sig att ens lyfta ett lillfinger för mig när de vet att jag ligger hemma och väntar på en operation mot kronisk värk. Inte en enda. Med risk för att låta som Anna B nummer 2 så har jag erbjudit vänner så mkt hjälpt, skickat paket, lämnat presenter uppmuntrade brev och kort när de gått igenom något. Det enda de frågar är hur jag mår, på ett ytligt plan för om jag börjar berätta så orkar ingen lyssna. Och de frågar om jag fått något datum för operationen ännu och sedan berättar hur tråkigt jag måste ha det som inte kan göra något pga värk. Jag har verkligen blivit sårad av det här. Jag trodde mer helt enkelt. En vän har varit Och lämnat ett jätte fint kort och godis i min brevlåda och jag började lipa av tacksamhet

    Jag har vänner, fina vänner. Men alla är från skolan eller universitet, vilket innebär att vi är spridda i landet och ses 1-2 gånger per år MAX.

    Jag har en familj, så jag är inte ensam. Men ibland ändå så ensam att jag vill gråta.
    Jag har inga vänner på orten, en liten by. Jag har inte fått kontakt med någon av barnens föräldrar.
    När vi flyttade hit var jag höggravid och inte så rörlig eller sugen på umgänge. Sedan fick jag förlossningsdepression, och lagomt till när jag kom ur den och var redo att försöka umgås slår en pandemi undan fötterna på mig.

    Tre år senare och det känns som om det är försent. Jag vet, jag vet, ”det är aldrig försent” osv, jag är trött på att andra förringar mina känslor.
    Jag är ensam och ledsen.

      Hoppas av hela mitt hjärta att det blir bättre snart!

      Jag förstår till 100% och har en lite liknande historia i bagaget med depression, förlossningsdepp och ny ort och så pandemin då.. Och nu känner jag mig mest utmattad och det sista jag orkar med är att lära känna nya människor men samtidigt gör ensamheten så JÄVLA ONT ibland att jag tyst gråter mig till sömns. Ingen att ta en kaffe med samtidigt som barnen leker, ingen att höra av sig till när man behöver ventilera lite efter en jävlig dag, ingen att åka och gratta på födelsedagar och liknande, ingen att hitta på något spontant roligt med när man är desperat efter nya intryck..

      Men du, jag tror stenhårt på att det vänder för dig snart. Försök ta dig tid för att göra roliga och intressanta saker för dig själv så kommer du nog få nån vän på köpet, förr eller senare.. Kram❤️

    Egoina är gravid! Så härligt!

      Är det?

    Är det någon som returnerat till shein? Hur har det gått? Var det krångligt? Betalar man en frakt avgift oavsett hur mycket man returnerar?

      De har gratis retur nu, så det är jättesmidigt. Bara att registrera returen online och sen skriva ut en lapp! 🙂

    Vänner? Främlingar är ju vänner man ännu inte lärt känna. Har flyttat typ 1 gång per år de senaste 14 åren pg a jobb.
    Kan tycka att pandemin har sina fördelar. Man får lov att gå runt ensam i timmar och bara vara. Och känner jag mig ensam är det bara att spela lite pokemon så dyker vänner från hela världen upp i spelet.
    Har en hög med vänner, vissa ser man dagligen andra kanske varannat år när det är ok att umgås. Vissa kan man ringa dygnet runt om det behövs osv.
    Men det är ytterst få jag litar på totalt.

    Har några kompisar jag smsar med, hahaha.

    Åh, tyckte alltid att Hitta vänner-inläggen var så varma och mysiga om än lite ostrukturerade hehe.
    För min del vore det kul med ett sådant inlägg igen ? Och det vore roligt att höra om någon funnit en vän via inläggen och om man fortfarande ses.

    Tänkte på detta senast igår, nu vankas sommaren och jag har nyss sagt upp kontakten med min senaste kompis. Hon pratade verkligen bara om sig själv, lyssnade aldrig på mig. Så utan henne har jag ingen. Jag har en jobbarkompis som vill umgås med mig utanför jobbet men jag vet inte riktigt om jag vill ta det dit med tanke på att han är intresserad av mig.

    Så, ja. Jag skulle nog faktiskt vara intresserad av ett sådant inlägg, nya människor är alltid roligt dessutom. Men det skulle behövas regler för hur dessa vän-sökar-kommentarer ser ut. Ett ”Finns det någon i Mellerud” är väl inte direkt det bästa att börja med. Gör som blondinbella gjorde när hon hade såna inlägg, att man ska skriva ihop lite om sig själv, med typ stad, ålder, intressen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *