Snacka skit om den andra föräldern till eller inför barn?
Spelar det någon roll om det som sägs är sant? Varför gör man det? Är man så pass osäker i sitt egna föräldrarskap att man behöver sänka den andra föräldern några snäpp för att må bättre? Gör man det för att barnet ska tycka mindre om den andra föräldern och som ett straff för någon oförätt bakåt i tiden?
Är det i slutändan ändå inte alltid barnet som straffas hårdast av det här? Av konflikter mellan föräldrar där barnen används som spelbrickor för att strategiskt sänka eller skada den andra föräldern? Är inte risken överhängande att ens barn blir bittra och avståndstagande, när de slutligen inser vad en eller båda föräldrarna utsatt dem för och använt dem till, enbart för att främja sina egna syften?
Föregående inlägg 