Bianca Ingrosso får osympatiskt DM efter ångestvideo

Bianca click baitade mig med den här titeln, men jag fastnade för någonting helt annat i hennes video.
Det startar runt 5:45 in i videon, där Bianca läser upp ett dm som hon fått på Instagram, efter att hon publicerade den här videon.
Det lyder så här:

Angående din blogg, vill jag säga att riktig ångest är när man har ett stort tryck över bröstet och andas dåligt.
Annars kallas det oro, det du ofta använder ordet ångest till är vanlig oro.
Så inte jättebra att du lär sina unga följare felaktiga saker, det gör att folk inte tar riktig ångest på allvar för alla går runt och överanvänder ordet och byter ut vanliga känslor, som till exempel oro, och säger man har ångest istället, när man inte har det.
Också väldigt förminskande mot folk som lever med ångest och som måste äta medicin varje dag, när folk tror de vet hur det känns när de inte alls gör det, men tror för att influencers överanvänder(översänder?) ordet och inte förstår dess innebörd.
Hoppas du förstår och slutar säga att du har ångest, i till exempel Wahlgrens Värld när det egentligen är en vanlig känsla som rädsla eller oro.

Det här gör mig så arg, så förbannad och så ledsen. 
Vem är den här människan att förminska Biancas känslor på det här viset?
När jag medverkar i olika sammanhang som ”Bloggbevakning” så har jag flera gånger fått frågan om jag tror att psykisk ohälsa blivit trendigt bland unga människor pga att många influencers lider av och pratar om det.
Nej, det tror jag inte.
Det kan säkert finnas en och annan som gör det, men på det stora hela så tror jag att influencers transparens i ämnet lett till att stigmat, skammen och tabun som tidigare funnits kring psykisk ohälsa  minskat, något som lett till att fler vågat prata om det och vågat söka hjälp.
Är inte inte alltid bättre att en ung människa söker hjälp en gång för mycket än en gång för lite?

Man ska givetvis inte slänga sig med diagnoser och ha ”en släng av ditt eller datt”, men det tycker jag absolut inte att Bianca gör.
Bianca är transparent med hur hon mår, och visar att det är okej att må dåligt, att det är okej att be om hjälp och att det är okej att inte vara okej och det är så mycket mer värdefullt för unga följare att ta del av, än en vuxen människa som skuldbelägger och trivialiserar en annan vuxen människas känslor och psykiska ohälsa, pga anledningar jag bara kan spekulera kring.

158 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    ? på det här inlägget. Håller med den som skrev DM

      Eller hur!
      Jag lider av sån svår ångest att jag vissa dagar inte kan andas. Det känns som att det sitter någon på mitt bröst och jag får även fysiskt ont i bröstet, som att jag fått ett riktigt hårt slag över hela bröstkorgen.
      Jag är så jävla less på folk som har ”ångest” eller är ”deprimerade” över småsaker. De har fan ingen aning och de får oss som mår dåligt på riktigt att se dumma ut.

        Fast alla har ju olika grader, din ångest utspelar sig så för dig, men min annorlunda för mig.

        Precis som alla andra sjukdomar/tillstånd – det finns olika grader.

          Symtomen på ångest är dock fysiska, det är det som är skillnaden mellan ångest och oro. Precis som depression och bipolär sjukdom är medicinska diagnoser.

          När Viktor Frisk skrev om sin bipolära sjukdom och hur han hanterar den fick han mycket kritik, även här på bloggen, om att bagatellisera sjukdomen, och att han inte var ”sjuk på riktigt” med sina symtom. Jag förstår inte skillnaden…

          Sedan kanske inte alla känner till vad begreppet innebär, som i många diskussioner om kultur och rasism, då är det väl bara att säga ”jaha, det visste jag inte, ska ändra hur jag uttrycker mig” istället för att argumentera med sin okunskap?

        Lite mer sympatier kanske skulle mildra din ångest. Jag får panikångest till den grad att jag tuppar av, så din ångest låter lite mer som tyngre oro.

        Så jag håller med, du ser riktigt dum ut som förringar andra människors ångest. Alla har rätt till sina känslor och då ska inte du komma och säga annat – för att DU tycker att du minsann har riktig ångest.

          +1

            +2

              https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/angest–starka-kanslor-av-oro/
              Enligt vårdguiden, Ångest är en stark rädsla eller oro, som ofta känns i kroppen.

                Exakt, ångest är faktiskt något som alla människor upplever. Men det blir inte ohanterbart för alla människor. Det finns inte heller en mall för hur ohanterbar ångest ska yttra sig. Dumt av ts och Maria att uttala sig så.

                  Det stämmer inte, läs vidare om definitionen på 1177. Det du beskriver är oro.

        Det är så fel. Jag lider av gad och så svår ångest att jag i långa perioder är sjukskriven.
        Men ångest och behöver inte vara svårt att andas och fysiska symptom. Det kan vara den där konstanta ångest som ligger i huvudet eller kroppen och mal och mal och mal.
        Eller det kan ta sig uttryck på helt andra sätt.
        Att själv ha ångest och vara så empatilös inför andras ångest kan jag inte förstå. Hennes ångest förminskar varken din eller min ångest men den får henne att må dåligt.

        Och vet du? Jag kan vara så förlamad av min ångest att jag är sjukskriven, men jag har varken svårt att andas eller fysisk ångest.
        Det måste innebära att jag bara är lite orolig och kan skärpa till mig va?

          Precis så! Det behöver inte alls ta sig sådana fysiska uttryck. Dessutom är det oerhört bra att tala om- och normalisera ångest och depressioner. Tänk så många som upplever skam och håller tyst om det!

          Du bör ju inte förminska oro heller. De finns de som blir helt förlamade av oro också, katastroftankar osv och det diagnosticeras ju för just ”oro” även om det är så kraftfullt att du inte vågar gå ut genom ytterdörren.

        Fast ångest är ju en känsla i olika grader. En känsla ALLA känner någon gång. Sen finns det olika grader av ångest.

        Hur kan du som påstår dig lida av ångest inte ha koll på detta? räcker ju med att googla ordet annars.

          Håller med Svante. Jag har haft panikångest när jag var yngre. Nu kan stress och jobbiga situationer ge mig hjärtklappning eller känslan att någon kramar om mitt hjärta och liknande. Jag väljer oftast att ”inte lita” på min kropp. Min erfarenhet säger ju mig att det kommer gå över. Men hur någon annan känner sig med samma fysiska upplevelse är inte upp till mig att bedöma. Och definitivt inte förminska.

          Du borde googla, eller läsa på mer tillförlitliga sidor.

          ”Oro går oftast över efter en tid. Om din oro är mycket stark och håller i sig under en längre tid, och det påverkar hur du mår och fungerar i vardagen kan du ha det som kallas ångest.”, 1177.

        Jag mådde dåligt en längre tid med hjärtklappning, kramp i hjärtat bland annat. Jag hafe aldrig svårt att andas. När jag gick till läkaren och blev sjukskriven så berättade hon att det var ångest som jag hade. Hade bara förknippat ångest med panikångest som min sambo har. Han kan då typ inte andas och får panik. Har nu fått lära mig att ångest tar sig olika uttryck och man ska aldrig förminska någon annans symptom. Har fått medecin nu och gått på samtal och mår bättre.

        Nä stopp nu ts och Maria! Jag har haft svår ångest och djupa depressioner och skulle aldrig döma ut någon annans upplevelse av sin ångest och depression. Depression är förvisso ett kliniskt tillstånd, men det är inte upp till mig att säga vem som inte är drabbad! Ångest är ju en affekt (?) och inte heller där är jag rätt person att säga vem som har ångest och inte. Jag tycker det är bra att människor öppnar upp om sina upplevelser, det bidrar till att minska stigmat kring nämnda tillstånd. Sannolikt vet BI dessutom vad ångest är, eftersom hon faktiskt diagnostiserats med bullimi.

      Fast va? Man behöver inte ha ett stort tryck över brösten eller få svårt när man andas när man har ångest. Jag lider själv ofta av ångest men det är inte så det blir för mig. Tycker det snarare är förminskande att säga att folk bara är lite oroliga för att de inte får varenda symtom. Hjärtklappning och svårigheter med andningen är bara två av symtomen som kan uppstå vid ångest och alla får inte samma/alla symtom.

        Men väldigt många har ”ångest” utan att veta vad det är och vad det innebär. Det innefattar allt ffån skam från kvällen innan om man drack för mycket till att man är orolig att man ska missa bussen och ingenstans är det här riktig ångest men det ger användaren en chans att vara snällare mot sig själva. Typ: jag stannar hemma idag för jag har ångest (är för trött)
        Jag tar bilen istället för bussen för jag har ångest (för lat)
        Jag vill inte prata om det här pga ångest (vill verka speciell och bli tagen på allvar men inte göra något obekvämt)
        Så jag håller med dm-skrivaren.

        Känns så löjligt att Cam av alla människor ska skriva moraltant-inlägg helt plötsligt och fostra sina läsare till att tycka på ett visst sätt.

          Jag tror snarare problemet är tvärtemot det du skriver att många fler går runt i vardagen med ångest utan att inse det själva och därför inte söker hjälp för ett symptom som det finns hjälp att få.
          Det finns många kroppsliga symptom för hur ångest yttrar sig förutom tryck över bröstet som förövrigt är ett allvarligt symptom som kan ha helt andra orsaker än ångest.
          Oro är ett första tecken och går man runt och är ständigt orolig eller blir lätt orolig kan det vara läge att söka hjälp för oro kan vara en inkörsport till ångest och ständig oro leder i många fall till ångest.
          Att känna skam över ett beteende är definitivt ångestframkallande och oro att missa bussen kan absolut leda till ångest för oron kan mycket väl grundas i tvångsmässigt beteende.
          Man ska vara försiktig med att avvisa andras känslor baserat på hur man själv känner och inte bli förvånad om andra uppfattar en som empatilös i det läget.

            Tur att du är så duktig.

              Vilket bidrag?

              Knappast duktig möjligen påläst. ?

              Men oj 11:04, vad defensiv du är! Förstår att du besväras av någon form av ohälsa!

          Lite oinsatt skulle jag snällt uttryckt vilja kalla ditt inlägg.
          Att kategoriskt säga att ”lite oro” inte är ångest eller ångestutlösande är otroligt förminskande och skuldbeläggande. Vad du anser vara ”lite oro” är och vad den drabbade säger att hen upplever är verkligen ingen sanning.

          Ex 1, Missa bussen. – Jädrans, jag är sen. Fasen om jag missar bussen…stress…stress. Chefen kommer bli arg…orolig.

          Ex 2; Missa bussen. -Kan inte somna, kollar tidtabellen igen, stressad, läste jag rätt verkligen?
          Kollar igen, kollar larmet på klockan igen, kollar tidtabellen…igen. Somnar äntligen.
          Vaknar kl 0200 med andan i halen, svårt att få luft….läste jag verkligen tabellen rätt, kollar igen. Kollar larmet igen. Kan inte somna om, ”oron” vill inte lägga sig.
          Somnar kl 0430.
          Vaknar kl 0600. Tänk om inte larmet ringer, tänk om jag blir sen, tänk om jag kommer missa bussen…
          Vågar inte somna om igen. Läste jag tabellen rätt, tänk om jag tittade på fel bussnummer…. osv i all oändlighet.
          Det kallas Ångest!

          Ångest i de vardagliga situationerna som gör livet till en kamp.
          Det som för vissa upplevs som en lite stressad morgon , orolig att missa bussen och bli sen , börjar för andra kvällen innan med kraftig ångest.
          Jämför inte din åsikt om andras ”lilla oro” med personers kamp du inte vet något om .

            Bästa svaret på en kommentar som dryper okunskap. tack

      Varför ?? Har du haft ångest ? Varför håller du m personen som skrev dm?

        Jag har haft ångestpeoblematik och ptsd, ja. Medicinering och sjukskrivning och kbt och ”ångestgruppbehandling”.
        Det är skillnad på oro, obehag och faktisk ångest

          Tänk att det har jag med, i 25 år och är sjukskriven för det nu. Jag håller tv-serien med dig eller dem-skrivaren. Tråkigt att du är så ignorant och oförstående för vad ångest är och vilka uttryck den tar sig.

            Men skriv ett konkret argument istället för att hävda att andra inte fattar – det tillför ingenting.

            Sedan kan man inte hävda att erfarenhet av ångest ger en någon form av företräde till att definiera medicinska begrepp.

        Kanske vederbörande är personen som skrev dm ? får hoppas att det inte är alltför många som har såna åsikter.

      Håller också med enligt det DM Bianca fick.. Jag lider av ångest och äter medicin dagligen! Ångest och oro är inte samma alls..

        Fast nu var det ju inte oro Bianca kände. Och nej klart det är olika saker, men det är förminskande ”attackera” en människa på det sättet och påstå att man vet bättre hur den känner än vad den själv. Därav var kommentaren respektlös.

        Jo ångest är en stark känsla av ORO lr rädsla. Ångest kan kännas på olika sätt för olika personer, och kan vara olika stark. Lindrigare ångest kan kännas som en oro, rastlöshet, eller en känsla av overklighet . Så förminska aldrig någons känslor då det är olika från person till person.

    Alltså INGEN ska tala om för någon annan om den mår dåligt ”på riktigt” eller inte. Ångest har ju dessutom otroligt många olika symptom. Men med det sagt så tror jag att många slänger sig med ord som ångest och psykisk ohälsa när det egentligen handlar om ”vanliga” känslor som är jobbiga.

      Håller med om allt du skrev. Man ska inte förminska och jag vet att ångest kan vara så olika men jag tror också man slänger lite för lätt med det ordet och psykisk ohälsa överhuvudtaget.
      Har en nära vän till mig som lider av ångest och hon äter mediciner varje dag och varit sjukskriven i snart 2 år och ska börja på arbetsträning nu efter sommaren för att kunna komma tillbaka till arbetslivet igen, vill åter igen säga att JA ångest kan se olika ut men att se hur min vän mår och sen se Bianca som arbetar och flänger runt och i princip vad vi får se lever ett normalt liv så är det svårt. Men alla hanterar det på olika sätt. Men jag tror också man lätt kan säga ångest när man känner oro eller känner sig stressad osv vilket jag förstår att hon kan göra när hon lever sånt hektiskt liv.

        Håller med. Bianca har ett HÖGST fungerande liv vilket vi vet eftersom hon delar med sig av det. Att drabbas av ångestsyndrom är självklart olika för de flesta men Bianca verkar ju tycka att varje negativt DM skapar ”ångest”. Hade hon verkligen fått ångest – när det känns som man ska dö, har panik, inte kan tänka klart, inte kan jobba eller träffa folk – så hade hon signat ut från sociala medier och events och all skit hon styr med. Hon mår lite dåligt ibland, det är INTE ÅNGEST.

        Håller inte heller med om att influencers som är ”öppna” med sin psykiska ohälsa på något sätt hjälper oss som lider på riktigt. Snarare känner man sig nu som en wannabe om man säger att man mår dåligt och har ångest pga alla trendiga människor har det. Jag låtsas att jag mår bra istället, vill inte förknippas med dem.

          Jag håller med på ett sätt, att det inte är hjälpsamt att slänga sig med ”ångest” för att beskriva helt normala, negativa känslor och oro. Men det du beskriver är ju snarare panikångest när man känner att man ska dö och har full panik och inte kan tänka klart. Ångest kan ju yttras som hjärtklappningar, yrsel och darrningar, andnöd och tyngd över bröstet, klump i magen och magont m.m. Det handlar ju mer om hur det påverkar en generellt än intensitetiten. Har man ångest så påverkar det oftast ens vardag negativt överlag, antingen mer specfikt gällande det man får ångest över eller mer generellt om man lider av GAD. Men man _måste_ inte ha upplevt panikångest för att ha ångest.

          Nu innebär ju inte ångest att man per automatik ligger förlamad i sin säng 24/7.

            Nej men man har ofta svårt att ta sig ut och svårt för att träffa människor osv.

              Så enkelt är det inte, det beror ju på vad som triggar ångesten! När jag mådde som sämst så mådde jag bara ”bra” när jag va med andra människor. Jag fick ångest av att va själv och tvingas leva med mina egna tankar malandes utan avbrott, vilket jag slapp när jag va bland folk som distraherade mig.

                Håller helt med. Väldigt få personer känner till min ångest och tidigare depression. I vissa situationer fungerar jag hur bra som helst, och i andra kraschar jag in i mig själv och mår fruktansvärt dåligt. Ser man mig utifrån verkar jag säkerligen också ha ett helt normalt liv utan problem, vilket är varför man inte ska döma folk – man vet aldrig vad som pågår på insidan, oavsett om det är sjukdomar som inte syns eller psykisk ohälsa

          Anno, känner du Bianca personligen? ”Hon mår lite dåligt ibland, det är inte ångest” FÖR de vet du?
          en människa som lider av ätstörningar skulle inte bära på ångestproblematik tror du?

          är det hennes ekonomi som gör att hon inte lider av ångest menar du?

          Så sjukt korkad kommentar. Att jämföra din väns ångest med Biancas. Tror du alla med ångest får som din vän får det ?

          Herregud, kommentera inte om skit du så tydligt inte vet något om.

            Palle, har du inget bättre för dig än att dra en lans för Bianca och hennes mående?
            Gå ut i solen istället.

              Jag drar lans för precis vem jag vill. Speciellt ömmar jag för dom som lider utav ångest. Där ska inte korkade människor som du själv förringa eller trycka ner någon.

              Har du inget bättre för dig än att gå på mig som försvarar människor med ångest?
              Gå ut i solen istället.

                Men skriv dina peppande ord till stackars lilla Bianca då. Det hade betytt mycket för mig om NÅN skrev och brydde sig när jag lider av (riktig) ångest! Tveksamt om bianca kommer svara dig dock. Hon är nog upptagen med att lägga ut självömkande videos och fläka ut sina relationer online, eller shoppa lägenheter utomlands. She needs your support!!

                  Vart skrev jag peppande ord?

                  Jag fattar inte hur nån som påstår sig ha riktigt ångest då har mage att förringa någon annans ångest?

                  Så enligt dina kriterier kan man inte lida av riktig ångest för att man delar med sig av sitt liv på youtube eller shoppar lägenheter?

                  Det är ju så dumt att klockorna stannar. Nån skrev kanske inte skev så peppande till dig eftersom du verkar grymt osympatisk och bara bryr dig om stackars lilla dig och din stackars riktiga ångest.

                  Du tycks behöva massa stöd du med. gör en sympati check så minskar kanske ångest. tips tips tips

                  Det är förminskande att tilltala eller beskriva någon med ”lilla”. Det vet du om och därför gör du det. Får det dig att känna dig stor och stark?

                    Nu vet jag inte vem du svarade, men som du kanske ser så skriver Anno ”stackars lilla Bianca”, så hon fick lite tillbaka kaka på den biten. Sen är det väl dumt att sjunka ner till samma låga nivå.
                    men för egen del så känner jag mig inte stor och stark för att jag använder ordet lilla.

                      Till Palle: Jag svarade Anno som drog in liten som ett vapen i debatten. Hade inte läst ditt svar än. Mitt svar har legat i karantän i väntan på att bli godkänt, om det spelar någon roll?

                      För egen del uppfattar jag personer som små eller svaga, om de på olika sätt försöker förminska andra. Jag tycker det är ett barnsligt beteende som gör personen som säger det liten och svag, alltså tvärtemot det som jag uppfattar vara avsikten. Vad jag läser är att Anno har svårt att övertyga och därför hämtar extra kraft genom att beskriva Bianca förminskande.

                      Verkar vara svårt för er att acceptera att det finns människor som inte tycker synd om Bianca. Jag känner för så otroligt många människor som jag ser och vet dealar med mycket jobbig skit och kämpar i motvind och fått utstå grejer och som ändå kämpar på. Att Bianca Ingrosso ska få bli ”ångestens ansikte utåt” köper jag inte för jag tror helt enkelt inte att hon lider. Av. Ångest. Jag tror hon känner sig nere ibland, orolig, ledsen. Men ångest ÄR en annan sak och psykisk ohälsa med. Allt annat är mående. Klart hon har säkert upplevt ångest och hon har en enorm familj, vänner, och fans som stöttar henne dagligen. Det har inte jag. Är väl avundsjuka då, att vissa får må dåligt och bli daltade med och ändå ha exakt alla parametrar på livet i plats (ekonomi boende jobb familj utseende) och själv framståt man som gnällig och lat för ens ångest tittar fram ibland.

                      Vet ni vad jag faktiskt tror skulle ge Bianca ångest på riktigt? Att ta bort sina sociala medier. Att inte få likes på bilder och 100’kommentarer dagligen om hur fin och vacker och perfekt hon är. Att inte ha ett kamerateam med sig som dokumentera allt hon gör. Då tror jag hon skulle få känna på ångest och tomhet på en helt ny nivå. Men det kommer hon aldrig behöva uppleva.

            Vettigaste kommentaren i den här tråden ????????

        Men snälla man kan jobba och leva ett relativt normalt liv. Dessutom går Bianca hos psykolog och har säkert fått sin ångest diagnostiserad.

          Lider man av svår ångest så lever man sällan något ”normalt” liv. Många rika kända personer går hos psykolog det betyder inte att de har en ångest-diagnos eller lider av svår ångest-problematik.

            Men hon har väl inte sagt att hon lider av SVÅR ångest?! Jag går hos psykolog men är inte rik så vad menar du? Bianca har ätstörningar så inte behöver man ha psykolog utbildning för att veta att det innebär ångestproblematik.

      Håller också med dig. Minns David Eberhards vinterprat för några år sedan och han berättade att unga kom till psykakuten när t ex deras husdjur hade dött eller pojk-/flickvän gjort slut. Normala händelse som sker i livet men där personerna inte kunde hantera dessa känslor. Tror att vi behöver skilja på psykisk ohälsa och vanliga känslor, precis som du skriver.

        Man ska inte förringa vad dessa livshändelser kan trigga i en person. Självklart om allt är välfungerande i övrigt så kanske ett husdjur död eller en separation i regel inte gör så folk behöver söka psykakuten. Men det är ju just grejen att man inte kan hantera händelsen på ett ”normalt” sätt som gör att psykakuten kan bli aktuell. När jag blev dumpad av mitt ex kom jag inte ur ”krisen” som jag ”borde”. Det tog mig ett år att inse att jag inte levde ett värdigt liv pga min dåliga hantering av detta så först då fick jag medicin och samtalshjälp. Hade jag sökt tidigare hade det förhoppningsvis inte behövt gå så långt att jag sen va inne i en ångesttriggad depression i flera år. Kan man inte hantera vanliga livshändelser på ett hälsosamt sätt så ska man just söka hjälp, inte skammas för att man inte kan hantera ”vanliga känslor”.

          Det betyder ju dock inte att man ska åka till psykakuten så fort man är ledsen.

        Det finns tyvärr många barn och unga som lever i dåligt fungerande familjer. Det kan handla om aggressioner, droger, sjukdom eller något annat. Det är väl inte så konstigt om förlusten av ett husdjur, en kärleksrelation eller mormor känns så mycket tyngre då? Gå utanför boxen och stötta istället för att döma, är mitt önskan.

      Precis så. Håller verkligen med om att man inte kan bedöma vem som mår dåligt ”på riktigt”. Det är elakt att förringa andras upplevelser och känslor. Men alldeles för många använder sig av diagnoser felaktigt. Ungefär som när folk säger att dom har OCD för att dom gillar att städa. Nej. Det är inte tvångssyndrom för att du gillar ordning och är perfektionist. Det är helvete att leva med OCD.

    Oj och jag håller med den som skrev dm, så rätt, så sant, men man måste nog lida av svår ångest på riktigt för att verkligen förstå det. Det är en ”trend” bland influencers eller alltså de vet att de får uppmärksamhet och sympatier om de skriver om ångest, sedan är det säkert många influencers som känner en form av ångest/oro emellanåt men att vara sjuk i ångest är en annan sak.

      Svår ångest är ju inte det enda som finns. Varför skulle inte influencers kunna lida av psykisk ohälsa? De är vanliga människor, precis som du och jag, och psykisk ohälsa är så mycket vanligare än man kan tro. Fattar din poäng men samtidigt förminskar du andras mående när du skriver sådär.

        Tycker tvärtom att de som verkligen lider av ångest och psykisk ohälsa blir förminskade då folk slänger sig för lätt med ordet ångest och psykisk ohälsa utan att riktigt förstå vad det är.

          Fast nu mår ju Bianca dåligt och lider av ångest, därav var det respektlöst att skriva ett sånt förminskade dm till henne.

      Fast det finns ju olika grader i helvetet även när det gäller ångest. På samma sätt som en person med cancer kan vara mer eller mindre sjuk än en annan person med cancer. Sen kan man ju diskutera vem som har det värst osv men bara för att nån inte har lika stora problem som du betyder det ju inte att den inte har problem.

      Fast det är ju verkligen inte ”så rätt och så sant” det personen som skrev DM skrev. Jag har tärffat flera psykologer och psykoterapeuter gällande ångest, och för mig är det inte som DM-skrivaren skrev. Personen är inte Bianca, och kan inte uttala sig om hur hon mår, och har ingen rätt att förminska henne så. Det finns flera grader av ångest, och det är klart att någon med riktigt svår ångest inte håller med henne. Men hon kan väl lida av ångest ändå? Sjukt av dig att skriva att det ska vara en trend och att inte ta det hon säger på allvar.

        Bianca sa eller skrev senast häromdagen att hon mår superbra och är så lycklig, och det säger hon ofta att hon är lycklig och mår superbra. Det finns personer som konstaterat att de får mer uppmärksamhet och fler kommentarer när de skriver att de har ångest så inte jag som hittat på det. Visst Bianca kan säkert känna ångest då och då som alla men att vara ångestsjuk är en annan sak.

    När jag var yngre, 16-17 år så led jag av oro. Aldrig ångest men oro som vissa dagar var väldigt stark. Jag åt antidepp för detta och under en tid mådde jag verkligen inte bra. Det begränsade mitt liv totalt.

    Så på ett sätt kan jag ändå förstå kommentaren då det faktiskt är skillnad på ångest och oro. Jag kan dock inte yttra mig om ångest då jag inte haft det och skulle aldrig säga något kring andra och huruvida de upplever ångest eller oro etc.

      Fast då var det ångest du led av, ångest kan också innefatta att känna oro. Om det begränsade ditt liv så var du sjuk i ångest, du åt ju dessutom medicin.

        Nja ångest i form av tryck över bröstet och ansträngd andning likt det Bianca talar om hade jag inte.

          Läst på t ex Vårdguiden istället om vad ångest är. Finns inga kriterier man måste uppfylla, det är ingen diagnos.

          Däremot finns det flera diagnoser där.ångest är en del av symptombilden.

            Ne precis. Som sagt, jag har själv varit där och utgår från mitt mående där och då. Vill minnas att på mina antidepressiva så stod det ”mot oro och depression…”. I samtal med läkare och kurator då talade vi inte om ångest utan fram för allt om min depression.

    Märkligt.

    Bianca är ju som en självlysande markör när det gäller ohälsa. Tycker det skiner igenom konstant, det i kombination med vad hon själv berättat så är det uppenbart att det i detta fallet handlar om en person som, precis som Bianca, mår dåligt, men som inte har samma ekonomiska möjligheter.

    Dvs avundsjuka- det är minsann Meeer synd om mej.

    Det känns lite konstigt att hon i samma video där hon berättar att hon på riktigt har ångest filmar en matta och berättar att hon har sån f*cking j*vla ångest (inte citerat, men något i den stilen) över att hundarna har förstört den. Jag förstår att hon har ångest med tanke på ätstörningen och den press hon levt under i många år, men att en förstörd matta ger henne sån grov ångest känns väl ändå lite överdrivet när hon bara kan kontakta valfri mattaffär och få en gratis eller nästan gratis matta om hon vill ha en ny, hon ska ju ändå flytta så hon behöver knappast köpa en matta för en halv miljon direkt.

      Ja och även om hon onte får skiten gratis så lär hon ha råd. Så skamligt när privvade människor ska hävda något och har noll koll. Nej du har inte riktig ångest övrr en matta om du har råd att köpa 10 nya i morgon

        Kanske beror ångesten över att hon är medveten om att hon på något vis misslyckats med att sköta hundarna?
        Inte över mattan per se.

        Det är mycket vi inte vet om andra, mycket vi inte förstår om oss själva.
        Men ja, ja, fläker man ut sitt liv för allmän beskådan så kommer folk tro, tycka, tänka en massa.

          Ångest kan ju tas ut på saker som i andras ögon verkar som småsaker.

          När jag hade som värst ångest så tog jag ut det på mitt hem. Allt skulle vara perfekt, rent, stå på millimeter rätt osv. Det var något konkret som jag kunde kontrollera så jag tog ut ångesten på det. Om någon flyttade en vas en bit så gav det mig ångest, för då rubbades det jag hade kontroll över.

          Hundarna behöver rutiner – fasta tider för rastning – annars kommer de fläcka ner mattorna igen och igen och igen. Finns inget företag som regelbundet vill sponsra med ny matta som snart blir pissad på och byts ut.

      Usch så bortskämd! Hon får allt hon pekar på gratis och hennes pengaberg bara växer och växer. Köp en ny och uppfostra dina hundar! ?

        Gå en hundkurs och skärp till dig rika flicka

        Bortskämd ? FÅR allt hon PEKAR på GRATIS?! Vad menar du? Kan hon bara gå in i en affär och ta vad hon vill? Utan att betala? Fy vad orättvist????

          I princip ja. Hon får inte bara grejerna utan hon får också pengar för att ha dom i sitt hem, göra reklam för dom osv. Så ja, hon är bortskämd och bör inte klaga på att hennes ouppfostrade hund har bajsat ner en matta hon högst troligt fått gratis.

      Fast att få saker förstörda är väl aldrig kul? Även om man har råd etc.

        Men vad gör hon för att lösa problemen? En vlogg?

          Att säga att hon har ångest är ju också: 1. Ett bra sätt att få uppmärksamhet ( se här nu) och fler klick. 2. Slippa eventuell kritik när hon gör något mindre bra. 3. Få sympatier som kan vara bra för att sälja mer och för att få hyllningar. Strategier.

            Men sluta trolla!

    Jag håller lite med hon som skrev. För oro är för mej inte lika svårt att hantera. Men svår ångest tex efter föräldrar som gått bort är jättejobbigt. Det påverkar livet så mycket. Lider med dem som ska söka hjälp och inte får det. Alla har inte råd att gå privat om man behöver prata.

    Nu kan ju ångest utrycka sig på fler sätt än bara tryck över bröstet och andningssvårigheter. MEN jag håller med om att otroligt många använder ordet ångest så fort dom känner sig lite oroliga eller nervösa. Det gör ju att dom inte förstår när folk säger att dom lider av ångest och inte tar det på lika stort allvar. För dom hade ju minsann också ångest igår när killen inte svarade på ett sms direkt eller när dom inte hittade den perfekta studentklänningen osv.
    Att lida av ångest kan vara ett helvete och ett stort handikapp. Så tycker absolut att den som skrev har en poäng.

    Var en psykolog på nyheterna för ett tag sedan som menade på att ungdomar idag inte vet när man ska söka hjälp för psykisk ohälsa. Han menade på att ungdomar tror att de är deprimerade och har ångest när det egentligen bara är livets upp och nedgångar de möter.

    Han tyckte att man måste ha med psykisk ohälsa som en del av exempelvis idrott och hälsa på skolor och lära barnen vad som är ”normalt” och när man ska söka hjälp. I vissa fall kanske man inte behöver en diagnos utan man behöver äta glass och gnälla åt en kompis.

    Nu uttryckte han sig inte precis så som jag skrivit här men han menade i alla fall på att ungdomar vill ha en diagnos så fort livet inte är tjo och tjim.

      Jag vill poängtera att han även underströk att det så klart finns många ungdomar som lider av psykisk ohälsa och att det är jätteviktigt att dom får hjälp.

        Är väl kanske lätt för nån som har ’riktig’ ångest att tänka ’varför ska jag söka hjälp, lite ångest har ju alla’. Sen tror jag ofta det är så att de som verkligen behöver hjälp inte orkar söka hjälp..

      Jag tycker dock det blir lite av samma problem när man behandlar ångest i sig som en sjukdom, vilket är vad många verkar förespråka när de siktar upp massa kriterier.

      De allra, allra flesta som upplever ångest behöver inte söka hjälp för den. Det betyder inte att man är sjuk och det är inte farligt utan en del av livet. Ångest är inte en diagnos – det är inte samma sak som depression, panikångest eller GAD t ex.

      Ungdomar har säkert en massa ångest, men det betyder inte nödvändigtvis att de lider av psykisk ohälsa.

    Oj så svårt. Ärligt talat så håller jag delvis med den som skrev. I egenskap av att ha erfarenhet av diverse saker, direkt eller indirekt, så tycker jag faktiskt att influencers sätt att basunerar ut ”psykisk ohälsa” är fel och ibland förminskande. Sen ska man ju absolut inte föringa någons upplevelse men det kanske vore på sin plats att vi i samhället börjar förstå lite vad ångest faktiskt är tex.

    Brukade också vara väldigt upprörd att ångest användes i dagligt tal när jag var tonåring och som värst i det, tills det lossnade för mig att jag inte hade någon patent på ordet och framförallt inte känslorna ?‍♀️ Hur vet personen om Bianca känner ett tryck över bröstet eller inte…? Tycker för den sakens skull inte att det kan vara det enda avgörande för vilken typ av känslor man känner. Det ÄR svårt att särskilja oro från ångest ibland, svårt hos sig själv och omöjligt mot någon annan. Ångest är väl också ett ganska urvattnat ord, beslutsångest etc, men det är knappast Biancas fel.

    Finns det någon influencer som inte lider av någon form av psykisk ohälsa?

      Finns det någon människa i hela världen som inte lider av en viss grad av psykisk ohälsa någon gång i livet?

        Jo. Vanliga negativa känslor är inte psykisk ohälsa. Finns många som går genom livet utan att lida av psykisk ohälsa (trots att tex anhöriga dör, partners är otrogna, vänner sviker. Det är inte psykisk ohälsa utan livet.)

        Eller menar du att alla har psykisk ohälsa någon gång? Det tror jag inte. Och det om något är väl att förminska de som faktiskt lider av det.

        Ja, massvis. Du kanske också blandar ihop psykisk ohälsa med sorg, oro och nervositet? För DET lider alla av någon gång i livet.

          För att lida av psykisk ohälsa behövs ingen diagnos. Det är ett samlingsnamn för mååånga olika tillstånd, lättare eller svårare. Oro/ångest/Depp etc…

          Orkar inte skriva allt här, hade blivit en lång text. Men finns intresse så kan du söka på Google ”definition psykisk ohälsa” och klicka dig in på folkhälsomyndighetens sida.

          Ha en fin dag!

            Där skriver de ju att psykisk ohälsa innefattar VISSA psykiska besvär (alltså inte alla). Vidare beskriver de psykiska besvär som ”exempelvis nedstämdhet, oro eller sömnbesvär. Även kroppsliga besvär kan förekomma så som huvudvärk, magont eller yrsel. Psykiska besvär som uppstår till följd av vanliga påfrestningar är ofta övergående och lättar när situationen har förändrats, eller när vi själva har anpassat oss.”

            Det är alltså inte psykisk ohälsa bara för att man har psykiska besvär. Exakt vad för psykiska besvär som innefattas i psykisk ohälsa framgår däremot inte.

            Och sedan går de in på ”ihållande psykiska besvär” som innebär mer hinder för personen i vardagen. Dvs besvär som är allvarliga men inte fyller kriterier för psykisk sjukdom.

            Vilket jag skulle kunna tro (men vet inte) är de besvär som räknas som ohälsa.

            Så summa summarum är det nog rätt så många som skulle påstå att de inte lidit av psykisk ohälsa under livet.

        Men va? Ja verkligen !!

    Wow, i videon ser man att det är stora problem emellan killens hund Ted (den stora hunden) och Biancas små hundar. Dem kommer inte riktigt överens, hoppas de tar hjälp av någon kunnig för att få hundarna att funka ihop, för skulle dem börja bråka på riktigt finns en risk att dem små hundarna kan bli allvarligt skadade :/

      Biancas hundar är fruktansvärt ouppfostrade och bianca gör ingenting åt det

        Inte sett det så mycket, visst dem skäller lätt men det gör många hundar. Annars verkar dem snälla och trevliga.

      Den stora hunden Ted, sköter sig exemplariskt. Väldigt duktig hund. När den lilla morrar lägger han sig ner, när den lilla biter efter honom hoppar han ner. Det är duktigt! Han är ju ändå valp och dom har en tendens till att retas.

        Fast i detta fall så sitter Ted i soffan med Bianca och dem små hundarna går fram till soffan och morrar åt honom. Ser ut som dem små vill vakta Bianca, och då behöver Bianca vissa att dem inte får vakta henne.
        Ted är valp och uppför sig korrekt, men när han kommer upp i ålder kanske han säger ifrån en dag, och även om han bara slår med tassen så kan han skada dem små hundarna eftersom han är så mycket större.

    Jag håller med ALLT personen skriver! Kan bara tala för mig själv – jag blir också förbannad när folk slänger ur sig sådant. JA det finns faktiskt ångest sjukdomar. Det låter lätt – men det är ta mig f.n ett h.l..e om man lider av RIKTIGT SVÅR ÅNGEST. Jag har behövt äta mediciner hela mitt liv pga detta (även riktigt ”tunga”) mediciner. Jag förstår personen som skrev DM till 110%. Möter dagligen folk som säger ”åh jag har sådan ångest och är så stressad” – så frågar man om de fått en panikångestattack någon gång – så svarar de nej – vad är det. Jag själv som lever med dödsångest, förstår att man blir provocerad. Jag har t.om sådan kraftig ångest att jag har overklighetskänslor (googla om du inte vet vad det är(. Första gången det hände trodde jag att jag blivit galen. Nu är jag van. Sen finns det g i v e t v i s olika grader av det ja – men ORO är en sak. Kanske har jag tolkat allt helt fel – men det var skönt att skriva av sig haha!

      Jag förstår att du känner så och tycker att många slänger med ordet ångest, men samtidigt tycker jag inte att man kan förminska folks känslor bara för att det finns folk som har det värre. En person kan väl vara stressad och känna ångest utan att behöva ha en panikångestattack?
      Man säger väl inte till en person som stukat/vrickat foten att ”du har inte ont, tänk på de som faktiskt bryter foten!”

        Jag vet.. jag förstår ju vad folk menar. Men det är överlag väl mycket att folk slänger ur sig ord som ångest, panik osv. Men jag förstår att det finns olika grader i helv.tet ?

      Kriterierna för att ha en panikångestattack är ju dock helt annorlunda än för att ha ångest, så hon kan ju absolut haft ångest ändå?

    Jag tycker nog såhär…. bra att hon lyfter saker såsom ångest/oro och pratar öppet om det. Tycker det spelar mindre roll vilket ord hon använder, även om det inte låter korrekt i vissas öron. Huvudsaken och syftet är bra. Man ska inte sluta prata bara för att man använder ”fel” ord, hennes upplevelse är ångest. Låt det vara så. Låt henne va.
    Världen hade kunnat bli lite bättre om man var mer öppen om sitt tillstånd som Bianca ovan, den psykiska ohälsan är inget som någonsin ska vara tabu vare sig man säger ångest eller oro. I mina öron nästintill samma sak.

    Sprid lite kärlek ist!
    Vänligen psykiatrisjuksköterskan på psykiatriska akutenheten

      Du tycker inte det spelar någon roll vilka ord man använder. Du har aldrig tänkt på vad som händer i förlängningen när folk inte vet när de ska söka hjälp? Är inte kunskap ganska viktigt för att få bukt på psykisk ohälsa?

      Och du är psykiatrisjuksköterska. Ioförsig är ju psykiatrin katastrof så jag misstror dig inte.

        Nä. Jag tycker inte det spelar så stor roll vilka ord man använder sig utav nej. Vissa har lättare att sätta ord på sina känslor och upplevelser medans andra inte kan uppge detta alls.
        Hur menar du med att orden skulle avgöra om man ska söka vård eller inte? Det viktigaste är väl upplevelsen av ens mående? Den måste väl ändock vara avgörande?

        Ja det är jag. Å jävligt stolt sådan oxå ska jag säga dig. Vad du än tycker om psykiatrin i Sverige. Jag tror mer att det är sådana ord som du uttrycker här som påverkar om folk söker vård eller inte. Kanske hör man från andra att ”psykiatrin är katastrof” därav så vågar man inte söka.

        Ha en fin dag!

          Det här är väl mest mitt problem, så jag äger det. Men, svårt att ta någon seriöst som försöker legitimera det de skriver genom att signera det med ”psykiatrisjuksköterska” när de också skriver ”Å jävligt stolt sådan oxå ska jag säga dig”. Jag upplever en stark korrelation mellan folk som skriver ”oxå” och att inte vara särskilt bildad (pratar inte formell utbildning nödvändigtvis, bara allmänt).

          Som någon högre upp skrev så har psykologer uttalat sig om att ungdomar inte längre vet när man bör söka hjälp eftersom denna felanvändning av ord gör att de tex tror att de är deprimerade fast de kanske bara är ledsna. Även åt andra hållet, man har ångest men söker inte hjälp för det är ju bara ”lite oro”.

          Skrämmande att ni på psykiatrin inte begriper detta! Och ”ha en fin dag!” alltså snälla lägg ner.

          Och för att bidra med något mer vettigt till det som faktiskt diskuteras. Ja, det är klart att folk kan uttrycka sin psykiska ohälsa med olika ord – speciellt när man inte fått hjälp ännu att kanske förstå den bättre. Men ord spelar ju fortfarande roll, men vilken roll beror ju på sammanhanget.

          I ett samtal mellan patient och vårdare, nej, då spelar det inte så stor roll vad exakt för ord patienten använder för att försöka beskriva hur den känner och vad den upplever. I en officiell rapport spelar det väldigt stor roll vad för eakta ord som används. I vad influencers kommunicerar ut så spelar det en viss roll imo, att använda fel ord kan bidra till att okunskap sprids och att faktiska diagnoser urvattnas.

          Med det sagt, följer inte Bianca så jag vet inte riktigt hur hon brukar uttrycka sig så uttalar mig inte om henne specifikt. Men ord spelar ändå roll är min poäng, vad för roll beror på sammanhanget.

    Håller med den som skrev DM:et. Termen används så lättvindigt av influencers se Egoina till exempel: Jag har FOMO vilken ångest jag får av det. Eller: Jag har PMS och chokladen var slut i affären herregud vilken ångest. Vi som lider av ångest i alla dess former kanske inte är jätteförtjusta i hur människor förminskar detta.

    Det är ju rätt uppenbart att Bianca har problem, dels med ätstörningar och annat (vilket hon verkar gå i regelbunden terapi för). Ser folk bara ytan och tror att allt är glamour & happy clappy?

    Har inte särskilt mycket kunskap om just ångest mer än genom min dotter och den ter sig helt annorlunda mot vad Bianca beskriver. Däremot tycker jag generellt att det är problematiskt när människor som faktiskt inte känner personen uttrycker sig så definitivt om dennes känslor och mående.
    Jag håller dock inte med dig, Camilla, om att det inte är en trend med psykisk ohälsa, även om jag inte är jätte bevandrad bland sociala medier så tycker jag mig ha sett det och även hört om det många, många gånger. Det känns litet som att det används som en förklaringsmodell till allmänt dåligt mänskligt beteende och det är inte särskilt bra då psykisk ohälsa är så otroligt viktigt.

    En fråga till nån som vet mer om youtube osv. Men måste Bianca verkligen skriva sådana här clickbait rubriker till sina videos? Den senaste hette tex hon måste steppa upp – svårt att vara chef. Inget av detta hade någon koppling till varandra och nästan inget utrymme i videon.
    Är inte Bianca sedan länge oberoende av hur ”bra” det går för hennes youtube att hon kan lägga ner de här töntiga rubrikerna?

      Tycker de flesta kör med clickbait i rubrikerna för att locka tittare.

        Mimi Höglin är queen of clickbait. Slutat kolla på hennes tråkiga videos

      Reklamen i vloggarna måste nå så många som möjligt vet du därav dessa clickbait-rubriker.

      Alla Biancas senaste videos innehåller stora delar reklam. Även om hon själv verkar ha blivit ekonomiskt oberoende så är inte sminkföretaget det. Biancas jobb är att prata om företaget och dess produkter så att businessen hålls igång.

    Jag tänker att det kanske handlar lite om semantik? Alltså, vem har inte råkat säga att man ”får ångest” av ditt och datt, fast man självklart inte menar att det handlar om ångestkänslor på riktigt med fysiska symptom?

    Tänker också att de flesta är clever nog att förstå att ångest och oro kan ta sig olika uttryck. Att Bianca kallar det hon upplever för ångest är ju inte detsamma som att det inte finns ”värre” ångestkänslor eller att man kan ha respekt för det.

    Sedan är det ju poänglöst att jämföra lidanden.

    Du kan inte se på en människa om den har ångest eller inte. En människa som har ångest behöver inte te sig på ett specifikt sätt eller visa upp några som helst symtom utåt. Har man levt med psykisk ohälsa länge kan man bli extremt duktig på att dölja det.

    Har själv levt med psykisk ohälsa i över 10 år och ätit antidepressiva lika länge. Är diagnostiserad med PTSD efter ett sexuellt övergreppsskandal. När jag mådde som värst pluggade jag 100% och arbetade extra på två jobb. Var ute och festade med mina vänner flera gånger i veckan och upplevdes som en social och glad person. Det folk inte såg var att när jag väl var hemma spenderade jag all tid i sängen och planerade min egen begravning. En morgon kraschade jag och fick spendera en vecka på psyk pågrund av starka suicidtankar. När jag blev utskriven fortsatte jag mitt liv precis som vanligt.

    Fast det är klart man måste få säga ”jag har ångest” även när man inte har ”riktig” ångest? Det är ju ett uttryck för att man mår dåligt och måste kunna skiljas från ”jag lever med ångest”.

    Jag har själv ADHD och när folk säger ”Jag får damp” tycker inte jag att man tar bort seriositeten från min diagnos eller problemen jag ställs inför, utan jag förstår att det är ett uttryck för att man är frustrerad för något.

    Distans någon?

      Kan bara hålla med! Jag har lidit av ångest sedan jag va 9 år men jag slänger mig själv med begreppet även över skitsaker. Man kan inte hålla på och bli kränkt eller provocerad av nåt så här fånigt.

      Jag kan såklart även själv reagera på att folk lättvindigt slänger sig med tex begreppet ”dement” bara för att man glömt var man lagt nycklarna, eftersom min mamma har tidig alzheimers och inte kommer ihåg vem jag är. Men jag brukar helt enkelt skaka av mig det och inse att ingen menar att förringa mina känslor för demens bara för att de använder sig av ordet på skämt.

    ALLA ni som håller med den som skrev detta DM till Bianca, här ska ni få höra! Jag tror ni ljuger om ert mående allihop. Ni har det minsann värre och det är minsann så illa att folk använder sig utav ordet ångest så lätt.
    Skärp er för tusan!
    Att jämföra lidande är ju helt poänglöst, alla upplever saker och ting olika och ni ska inte sitta och förringa andras känslor.
    Ni vet inte hur hon mår egentligen! ni ser en del utav hennes liv men inte allt. Däremot är det väl väldigt vanligt att människor som lider av ätstörningar lider utav ångest. Bianca lider utav ätstörningar.

    Så jag tror ni inte vet ett skit om ångest. Empatibrist passar er bättre.

    Hur kan ni med er själva? Hur vågar ni? Jag skulle på riktigt vilja sitta ner ansikte mot ansikte med er och höra era expert utlåtande av främmande människors mående och ångest.

    Blir förbannad fan. Det är ni som framstår som bortskämda här – ”De är mest synd om mig, jag lider mest, jag har haft ångest i flera år och vet minsann vad det handlar om. Bianca har inte ångest för det ser jag på hennes youtube” HÖR NI ER SJÄLVA?!?! Och framförallt, om någon förringar er ångest, hur känns det? Äsch lite tryck över bröstet, skärp dig och ta några djupa andetag ingen fara på taket!

      Frågan är hur du mår Palle? Du verkar instabil och tar detta på alltför stort allvar. Du låter en blogg påverka ditt lugn och din dag.
      Chilla!

        Haha vadå chilla? Palle e ju kung. Bästa kommentarerna ju??????????

        Jag mår fint tackar som frågar. Hur mår du?

        Fint att du oroar dig för mitt lugn men jag är helt okej. Visst blir jag lite arg när folk ska jämföra ångest hit och dit. Lika lite okej som att jämföra människors kroppar.
        Alla är vi olika helt enkelt men de är ok.

        Talar gärna om detta för fler om de behövs. Ha en fin kväll!

    Håller med DM till 100%. Däremot är det fel att pracka på Bianca det eftersom vi inte vet hur hon mår på riktigt. Men man ska INTE överanvända det ordet.

      Poängen är att det var sjukt förminskande att skicka det direkt till Bianca. Då får man ta upp den debatten/åsikten någonannsstans.

        Ja exakt det jag menar också.

    En gång i tiden pluggade jag lite psykiatri och psykologi och då fick jag lära mig att ångest är fruktansvärt plågsamt att ha, det är mycket svårt att genomlida och har man haft det så är man livrädd för att få det igen. Yttrar sig fysiskt med andnöd,hjärtklappning, det är extremt mycket mer än oro, man vill bara att ångesten ska upphöra för det är närmast outhärdligt. Jag tror att jag aldrig haft det, kanske snuddat vid det en-två gånger, men oro, mycket oro och förtvivlan och stress-känslor känner jag ofta. Det handlar om att språket urvattnas och mycket ska beskrivas som så extremt så man vet till slut inte riktigt vad som är vad. Man hör ordet oro mer sällan, det ersätts av då av ordet ångest. Så jag förstår verkligen de med riktig ångest, som tycker att man ska inte använda ordet ångest för oro. Men det verkar vara så att ords betydelse förändras och nu verkar det som att ordet ångest ibland används för oro bland allmänheten och det är ju inte korrekt. Vad beträffar Bianca så vet nog ingen här hur hon känner, så var försiktig med att kritisera henne. Men jag tror att hon är öppen för att ta till sig kunskap om vad som är skillnad på oro och ångest.

      Är du säker på att du inte bara blandar ihop det med PANIKångest? ”Mindoktor . se” säger följande:
      ”Ångest är vanligt, ofarligt och inte skadligt för kroppen. Även om det kan kännas så. Ofta upplevs ångest som en stark oro eller rädsla i kroppen. Om ångesten förstärks och gör dig yr, illamående, ger hjärtklappning och påverkar andningen kallas det för panikångest, panikattack eller paniksyndrom.”

        Ordet ”Panikångest” dök upp i slutet av 90-talet. Innan dess talades det om ångest hos en patient. Jag vet att jag tänkt, väl att man inte drabbats av ångest, då menar jag riktig ångest, för det verkar vara bland det värsta att få, sen dess har det säkert utvecklats tekniker för att bättre klara av sin ångest och medicinering. Skulle vara intressant om psykiatriker, eller psykolog här kunde förklara ångest.

    Tycker det är jättebra att Bianca pratar om sitt mående och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa ser otroligt olika ut och det är helt OMÖJLIGT att veta vad någon annan lider av.

    Jag jobbar heltid, har familj och utifrån märks det nog inget alls. Men har svår ångest med bla. hjärtklappning.

    Skäms på er som dömer andra människors problem på detta sätt.

    1177 Vårdguiden säger följande om ångest:

    ”Ångest kan kännas *olika* för olika människor. Den *kan* kännas *tydligt i kroppen*, till exempel genom hjärtklappning, svettningar eller yrsel. Eller vara *mer diffus*, som en känsla av obehag.”

      Bup förklarar det som ”Oro och rädsla är en naturlig del av livet. Det signalerar för oss att något är farligt så att vi kan undvika det eller förbereda oss på att klara av det.” ”Ångest är när du känner oro och rädsla fast det inte finns någon fara. Känslorna av oro och rädsla tar över livet så att du inte kan göra vanliga saker längre och du blir begränsad i din vardag.”

    Ångest är ju en känsla som alla upplever och kan kännas olika för alla.

    Sedan om ångesten blir ett sådant problem att man får panikångest, social fobi eller GAD av det så är det ju en helt annan sak – och dem begreppen ska man inte slänga sig med om man inte vet vad de innebär. En panikångestattack kan ju skilja sig oerhört från vardagsångest.

    Jag är diagnoserad med GAD och panikångest och en av de största utmaningarna är ju att acceptera att ångest är en känsla som alltid kommer finnas med en i livet. Det handlar ju om hur man hanterar den ångesten så att den inte påverkar ens liv och vardag negativt.

    Med andra ord kan alla ha ångest. Och alla är berättigade till sin känslor. Sedan är det inte alla som har sån pass ångest att det påverkar vardagen till det negativa.

      Precis så!!

      Ångest är en känsla ALLA kan uppleva, vissa mer andra mindre. Vissa upplever den aldrig.

      De som håller med detta DM verkar ha väldigt höga egon som uttrycker sig på detta vis. Min ångest är den enda verkliga ångesten alla andra känner bara oro.

    Vet inte om någon läser här nere nu, men är det inte märkligt att människor – kanske framför allt märkligt när de som själva upplevt detta helvete – kan bedöma andra människor utan att veta något? Jag är en högst fungerande människa (utåt) där folk, kända som okända, alltid ger mig komplimanger för min energi och att jag är glad och ser pigg ut. Jag har ett socialt liv och sysselsättning. Vad jag också har är en djupt svår sömnproblematik. Vissa dagar ligger jag i sängen hela dagen, ibland genom att skrolla i mobilen, ibland utan att ens ha mobilen i närheten. Vissa dagar tänker jag så oerhört mörka tankar att jag inte kan förstå HUR jag någonsin kan känna lycka…? Ändå gör jag det. Ibland. Jag har upplevt panikångestattacker. Jag har haft hemskt tryck över bröstet och fysiskt ont i bröstet/hjärtat. Och även om dessa symptom självklart är fruktansvärda är den där dagliga ångesten just MITT värsta. Att få ångest över att komma försent. Att missa bussen. Att behöva låta någon vänta på mig. Att göra någon besviken. När jag behöver prata framför folk, i prestationssyfte, får jag svettpåslag och hjärtat rusar. Blir röd om bröstkorgen (har alltid täckande kläder där vid dessa sammanhang) och ändå får jag ALLTID oerhört bra respons. Jag låter lugn och sansad, verkar och låter självsäker. INGEN kan veta hur ångest ter sig för andra.

    Ingen anklagar ju någon med en lättare cancerform/behandling när denna patient klagar eller delar med sig – för att det finns dem som har en värre cancerform/behandling?! Förstår inte detta behov av att jämföra smärta och lidande utifrån vem som har det värst.

      Men snälla du kan inte jämföra cancer med ÅNGEST. Idiot

        Du förstod nog inte om du på något sätt kan tolka det som att cancer jämförs med ångest. Liknelsen handlar om att två parter med samma sjukdom/diagnos kan uppleva det på väldigt olika sätt. När det kommer till cancer är det ingen som klagar på en cancerpatient för att denna mår dåligt – trots att många andra cancerpatienter mår mycket värre och sämre.
        / Idioten.

    Med en bonusdotter i 13-års åldern tycker jag mig absolut se en viss ’trend’ i att ha ångest, vara deprimerad etc. Jag tror mycket väl att det fanns fler som hade psykiska problem när jag själv var tonåring än vad som syntes – en del av ökningen kan säkert bero på större acceptans, vilket är positivt. Men man slänger sig mycket med denna term – ångest för man ska ha spanskaprov, eller vad det nu kan vara. Ta exemplet att hålla ett föredrag, eller åka på en resa – de flesta känner oro och nervositet, det är inte tecken på ohälsa. Men inte alla lider av sömnbrist, illamående, panikattacker i flera dagar för att man ska hålla en muntlig presentation eller åka tåg. Viktigt att vi lär oss förstå vad vi kan hantera själva och vad som är tecken på att vi behöver stöd.

    Oftast är det säkert ofarlig ”tonårsdramatik”. Men man kan också börja må dåligt av att man intalar sig att man mår dåligt. Och det kan bli svårt att kommunicera om ord/termer förlorar sin mening.

    Ångest och oro går ofta hand i hand ju. Ångest brukar uppstå pga omedveten oro över något eller en känsla samt rädsla över oro som man inte vet redan sitter i kroppen.

    Fast det finns väll olika grader av helvetet? Lite ångest för en individ kan räcka och bli över, men för andra bara är det bara en ”släng”. Att folk inte förstår skillnad på ångest och oro är ju en annan sak tycker jag. Kan bara relatera till folk som har migrän och sen studsar runt på stan. Migrän för mig innebär synrubbningar, kraftig huvudvärk att jag knappt orkar ha ögonen öppna och rejäl huvudvärk i några dygn efter. Men för en annan med migrän räcker det kanske med receptfri medicin för att sen fungera. Alla är olika helt enkelt!

      Eller som kollegor som kan säga om den sjukskrivna kollegan att ”jag såg xx på stan idag. Såg inte alls så sjuk ut”

      Nej men det kanske var precis den dagen den här veckan som hon orkade gå ut.

      Samma med influencers. Vi ser vad de lägger ut, allt däremellan ser vi inte.

    hmm svårt vill säga att visst man kanske inte skall påpeka hur andra känt eller känner men om jag inte har fel så känns det som alla influensers har ångset hit och dit , ,Bianca nämner att hon inte slänger med uttrycket i onödan men ändå beklagar hon sig över att hon få just det ångest när hennes hundar kissar på mattan ?? . när alla influensers beklagar sig över att ha ångest känns det mer som att man försöker hitta sympatier hos följarna mer än att belysa psykisk ohälsa. En influenser som medvetet slutat prata om din ångest är theres lingren för att unga som inte var sjuka helt plötsligt fick ångest för inget när hon pratade om det . så snälla låt denna ångest trend försvinna.

      De vet inte vad det betyder att förlora sin hälsa på riktigt, hade de varit tacksamma hade de inte haft såna problem. Det är som att de letar efter något

    Jag fejkar ångest. Alla kompisar har och det är som en tävling i att ha det värst.
    Den som mår sämst vinner liksom.

    Alldeles för många tror sig ha ångest idag. Om var och varannan influenser är deprimerade (och de säger ofta att de inte vet varför), kan väl jag också vara det när jag känner mig lite ledsen? Problemet idag är att många unga har alldeles för mycket fritid som de tillbringar med att överanalysera sig själva och sitt utseende, och jämför sig med sina idoler på nätet. Jag måste säga att jag tycker synd om dem. De vet inte att de bor i himmelriket, de kan gå, stå och tala (det är inte självklart!), de är friska, söta, får gratis utbildning och har pengar att spendera. Men det är väl många människors lott, de är aldrig nöjda.

    Jag har ångest men inte ett tryck över bröstet. Min ångest håller mig vaken nattetid, gör mig utmattad och jag går runt och är spänd och nedstämd. Har flertalet självmordsförsök bakom mig. Nu är den mer hanterbar men helt klart är det besvärligt och minst en gång i veckan äter jag atarax.

    Men tydligen måste man ha tryck över bröstet, så det jag har är oro. Ska säga det till min läkare och även be dom skriva i journalen att jag inte har GAD mer.

    Konstigt att trots alla influencers som ”tycker det är viktigt att prata om psykisk ohälsa”, samtidigt som dom bygger sina karriärer på sånt som ger folk mer ångest och dåligt mående (utseende, ekonomi, levnadsstandard, sociala relationer osv), så tar fyra personer varje dag livet av sig i Sverige! Kanske behöver man som inflytelserik makthavare göra mer än lansera ännu ett smink/hudvårdsmärke, modesamarbete eller vlogga om bruncher på Stureplan? Jag vet inte, men analysen verkar inte jättedjup hos dessa flunsor? Men visst, sympatier säljer. Vem vågar kritisera någon som lider av ångest eller får ”hat” hela tiden? Man vill ju inte va oskön och ”avundsjuk” (vilket man alltid får höra när man inte sympatiserar med dessa sönderpriviligierade storstadsmänniskor).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.