Hanna Schönberg och Eric Saade svarar på frågor om sitt förhållande

Efter att Eric Saade lämnat sitt och Nicole Falcianis förhållande, strax innan deras bröllop skulle ha gått av stapeln (men som sköts på, pga pandemin) så har han nu hittat kärleken i influencern Hanna Schönberg.
De båda svarar på frågor om varandra och sitt förhållande på Instastory.

How did you guys meet? Such a beautiful couple:
We met for the first time summer of 2020 at a pool party through common friends. Hanna was so chill, she was just completely herself. No makeup, no showing off and so on…
I knew that day, that I would fall for her if we ever saw each other again. // Eric

What is your favorite thing about each other?
Most of all, his kind heart. How he always care for me, puts me first and makes sure I’m okay. Not a day goes by without him asking ”What can I do to make you happy today?” He is the kindest person I’ve ever met. And obvi I love his big brown eyes, his laugh and his curly hair. Hehe… // Hanna

So many things.. hm…
Hanna is so freaking kind to EVERYONE, including me. And she is such a happy pill to her surroundings. She is also so gifted. I get to see her work so hard everyday, I see her sketches of all the clothes she’s designing, working from early morning to late night. At the same time, she is the most humble person on earth. I admire that. // Eric

Tell us, what is the most annoying thing about the other one?
She is obviously on her phone too much. // Eric

And he is obviously complaining about that too much. // Hanna

What’s your favorite thing to do as a couple?
We’re always having late night talks. Sometimes we talk fr hours instead of actually sleeping, haha…
But we love that so much. That’s our quality time when no one interrupts.

Who’s a better cook?
I can’t cook but Eric makes the yummiest food. (This pasta is one of my favorites)
I always do the breakfast & salads tho, that’s my speciality, as long as it’s not warm food, I’m pretty okay. 🙂 // Hanna

Tell us something we don’t know about Hanna?
That she has the most wicked decision agony. If she is gonna choose a restaurant, I never listen to the 2-3 first options she decides. I know she’s gonna change it again any ways.. /Eric

Favorite unseen pic of you two?
This one. // Hanna

Who said ”I love you” first?
He did! <3 //Hanna

Your first trip together?
Our first trip to Ibiza last summer will always be very special. Eric spontaneously asked me if I wanted to join him to Ibiza. We went, and kinda had our first date there. We had been hiding a bit in Sweden since we didn’t want too much gossip at that time….but we were actually soooooo in love. // Hanna

Who gave the first kiss?
I asked Hanna if it was weird if I kissed her (cuz I was about to kiss her) And she said no, go on. So I guess I did. // Eric


Det är bara så jäkla söta ihop – jag blir liksom glad av att se deras bilder tillsammans och på varandra. 
<3

144 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Undrar varför hon knappt visar sitt ansikte nån gång? Vet knappt hur människan ser ut

      Som tone sekelius

        😂😂😂😂😂

        Men ja, visst är de otroligt lika, Hanna och Tone! :O Söta båda två.

        Omg aldrig tänkt på det innan men de är faktiskt lika!!

        Inte ett dugg lika 😂

      Hon är så vacker …………..vilket snyggt par!

      Var tvungen att googla. Hon är jättesöt, men inget utseende jag lär komma ihåg, som många modeller.

      Antagligen har hon komplex för sina små ögon. Det är ju oftast dem hon döljer.

        Men hallå… elakt.

          Fast hon har ju det? Men om hon döljer det eller har komplex för det är ju en annan femma.

        Tittade just på hennes flöde och stämmer ju öht inte att hon oftast döljer sina ögon?

      Varför skriver de på engelska? Löjligt.

      Ja verkligen lika.

    Men sluta dra upp bröllopet varje gång som om det var dig han lämnade. Han ville inte gifta sig, han gjorde slut, that´s it. As tråkigt för den andra tjejen men get over it.

      Det var det enda du tog med dig av vad som står skrivet?

        Nä men samtidigt, hur länge ska det tas med i presentationen så fort någon av de tre inblandade nämns?

        Allt det andra är, för mig, ointressant. Tycker frågestunder överlag är ointressant. Men Camillas hang ups på grejer går alltid till överdrift.

          Och dina hang ups på Camillas hang ups går alltid till överdrift.

            🙄 och din hangup på någons hangup på Camillas hangups…?

      Det är så man brukar skriva för att ge en snabb presentation till någon som inte har lika bra koll som du. 🙂

        Fast kunde du inte bara ha skrivit om deras förhållande, då detta handlar om dem? Och inte om det nästan skedda bröllopet?

        Vad menar du ens? Brukar du presentera folk med ”Det här är Hanna, hon brukade dejta Pelle men nu är hon tillsammans med Daniel”..? Vad har det med hans nuvarande förhållande att göra överhuvudtaget att han haft ett ex…?

      Eric känns som en sådan man som konstant kommer byta till en ny yngre modell och aldrig nöja sig.

        Eller också byter tjejerna ut honom.

    Jag tycler att de är söta ihop men jag blir också lite ledsen och rädd. Min man är min enda och största kärlek men tänk om han skulle lämna mig. Tar det bara något år innan han, och jag, hittat nya som är ”den största kärleken”?
    Lite läskigt att tånka på och just Erik är ett vandrande omen typ.

      En del träffar ju den stora kärleken gång på gång och jag fattar verkligen inte hur det går till. Antingen har dom tur eller så definierar dom kärleken annorlunda.

        Precis det jag tänkte. Är det SÅ enkelt att bara gå vidare som om inget hänt?

        Du kanske har svårare att bli kär? Jag har haft 3 stora kärlekar i mitt liv som jag fortfarande ser tillbaka på med värme. Sen ett gäng man dejtat och varit lite nykär i men som inte lett till något.

          Så är det nog. Har varit nykär 399 gånger men aldrig älskat så villkorslöst (nästan!).

            Det låter sunt tycker jag!

            Har typ aldrig varit sådär nykär som folk verkar bli, men har några ändå fina förhållanden bakom mig, framförallt ett treårigt mellan 15-18 år, och sedan det jag är i nu, från att jag var 24, dvs sedan ca 8 år tillbaka.

              Jag kan förstå folk som är med nya killar hela tiden men har svårt för folk som är jätttttttekära 50 gånger per decennium.

        Ja jag fattar inte heller detta. Så ser jag på mina kompisar som inte känns så värst mycket mer annorlunda än jag själv, vem går från förhållande till förhållande? Inte jag i alla fall.

        Väldigt få träffar den stora kärleken gång på gång.
        Däremot blir väldigt många kära snabbt och blir höga av den känslan som nyförälskelse ger. Så fort den kicken, vad de tror är den stora kärleken, är över går de vidare.

      Fast…ja? Kan ta en vecka, kan ta 5 år. Kärlek kan hålla hela livet ut, eller ta slut och då går man vidare. Är ju bara så det är.

        Men är det verkligen så på riktigt eller är det så i modern tid?
        Jag förstår att folk öevde i misär och förtryck för 500 år sedan men var de också SÅÅÅ kära i 1 0r för att sedan gå vidare till LIVETS KÄRLEK osv?
        Lägger inget värde i det men jag undrar lite vad som är bäst i det långa loppet; att hoppa från kärlek till kärlek (och jaga ruset av nyförälskelse) eller att försöka hålla ut och kämpa (men kanske förjäves vilket kan sluta olyckligt).

        Jag väljer att kämpa men vill hoppas att jag finner kärleken fort om det skulle ta slut, eller ännu bättre, att slippa kämpa och bara vara lycklig.

          Varför skulle det inte vara så på riktigt? Vad är livets kärlek för dig? Är inte det personen man älskar högst och vill leva sitt liv med? När/om känslorna tar slut, eller något händer/personen går bort, varför skulle man inte kunna känna så igen för någon ny? För mig har det tagit år mellan gångerna jag känt riktigt stark kärlek för någon, men det har varit lika starkt alla gånger.

          Att jämföra förhållanden nu och i dåtod fungerar inte riktigt då det var så mycket annat som spelade in som inte hade med kärlek att göra. Men såklart det fanns personer även förr som blev kära på nytt under livet. Vad är det som säger att människor bara ska ha eller bara kan hitta en stor kärlek under livet?

            Nu lägger du ord i munnen på mig. Jag har varken förnekat multipla kärlekar eller påstått att det var bättre förr. Jag ställde en öppen fråga som dessutom är högst subjektiv. Vi är olika och vill olika. Dock skulle det vara intressant att höra om folk som haft massa ”största kärleken” kanske ger sig in i en seriös relation lite för fort och drar sig ur lite för tidigt. Så känns det för mig. Ni kanske tycker att vi som stannar och kämpar är fega. To each their own men rent psykologiskt (?) så vore det kul att diskutera, utan påhopp och dömande.

              Lägger inga ord i munnen på dig, jag skriver mina tankar om ämnet. Kan inte prata för någon annan än mig själv men jag har inte gett mig in i något för tidigt. Jag har följt min känslor. Tycker inte ni som har långa förhållanden är fega heller. Dumma ibland kanske, när man hör om någon som stannar trots att det bara är elände och känslorna är borta för länge sen. Det tycker jag är mer intressant. Varför folk stannar kvar i förhållanden där kärleken tagit slut.

                Du får självklart tycka så. Jag kan nästan hålla med att viär dumma men stark kärlek gör en inte mer intelligent direkt. Ibland är det fegt och dumt att inte släppa någon av ren rädsla men det är en hårfin linje mellan dumhet och rent kämpande. Att göra slut dagarna innan ett bröllop eller så fort ”känslorna svalnat” känns fegare än att lita på sitt tidigare jag (som älsakt, friat och planerat ett bröllop) och försöka ge det tid. Relationer går upp och ned. Det är trist att det ses ned på människor som stannar för barnen, ger relationen ytterligare en chans eller håller ut liiite till. I ett slit och släng samhälle vore det kul om
                åtminstone relationer kunde vårdas och behandlas med respekt. Sen finns det självklart en punkt där man måste gå vidare och uppenbarligen sitter ribban väldigt lågt hos tex Erik Saade.

                  Att stanna kvar i ett förhållande för barnens skull är inte bra för någon. Och att gifta sig med någon man inte vill gifta sig med är bara idiotiskt, oavsett om du kommer på det ett halvår innan eller en timma innan.

                  Nu drar du upp ”kämpar” hela tiden. Får jag fråga vad det är du kämpar för? Och vad är det du vinner på ditt kämpande? Varför ska man behöva kämpa i ett förhållande? Är det rätt behöver man inte kämpa.

                    Jag kämpar för min relation. Det är en röd flagga när man inte ens kan begripa varför människor vill vårda och jobba på en relation. Utan att peka ut dig personligen men det låter som något någon som inte riktigt respekterar kärleksrelationer och ger upp alldeles för fort frågar andra. Lite nedlåande, dessutom.

                    För det andra, studier visar, gång på gång, att barn mår mycket mycket bättre om de får växa upp i en ”normal” familjekonstellation (båda föräldrarna). Det är föräldrarnas jobb att se till att lösa sina problem/förebygga framtida problem och sätta barnen i första rum tills de är mogna nog att förstå att mamma och pappa inte kan leva ihop längre. Att bråka inför sina barn eller att tvinga dem växla hem veckovis osv, är tyvärr, att ifrånta dem deras trygga punkt (hemmet och föräldrarnas närvaro).
                    Detta är en extremt impopulär åsikt (eller snarare fakta) som gör folk rasande, speciellt de som valt den vägen. Därför diskuterar jag bara detta online ocha aldrig irl, folk känner sig attackerade och jag vill inte skamma eller döma människor i min omgivning.

                      Men vad är det du kämpar för? De allra flesta tar hand om sina relationer. Men kämpar låter ju som att du kämpar för att hålla ihop något som är dåligt. Vem kommer tacka dig för det liksom?

                      Jag är rätt säker på att vi är väldigt olika personlighetsmässigt så du kommer inte att förstå mig precis som att jag har svårt att förstå mig på dina beslut. Som sagt, jag skammar inte och jag respekterar att vi är olika så jag hoppas att du inte ser mima svar som påhopp, det är inte min avsikt.

                      Men för att svara på din fråga: jag utgår ifrån att en relation går upp och ned. När den är upp då åker jag med i svängen men när den är påväg ned då ”kämpar” vi genom att ge den en push så att den inte stannar i diket. När en relation hamnat i diket då är det väldigt svårt att få upp den igen så därför får man kämpa, flera gånger under en livstod/relation, för att inte hamna i diket. Kag har accepterat att vi inte kan leva perfekt hela tiden men ju mer vi ger relationen en push, desto längre fram kommer nästa dike. Det blir lättare med åren (och när barnen blivit äldre).

                      Om du undrar varför jag väljer att lägga ned så mycket energi på en relation istället för att söka lyckan i en annan, så är det för att jag, som person, är väldigt logisk och kalkylerande. Jag vet att sannolikheten att jag finner någon att älska lika mycket, tolerera och bry mig om inte är omöjliga men väldigt smala. Därför väljer jag att vårda denna relation som jag anser är byggd på en stabil grund istället för att riskera ensamhet, ånger och misär. Hade någon LOVAT att nästa man är heeeeeelt perfekt på alla sätt och bis då kanske det skulle finnas en chans att jag slutar kämpa för denna man jag är med idag men eftersom jag inte vågar kasta bort en fantastisk man (som inte är heöt perfekt) så försöker vi lösa våra problem och förebygga framtida problem.

                      Jag kan lägga tiöl att jag lärde känna min man när jag var 20. Har aldrig träffat någon, varken innan eller efter, under mina 30 år som är lika bra/bättre. Så han är nog den bästa för mig. Varför gambla när man inte är villig att ge bort sin vinst till en annan kvinna isället för att investera i sin egen relation med honom?

                      Långt svar men så ser jag på det hela.

                      Det är väl ett helt legitimt sätt att tänka. Men tror du drar för stora slutsatser om andra iom att du kanske är rädd att förlora det du har baserat på vad du ser på sociala medier? Du har ju faktiskt ingen aning om hur mycket eller lite andra ”kämpat” för sina relationer eller varför de valt att inte kämpa. Tror det är minst lika vanligt att folk kämpar för länge med döda eller dåliga relationer som att de inte kämpar tillräckligt.

                      Det här med barn: du får gärna länka till studier som visar att det är bättre för barn (bättre på vilket sätt?) att växa upp i en ”normal” (?) familjekonstellation än med en förälder, två föräldrar som separerat, två mammor eller pappor osv. Jag är alltså inte kymig men jag tror dig faktiskt inte. Vore också skoj se studier på hur det är bättre för barn växa upp i ”normala” familjekonstellationer där föräldrarna inte vågat eller haft råd separera och istället lever i olyckliga relationer. Min teori har alltid varit att föräldrar som drar ”barnkortet” som grund för att inte skiljas är de som mest borde gå isär men av olika anledningar inte vågar men behöver rättfärdiga att de stannar i dysfunktionella relationer för barnens skull.

                      Ang. studierna s0 säger det sig självt att barn behöver båda sina föräldrar, regelbundet. Inte växelvis. De behöver också ett tryggt hem, inte två semi-trygga boenden.

                      Sen vet jag inte hur källkritisk du är så jag länkar inget men jag kan uppmana dig att söka på engelska.

                      ”The effect a separation has on infants/children”
                      ”The mental health of children of divorce”

                      Det finns en studie (som jag läst) som påvisat att barn mår bättre i en familj där föräldrar INTE kommer överens än som skilsmässobarn. Rent psykiskt så är alltså tjafs att föredra över separation. Nu pratar vi om vanliga bråk, inte misshandel osv. Ska leta fram den studien.

                      En viss Dr Robert Emery menar att det är bättre för föräldrar att hålla ihop för barnens skull OM, OCH BARA OM, de inte bråkar mycket/högljutt.
                      Om föräldrarna kan hålla en lugn fasad framför barnen då är det att föredra för dem att hålla ihop tills barnen är minst 7 år. Barn mår bättre av olyckliga, men lugna, föräldrar än lyckliga men separerade föräldrar.

                      Sök på unhappy parents vs divorced parents effect on children

                      Välj vetenskapliga artiklar som du känner att du litar på.

                      Om föräldrarma bara bråkar och skriker då är en separation alltid bättre.

                      Förlåt, men ”studier visar” och ”säger sig självt” går inte ihop. Att dra forskningskortet och sedan googla sig fram till att en person sagt att ”såvida en inte bråkar högljutt framför barnen” är bättre än att separera är inte detsamma som att en studie som visat något. Finns med största sannolikhet lika många studier som visar att barn inte är totalt tappade och kan känna av stämningen utan att föräldrarna bråkar högljutt. Jag lär hellre mina barn att det är viktigt att leva lyckligt. Men med det sagt tycker jag att en ska kämpa innan en landar i ett separationsbeslut, precis som ovan beskriver. Prova familjerådgivning, individuell terapi, etc.

                      Om du ska dra ”forskning” eller ”studier” visar så är det ju toppen att ha källa på det.

                    Att splittra barnens familj och låta dom flytta runt varannan vecka är mindre bra för barnen. O förresten, Alla förhållanden kommer till en punkt där känslorna svalnat, där man ifrågasätter om man ens vill detta osv, O då har man två val antingen så jobbar man på det förhållandet man har och ofta kommer det en nytändning efter en dålig period. Eller så gör man som dig, bara hoppar vidare o hamnar i samma situation åter o åter igen.

            Åh herregud. Bara att skriva sådär tycker jag är jätte konstigt. Känner ni ”mindre” eller vad är grejen? Jag kan liksom inte tänka tanken på att min man ska gå bort, ännu mindre att jag på något sätt bara skulle gå vidare efter det… herregud. Ni är väl såna som träffar era föräldrar en gång per år också.

              Och jag måste då lägga till att jag är en rätt känslokall person annars och inte någon som är beroende av någon annan.

              Fast nu tänkte jag inte PÅ min partner när jag skrev det utan skrev en tanke om hur känslor fungerar. Jag tror liksom inte att man bara kan känna kärlek en gång i livet. Vilket var vad jag ville få fram.

          Det är väl en ganska ny företeelse att gifta sig av kärlek? Så för 500 år sedan tror jag man var svinnöjd om man trivdes med sin man, att han var snäll och så.

          Vi är galet individualistiska idag, Sverige är nog extremt tror jag. Man förväntas sätta sig själv och sina känslor först, känner du dig inte hundra i en relation ska du gå, det viktiga är att DU mår bra, osv. Men det gör att vi tappar trygghet. Vi kan inte lita på att någon finns där i nöd och lust oavsett vad man lovat i kyrkan. Läste om ett par där mannen blivit svårt sjuk, och han tyckte det var helt förståeligt att kvinnan lämnade honom, för ”han var ju inte den hon blivit ihop med”. Jag tyckte det kändes lite skrämmande ändå…

          Men själv är jag kanske inte bättre, jag har lämnat förhållanden för jag inte sett vad jag har att kämpa för, och inte så långt senare har jag träffat någon ny och blivit kär. Om det är bra vet jag inte men jag är glad att jag inte är kvar med min första kärlek..!

            Jag håller med. Allt är ju inte svart och vitt, men jag tycker att den individualistiska kulturen vi har leder till att folk inte uppskattar vad det innerbär att vara ett par, ett team. Ett förhållande för mig betyder att min pojkvän sätter mig först, och jag sätter honom först. Det skapar en känsla av kärlek och omtanke och ger ett starkare förhållande.

            Jag tycker folk lämnar alldeles för lätt. Om min pojkvän var otrogen på fyllan hade jag inte kastat ut honom på gatan- jag hade pratat, försökt förlåta och förstå och förhoppningsvis hade iv kommit ut starkare på andra sidan. För vissa låter det helt sjukt och kanske mesigt, men för mig så innebär det att man sätter förhållandet först. Allt beror på uppsåt och omständigheter

      Nä säkert inte. De är ju bara nykära.

      För mig är det så konstigt att tänka att man bara har en enda stor kärlek i livet.

      Man tänker ju inte så kring annat. Man har bara en ”livets kompis”. Man kan aldrig älska två barn lika mycket. Osv.

      Med det sagt så blir jag inte kär i vem som helst men den som var min stora kärlek när jag var 18 är definitivt inte min stora kärlek nu när jag är 32. Det betyder ju inte att jag inte älskade pojkvännen djupt när jag var 18. Det gjorde jag. Under en tid i livet.

        Precis. De ggr jag varit riktigt kär har jag såklart alla ggr trott & tyckt det var ”den stora kärleken.” Det är ju först efter 25 år (eller två eller fem 😊) man vet om det verkligen varade livet ut.

          Men måste det vara livet ut för att vara den stora kärleken? Kan väl vara den stora kärleken under en viss period i livet.?

            Absolut!

      Särskilt män är otroligt osjälvständiga. Tänk på vad många som flyttar från mamma vid 23 hem till flickvännen och precis när det tagit slut med flickvännen flyttar de hem till nästa tjej… ”De släpper inte en lian förrän de har en ny att klänga tag i”. 😉
      Mitt ex och jag gjorde slut då jag hade förlorat alla romantiska känslor och han kände att han behövde så att säga hitta sig själv och bli självständig. Jo tjena, efter att ha bott själv i typ 3 månader hittade han sin sjääälsfrände på tinder och vips var han sambo igen. Så mycket för att hitta sig själv, han hittade bara en ny brud obv… 🙂

        Jag känner igen det där. Jag gjorde slut med mitt ex av samma orsak och han hade en ny tjej innan vi ens hade flyttat isär. På något sätt så kände jag att det inte var på riktigt, utan han ville inte vara ensam helt enkelt.

          Mm de är rädda för ensamhet och med tanke på att deras vänskapsrelationer ofta är lite klenare än kvinnlig vänskap (finns t.o.m. studier som visar att män efter skilsmässa blir ensamma/ledsna medan kvinnor mår bättre tack vare nätverket) så trivs de bättre med att ha flickvän. När jag träffade min nuvarande man var jag så paff över att han bott ensam i 10 år i egen lägenhet och varit singel de flesta av de åren, jag känner få sådana män annars. 🙂

    Att Saade är jättesnäll och ödmjuk är inte riktigt den bilden man fått från media, men det är ju toppen att han är sån privat. Och man kan ju för den delen ändra sig.

      Fick faktiskt en helt annan bild av honom efter så mycket bättre. Kan tänka mig han är mycket blygare än man fattar och säkert var mer osäker när han slog igenom och därför gav ett kaxigt intryck. Men idag verkar han ju vara ödmjukheten själv.

    Ibland får jag tävlingskänslor av dessa två par. Nicole och hennes kille hade en sån här frågestund för ett par veckor sedan också. Känns som de vill framställa sitt nya förhållande som det absolut bästa 🙈. Vilket man kanske kan förstå men

      HHAHAHHSS ja samma

      Haha men ja. Herrgud vad Saade har hävdat att hon är perfekt på alla sätt och vis. Aldrig har han varit så lycklig. Det måste man säga 1000 ggr på sociala medier.

        Säger inte hans x samma sak om sin nya? Jag tycker att hon är patetisk. Erik gjorde slut. Man får göra slut om man inser att man inte vill leva tillsammans.

    Ingenting om att Hanna var ihop med sitt ex den kvällen dom träffades, som hon varit ihop med i 5-6 år. Och sen 3 veckor senare postade en bild på dem och skrev att det gjort slut, och dagen efter satt på ett plan till Ibiza (resan de nämner) med Eric. Wow, tänk att vara ihop med någon och sen ba falla för någon annan helt plötsligt.
    Sådär *kindest person I’ve ever met* känsla på dem båda. Kanske därför de passar ihop

      Tur att man inte är en uppmärksamhetssökande människa. Influencers, artister och andra som älskar rampljuset brukar ju vara väldigt uppmärksamhetssökande och självkära.

      Tror att om det nog har knakat i fogarna mer än vad vi vet. Tror knappast man är lycklig men gör slut bara sådär.

      Det föll kanske perfekt där hon va helt enkelt 🙂

        E verkade i alla fall inte ett dugg engagerad i Nicole, någonsin. Hon kan vara väldigt mycket i sina videon och även lite nedlåtande ibland, minns att jag ibland tänkte: Hur orkar han…

        Känns som att allt skulle ske fortast möjligt. Till och med förlovningen verkade ske spontant och väldigt oromantiskt, ändå började N direkt planera ett bröllop typ dagen efter. Något Erik inte verkade intresserad av 🙈😅 Känns genuint som att hans energi passar bättre med Hannas och Nicoles med hennes nya kille.

          Synd att deras avslut blev en sådan snackis. Man kan vara två bra människor men ändå inte passa ihop, det är inte mer med det.

      Man kan vara en snäll person och ändå bli kär i någon annan… Ibland är en katalysator (typ att man blir intresserad av någon annan) det som krävs för att avsluta en relation med någon man inte längre vill vara med. Alltså oavsett hur ledsen den som blir dumpad blir, så har man rätt att lämna en relation man inte vill vara i OAVSETT anledning.

      Tyvärr är det ju så att det ofta verkar vara männen som får skit när sådana inlägg som dessa dyker upp, men om en kvinna gjort något som det du nämner ovan… ”eh aha? Låt henne leva så” 😂

    Fint inlägg, dock smolkar du ner det genom att ta upp det förflutna.

    Varför känns det som att de skrev frågorna till sig själva? Eller är det bara jag? 🐸

      Haha ja lite så🙈

      Ja varför var alla på engelska? Som Bellas frågestunder…

      Ja och så skrev de sånt de ville visa upp/berätta liksom 😄

    Bara jag som får ”boyfriend/girlfriend tag” flashbacks av den här frågestunden? ”Vad är det bästa med henne” ”vad stör du dig på hos honom”
    😂 det var tider sen man såg en sån tag. Tiden och trenderna går fort

      Vadå tag? Fattar verkligen inte :/

        Tag = dåtidens challenge 😄 man gjorde tags, typ TMI-tag (too much information tag) där man svarar på frågor kring olika ämnen. Boyfriend tag var det alla tjejer på Youtube gjorde runt 2012 när dem hade en ny kille som de visade upp på kanalen

    Allt är så härligt och naivt när man är nykär

    Låt mig gissa, kommentarsfältet är fyllt av #couplegoalz och massa ❤❤❤❤❤❤

    Det låter verkligen för bra för att vara sant. Är singel själv men känner något annat par såhär som de beskriver eller är det bara för att de är iNfLueNzErS som allt ska va så amaaaazing….?

      Jag känner absolut såhär för min partner.

        Att han frågar dig VARJE dag vad han kan göra för att göra dig lycklig, samt ligger vakna hela nätterna och pratar..? Grattis isåfall 🤣 trodde sånt bara va på film men coolt

          Fast det är väl inget känsla utan saker de gör…? Trodde frågan var om man KÄNDE så för sin partner.

          Vi ligger kanske inte vakna hela nätterna och pratar, men visst är vi precis sådär kära i varandra. Vissa har helt enkelt tur och hittar sin stora kärlek i livet❤

            Kär och ha stor kärlek kan man ha ändå. Ma orkar inte ligga och prata nätterna igneom hela livet, finns en vardag också.. 😉

            Det kan man ha många genom livet.

              Många vet jag inte..

    Jag är inget fan av Eric Saade men de är verkligen en perfect match. Så fint att se!

      Dom är lite lika varandra. Väna finmejslade ansikten och skygga beteenden.

        Skyggt beteende att vara influenser/sångare och vika ut hela sitt liv på sociala medier… I think not 😂

          Jag menade deras rörelsemönster och framtoning på bild och i text. Självklart är de lika kamerakåta som sina kollegor i branschen.

      För att dom gör sig bra på bild ihop? 🙄

    ”What’s your favourite thing to do as a couple?” – We’re always having late night talks instead of sleeping.

    Spydde lite på den 😂😬 känns verkligen som en grej som man måste svara för att verka deep.

      Haha ja, som på film typ.

      Men så har de väl inte jobb så att de behöver gå upp i ottan sen heller. Klart man kan ligga och snicksnacka halva natten då.

      Är väl kul i början av förhållandet, men när ens sambo kommer hem full kl 4 på morgonen och vill ha ett djupt samtal om livet. Nope, sov.

        😂😂😂

      #Forni

    Tror ni han säger sådär VARJE DAG? ”Hur kan jag göra dig lycklig idag?” 😄
    Alltså man kanske agerar så (i början iaf) men lät så otroligt cheesy.

      Haha om min sambo sagt det varje dag. 😂 Viskar en i örat när man vaknar typ. ”Hur kan jag göra dig lycklig idag?” Hahahhah. Vad otroligt störigt. VEM säger så?!

        Hahaha, ”viskar i örat!” Jaa!

          Ja eller typ ”exakt samma som igår, i förrgår och alla andra jävla dagar.”

            Svar till E men ni fattar.

        Gulligt i början.
        Efter ett tag: ”Tänk ut nåt själv, latmask!”

        Jag tänder inte på sådana män. Efter ett tag känner jag mig som mannen i förhållandet.

        Hade sagt till fanskapet att han kunde ge fan i att fråga mig om det varje jävla dag till att börja med 😂😂

      Och varför måste man vara lycklig varje dag Eric?! Fan låt mig ha grov PMS, hata allt och alla och äta choklad i fred.

    Mår lite illa av sånt här. Så jäkla puttinuttigt och krystat.

    Efter jag fyllde 18 började jag tycka det var löjligt att lägga upp förhållanden offentligt får lite skämskudde känsla speciellt när man måste visa hur lycklig man är (med det sagt jag är lyckligt kär själv ) ska inte döma dick eller försöka 😅

      Dock inte dick.

        Döma dick. Jag dömer dick! Haha.

    Men var inte en av anledningarna till att han lämnade Nicole att han inte ville synas i sociala medier? Men nu går det jättebra att ställa upp på en frågestund? Litar inte på den killen.

    Ska Marcelo redan flytta från Sigtuna? Såg deras hus på hemmet

      Men lååååt dom flytta.

      Spännande. Han verkar gilla sin hund mer än sitt barn. Mkt filmer/bilder på hunden.

        ELLER så vill han inte exponera sitt barn lika mycket som sin hund. Det allra bästa vore väl 100% hundbilder och 0 % barnbilder eller?

        Well, folk idag klagar ju på att vissa visar upp sitt barn på nätet. Vad gör det då om han visar sin hund på filmerna istället?

        Trodde det var bra att influencers inte visar upp barnen… nu är jag förvirrad.

        VIlken smart slutsats. Jag har noll (dvs noll- inga) bilder på mina barn på sociala medier men säkert hundra på min hund. Och det är ju självklart för att jag bara älskar hunden eller iaf mycket mer än barnen…

      Undra vart dom ska flytta. Lät ju som de trivdes, men sånt kan ju ändras såklart

      Emilia verkade inte trivas heller. Hon har flera gångar delat att hon saknar Stockholm och mådde mycket bättre där samt var mindre ensam.

      Men tyckte verkligen de hade gjort så fint och hemmastadda.

        Hur länge hann de bo där?

          2 veckor typ? Haha

    Aa de är skitsöta men snälla kan du inte skriva om hur Anna Book filmar samtidigt som hon kör och i samband med det kör över heldragen linje när hon åker in i en cirkulationsplats! Antar att det är hon som filmar och blir distraherad och missar (?) heldragen linje. Annars vet jag inte vad hennes ursäkt/förklaring skulle vara att bryta mot trafikregler sådär!

      Nu ska man ju inte filma under bilkörning och jag har inte sett eller tänker inte se klippet.
      Men angående heldragen linje, vem har INTE råkat köra lite för långt i en cirkulationsplats eller korsning eller vad som helst någon gång, och därmed korsat heldragen linje? ”Med”trafikanter som inte blinkar, man tror att det är fritt att köra in i en rondell och vips, den andra bilisten skulle visst runt hela rondellen och man får tvärnita. Försvarar inte att bryta mot trafikreglerna, men vågar påstå att det har hänt alla, om inte den trafikregeln, så i alla fall någon annan.

      Jag tycker inte att det ser ut som att det är hon som kör. Ser ut att sitta på passagerarsidan.

    Kvalité att skärmdumpa från storys ….

      Gör jobbet bättre du då om det inte duger.

    Ingen make-up… haha förlåt men Eric är en sån jäkla Pick me

      Ja usch vilken omogen kommentar??? Wow hon är som en osminkad liten älva. Han vill väl att hon ska se så ung ut som möjligt 🙂

      Min värsta typ av kille. ”Hon ska vara så naturlig som möjligt och inte använda smink” Men hon ska inte heller ha något hår någonstans på kroppen, absolut inget fett, frisörfixat hår, fillers, konstant solbränd och fejknaglar. Mmm så naturlig och härlig.

        Glöm inte fasta och perfekta tuttar.

          Män är bra vidriga (har inget per se med Saaade att göra, men han verkar vara en sådan som den vägen också kommer vandra), man förstår det bara som kvinna med åldern, när man degraderas i mäns ögon pga inte längre ungdomliga drag, fasta tuttar och allt det där. Blir spyfärdig varje gång jag ser en äldre framgångsrik man gifta ner sig i åldern, ”käääääärlek, sureeeee”. Typ Nicolas Cage senaste äktenskap är ett sådant typ-exempel, som gifter sig med Riko Shibata som är 26 år, men ser ut att vara 16, medan Cage är 57 år och har skilt sig gång på gång på gång på gång, för att gifta sig igen med yngre kvinnor. Bakom lämnas fruar och familjer, lojalitet och engagemang, för att få ta på en ung kropp i sängen, och sen undrar folk varför kvinnor blir bittra och cyniska med åldern.

          Jo, för hur jävla kul är det att bara bli uppskattad och värderad för sitt utseende som kvinna, och antingen behöva leva singel hela livet eller bli heart-broken när var och varannan snubbe har den dåliga karaktären att tända på unga och snygga tjejer. Ja ja, biologi och så funkar det och har alltid funkat, men fan vad man inser det med åldern, att det verkligen är så vidrigt och morallöst i verkligheten (med vissa undantag JA).

          Och jag är bara 32, men redan nu är män jämngamla med mig sugna på 26-åringar MAX, medan mitt utbud verkar mest bestå av män från 50 och uppåt. Det är bara så skevt.

    Mmm reagerade VERKLIGEN!! Seriöst.. En killkompis sa efter han träffat en ny tjej ”hon är såååå naturlig: använder inte smink färgar inte håret 😍 ok så en gång frågade han typ tips på gåva till henne och nån sa örhängen kanske? Hans svar” va? NEJ hon skulle aaaldrig använda smycken!? ” 😳träffade henne sen och första vi la märke till var förstås smink, fixade naglar bryn hår o.sv samt örhängen..😆Detta var en vuxen man.. herregud, killars syn på tjejer är verkligen sinnessjuk

      Min kille var förresten inte mycket bättre i början.. Kommer ihåg när vi flyttat ihop och han var chockaf över hur lång tid det tog för mig att fixa mig.. Huuur kan det ta så länge?? Inte behöver väl DU smink? Ehm ursäkta mig men var god håll käften bara och gå och raka dig eller nåt

      Haha min man säger ganska ofta ”du är vackrast utan smink och sånt!”. Men emellanåt säger han ”oj vad extra snygg du är ikväll!” och tror ni inte jag har min bästa make-up look och fixat hår? 😉 Hehe. Män tror att smink = blå ögonskugga som på 80-talet men vi kvinnor är fan så mycket mer skillade än så. 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *