Om någon av er skulle få en bantningskur i julklapp – som ni på intet vis önskat er eller flaggat ett intresse för – så hoppas jag att ni bajsar i deras risgrynsgröt.
Jag såg det här på kontot @kändisarkommenterar på Instagram, som var den som först uppmärksammade detta, och jag kan bara instämma:
Vilket fantastiskt julklappstips. Ge bort en bantningskur till den blivande bruden!
Eller varför inte till din kompis som nyss blivit mamma!?
Jag hade alltså bajsat i någons risgrynsgröt om jag fått detta i present.
Hur hade du reagerat?
Det finns säkert en och annan som skulle uppskatta den här presenten, men se då till att välja mottagaren med omsorg, för blir det fel här så blir det nog JÄVLIGT fel och du är garanterad en vän mindre.
Föregående inlägg 
”Hur bra att i n t e ge bort ett paket från sumready i julklapp till någon?”
– Jättejättbra skulle jag säga.
???
’’Ge till den blivande bruden eller till den nyblivna mamman’’ Skämtar hon eller är hon helt jävla tappad
Inte hon som skrev utan kontot kandisarkommenterar.
Det var ju inte frågan.
Skulle DU bli glad om någon ger dig bantningskur i present? Någon som tycker att du behöver det.
Hon är lite lik Isabelle Strömberg på den bilden.
Man vet väl om någon vill gå ner i vikt och då kan man ge en sån present. Tror inte det är menat för att ge elaka pikar!
Banta efter att man fött barn… Fin sak att förespråka ?? Nu är det ju inte alla som väljer att eller kan amma, annars kan det ju direkt bli farligt. Även onödig kroppshets..
Jag har aldrig förstått det. Man blir ju inte överviktig av att vara gravid, den extra vikten kommer från barnet, moderkaka, fostervatten, bröst, vätska osv. Det försvinner ju efter förlossningen. Några extra kilo är väl bra att lägga på sig om man har en låg vikt från början så att det finns lite att ta av efteråt om man ska amma. Men att gå upp mycket i fettvikt har inte med graviditeten att göra (med undantag för de som drabbas av graviddiabetes och har problem med insulinet). De enda jag vet som varit överviktiga efter förlossningen har varit överviktiga redan innan. Resten har sett ut som innan (under kläderna ser man såklart inte likadan ut på ett bra tag, men storleksmässigt alltså).
Jag kan bara tala för mig själv, men jag gick upp väldigt mycket under graviditeten och var väldigt smal innan. Tänkte mycket mer på vad jag åt och hade ett fysiskt ansträngande jobb så jag satt väldigt lite stilla. Hade ca 15 kg övervikt när bebisen var ute som tog mig lång tid att få bort. En vän till mig åt glass och godis varje dag och satt stilla på jobbet men såg ändå ut som hon inte ens varit gravid en vecka efter födseln. Enligt min barnmorska så var det en kombination av genetik, hormoner och självklart kost. Hade jag inte tagit tag i det så hade jag varit mycket större i kroppen nu än innan barn.
Vid nästa graviditet så vet jag mer nu hur min kropp fungerar och hoppas kunna förebygga en lika stor viktuppgång även om jag kallt räknar med att det kommer bli mer än bara vikten av bebisen etc.
Jag gick upp 27 kg under graviditeten och va fullt normalviktig innan. Jag hade väldigt låga järnvärden sista halvan av graviditeten och åt socker för att kunna hålla mig vaken och alert, annars hade jag sovit mig igen hela dagarna. Många får ju dessutom svårt att röra på sig i slutet och det gör det ju inte direkt enklare att hålla vikten i schack.
Mjo men vissa äter ju extrema mängder tex. Har vänner som gått upp 30-40kg för att de får cravings och ”äter för två” (i allt) osv. De gick ner de första 10 typ första natten men sen är resten svårare. De är hur fina som helst, men mår skit över det. De har själva sagt att de önskar att de tänkt mer på det där och då, men då kände de fuck it. Jag är gravid o äter vad jag vill (vilket de såklart får). Har många vänner som efter flera år fortfarande har övervikt kvar efter graviditet (som de själva ser, under kläderna så inte jag som shamear nån).
Så alla går inte upp i vätska osv ”bara”. Vissa bryr sig mer och vissa mindre sen.
(Och de va smala/inte stora innan graviditeten)
Jag gick upp lite med de första och jättemycket med min sista graviditet och jag åt ju som en häst också med sista. Klart det beror på hur mycket man stoppar i sig.
Sedan blev jag lite lat också och drogs med 5 extrakilon i flera år efter sista förlossningen. Men nu har jag äntligen tagit mig i kragen och gått ner i vikt, sedan några år är jag tillbaka på samma vikt som innan första barnet och det känns bra!
Var normalviktig innan graviditeten. Gick upp 6 kg med första och såg helt avmagrad ut efter förlossningen. Amning funkade utan problem. Gick sakta upp till normalvikt lagom till 2an som jag gick upp 8 kg med. Med 3an gick jag upp 12 kg. Gick tillbaka till exakt samma vikt som innan jag fick barn. Sen upptäckte jag att jag började gå upp i vikt och han gå upp nästan 8 kg innan jag började fundera på varför. Hade börjat äta en massa socker. Fikade med kompisar, åt glass med barnen, åt inte på dagen vräkte i mig till middag. Med tre barn blev det sällan långpromenader utan mest stillasittande vid lekplatsen. Det var inte så enkelt att gå ner 8 kg mest därför att jag hade svårt att sluta med sockret. Men det gick. Vad som händer i kroppen är så individuellt. Hade aldrig behövt fundera på vikt tidigare utan höll samma vikt.
Är gravid och var överviktig redan när jag blev gravid, men på gång att gå ner i vikt med VV. Min barnmorska blev jätteglad att höra jag ”tänker på vikten” och sa burdust ”Nu sätter vi målet att du går upp 0 kg under denna graviditet.”. I början kände jag mig ganska peppad och glad, men allt eftersom veckorna gått och jag råkat gå upp 5 kg nu så bävar jag inför barnmorskebesöken. Hon lägger så extremt stort fokus på just vikten… Jag försökte förklara sist att jag försökt som faan att stå emot att småäta men vissa perioder har jag varit så otroligt HUNGRIG?! Alltså inte alls sugen på socker, utan magen har vrålat efter mat! Har käkat mycket morötter och gurkstavar så min mage är i uppror av fibrerna… Är ledsen för mina 5 extra kg och hoppas det inte blir mer nu. Men är i vecka 26 så vem vet. Gick på 2 timmars promenader dagligen tills foglossningen slog till. Nu klarar jag 30 min per dag och får verkligen skrika åt kroppen att röra sig framåt. Detta är så tröttsamt… Hade gett vad som helst för att slippa vara så besatt av vikten. 🙁 Ursäkta nu blev det en lång seg egocentrisk novell här lol har egentligen en bra dag idag… Kram på er
@Penny Tänker inte skriva något om övervikt i kombination med graviditet etc, för jag jag vet ingenting om det.
Be mvc koppla ihop dig med en dietist kanske om det känns svårt med tänket kring mat och så?
Men ville mest bara säga att – även om jag vet att det är svårt – så försök vara snäll mot dig själv <3
Barnmorskan skickade mig direkt till en dietist. Som sa att jag hade koll på läget och att VV funkar finfint under graviditet. Klart det är svårt kring tänket med mat dock då man måste hålla igen om man inte vill gå upp? Jag inser att det är en livslång kamp och ingenting som kommer att gå över och det är bara att acceptera. Men erkänner det kändes provocerande ett tag när Egoina och Beijer moffade i sig enorma kanelbullar dagligen där ett tag när jag typ får dåligt samvete av en potatis lol livet är orättvist. 🙂
Men herregud du är gravid, det är inte konstigt att du går upp i vikt?! Vad är det för barnmorska
Jag har BMI 34 så jag förstår jag inte borde gå upp typ 20 kg, men kan samtidigt tycka att jag inte kan göra mer än vad jag redan gör? 🙁 Kan ju inte dricka naturdiet-pulver i detta tillstånd liksom så blir det några kg upp känner jag inte jag kan göra så mycket åt det just nu.
Hon är överviktig och det är inte bra för henne eller barnet, så barnmorskan gör helt rätt! Riskerna för komplikationer ökar med kraftig övervikt.
Jag tycker du ska ta upp detta med din barnmorska alternativt byta (vilket du har all rätt till). Det är såklart inte fördelaktigt att gå upp för mycket i vikt under en graviditet men det är minst lika skadligt om du hamnar i en ond spiral o riskerar ätstörning. Jag har vid båda mina graviditeter gjort det klart för mina barnmorskor att jag inte tänker diskutera min vikt eller viktuppgång då jag har ett ätstört förflutet och inte vill ha fokus på det under tiden jag bakar bebis.
Jag har BMI 34 så jag förstår jag inte borde gå upp typ 20 kg, men kan samtidigt tycka att jag inte kan göra mer än vad jag redan gör? Tycker hon är lite väl ivrig att se till att jag inte går upp i vikt, men jag kan ju inte gå runt och vara vrålhungrig hela dagarna heller… Jag har faktiskt börjat avboka vissa besök för att inte bli för påverkad av henne. Borde kankse säga ifrån mer men jag är lite mesig ibland… Ska försöka nästa gång. 🙂 Klokt av dig att avstå viktsnacket med din bakgrund!
En bekant till mig har gått med i nån sån pyramidgrej och säljer nåt liknande. Hon skickade ett dm till mig på instagram med nåt ”supererbjudande” och avslutade med:
”Jag tänkte på dig, skulle inte det vara nåt för dig?”
Eeeeh…tack för att du tycker jag är tjock antar jag? Alla andra hon känner fick troligen samma dm, men jag tycker ändå det va dåliga ordval ??♀️
Osmakliga formuleringar idag ??
”bajsa i gröten” allvarligt talat.. Alla mediemänniskor och internetflunsor slänger sig mycket med sånt här numera.
Återupplever den anala fasen eller? Tycker det är synd för jag gillar den här bloggen men jag tycker att det är tråkigt med kroppsvätskor-relaterade språkformuleringar. Känns ofräscht och tyvärr ganska omoget.
Samma med My och kaktusen. Typ.
Ok, lite feedback från mig. Btw: Avstår morgongröten idag ? ha de gött//H
Kan inte annat än att hålla med. Sicket superäckligt uttryck: ”Bajsa i gröten”. Skön nivå och stil NOT so very much ?
Stop making stupid people famous. ?
Kunde inte hålla med mer
Can’t polish a turd.
Gränser som överskrids. Gränser som folk inte ens är medvetna om. En gräns som överskridits här är när bloggaren Camilla skriver 2 ggr vad man skulle göra med någons risgrynsgröt om man får en bantningpresent, så sjukt låg nivå på språket. Hur kan man uttrycka sig så?
Ähhh.. Mkt kan jag ”störa” mig på. Men att komma med roliga uttryck är ändå det som gör bloggen lite genuin och mänsklig. Kanske inte upprepa så, men äh ?
Om My Martens sagg att hon skulle ? i någons gröt hade det blivit ramaskri.
Inte av mig ? Bryr mig inte om sånt (läser inte ens My) faktiskt.
Det är inget roligt uttryck. Men iof det kanske 2-3-åringar som tycker det.
Haha va det en förolämpning? ?
Nu är ju det ett generellt och påhittat scenario, riktat till ingen alls. Inte riktigt samma sak som att skriva specifika kommentarer, till enskilda personer, men jag ska ta med mig din kritik. ?
Förstår inte riktigt vad du menar, det är ju sjukt låg nivå på språket. Varför ska man uttrycka sig så oavsett? Bra att du tar med dig kritiken.
Det är dock en ganska adekvat beskrivning på min inställning till bantning som present.
Du gillar inte bantning som present, det finns många andra sätt du kan uttrycka det.
Men det är ju hennes blogg? Om du inte gillar språket så finns det ju massa andra bloggar att läsa ?
När vi ändå är farten vad gäller det språkliga: Fundera även på om du kan sluta svära i skrift. Och sluta överanvända ”extremt”, ”sjukt” och ”vidrigt”. Endast frågor skall avslutas med frågetecken, för övrigt.
Till Mila: Bra att du reagerade.
Absolut, det ska jag fundera på?
(Skojar bara. Med frågetecknet alltså) ?
Nej fortsätt röstar jag på ? Jag gillar att det är ett vardagligt språk. Eller så känner jag igen mig ?
Ja, det har ju funkat ganska bra hittills. 🙂
Håller med dig, Mila. På sistone har Camilla blivit überkänslig och raderar kommentarer hejvilt, trots att det alltid varit rätt vasst i kommentarsfältet annars, men själv skriver hon på detta sätt…? Lite märkligt.
Fan vad ni är känsliga.
Nej är inte känslig. Men tycker inte att man ska uttrycka sig så.
Varför?
Förstår du inte det?
Hon får väl uttrycka sig som hon vill, på sin egen blogg? Jösses, komma här och tala om vilka ord hon inte får använda? Skojar ni eller?
Bantning när man ammar är samma sak som att förgifta sin bebis… Men man kan inte klandra Sara det är väll knappast något man vet innan man sitter där och googlar med 30kg övervikt och en bebis på tutten ? sen är det ju så fantastiskt att kroppen återställer sig själv.. tog mig 4 månader att gå ner mina +30 förlossningskilon utan större ansträngning.
@Mammi Så funkade din kropp ja. Funkar inte så för alla. Det är väl också därför det är sån himla hets kring viktnedgång efter graviditet, eftersom det supposedly ska gå så himla lätt.
Beror ju på hur mycket man äter. Med de första två barnen rann kilona av mig under amning. Med tredje satt jag och fikade alldeles för mycket så kilona rann tyvärr inte av mig!
Här online är det så känsligt att prata om bantning men jag tycker inte alls det är så irl. På min arbetsplats är det alltid någon som bantar, det delas tips osv mellan kvinnor och män. Visserligen är de lite äldre men tycker ändå att det är ett avslappnat ämne som diskuteras ofta.
Själv tycker jag att det är galet tröttsamt med dessa ständigt bantande kollegor som ska redogöra för alla hur ontyttig fikan som bjuds är eller hur mycket kalorier det innehåller och att hen SKA ju inte äta fika men så blir det så ändå. Att höra det dagligen gör mig matt.
Exaaakt ? gör vad fan ni vill men håll det för er själva!
Ja, de jävlarna behåller hålla sin besatthet av kalorier för sig själva! De förstör stämningen när de HÖGLJUTT börjar gapa om att ”ja jag ska ju ändå löpa 2 mil ikväll så då är en liiiiiten bit kaka okej…” och ”Nämen gud vilken MASTIG tårta! Oj oj hur ska man orka äta denna enorma tårta? Får skippa middag ikväll va? Hihi!!”… Så tråkigt beteende helt enkelt! Måste man dra med sig hela gruppen i sin egen kroppsångest eller?
Behöve* inte behåller* så klart… Autocorrect… Suck
Håller med! Det är så tröttsamt och för att inte tala om hur otroligt ointressant det är att lyssna på folk som pratar om sin vikt och vad dom äter och inte. Samma människor kommenterar också ofta om någon har gått ner i vikt som en komplimang. När man själv haft en ätstörning i bagaget men nu är överviktig bla pga Hypotyreos så blir jag GALEN inombords när jag hör sådant snack.
Diskuterar jag min diet med mina kollegor som också går på diet är det en sak. Att oombett ge bort kostcheman till någon eller kommentera folks utseende eller kroppar, är en helt annan.
Tycker precis tvärtom det är såååå trist att lyssna på 40+ ångestladdade diskussioner om vikt och ketodiet. Det är det enda de verkar kunna prata om på fikan och ingen av dom verkar må bra.
Jag är en av dom som aaaaalltid bantat men kallat det diet eller kosthållning. Det låter bättre än att erkänna att man bantar.
Jag är en av dom som suttit vid fikabordet och pratat om det.
Och jag håller med dig.
Det är fruktansvärt att lyssna på! Och lika hemskt att prata om.
Vad fan vet vi om eventuella ätstörningar som gömmer sig hos någon vid bordet. Eller bara dålig självbild. Osäkerhet. Någon som kanske mobbats för sin vikt som liten.
Jag ska aldrig göra det igen!
Skulle skicka en månadsförbrukning grädde tillbaks om jag fick ett sånt ”erbjudande”
Heja dig Mila! Håller med dig så mycket om språket. Skrev en kommentar om det tidigare imorse, men fastnar numera i mod. Fattar dock inte varför..?
Men så skönt att se att det finns fler som reagerar på dessa uttryck.
Tyvärr så håller hela svenska språket på att utarmas totalt och det här med avföring i skriftspråk är så låg nivå.
Jag älskar att läsa bloggar men de blir ju färre och färre och språket är ju inte alltid det bästa i de som finns kvar.
Tack för din kommentar. Nej du är inte ensam
om att reagera, tror det är många som reagerar på att det ordet används på det sättet, men man säjer inte ifrån, kanske för att man tror att man ska framstå som gammal gnällig typ.
Det känns som en typisk present min bror skulle kunnat ge mig i julklapp. Han brukar ofta ge mig kläder som är flera storlekar förstora med motiveringen ”det är så stor du ser ut att vara”.
Ett ord: hämnas.
Han låter som en mysig kille! Är han singel?
Usch vad hemskt. 🙁 Ge honom anti-rynkkräm eller schampo mot tunnhårighet som hämnd? 😉
Ge honom ett paket kondomer i storlek xs i julklapp.
Skriv ett rim i stil med ”ibland skiftar väderleken snabbt från torrt till vått. Här får du skyddande ”kläder” i passande storlek, smått”.
Inte mycket äkta på henne.
Finn fem fel på det inlägget eller? Gynna Dubai – känns sisådär. Flyga långt – dåligt. Äta svenskt julbord med massa fläsk i muslimskt land samt tvinga på folk oönskade bantningskurer. Sluta kolla på idioter. Please.
Hon bor väl där, så det är väl snarare klimatsmart att hon stannar kvar över jul. I övrigt håller jag med dig.
Maggans story just nu?!
”Dagens bästa, sagt upp mina lotter.. så mycket kul jag ska göra för mina 500kr”
Jobbade inte hon på Postkodslotteriet i flera år och var ansiktet utåt?
Är du ditt jobb? ? Inte jag iaf. Tänker att hon jobbar med det är en sak, sen vad hon gör är en annan.
Tycker det är pinsamt o lite yrkesstolthet måste man väl ha
Man ska väl inte behöva sitt gamla jobb bara för att man jobbat där ?
Det har hon säkert ändå ?
Jo men hon fick sparken pga för många egna samarbeten samt andra ”interna” problem som inte lotteriet vill stå för
Bara för hon jobbat där måste hon väl inte vara med i lotteriet för alltid ?
Nej men man måste ju inte göra reklam för att säga upp dom precis. Som en liten unge.
Tror inte det var hon som sa upp sig, om man säger så.
Alltså.. Jag tänker att om jag pratat att jag vill gå ner i vikt så hade jag kanske blivit glad. Har jag inte sagt ngt om det så hade personen blivit utslängd ? Men jag vill/behöver gå ner 16kg, funkar det så KOM. Dock tror jag mer på träning och kost, framförallt för hållbar viktnedgång.
Uteslöt socker (godis, läsk, kakor osv) och har inte ätit på 8-9 veckor nu. Händer knappt nåt på vågen, känns lite synd ? Gick ner 4 rätt fort men sen stopp. Jag hade lätt testat mirakelkur just nu ? Dock inte på ett seriöst sätt, som sagt kost och träning är mer hållbart såklart. Men kanske för en rivstart ?
Men äh jag vet inte. Skulle aldrig köpa det själv. Hade min kompis gett det hade det varit på skämt typ, för att jag gnäller om vikten alltid ?
Min mamma tyckte att mitt syskon blivit överviktig för några år sedan och sa till MIG ”Kan inte du köpa en bantningsbok till X? Har ju blivit så rund, men hen kommer bli sur om jag gör det.”. Ööh som om jag vill såra mitt syskon? Helt sjuk sak att ge bort. Vill folk gå ner i vikt så får de göra det på eget initiativ. Att mobbas till det av andra tror jag bara leder till ännu sämre relation till mat/träning. Jag har själv hetsats att banta av min mamma sedan jag var 5-6 år gammal och det har enbart resulterat i att jag i princip bantat mig själv fetare än någonsin. Är övertygad om att jag hade varit normalviktig om jag inte fått ett så stört förhållningssätt till mat och hunger under barndomen.
Jag skulle bli så jävla ledsen om jag, oönskat, fick bantning i julklapp.
Men det känns som att Saras följare är den typen av tjejer som lätt skulle göra fettsugning av magen samtidigt som de ligger på BB och föder (som man gör i USA). Kroppsaktivism finns på en annan del av internet, inte den delen de befinner sig i. Typ.
Men ett slag måste jag faktiskt slå för allas vår ”PT” My. Hon skrev en mening som aldrig slagit mig tidigare och då är jag ändå självutnämnd proffsbantare, hälsohysteriker och den som alla vänt sig till för råd kring kost och träning. (Men med en skev självbild och problematik kring mat).
Hon skrev nåt i stil med ”är du alltid sötsugen? Ät mer mat”.
Det bästa rådet jag fått och som funkar.
Just den kombon.
Min bantningshjärna fattade äntligen!
Så ibland hittar man guldkorn bland all galenskap.
Men det händer tyvärr inte så ofta.
Består maten av pasta, ris och pizza så hjälper det rådet inte. Men helt rätt att man ska äta sig mätt och inte gå hungrig.
Fram till för en månad sen har jag skytt socker och kolisar hysteriskt.
Idag kan jag äta vad jag vill, så länge jag får i mig rätt mängd av det jag behöver.
Men när jag äter mycket av rätt saker så är jag inte ens sugen på pasta eller pizza. Ris äter jag, både fullkorn och vitt. Jag minskat ändå i fett men behåller muskler och orkar träna hårt.
Så jo, det går absolut att äta pizza, men inte alltid och inte bara. Har man koll på sitt intag så kan man äta sånt man tycker är onyttigt ibland.
Det är sjukt skönt att äntligen sluta hetsa med all mat men också att äntligen sluta hetsäta. Kroppen är lugn och mår äntligen bra.
Det beror på hur dina gener och hormoner ser ut, hur insulinkönslug du är. Olika från person till person. Börjar redan i munnen, hur ditt saliv bryter ner mat. Väldigt intressant. Såg ngn dokumentär från Storbritannien om läkare som forskade på detta. Hetsar inte heller på ngt sätt. Bara lärt mig vad min kropp mår bra av och vad som triggar sötsug och viktuppgång hos mig (och säkert många andra som har problem med socker/kolhydratssug). Har man inga problem med det så grattis i genlotteriet.
Jag äter vanlig pizza bokstavligen varje vecka och bröd varje dag och har gått ner 8 kg sen början på oktober. Jag har under den tiden inte haft minsta sockersug. Åt en hembakad lussekatt i söndags med massa socker, smör och vetemjöl. Men resten ligger i frysen och jag har inte ens varit sugen på dem. Sluta sprida dumma lögner om mat. Kalorier in och ut är det enda som gäller.
Läs mitt svar ovan. Det är olika från person till person hur mycket skräp kroppen klarar av utan att må dåligt.
Verkade inte komma med. Det är olika från person till person pga gener och hormoner. Redan i munnen reagerar vi olika när saliven bryter ner stärkelsen. Vi är olika insulinkänsliga. Jag och många som haft problem med sötsug mår mycket bättre på en kost utan kh och socker. En del verkar tolerera ”skräpmat” mycket bättre och mår inte dåligt av det.
Det är mat. Inte ”skräpmat”. Olika personer kan äta olika mycket av olika sorters mat.
Och i ditt första svar skrev du inget om individer utan drog alla över en kam.
Pizza, hamburgare med pommes, helfabrikat, godis, kakor, läsk etc räknar jag som skräpmat. Alla skulle ju må bättre om de skippade att äta det som basföda utan endast ibland även om vissa har en högre tolerans av att klara av det. Skillnaden i fokus och energi är också en aspekt förutom vikten.
Är flexitarian sen tidigare. För ca. 1 1/2 år sedan slutade jag äta pizza, chips, pommes, burgare, pasta, halvfabrikat, socker. Gick ner 15 kg, för mig var det inte svårt, sötsuget försvinner efter ca. 2 veckor.
Är vegan sen två år, vegetarian innan dess. Äter pizza, hamburgare, socker, pasta och halvfabrikat varje vecka. Går ner i vikt med ca 0.5-1 kg i veckan.
Jag tänkte vara lite rebellisk nästa år genom att vara kvinna OCH nöjd med mig själv och inte se mig eller min kropp som ett projekt som måste förändras. Tänk vad mycket härligt som går att göra istället! När jag ligger på min dödsbädd vill jag liksom inte tänka ”gud vad härligt liv jag haft genom att banta så mycket!”.
Nä, banta är väldigt dåligt. Vill inte ligga på dödsbädden för tidigt heller och se tillbaka på ett liv där jag inte haft energi och hälsa att göra det jag vill. Behandla kroppen bra, ge den bra mat, lite skräp ibland för att njuta, träna för att bli stark och orka.
Kan inte ens fokusera på inlägget då jag fastnade på bilden. Studiofotad tjej photoshoppad in på en strand. Och så extremt retuscherad dessutom. Jag trodde poängen med Photoshop var att det skulle se någorlunda naturligt ut.