Öppet Spår

550 kommentarer

Förlåt för lång text nu, men jag vet inte ärligt talat inte vart jag kan vända mig.

För några dagar sedan avslöjades min pappa med att han är otrogen mot min mamma och har en relation vid sidan av med en annan kvinna. Att det dessutom pågått i flera år. Mamma fann vidriga sms och långa meddelanden i hans telefon med den här kvinnan, där det också märks hur dem gjort allt för att undanhålla relationen för henne. Och det känns som att en del av mitt hjärta bokstavligen gått sönder. För min han har alltid varit min bästa vän och jag är uppvuxen med honom som min främsta förebild. Han och mamma har varit gifta i över 30 år och skulle gå i pension tillsammans nu. Hon är totalt knäckt. Han har förstört allt, precis allt. Ingen av oss barn har kunnat förstå än, vi är alla vuxna men vi är ju hans barn. Det ligger som ett stort svart moln över oss. Hur kan man göra såhär? Det hade nog känts lättare att hantera om det vore min egen kille som varit otrogen, för det känns som att jag precis grundlurats av den som varit mig närmast under hela mitt liv… Och nu är han så ångerfull och vill söka hjälp säger han. Men hade inte det här upptäckts så hade han ju bara fortsatt så jag köper inte det. Jag kommer aldrig kunna lita på män igen, kan en så genomgod och kärleksfull person som han göra såhär i flera års tid så finns det inga gränser. Han har alltid, alltid behandlat mamma som guld. Hon säger mellan gråtattackerna nu att det värsta är att hon känner sig så grundlurad av hennes livs enda kärlek, och att hon inte ser hur hon ska överleva det här. Jag vill bara skrika åt honom att dra åt h-e för alltid, samtidigt som jag vill att allt blir som förr och att han bara kramar mig och säger att allt är okej. Jag kan inte sluta gråta och vill bara vakna upp igen från den här mardrömmen. Alla våra familjeplaner, deras pension tillsammans, att dem precis blivit morföräldrar.Allt har han förstört. Finns det någon här som varit med om något liknande? Jag känner mig som ett vilset barn just nu. Och även om vi självklart vill att mamma känner all stöttning av oss så har vi tyvärr fått en roll nu som vi inte kan hantera eller orkar. Vi vill också kunna sörja.

Alltså så farligt är det väl inte? Han har ju inte direkt mördat någon.

Verkligen

Det är precis så farligt. Det är så jävla illa gjort av honom. Säga en sak och låta folk omkring tro att han är en omtänksam o kärleksfull person men så är han något annat.
Han har verkligen förstört allt. Svikit alla och dragit mattan underifrån.

Har inte varit med om samma men har släkt som varit med om detta. Vuxna döttrar som förlorat all respekt och tillit till sin pappa pga otrohet och de har då varit tvungna att omvärdera alla, mamman blev alkoholiserad men har nu fått behandling och är ok men hon är bitter. Att göra så precis innan pensionen.

Döttrarna har efter att de fått ordning mamman gått i terapi, all deras sorg o besvikelse har de behövt hatera senare.

Det är en fruktansvärd situation men man klarar genom det på olika sätt men mest pga att tiden går. Ni får hantera det akuta nu. Inga beslut behöver tas men det kan vara bra att ta en paus från att träffa/umgås med pappan. Låt det mest akuta landa och sedan se hur du och alla ni vill gå vidare. En sak som funkar för dig funkar kanske inte för din mamma och syskon. Ni klarar av detta!

Eller så blev pappan kär i en annan? Kanske ville lämna mamman som inte ville? Det vet ju inte du/vi. Vi får ju bara höra ena sidan här och den känns väldigt i affekt och galet dramatisk.

Visst. Man kan bli kär men personen har ett val. Antingen avsluta den befintliga relationen eller vara otrogen. Han har haft möjlighet att göra något för det verkar ju som att han varit otrogen med samma kvinna i flera år! Det är bara taskigt.

Vaddå vill? Man kan lämna nån även om den inte vill.

Nu hittar ju du på en helt egen historia där pappan inre var otrogen utan var öppen med att han träffat en ny? Håll dig till ursprungsfrågan.

Din reaktion är konstig. Kom det för nära. Har du själv varit den andra kvinnan. Det skulle förklara dina kommentarer.

Haha nej men skulle inte bry mig om mina föräldrar hade nån affär. De är vuxna och får sköta sitt sexliv själva. Skulle min man vara otrogen skulle jag inte heller bli sådär dramatiskt galen.

Att vara så avstängd som du är passar inte alla.

Kan förstår er chock och ilska.

Men här får ni försöka skilja på rollerna.
Han är fortfarande din pappa och rollen som pappa är fortfarande densamma.
Även om det är feuktansvärt att få se en helt annan sida av sin förälder.

Du hade säkert blivit lika chockad om det råkade komma fram att de var swingers eller piskade varandra eller ngt annat otänkbart som man inte vill eller tro om sina föräldrar.

Nu är det ju värre eftersom din mamma är så fruktansvärt ledsen och förtvivlad, med all rätt så klart.

Men är man otrogen och varit det under en längre period har ju själva relationen som kärlekspar inte varit som den ska.
Kanske har de inte legat med varandra på flera år eller så tänder han inte på henne eller så har de levt som vänner i många år och han fortsatt uppvakta på bröllopsdagar etc för att det är så man gör.
Han kan ju älska henne för att hon är er mamma, för att de känner varandra utan och innan och som vän.

Men så träffade han den andra och blev blixtförälskad och visste väl inte vad han skulle göra för han älskade sitt liv men var kär i en annan. Och så har tiden gått.

Sen ÄR det ett vidrigt beteende, svinigt och egoistiskt.

Stötta er mamma, inte genom att ta parti, utan var finkänslig. Hjälp med det praktiska.
Våga håll med om att det ÄR hemskt gjort, men försök också peppa. Hon är stark i det här, blir stark. Hon är inte ensam, hon har er.

Och försök som sagt skilja på er relation med er pappa och er pappas och mammas relation.

Sköll ut honom om det känns bra,
Men sen är set inte er sak.

Så himla bra skrivet Elle!

Väldigt fint!

Du verkar helt missa att hela familjen levt under en lögn. Ja man kan bli förälskad i någon annan. Känslor rår man inte för. Då har man ett val att göra. Denna stackars fega krake till min gjorde inget annat val än att ha en kvinna vid sidan om.
Hade du varit lika förstående om det var dig och ditt liv det handlade om?

Jag tror inte någon tycker att han gjort rätt – Det säger ju inte Elle heller. Däremot finns det en aspekt av att han är mänsklig och imperfekt, och att det (troligtvis) handlar om väldigt komplexa och svåra, motstridiga känslor. Att vilja leva med mamman som han älskar som person och vän, att vara rädd för allt man förlorar om man lämnar relationen, att vara rädd och skamsen inför tanken på att såra mamman och barnen, att vara jättekär i en annan person men inte veta vad det innebär i längden. Det är absolut ett enormt svek mot mamman, det förnekar ju ingen. Det här är bara en nyanserad bild av hur en sån här situation kan uppstå där man minst förväntande sig det.

Jag har lite svårt när människor försöker rationalisera bort dåliga handlingar vilket är det några gör. Att bli förälskad i någon annan är inte fel. Att känslor i en relation svalnar är inte konstigt det heller. Det är sättet på hur man hanterar den uppkomna situationen på som kan göras på ett bra sätt och mindre bra sätt.
Hade mannen istället erkänt att han ville ut ur relationen hade det varit en helt annan sak. Nu har han istället signalerat till hela familjen att allt är bra samtidigt som han varit i relation med en annan. Genom den handlingen har han ljugit både för sin fru, sina barn, och sig själv.
Hade ts istället skrivit att pappan träffat någon ny och ville skiljas efter 30 år är kommentarer om att hjärtat får det hjärtat vill ha helt på sin plats. Men detta handlar om något helt annat. Det handlar om lögn och feghet. Att inte våga stå för sina känslor.

Jag förstår vad du menar, men jag tror inte du riktigt har läst kommentaren du svarade på – Elle försvarar ju inte hans beteende öht. Hen skriver tvärt om att det är vidrigt och egoistiskt.

Att rationalisera beteende är ju inte samma sak som att ursäkta det – I det här fallet var det ju råd till dottern som eftersöktes och då kan jag tycka att det är vettigt att prata om den mer komplexa känslobilden för att hjälpa henne att förstå hur sveket kan ha uppstått. Det kan ju vara ett sätt att hantera trauma – Många (jag själv tex) VILL förstå varför någon gjort som de gjort för att det hjälper mig att bearbeta.

Det är stor skillnad på det och att ursäkta hans beteende som rationellt och därmed anse att det är befogat. Det är det ju ingen här som gör.

Jo jag läste kommentaren och jag håller inte. Mannen valde att ljuga för sin familj under en lång tid. Dessutom kommer erkännandet när han står med brallorna neddragna vid fotknölarna. Att då börja rationalisera om att han träffar någon annan och blir blixtförälskad och stackars kraken blir överväldigad och man måste förstå hans dilemma är för mig helt obegripligt. Det låter bara som en rad bortförklaringar och ett självbedrägeri för att mildra smärtan.
Igen, hade mannen direkt när otroheten inleddes eller ännu bättre innan hade sagt att han träffat en ny kärlek hade jag köpt resonemanget att vilja förstå orsakerna. Men i detta skede är den överhängande frågan varför han ljög. En fråga som aldrig besvaras av varför han blev kär i en annan. Folk ljuger av lite olika anledningar, den vanligaste är att man tycker sanningen är för jobbig.

Huruvida du hade varit intresserad av att förstå varför någon gör som de gör eller inte, är irrelevant. Det är inte heller du som bestämmer vad den viktigaste frågan för dottern är. Nu handlade det inte om dig nämligen, utan om henne och hennes sorg. Som sagt, du verkar argumentera mot värderingar du själv läser in i kommentarerna och hitta på att vi tycker synd om honom eller är intresserade av att ursäkta hans beteende.

Om du vill föra monolog så kan vi lämna det där 🙂

Jag kan fatta att detta kan vara ett dilemma och man inte vill lämna sitt liv. Men hur orkar man leva ett dubbelliv?! Man borde väl veta att det tillslut kommer fram och då är allt över ändå.
Och då är ju frågan om man har den andra kvinnan att ”falla tillbaka på ” för om man är den andra kvinna under så många år, så känns det inte som man är ute efter ett fast förhållande med mannen.

Tror du själv på det du skriver? Självklart är pappans roll till sina barn inte samma som till sin fru. Men det är liksom inte det viktiga här. Det handlar om lögnen och fegheten. Tack och lov har jag sluppit att uppleva just detta men har vänner som upplevt liknande saker både som partner och barn. En del har hittat en ny relation till sin pappa/partner andra har helt tagit avstånd. Alla säger samma sak, förtroendet och tilliten är borta och alla undrar vad mer han ljugit om. Varför han var otrogen är helt ovidkommande liksom varför han ljög. Skadan är skedd.

Fast allt är inte svart eller vitt även om det känns så nu.
Han kan väl för fan vara kärleksfull och omtänksam ändå, han har väl fler roller än äkta make?

Ouch blir du arg när du blir ifrågasatt?

Förstår att det måste vara en chock och att allt känns som en hemsk mardröm.

Jag skulle råda dig att prata med en professionell. Kanske hela familjen kunde prata med nån typ av relationsexpert.

Det din pappa gjort är fel men låt dina föräldrar lösa sina problem. Ni barn ska inte behöva bli indragna i detta utan de måste lösa detta på egen hand.

Det är inte så enkelt. Han drog in sina barn i detta när han valde att leva sitt dubbelliv.

Nej det gjorde han inte. Ni står utanför. Stötta er mamma för det behöver hon verkligen men ha förståelse också samtidigt som ni är arga.
Men att gnälla så som du gör är själviskt och barnsligt.

Det är väl klart att han gjorde det.

? folk här är för kränkta ändå. NEJ detta har INGET med barnen att göra. Han är deras pappa, inte partner. Om min kompis är otrogen mot sin kille så står jag fortfarande utanför deras relation. Ja, jag kanske kommer tycka att min kompis är en idiot, men jag har inget med deras relation att göra

Du jämför barns relation till sina föräldrar med din relation till en kompis pojkvän? Wow!

Har också varit med om detta. Var dock barn då. Det blev såklart en kris för hela familjen och jag var jättearg på min pappa.
Men om du och din mamma har en nära pch bra relation så tycker jag nog ändå att du är ”skyldig” att vara ett bra stöd till henne. Hon behöver få stöd och få älta. Det är hon som har blivit bedragen. Inte ni barn, ni har fortfarande samma pappa men hon har inte samma man.
Men fattar att det inte är lätt och såklart jobbigt för er barn också. Så menar verkligen inte att va elak, bara förmedla att jag tror er mamma behöver allt stöd hon kan få.

Tycker nog att mamman kan försöka hålla sina barn utanför så gott som möjligt. Förstår absolut att hon behöver älta, men har hon vänner, syskon andra släktingar, kan hon väl göra det till dem i första hand, inte sätta barnen i den rollen, även om de är vuxna. Och har hon ingen annan att älta med, bör hon söka professionell hjälp (det är säkert bra i vilket fall som helst när man varit med om något sådant här).

Håller med. Barnen har sin egen sorg att bearbeta.

Men va? Nej inte mördat, men det är ju vidrigt. Nån hon älskar har svikit en annan hon älskar, utstuderat under flera år. Nån hon litat påminn sett upp till. Saker är inte vad det verkar, klart allt känns omkullkastat! Det visar ju också på hur hans moral är.

Men gud va känslokall eller,

Vill bara säga att jag förstår att detta är svårt och ingen sitter på rätt svar, bara tiden kan hjälpa er bearbeta detta.

Föräldrar är också människor med fel och brister (och egna liv). Det här angår väl egentligen bara din pappa och din mamma. Visst kan du tycka att det är skit men du är ju vuxen och behöver inte bryta ihop känslomässigt för att din pappa har varit otrogen. Hans val,hans liv.

Klart det berör barnen fast de är vuxna. Pappan ljugit för dem och svikit dem med. Gett en bild av hur en relation kan vara o sen är det något helt annat.

Men snälla nån. Han har svikit deras mamma. Det är hon som har blivit lurad, det är deras relation som det påverkar. Precis som nån skrev ovan måste ni skilja på vem han är som pappa och vem han är som partner. Om man är vuxen och naiv nog att tro att en relation är perfekt för att det verkar så utåt så gör man inte sig själv några tjänster här i livet. Alla kan fela – även den mest perfekta pappan i världshistorien. Och livet blir enklare om man försöker förstå varandra istället för att gorma om att otrohet är det värsta som hänt mänskligheten. Ja, det suger. Det suger håååårt. Men man överlever. Och han är fortfarande samma pappa. Han har bara visat sig vara lite mer mänsklig än vad TS hade en bild av.

Detta!!☝️☝️ Bra skrivet!

Jag tycker att man som föräldrar ska hålla barn (oavsett ålder) utanför uppbrottet. Just för att de inte ska behöva ta ställning på det här sättet. Skilj på vad som är en dålig pappa och en dålig partner. Och låt barnen skilja på det också.

(Jag menar alltså att barnen inte ska behöva veta om varför uppbrottet sker. Det kan man ta med sina väninnor. Det räcker för barnen att skilsmässan sker, de behöver inte veta detaljer om varför.)

Vi snackar ju inte minderåriga här utan vuxna barn. Hade typ blivit irriterad om mina föräldrar skilde sig och mådde dåligt och inte berättade varför.

Även minderåriga barn kommer ju fråga varför och vill ha svar. Man kan säga som det är, men hålla sig så neutral som möjligt.

De mår väl dåligt för att de går igenom en skilsmässa. Behöver de älta och prata så kan de ta det med vänner. Barn ska inte behöva ta den rollen.

Jag tycker absolut man kan säga varför, barnen lär väl dessutom undra det, oavsett ålder. Däremot bör man lämna dem utanför konflikten så mycket som möjligt, så de inte blir terapeut eller förälder åt sina egna föräldrar.

Men det är inte så simpelt. Precis som om jag är jättenära vän med två personer som är ett par, skulle någon av dem vara otrogen mot den andra så kommer det ju uppröra känslor hos mig hur den personen kunde göra så mot sin partner. Just för att jag står nära partnern också. Liksom om någon man står nära blir sviken och bedragen, så är det klart att man känner för dem. Det skulle förändra min syn på och relation till vännen som var otrogen för att hen kunde göra så mot min vän. Även fast hen är min vän och min relation till hen är separat från deras relation till varandra.

Precis samma sak om det är ens föräldrar, fast nästan ännu värre kan jag tänka mig.

Skillnaden är väl vad man säger till sina vänner vs vad man säger till sina barn när man skiljer sig?!

Det är ingen skillnad om barnen är vuxna…

Va? Klart det är.

Jo, det är det. Bara för att barnen blivit vuxna, är de inte plötsligt dina kompisar. De kommer alltid vara några som stått i beroendeställning till dig.

Och de har även en särskild ställning till den du behöver prata av dig om. Jösses, jag hoppas att föräldrar inte kräver att barn ska vara terapeuter åt dom. Ring en vän.

Ni är så naiva. Detta kan hända i vilken familj som helst. Och det gör det också. I den allra allra finaste familjen också.

Denna konvertit som inte gör annat än länkar allt hon ser ??Påstår att hon har på sig klänningar osv under burkan men hon har ju själv sagt att hon typ går klädd i pyjamas under. Hur mkt tjänar man på länkande? ?

Nej det har han faktiskt inte. Var lite vuxen och stark, detta är bara gnälligt.

Visst det är deras liv men kan påverka resten av familjen. Han är ju på ett sätt inte den hon trodde, han är benägen att göra något så taskigt mot nån han säger sig älska.

Löjligt. Han blev kär i en kvinna. Det förändrar inte ”vem han är” i grunden.

Om han blev kär i en kvinna så varför ljuga så pass länge och sedan säga att han vill söka hjälp? Det låter mer som en som vill äta kakan och ha den kvar, än någon slags romantisk kärlek?

Det behöver inte vara så. Att lämna en relation efter så många år kan vara väldigt svårt, även om man känner att den inte längre fungerar. Det finns ju många fall där den ena parten tycker att det fortfarande är fantastiskt (eller åtminstone inbillar sig det) och sedan håller fast med näbbar och klor även om den andra parten gör halv hjärtande försök att lämna.

Jag håller helt med de som skriver att TS måste göra skillnad på sin relation till pappan och hans relation med hustrun. Det är två vitt skilda ting och även om vi gärna vill klamra oss fast vid att relationen som vi har växt upp vid sidan av ska vara perfekt så är det ju inte så. Det är helt enkelt inte TS sak, även om det såklart är smärtsamt. Stötta din mamma i detta på alla sätt du kan.

Så du menar att mannen inte ljugit för sin familj?
Det finns gått om praktiska men helt kärlekslösa relationer där människor är kvar av praktiska anledningar. Sen finns det förnekarna som har en rosenskimrande bild av sin parrelation. I detta fall tolkar jag det som att hela familjen utom pappan hade bilden av en harmonisk och lycklig familj med två föräldrar som trivs och vill leva livet ut tillsammans.
Istället för att slå hål på lögnen väljer mannen en parallell relation med en annan kvinna som fyller hans behov han inte får av sin fru. Beteendet är både fegt och lögnaktigt. I Sverige är skilsmässa så enkelt. Det räcker att den ena parten vill. Finns ingen ursäkt för mannens beteende och tydligt att det inte är någon att lita på.

Helt ärligt så låter det som att man velat blunda för hur det är. Inte en chans att allt varit bra när en person är otrogen. Och det har alla vetat.

Om du tror att du vinner något på att killgissa så kör.

Att han blev kär förändrade inget men att han ljög gjorde det..

Hennes bild av sin pappa baserades delvis på att han behandlade hennes mamma så väl, något som visade sig vara ett luftslott. Inte konstigt att ens bild av pappan då krisar och förändras.

Han behandlade kanske mamman väl,om det nu ens var så, men på ett snällt sätt för att han faktiskt bryr sig om henne och det funnits orsaker att han varit rädd att såra henne med sanningen och så hamnat i spiral av lögner.

Njaa, jag tycker inte att man behandlar någon väl när man har en hemlig affär i flera år. Det är ju trots allt frivilligt att vara otrogen.

Har varit med om det. Även om det e ens föräldrar och man är en familj så är de också två vuxna människor och sånt här händer ju, tyvärr. Uppenbarligen så ville han inte leva det familjelivet som ni andra hoppats på. Men det betyder ju inte att ingenting och ni andra inte betyder något för honom. Det är omtumlande, absolut, men det finns ju inget annat val än att landa på den här nya vägen i livet. Jag kan inte sägs att jag förlåtit helt och hållet men båda föräldrar har varit väldigt bra under min uppväxt och inget av det är ju bortkastat pga en sån här sak så har en bra relation med båda idag.

Förstår att det här är jättejobbigt för hela familjen och jag lider med dig ❤️ Din pappa har ju själv sagt att han vill söka hjälp, ni kanske kan kontakta en familjeterapeut? Låter som både du, syskonen och din mamma behöver prata med någon och bearbeta vad som hänt.
Och ang din pappa, du kanske skulle ta en paus från honom ett tag? Några veckor, månader eller vad som känns rätt. Bara för att smälta allt och få vara ifred liksom. I framtiden kanske du kommer kunna förlåta honom men det är ingenting som ska stressas fram. Allt har sin tid!
Ta hand om dig, det kommer bli bra ❤️

Min väns familj va med om något liknande. Föräldrarna skiljde sig men några år senare hittade dom tillbaka till varandra igen. Tycker ingen annan ska ha nån åsikt huruvida det är möjligt eller inte att kunna förlåta.

Kanske kan det va bra om ni alla kunde få o prata med någon? Om din Pappa säger att han vill söka hjälp kanske fokus inte ska ligga på att han inte ska va otrogen utan på relationen er imellan? Jag vet inte, är det familjeterapi typ?
Det är fruktansvärt att vara mitt uppe i en kris, glöm inte av att ta hand om dig själv, även om du vill vara där för din mamma. O även om det är nattsvart nu så måste man få skratta o ha kul ändå, gör sådant som hade gjort dig glad innan, även om det är en jobbig period. På ett eller annat sätt så kommer det bli bättre. Om det är nån liten tröst så sitter en göteborgare på sin uteplats o skänker dig en tanke just nu.
Ta hand om dig!

Usch förstår hur nattsvart det kan kännas. Med tiden mår ni säkert alla bättre. Har inga råd men hoppas ni kan ta er igenom detta utan för stora men! ❤️

Men vad har du att göra med dina föräldrars förhållande? Du har ingenting med det att göra och du vet ingenting om vad som pågår privat mellan dem. Självklart uppstår problem, och ofta också otrohet, om man varit ihop i 30 år. Sköt du ditt och låt dom sköta sitt.

Va skönt det måste vara att inte påverkas alls av det som sker runt omkring dig.

Men det är ju någon hon älskar väldigt mycket som sårats djupt av en orätt.

Men snälla, låter som att alla tycker det är ok att vara otrogen, i flera år dessutom. Det är inte ok någonstans. Lider med dig ts ❤️

Det är inte ok. Men man måste förstå att det händer. Det händer även ens mamma och pappa.

Barnen har allt med det att göra. Det är ett sådant otroligt stort svek. Dessutom har föräldrarna nyligen blivit morföräldrar. Det påverkar framtida högtider. Påverkar allt. Jag skulle ”välja” min mammas sida, iaf den första tiden. Eftersom hon blivit bedragen behöver hon all stöttning ni kan få. Välja att bara bjuda henne. Tvinga henne inte att umgås med er pappa om hon inte är redo. Ni får prioritera hennes vilja. Att din pappa får ta konsekvenser för sitt agerande borde inte vara något annat än förväntat. Inte kan man bedra någon, lura sina barn, och tro att det bara är att försonas direkt?! Nej. Läkning tar tid. Han har skadat er familj under flera år. Det såret är djupt.

Men va??! Bara bjuda mamman? Har de gemensamma barn och barnbarn så får de fan klara av att bjudas på samma tillställningar. Vilket pissråd.

Verkligen. Vad finns det för människor.

Det är väl ändå barnen som bestämmer om de vill bjuda båda föräldrarna eller bara en av dem.

Undrar om ni som skriver detta, är nära era föräldrar och familjer? Min familj är en enhet, vi gör allt ihop, umgås mycket (även om jag bor långt bort). Att den enheten splittras är väl högst relevant och hjärtekrossande för TS.

Jag må vara fördomsfull nu men det låter som att ni som tycker ”sköt ditt, så sköter dom sitt” är typiska barnen som flyttat långt ifrån föräldrarna och lite motvilligt träffar dem under högtider. Då är det kanske lätt att hålla isär och inte påverkas personligt.

Bra skrivet har tänkt samma sak.

Fast nej, man kan vara väldigt nära sin familj och ändå skilja på föräldrarnas roller. Och även hålla sig utanför föräldrarnas orsak till skilsmässan. Tro mig.

Jag blir snarare förvånad över hur en del råder att sluta bjuda in pappan till tillställningar, ta mammans parti osv. Speciellt när det finns barnbarn också som berövas på en relation på det viset.

Som någon vars föräldrar också hade en jobbig skilsmässa, tycker jag det är helt upp till barnen hur de vill göra med sina föräldrar när det gäller tillställningar och så vidare. Vill de bjuda bägge, så gör det, vill de dela upp det (två tillställningar), så gör det, vill de bara bjuda den ena, så gör det. Man kan absolut tycka att vuxna männisor med gemensamma barn och barnbarn borde klara av att gå på samma tillställningar och så vidare, men om de inte gör det, kan hela festen förstöras för alla, och det kanske man inte tycker det är värt? Det är bara TS och dennes syskon som kan avgöra vad som är bäst i det här fallet.

Exakt, andra ska inte drabbas innom familjen. Varken barn eller barnbarn, fy fan vilka vidra råd.

Det blir nog jobbigt för er mamma om ni vuxna barn ska överreagera, han har varit otrogen och lurat er men på dig låter det som han mördat någon.

Nej det låter det inte. Det låter som han svikit nån hon älskar och gett en falsk bild av vem han är.

Det är som det är, vad kan hon göra åt det mer än att trösta sin mamma. Hon får väl bryta med pappan då. Det blandas in gemensam pension, barnbarn och annat som inte har med saken att göra som inte berör de vuxna barnen.

Så säger en person som inte förstår konceptet familj. Blir förvånad över hur många känslomässigt avtrubbade
människor det finns i Sverige. Inte konstigt att så många känner sig ensamma.

Och du förstår inte att alla även barn har rätt till sin hela familj, otrohet är ett svek mot en person inte mer.

Det var ju det som var min poäng.

Det är du som inte förstår innebörden av familj.

Töntigt. Han har svikit någon men är troligen precis samma person som han alltid har varit. Så är vi människor – vi kan älska och begå oförätter på samma gång. Sluta tro att vi människor är ofelbara.

Hans beteende säger en hel del om hans värderingar och vem han är. Integritet kommer inte högt på den listan.

Är säker på att mamman någonstans mitt i smärtan uppskattar barnens reaktion på något väldigt fel.

Man stöttar inte mamma genom att hata pappa.

Hatar de pappan? Att bli arg på någon är inte att hata.

Vem hatar? Verkar snarare vara du som läser in saker som inte står.

Jag har tyvärr bara ett tips och det är att inte läsa svaren du får här. Många vill bara att man ska bli ledsen här och bryr sig noll procent om hur kommentaren eller åsikten landar. Tar inte hänsyn till att man redan är ledsen och vill ha ett svar med respekt.

Vill mest säga att det är okej att sörja för även ni barn kan ju känna er ”lurade”. Men ändå viktigt att finnas för er mamma. Hoppas allt ordnar sig på allra bästa sätt för er alla.

Lider med dig 🙁 Min pappa va otrogen mot mamma efter 20 års förhållande. Trodde aaaldrig det om honom då han under hela ens uppväxt alltid ”predikat” om hur viktigt det är att vara en ärlig människa osv osv! Jag hade året innan fått mitt första barn och vi var alla på familjesemester när detta uppdagades. Fy fan! Nu har det gått 8 år sedan detta hände och min lillebror har ingen alls kontakt med honom överhuvudtaget. Jag har däremot lite kontakt och mina barn brukar träffa honom. Min mamma har dock alltid sagt till oss att hon inte tänker ”stå ivägen” för vår relation med honom och hon har förståelse åt båda håll… Förr eller senare kommer det lösa sig för dig också ❤️

Lider med dig ? Min pappa va otrogen mot mamma efter 20 års förhållande. Trodde aaaldrig det om honom då han under hela ens uppväxt alltid ”predikat” om hur viktigt det är att vara en ärlig människa osv osv! Jag hade året innan fått mitt första barn och vi var alla på familjesemester när detta uppdagades. Fy fan! Nu har det gått 8 år sedan detta hände och min lillebror har ingen alls kontakt med honom överhuvudtaget. Jag har däremot lite kontakt och mina barn brukar träffa honom. Min mamma har dock alltid sagt till oss att hon inte tänker ”stå ivägen” för vår relation med honom och hon har förståelse åt båda håll… Förr eller senare kommer det lösa sig för dig också ❤️

Boka tid hos familjerådgivningen. Antingen går ni ihop eller bara för dig för att få proffesionell hjälp och prata med någon utifrån ❤️

Förstår att det måste vara en fruktansvärd tid för er att gå igenom nu ? och att det måste vara en chock för er.

Jag tror att det du kan göra nu är att låta allt ta sin tid nu. Låta allt landa.

Det är er mamma han svikit. Men kärleken till er barn är trots detta desamma. Förstår att det blir svårt när du får se din mamma lida så nu. Finns där för henne, var så arg och besviken du vill på din pappa. Men när allt landat, kan du kanske försöka prata med honom då? Försök förstå varför han gjort som han gjort? Det låter som att du och din pappa har haft en väldigt nära relation. Er relation behöver inte bli förstörd pga hans svek mot din mamma.

❤️

Så jävla farligt är det inte. Blir så trött på alla hysteriska brudar här inne. Det är inte ett BROTT att vara otrogen och han är absolut inget svin eller en vidrig man?? Hur kan man säga så? Han kan väl vara en otroligt godhjärtad person ändå.
Vem är det som bestämmer hur andra människor ska agera? Ni här? Vem är det som säger vad som är rätt och fel?
Visst, det är inte roligt att vara med om. Man har rätt att känna allt man känner, och man kan tycka att det är hemskt gjort. Men varför måste det vara så hemskt? Han är människa. Han har uppenbarligen blivit kär i någon. Den rosaskimrande illusionen om att allt ska vara på ett visst sätt för evigt måste man vakna upp ur någon gång.
Allt är inte så jävla svart eller vitt. Det är nog inte så lätt att bara pang bom avbryta något sedan 30 år tillbaka när man träffat en annan.
Jag var precis som ni hysteriska människor när jag var ung. Ååååå vad heeeemskt, hur fan kan man göra så, gör slut först för helvete blablabla. Extremt många är otrogna och flera av er kommer aldrig ens att få reda på det. Låt folk få känna, få leva. Det är inte ett BROTT.

Jag skulle ha lättare att komma över att en närstående begått ett brott eller hållit på med något kriminellt, än om den gjorde något sådant här. Det som på djupet sviker och sårar mest är sällan synonymt med det som är straffbart enligt lag,

Haha men är du dum i huvudet? Du hade varit mer okej med att din pappa mördar någon än vara otrogen mot din mamma?

Men är DU dum i huvudet? Har inte sagt att det är värre än ALLA brott. Mord (om det inte är självförsvar exempelvis), pedofili osv. osv. skulle man ju aldrig komma över, men nu var tyngdpunkten tydligt på kriteriet ”BROTT” vilket även innefattar mindre till medelsvåra företeelser, inom ett brett spektrum av kategorier. Finns även mer allvarliga brott som jag hade haft lättare att förlåta.

Hon har precis fått veta det här. Det är väldigt naturligt at man initialt kan krisa och ha en massa känslor som översköljer än efter det svek som en otrohet ändå är. Ens mamma gråter och är förkrossad , det är klart man upplever situationen som hemsk och vidrig och blir arg på personen som orsakat den? Så märkligt att förvänta sig att hon ska vara helt okänslomässig och kallt rationell efter typ tre dagar.

Sen med tiden landar känslorna och jag tror ingen tycker att hon ska säga upp kontakten med sin pappa för evigt eller inte låta honom träffa barnbarnen.

Alla som inte godkänner otrohet är hysteriska småbrudar!!!

Vad hände dig? Blev du själv tagen på bar gärning med att vara otrogen? Då blir plötsligt ditt lilla utbrott rimligt.

Ska hon försöka förstå varför han gjort som han gjort? Så klart för att han blev kär i en annan kvinna. Som så många andra. Det skulle kunna varit tvärt om. Mamman skulle lika gärna träffat en annan man. Sånt händer. Det är tufft men inte ovanligt.

Fruktansvärt! Men känner efter din text att du nog behöver lite avstånd till det. Kom ihåg att du är en person utanför förhållandet. Det är inte dig han har bedragit. Förstår dina känslor helt och hållet men tror det är viktigt att du gör skillnad på er relation och dina föräldrars till varandra så att du tar det på rätt sätt för din egen skull. Var ett stöd till din mamma, var med din pappa eller var inte med din pappa, men ta inte på dig för mycket känslor mer än vad som är lämpligt själv.

Du har fått många kloka svar redan men livet blir inte bättre av att man vägrar förlåta någon. Du har ingen aning om han skulle låta det pågå i flera år till om det inte hade kommit fram nu, så om han är ångerfull och vill ha hjälp så tycker jag gott att du kan stötta honom i det. Det är väl inte så att man måste förbli en dålig människa hela livet pga en dålig handling? Får han aldrig lov att växa som människa? Ska du vara arg på honom hela livet?

Men snälla, TS har precis fått reda på det. Att komma med allt det där du skriver om att vägra förlåta och vara arg för alltid och får han aldrig växa…lite för tidigt för det kanske.

De flesta människor har något som kallas samvete vilket gör att ljuga är inte något som låter sig göras lättvindigt. När man väl ljugit och börjar leva sin lögn brukar detta bryta ner människor med ett samvete.
Ingen av oss har hela historien men det är tydligt att otroheten pågått en tid och att mannen erkände för att han blev påkommen och inte för att hans samvete tyngde honom.
Du har fel vad gäller att förlåta. Man behöver inte förlåta om man inte vill. Det är helt ok att helt avsluta relationer och tvätta ut alla rester av en avslutad relation. Det finns en både helande och läkande kraft i att inte förlåta och bara gå vidare. Det är inte som många tycks tro ett tecken på bitterhet att inte förlåta. Det är det inte utan snarare ett sätt att inte låta något gammalt och murket stå utvägen för framtida lycka.
Det som däremot är destruktivt är att hålla kvar i det gamla och tro att man måste förlåta för att gå vidare. Bättre att bara släppa taget och blicka framåt.

Det låter som du tar detta onormalt hårt, nästan som ett ”trauma” för dig. Och jag råder dig att söka professionell hjälp för att bearbeta dina känslor.

Jag tycker även det är viktigt att du finns där som stöd för din mamma i detta. Och han är fortfarande din pappa, hans fel emot din mamma påverkar inte hur han har varit som pappa emot dig hela sin uppväxt.

Ang din pappa. Det finns fler sidor av ett mynt. Det är inte helt ovanligt att känslorna svalnar efter många år. Men din pappa kanske inte ville skilja sig, eftersom även om han inte har kärlekskänslor för din mamma så bryr han sig troligen om henne efter så många år tillsammans. Han kanske ville bli gammal med henne. Men sedan kom det någon ny, och han fick känslor. Otrohet är aldrig rätt, men att skilja sig från sin fru efter så många år när man närmar sig pension är nog inte så lätt som många verkar tro.

Äntligen en vettig kommentar!

Men det är inget onormalt med TS, ge henne liiiiite tid i jösse namn!

Ringer man psykologen på VC för att man reagerar såhär på en familjekris hoppas jag man får svaret att vänta i några veckor och återkomma. Liksom, det är bara känslor? Som att åka till psykakuten för att man inte känner någon livsglädje samma eftermiddag som man blivit dumpad.

Jag hoppas det också. Man kan inte söka hjälp för att man har känslor över händelser. Vi är väl för fan inga robotar. Vi lever, vi andas och vi ska känna. Inte ett dugg konstigt.

Alla dessa snusförnuftiga rationaliserande kommentarer som helt missar målet.
Vet du vad trauma betyder? Slå upp det så slipper du att förminska en annan människas upplevelse.

Hej.
Jag beklagar att detta hänt dig och din familj, speciellt din mamma men även er barn.

Mina föräldrar var gifta i 32 år, och tillsammans i 35 år. På julafton när jag var 13 och skulle fylla 14, droppar min pappa att han träffat en annan kvinna och att han ska flytta ifrån mig och mina 4 syskon, och våran mamma.

Följande året bestod av skilsmässa, samt ett påtvingat möte på familjerätten dit vi i princip fått tvinga min pappa då det enda han ville var att ”fly från allting”. De mötet var ett desperat försök av oss att få reda ut allting, men det gav absolut ingenting.
Våran pappa kom med dumma uttalande som ”jag orkar inte med min stora familj”.
Han sa att han skulle vara där och ställa upp, men blev som en sommarkatt som kom och gick lite som det behagade honom, till en början.
Sen slutade han höra av sig, slutade hälsa på. Struntade i oss, våra känslor och vår relation.

Sen detta hände har våran mamma varit bitter, hon ägnade hela sitt liv åt att ta hand om barn och hemmet och resultatet blev att hon blev bedragen, fick ingen pension och började aldrig leva på nytt.

Väldigt tragiskt och sorgligt men jag ville dela detta efter att ha läst din text för jag vill dela med mig av mina insikter och min erfarenhet.
Jag har själv sen detta haft svårt att träffa en man jag kan känna mig trygg med och lita på, känner så fortfarande fast att jag är i en relation och vet att jag är älskad. Någonstans i bakhuvudet ligger alltid någon slags latent acceptans att det kan hända, att jag också blir bedragen och lämnad. Dock finns de ju även män som blir bedragna och lämnade av kvinnor.

Det tar tid att bearbeta något sådant som ni varit med om, sveket är så stort. Tillåt dig själv vara arg, tillåt dig själv att vara ledsen.
Försök stötta din mamma och med tiden hjälpa henne bygga upp sin självkänsla. Jag hoppas hon träffar en ny man och börjar leva. Livet är så kort och skört men det är För jävligt att få uppleva ett sådant svek.

Om din pappa är mottaglig för det tycker jag att du ska prata med honom, min pappa har alltid varit som en tegelmur och det har aldrig gått att prata med honom. Om du kan, så tror jag att de kan hjälpa dig i din bearbetning. Önskar att jag hade kunnat göra det, nu sitter jag mest och funderar på när han ska dö och om han kommer minnas mig på dödsbädden.

Vilken fin och insiktsfull kommentar.

Blir provocerad av alla känslokalla kommentarer. Man märker vilka som varit med om liknande och inte. Det går inte att föreställa sig chocken om man inte varit i det. Till TS vill jag säga att dina känslor och dina reaktioner är totalt förståeliga. Din mammas likaså. Det finns dessvärre inte mycket som kommer göra det lättare nu i närtid, utan som någon skrev – det akuta får hanteras nu först. Många kramar till dig. ?

Hej Emma,
Jag blev så ledsen när jag läste detta och lider med dig och din familj❤️ Jag satt och läste kommentarerna och ville bara säga att alla har olika relationer till sina föräldrar, olika relationer i sin familj vilket gör att man förmodligen reagerar på detta scenario baserat på just sina egna familjerelationer.

I vissa familjer är barn möjligen separerade från föräldrarnas relation och i andra är man på något vis involverad i relationen om du förstår vad jag menar. Därför blir det lätt för vissa att tipsa dig om att hålla dig utanför relationen, men det kanske man faktiskt man är och då blir det svårt. Dina känslor, alla dina känslor är validerade för det är just dina känslor som grundar sig i din familj. Otrohet är hemskt, jag har personligen inte varit med detta men känner människor som tyvärr har varit otrogna. Även om det är något jag avskyr ( avsluta relationen innan träffar någon annan) så vet jag att dessa personer fortfarande är goda människor med fina egenskaper och det behöver man ibland kanske ta hänsyn till. Handlingen är hemsk och kan aldrig bortförklaras men det goda som man såg innan, finns ju kvar.

Hur din far har gått bakom ryggen på din mor är hemskt, hur hans handling påverkat din familj är lika hemskt, och känslan av att se din mor måste göra så ont. Hon kommer att behöva stöd och var där för henne, att ta en paus från din far lät som bra ide. Detta då han om jag förstod det rätt har haft denna andra relationen ett tag och kan omöjligen tagit in vad han ställt till med på en dag. Han behöver god betänketid, och om du skulle vilja ha ett samtal med honom bör han på sitt bästa sätt kunna förklara varför allt egentligen blev som det blev. Han blev tagen och nu kommer konsekvenserna och skadan han orsakat fram på riktigt.

Innan det här, var han din far som du betraktade högt, om det var för att han även var en bra far så kan det vara till en tröst att den där människan finns där någonstans bakom den här handlingen.

Skickar dig en massa kramar och hoppas på att ni i familjen kan söka stöd av varandra. Förändringar som dessa är hemska
men kan föra familjen samman på ett helt annat sätt.

Ta hand om dig och din mor Emma❤️

/ Cornelia

Ovan sagda vill jag också understryka.

Men i familj där man är nära påverkar ett sådant här svek såklart inte enbart den direkt drabbade, en hel konstellation slås ju sönder, och därutöver har en förälder lämnat en annan förälder trasig, och slagit dess liv i spillror. Dina tankar och känslor är fullt befogade och det han gjort är vidrigt, själviskt och elakt. Även om det i huvudsak är ett svek mot din mamma är det fullt rimligt att vara arg på den som sårat och förrått någon man älskar, även om man älskar den personen också.

Han är såklart fortfarande samma pappa, och älskar er barn lika mycket som innan, men att få se en sådan sida hos någon man litat på lämnar självklart sår. Bara det faktum att han med största sannolikhet även ljugit för dig med i olika sammanhang, för att komma undan med sin affär, men framförallt att han kunde utsätta er mamma, den han levt med i 30 år, för det under så lång tid. Förstår att det måste vara en smärtsam insikt. Även om detta kommentarsfält får det att låta annorlunda så är det långt ifrån alla som skulle göra något sådant, oavsett vilka omständigheter som föreligger. Otrohet, när den blir fysisk, är alltid ett val, inget som bara sker utan att man kan kontrollera det.

Ta hand om din mamma och även dig själv. Hoppas ni får en chans att läka och att även din relation med, och tillit till din pappa tids nog kan få en chans att återupprättas. Även om han inte är den man du trodde så finns garanterat kärleken till dig fortfarande kvar, oförändrad.

Jag förstår hur du känner. Det är jobbigt att uppleva sidor hos sina föräldrar man inte trodde fanns. Jag var 25 när mina föräldrar skiljde sig och är glad att jag var vuxen. Det var svårt ändå, men intriger och fula knep. Pappa hade under flera år efter skilsmässan en relation men en tjej som gått i samma klass som min 5 år yngre bror.
Mitt bästa råd till dig är att vägra bli inblandad och ta parti. Gör klart att det är deras sak och att du vill ha en föräldrarelation m dem, inte äktenskapsrådgivare.
Var rädd om dig!

Jag förstår hur du känner, detta har inte hänt mig men jag har en väldigt nära relation till min pappa, han är min bästa vän och förebild och mina föräldrar har varit tillsammans i ca 40 år. Om min pappa hade haft en affär, speciellt i flera år så hade min bild av honom förändrats. En person som givit en trygghet och varit ens förebild och kan göra ett sånt svek.. det skulle inte bara vara min mamma han svek utan hela vår familj. Det hade varit en annan sak om känslorna för min mamma skulle ta slut och han väljer att skiljas och sedan träffa en annan, men att ha en affär i flera år skulle verkligen sätta sina spår.

Tycker folk är sjukt naiva som säger att detta är något som bara föräldrarna har med att göra och att din bild av din pappa inte bör förändras pga det. Alla har förmodligen inte samma starka band till sin pappa som du och jag och då är det förmodligen svårt att förstå, men jag förstår dig och det du känner är helt okej, jag hade känt exakt samma sak, att allt är förstört ❤

Hade du blandat in dina barn om det hände dig?

Vad är det för korkad fråga. Barnen påverkas oavsett.

Hej, har varit med om exakt samma sak. Skickar en kram. Hade precis fått min nyfödda bebis så avslöjades allt. Allting raserades. Men skickar en stor KRAM! ? Det blir bättre. Jag lovar!

Jag tycker att det är otroligt många otrevliga och dömande kommentarer i den här tråden. Självklart är det hennes mamma som blivit värst drabbad och fått hela sin värld omkullkastad, men det tar väl inte ifrån att hon och hennes syskon också blivit svikna och känner sig lurade? Pappan har ju haft en annan relation i flera år och ljugit om det hela tiden, för alla i familjen. Det är klart att man blir chockad när en sån sak kommer fram. Jag hade mått otroligt dåligt om min pappa gjort så, och jag hade behövt se min mamma så knäckt och ledsen. Och det är klart att man får en helt annan bild av sin pappa efteråt. Det är liksom mänskligt att känna sig sårad/sviken/arg/ledsen etc.
Ni som inte tycker det är så farligt eller som säger att ni inte skulle bry er om det var era föräldrar har jag svårt att tro på. Då kan man inte bry sig särskilt mycket om sina föräldrar överhuvud taget..

Det finns en risk med att skriva denna typ av kommentarer i ett anonymt öppet forum. Jag hoppas ändå att ts kan ta till sig alla de fina och inkännande kommentarerna och bortse ifrån de mindre lyckade kommentarerna.
Kan inte låta bli att undra över hur folk egentligen mår ute i stugorna. Jag förstår folks behov av att rationalisera fram en förklaring även om det inte alltid är så lyckat men antalet kalla avtrubbade svar och bristen på empati är lite skrämmande.

Folk mår nog överlag inte så bra ute i stugorna. Inklusive mig själv tidvis. Brukar försöka undvika få utlopp för bitterhet här .

Men skall jag vara transparent ( inte nödvändigtvis schysst eller empatisk) så får TS inlägg mig att känna : nämen halleda – kom tillbaka när du fått uppleva riktiga problem.

Vakna upp från din naiva rosendröm om dina föräldrars äktenskap. Och var glad för så länge du kunde leva i den drömmen. Låter skönt!

Denna reaktion handlar ju såklart om min egen bitterhet och svikna illusioner i livet- men som jag kanske bedömer vara av lite starkare kaliber. Jag förstå att TS är ledsen. Men känslan hos MIG är ändå – halleda, hittade du en ärta i sängen?

TS – hoppas dock du mår bättre snart, önskar dig inget illa.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

I vilken film, bok, serie, tv spels värld m.m skulle du vilja bo eller vara en karaktär i?
Undrar hur mitt liv skulle vara om jag levde i Harry Potter världen.

Game of Thrones hade ju varit intressant i en dag eller två. Kanske två – en i King’s Landing och en i Winterfell.

Tänkte också på GOT men om du inte är en Targaryen (med drakar!) så är du bara en vanlig människa i en väldigt tråkig stad. Finns liksom inget speciellt med KL eller Winterfell. Gamla Valyria/Asshai/Sothoryos är dock väldigt speciella platser.

Men jo, maktspelet i King’s Landing är ju mycket underhållande och lojaliteten och godheten i Winterfell likaså. Är gärna en ”vanlig” människa där.

Tror att alla kungliga från medeltiden levde så, dessutom hinner inget kul hända på en dag haha. Men hoppas du drömmer om KL inatt haha!

Anonym 20:02
Det skulle vara intressant att besöka världen och se hur den fungerar utanför tvn.

Jag älskar drakar så mycket så jag hade valt Harry Potter för visst finns det något drakuniversitet i Rumänien? Har bara sett HP en gång så jag kan ha fel.

Älskar dock LOTR/Silmarillion (men med alla världar öppna för utforskning, inkl Valar och Numenor) så jag hade nog valt att vara en kunglig alv där under Morgoths tid.

Ravenclaw, hade gärna velat ha Snape som lärare. Och de kanske har något mot tinnitus.

Anonym 20:10
Jag skulle hamna i kvarsittningen tills jag blev ett spöke. ?
Skulle testa olika trollformler för att byta hårfärg, stå på kvasten och flyga m.m

Är det bara jag som har en crush på Snape? ÄLSKAR Harry Potter-böckerna och Snape är nog min första kärlek ?

Sabrina tonårshäxans värld!!! Åhh va kul med pratande djur, hemliga portaler i klädkammaren, magiska böcker, flygande damsugare och så amerikanskt tonårsliv på det. Hade dock velat ha med min kusin som roomate 🙂

Anonym 20:33
Får man fråga vilken Sabrina du menar?
Det gick en serie på kanal 3 ( tror det var den) och jag älskade Salem den smått sarkastiskta katten. ?

Ja den gamla roliga, inte den dystra sataniska som Netflix sk€t ut. Haha!

Anonym 20:56
Det finns en tecknad version med, men är inte alls bra.

Hahaha jag med! Drömmen om att ha Salem som katt ❤️

Downton abbey!

Naturen i Avatar ✨

That 70s show

Anonym 20:49
Jag älskar Eriks mamma. <3

100% Stardew Valley. Drömliv.

Anonym 20:59
Vem skulle du gifta dig med?
För mig är Penny en av favoriterna och jag skulle bygga en stuga åt Linus.

Linus vill ju inte ha en stuga, så det vore ju bortkastat. Kanske Sebastian eller Leah. Leva flumliv och läsa böcker eller skapa konst tillsammans.

Anonym 21:34
Linus klagar ibland över att det är kallt i tältet. Han kan få en liten stuga som håller tätt. Jag förstår att han vill vara nöra naturen men tältet håller inte i all evighet. Han ber mig även om att inte förstöra hans tält då det har hänt innan.

Leah är svår att bli kompis med, antingen är dörren låst eller så är hon ute någonstans. Samma sak med Ellioth!

Det finns en cut scene när man kan erbjuda Linus en stuga. Om man gör det blir han besviken. Om man istället låter bli blir han glad och säger typ ”jag är glad att du förstår mig”.

Jag har spelat i många år och varit gift med typ alla, haha.
Karaktärernas scheman finns på Stardew-wikin, om du upplever att det är svårt att lokalisera dom.

Synd att man inte kan gifta sig med Krobus eller Berdie ?

Anonym 22:27
Spelat sedan det kom ut.
Tror att det finns en mod som gör att du kan gifta dig med Krobus. Vet att det finns mod för att gifta sig med Robyn och Leah. Ska sätta in en mod för att få ett större hus!
Drunknar i inredningen och stolar.

Downton abbey eller peaky blinders

Gilmore girls. Vill bo i stars hollow

Ja, och få delta på alla deras event! Och alla ”town meetings” ??
Och träffa Kirk!
Vad lycklig jag blev av att tänka på detta ?

Åh tänkte skriva samma ?

The Office. Logiskt så tänker jag att jag skulle dö av tristess på det där kontoret men ändå….

Vänner!?

The Walking Dead ?

E
Kom ihåg att använda ljuddämpare!!

Desperate Housewives ?

Arpnet
Vilken av dem? ?

Tror att du tänker på Real Housewives kanske? 🙂

Arpanet
Skyller på värmen ?

Skärgårdsdoktorn, lätt!

Pokemon

The OC ❤️

På 40,50,60-talet (vår tid är nu) ?, eller slutet på 1800-talet/början på 1900-talet ?

Kan gärna bo i Midsomer, där har de alltid något på gång! Festivaler, marknader, tävlingar, trädgårdsmässor, tivoli och mord. Plus att den engelska landsbygden är så fin! ??

Hela byn är väl död nu. Alla blir mördade.

Funkar det att som introvert vara ihop med en extremt social extrovert människa i längden? Erfarenheter?

Fy vilken mardröm! ? Men jag tror att det går bara man respekterar och är OK med att man inte för allt ihop. Den som vill stan a på festen gör det, den som vill gå hem gör det, osv. Har känt ett par som gjort så och de verkar ha levt lyckligt ihop i 30 år.

Nej, jag tror inte det. Been there done that. Omöjligt när man hämtar sin energi ur så olika saker. Mycket umgänge med partnern blir för den ena eller den andra en uppoffring

Funkat fint för mig. Är introvert och tidigare sambo extremt extrovert. När det gällde sociala kontakter med andra var inga problem, jag gillar också att hänga med folk liksom. Där det blev problem var mer i att jag behövde tid att tänka igenom saker först och reflektera själv medan han ville prata, prata, prata. Var mest frustrerat för honom tror jag. Ej tillsammans längre, men berodde inte på den skillnaden.

Ja! Jag tycker det är fantastiskt och en perfekt kombo. Jag får mycket egentid när han är iväg och hittar på saker. När jag behöver egentid har han alltid någon annan att få energi ifrån. Tror dock att om han hade velat att jag skulle vara med på alla hans upptåg hade det inte fungerat.

Been there, done that. Funkade inte för mig. Han tyckte jag var lite tråkig som inte ville ha fullbokad kalender och jag tycker han stressade/hetsade mig med allt socialt. Olika tempo så vi var ofta oense tyvärr.

Nej. Vi var nära att slå ihjäl varandra var och varannan dag. Och polisen fick faktiskt rycka ut ett par gånger. Så enligt min erfarenhet så funkar det inte.

Det kanske inte bara berodde på att en var extrovert och en annan introvert låter det som. Att polisen behövde komma låter som.att det ligger lite mer allvarliga och djupgående saker bakom…

Ja verkligen, det är inte normalt.

För oss fungerar det bra men det tog ett litet tag. Jag är en introvert och min man extrovert. Han får sticka iväg och socialisera när jag stannar hemma, eller så hänger jag på om jag vill. Fungerar bra och jag känner att han motverkar att jag snöar in helt så jag är en extrem introvert. Som man uppskattar Han säkert också att han får mycket ”häng” med sina vänner.

Men förlåt taskig stavning. Den här sidan hatar mig.

Jag tycker det går bra. Varit tillsammans i nio år, varav 4 som gifta.

Bra! Men vilken skillnad gör de där fyra åren? Eftersom att du nämner dem, menar jag.

Det demonstrerar kanske att de gick så bra med olikheterna i flera år att de t.o.m gifte sig?

Beror väl på personerna å helheten.
Vi har varit ihop i 15 år och det funkar bra. Men ja, vi har haft mkt problem i vår kommunikation kring just hur man vill umgås å ha det genom åren. Han kunde bara inte förstå i rätt många år, att vissa inte vill umgås med andra 24/7 medan han aldrig vill vara själv.

Funkar hur bra som helst så länge man respekterar varandra.
Man måste inte göra allt ihop.

Haha det finns problem med introvert + introvert samborelation också. Till exempel att båda behöver egentid men den andra är ju för fasen alltid hemma ?

Herregud. Du har ju rätt. Det är ju nästan värre! Om man delar boende iaf.

Vi är två introverter men vi är i olika rum bara när vi vill vara ensamma. När man har barn får man ju ändå vänja sig vid att man sällan är ensam hemma.

Det är ju bara ett problem om man bor väldigt litet dock. Jag och min man är båda introverta och älskar egentid. Hans stora intresse är IT så han sitter i arbetsrummet och programmerar, medan jag tar en bok och sätter mig i sovrummet och läser. Då varken ser eller hör vi varandra och kan ha två stängda dörrar emellan.

Upplever iofs att två introverta ofta kan ha egentid ”ihop”. Vi brukar sätta oss utomhus och lyssna på sommarprat ihop t.ex. Då är man inte social men ändå tillsammans liksom. Väldigt mysigt. 🙂

Tror ju det kan vara nyttigt och man lär sig av varandra.

Ska vi köra lite konspirationsteorier?
-Vilka tror ni tjänar på hela ”det finns inget kön, du väljer själv vad du vill vara”?

-Tror ni att vi kommer att se fler pandemier/lockdowns innan 2050?

Jag tror på den med John F Kennedy.
Att det var planerat och liknande efter att ha sett en del dokumentärer. Dock tror jag inte på att det ska ha bott varelser på eller i månen.

Jag tror att Bush på något sätt låg bakom 9/11 och att Kurt Cobain blev mördad och inte begick självmord.

Av Courtney Love?

Helt övertygad också om att Bush låg bakom 9/11. Han blev inte ens förvånad när han fick beskedet.

Det gav USA en möjlighet att invadera Afghanistan och svartmåla islam. Ja konspirationsteori men tror så.

Svartmåla islam? Islamska prinsar utgör några av USA:s bästa vänner både i affärer och världspolitiken.

Som president får man ju svåra och hemliga besked hela tiden. Förmåga till pokerfejs är nog ett måste i det jobbet. Sedan satt han ju med en klass av småbarn, så inte läge att skrämma upp dem.

Anonym 20:55
Folk väntade på att Trump skulle försäga sig om saker när det gällde Area 51 och UFON.

Baserar du det på videon där han sitter i en skola eller var du personligen närvarande vid överlämningen av information? Herregud vilken befängd teori. Önskar dig några fler HP.

Ebba?

Haha tänkte på Ebba Busch först då ditt nick var Ebba också ? fattade nada… #värmeslag

Den teorin tror jag på, nyligen något inte spännande!

Tänkte jag med?

Men tyvärr var curt svårt nedgången av droger. Syntes ju att han mådde dåligt.

Möjligtvis Courtney, fanns nog andra potentiella mördare också. Men han hade tagit mycket heroin vid dödstillfället och det är fysiskt omöjligt att hålla ett gevär mot huvudet när man är så pass drogpåverkad.

Tror tyvärr han sköt sig i munnen.

Folk arbetar ju höga på heroin. Klart man kan rikta ett gevär mot sin skalle.

Tror på bankerna & skuldnätet, dvs att skapandet eller utlåning av pengar använts för att underkuva sedan kolonialtiden och att det är så idag även i väst. Och att det ger kravet på evig tillväxt.

USA tryckte 80% av sin totala valuta som cirkulerar år 2020. 80% av alla dollarsedlar som finns där ute trycktes 2020. Ojjjjjjjj vilken kris som väntar!!!!

Bara demokrater tyckte det var en god idé.

Eller hur, men inflationen är pga ryssland 😉

Absolut att det kommer komma minst 1 till pandemi i världen innan 2050.
Det kommer regelbundet pandemier.
Och mtp hur vi reser, överanvändning av antibiotika och besprutning av mat så ökar risken för att det ska muteras nya konstiga sjukdomar.

Har två teorier.

Jeffrey Epstein tog inte livet av sig utan blev mördad.

Marilyn Monroe blev mördad av J.Fs kontaktnät.

Kontaktnät aka Nostra Cosa

Är helt säker på att pyramiderna inte byggdes enligt det sätt vi tror, det är ju fortfarande ett mysterium hur de lyckades byggas. Måtten är så extremt precisa att man knappt hade kunnat bygga dom idag trots den tekniken som finns

Tips vid bihåleinflammation?

Sinupret tabletter och nässpray m kortison.

Mometason nässpray. Ipren/Alvedon kombinerat

Tack! ❤️

Finns en medicin, Ronexin, som är super! Grät varje dag i 3 dagar av smärta när jag hade det men sen fick jag några tabletter av en bekant och kunde sluta gråta.

Antingen Dymista eller Livostin nässpray trots att de är för allergisk nästäppa. Kortison motverkar svullnaden i näsan. Och skölja näsan med saltvatten.

Den här nässköljaren: https://www.apoteket.se/produkt/nasaline-1-st-blisterforpackning-205467/ den räddade mig från känslan av att bihålorna skulle sprängas. Lite obehagligt första gången, men känslan efteråt. Ahhhhhhh!

Nässkölj! Med egen koksaltlösning. Jag köpte en nässköljsspruta sist jag hade bihåleinflammation och det var revolutionerande. Det var det enda som hjälpte mig med att reducera trycket. Funderar nu på att uppgradera till en liten kanna!

Duact

Om man får det receptfritt? Sist jag fick det var det på recept men det var fleeeeeeera år sedan.

Vad tycker ni om instamorskan?

Följde henne när jag var gravid under 2020/2021 och tyckte verkligen det var mysigt och trevligt att läsa alla anonyma förlossningsberättelser och tips. Men sen blev det mer och mer typ fokus på henne, inredning, hennes barn osv. Kändes lite som att hon gärna ville bli influencer. Så jag slutade kolla hennes stories i början av 2021 och i dagsläget har jag ingen åsikt för vet inte hur hennes konto är nu.

Så de är inte bara jag som upplever samma sak! Tyckte hon va så ödmjuk innan och inte dömande och nu har det ändrats radikalt…. Väldigt mkt skryt upplever jag det…. De är synd de var ett mysigt konto innan.

Vad upplever du som skryt? Nyfiken ?

Hon var min barnmorska när jag var gravid, har även följt henne på insta. Hon var jättebra som barnmorska och hon verkar inte ha några kommersiella samarbeten utan mer bilder från sitt liv på insta vilket jag tycker känns ok. Minskade inte mitt förtroende till henne.

Har LD en romans..? Eric Sporrong.

Anna
Pratar inte om LD nu utan om fenomenet ” Jag hatar alla män” synen.
Folk som skriker att de hatar män och att deras söner är i rapido termen. Varför envisas de med att bli tillsammans med män när de gör slut med sin man?

Tycker att det är lite märkligt då de går in i patriarkatet igen när de går ut ur ett och samtidigt som de kräks på män liknande.

Ja man kan ändra åsikt och växa upp men det är ändå en fundering.

Alltså jag tror ingen tänker att de ”går ur patriarkatet” för att de gör slut med sin partner och sedan blir kär och tänker ”jag försöker med patriarkatet igen” När det gäller patriarkatet så lever man ju i det oavsett om du är i en relation eller ej, eller i en relation med en kvinna eller en man. Eller så förstod jag inte hur du menade.

A
Menade detta.
DETTA ÄR ETT EXEMPEL
Äpplet skriver ofta att patriarkatet är hemskt och att det är en kvinnofälla. Männen u världen är svin m.m samtidigt lever Äpplet med en man. Folk vet Äpplets åsikter då hon står för dem. När Äpplet sedan gör slut eller avslutar relationen med sin man och ger sig in i ett nytt förhållande med en man så fortsätter hin med sina åsikter.

Om patriarkatet är orsaken till att kvinnor tjänar mindre, är mindre värda m.m samt att alla män är potentiella rapidos och miss hantlar allt och alla. Varför går då Äpplet in i en ny relation med en ny man om hon har de starka åsikterna?

Om det enbart handlar om att inte bli hemlös eller att de vet att mannen tjänar mer så utnyttjar de mannen och gömmer sig bakom patriarkatet.

Äpplet borde vara lyckligare, tryggare och säkrare och mer framgångsrik Och liknande som singel.

Feminism är idioti och vi kvinnor or får betala priset av idioterna gapande. Jämställdhet ok, feminism NEJ!

Att uppnå jämställdhet är själva definitionen av feminism. Det finns självklart feminister som har åsikter du (eller jag) inte håller med om, men du som kvinna vinner ingenting på att förkasta feminism som idioti. De som vinner på det är männen, som då får hjälp av kvinnor att upprätthålla de strukturer som gynnar dem.

Men när det gäller teorin om ett patriarkat så kan du inte ta dig i och ur det, du existerar ständigt i det. Varför skulle Äpplet bli lyckligare och mer framgångsrik som singel i ett patriarkat? Hon värderas antagligen både av andra och sig själv utifrån om hon har en man eller ej.
När det gäller Äpplets privata relationer till män så misstänker jag att hon blir kär även hon och inte kan hindra sina känslor trots patriarkatet.

A
Jag förstår vad du menar, blir man kär så blir man. Man kan inte välja den man blir kär i.
Der blir ju dock funderingar om Äpplet år efter år trycker ner män, skriver nedlåtande om dem m.m och ger sig in i en ny relation.

Om män är roten till allt ont, varför vill man påbörja en ny relation om man har attityden och åsikten att alla män är rapidos? Den nya mannen blir nedsedd på och får höra att han tillhör avskum och avsett hur snäll och omtänksam han är så är han i Äpplets ögon en rapido och missar hantlar.

Där finns onekligen ett litet hyckleri i LD:s karriär.

Alla gör ju inte det. Om du följer mansbebisar t ex så har ju kontoinnehavarennoch även ganska många som kommenterat valt att avstå från relationerna med män. Finns också de som väljer att leva lesbiskt (vilket upprör en del andra som ej ser det som ett val)..

Nej, de är vänner

..med fördelar?

Tror de bara är vanliga jäkla vänner så som vissa kan vara

Var hon inte ihop med karatemannen?

Jag har inte ens förstått om det faktiskt är bekräftat att hon har separerat med Oskar eller om det bara är spekulationer?

Oskar har iaf någon sorts relation med en annan kvinna. Det är väl det enda man verkligen vet? Sen hade väl LD sagt något om separationen i nån podd?

Hon har gått ut med det till oss patreons flertalet gånger nu att dom håller på att skiljas och att dom bor växelvis i huset/lägenheten.

Någon som är i ett extremt behov av drömtydning?
Om du vill att jag ska tyda din dröm:
1. Drömmen måste ha en röd tråd (inte först var jag en hund sen var jag i Narnia och sen kom Bowie osv).
2. Måste ha drömt den när det var mörkt ute.
3. Gärna återkommande.
4. Inga mardrömmar, inga drömmar med hav/stora vattenkroppar, inga drömmar om att tappa tänder/klippa håret.

Har flera återkommande och det kan bli ganska irriterande.

Att jag adopterar tvillingar och min blivande man är ganska ointresserad. Jag är först ganska glad för att slippa vara gravid, men får mer och mer panik över att allt ansvar läggs på mig. Mitt enda stöd är mitt ex föräldrar och jag är på ett väldigt stort sjukhus när det sker.

Ska tilläggas att min blivande man egentligen är väldigt barnkär och förmodligen mycket mer lämpad än jag att ta hand om framtida barn.

Vilket kön hade hade tvillingarna? Är du gravid?

Nej, inte gravid. Flicka och pojke

Synd att du inte är en man för då hade drömmen förutspått en väldigt stor ekonomisk vinst inom nära framtid.
Men nu är du kvinna, i en relation och inte gravid: tvillingar av båda kön är en väldigt intressant dröm. Att du är gravid och rädd tyder på ångest och oro. Tvillingbiten säger att du och din man/sambo kommer att nå en ny höjd av glädje/lycka snart. MEN jag vill också varna att en/flera som inte önskar dig/er lycka i er relation kommer att försöka förstöra för er när denne ser att ni trivs ännu mer i er relation.

HAJA! Vilket kvalificerat BS. Du är gravid och rädd – det innebär oro. Hade du varit en man hade du haft chans till en högvinst, någon vill förstöra för dig…

Tack och godnatt. Inatt kommer du drömma om en igelkott. Det betyder att vättar i träskor hemsöker din vind.

Känner ingen som mår bra i huvudet och beter sig som du. Du tål inte att se andra människor glada och lite hoppfulla för att du själv alltid mår dåligt. Därför valde du också igelkott, du har taggarna utåt och stöter bort allt bra som den negativitetsmagnet du är.

Återkommande tema är att jag letar efter något/har ett uppdrag, men det blir aldrig tydligt för mig vad det är (och verkar inte heller spela någon roll, av någon underlig anledning). Är ofta i en stor byggnad med många våningar och trappor, ofta ett återkommande varuhus som ser likadant ut i varje dröm och springer upp och ner bland allt i mitt ”uppdrag”. Varsågod tyd ?

Den typen av dröm är mer en illustration av att din hjärna ”arbetar” för att pussla ihop det undermedvetna. Det är tyvärr ingen dröm som kan förutspå framtiden.

Framtidssanna drömmar har mer symbolik som djur (ormar oftast tex), relations (som hon ovan som drömt om tvillingar) osv. De kan hjälpa oss förutspå framtiden.

Nej jag tror inte heller att det förutsäger framtiden. Men det tror jag inte att några drömmar gör..

Låt oss ha kul här, ta din negatovitet till nästa tråd. Hejdå!

Det var inte negativitet, utan en vettig åsikt. Fakta dessutom. Finns inga bevis att drömmar skulle förutspå framtiden ?
/Annan anonym

Du sa aldrig att din drömtydning enbart handlade om att förutsäga framtiden ?

Drömtydning är att förutspå framtiden. Annars är är det terapi som gäller om man vill veta vad vissa återkommande drömmar betyder.
Ursäkta om jag var otydlig. Har du en dröm som kan tydas så svarar jag 🙂

Har jag aldrig hört, så flummigt.

Haha nej det är inte vad drömtydning betyder!

Och jag möter hela tiden nya människor. Oftast är dom snälla. Hur sjutton kan så många människor komma och liksom hälsa på? Inte haft sånt där att man blir som förlamad och försöker vakna på ett tag. Hatar det. Så otäckt

Hur menar du? Att du kan drömma om många besök? Är väl inte konstigt alls, det är ju på låtsas.

Jo men många ansikten som ag aldrig sett när jag är vaken. Men jag tror själen går vidare efter döden.

Det är normalt, så är det väl för alla. Hjärnan kokar ihop det.

Vänligen sluta tro på NONSENS. Tro på presenterad fakta i stället.

Brukar drömma om en man som jag inte känner mer än ytligt. Ingen flirt. Han återkommer väldigt Oft i drömmar. Vi har sex och kan inte hålla oss Bort ifrån varandra.
En gång drömde jag att vi Tittde på gravsten till hönom i en affär? då ick jag syn på blåa blommor som jag tyckte skulle passa honom.
En gång satt jag med en annan man på restaurang. Då dök denna man upp och vi dansade en tryckare.

Han dyker upp orimligt mkt i mina drömmar. Vi känner inte varandra, mer ään till utseendet.

Tycker att du ska ta detta på allvar. Kan vara en succubus.

Jag slåss men har inga händer/kan inte räta ut händerna

Återkommande dröm som jag har då och då är att jag är inne i ett hus och en björn tar sig in. Den försöker komma åt mig men jag lyckas alltid ta mig undan den

Färg på björnen?

Gredelin.

Jag drömde häromdan om att Jonas Gardell kom in i samma rum som jag, alla pekade på honom och sa, ”titta Jonas Gardell” och på morgonen när jag scrollade nyheter på expressen var där ett debattinlägg från honom, bland det första i deras nyhetsflöde. Ibland drömmer jag om en gammal bekant som jag inte sett på år och dar och så träffar jag hen dagen efter. Det kusligaste var drömmen jag hade natten till den 11 september 2001. Drömde att jorden höll på att gå under (av oklar anledning) och att jag cyklade hem till min dåvarande pojkvän för att se på tv för att veta vad som hänt. Det var ungefär det jag också gjorde på eftermiddagen samma dag.
Fattar att allt det här är slumpen och att det låter lite löjligt, men det är ändå lite spännande med dessa sammanträffanden.

Sådant där händer mig också!! Får en förnimmelse om någon eller något som senare dyker upp i något sammanhang.

Jag drömde att jag var gravid med den senaste killen jag träffade till och från för några månader sedan. I drömmen var det en väldig tidspress för att hinna göra abort, mina vänner tyckte det var självklart att jag skulle göra abort men i drömmen ville jag så gärna behålla.

Hade du en partner när du drömde detta?

Nej jag är singel

Vad många restriktioner du hade…

Krav för att drömmen ska vara giltig för att förutspå framtiden, annars är det mer det undermedvetna som talar.

Drömmar ÄR det undermedvetna som talar.

Hahahaha, ja – exakt. Jävla tomtar som låtsas att de kan sia om en framtid som är totalt okänd. Men Lottie 42 från Partille, hon kan minsann förutspå framtiden.

Det är lite kul tidsfördriv men du är allergisk mot glädje ser jag.

Nä men mot strunt.

Hahahaha ook… Det är sånt du tror du håller på med.

Vad roligt! Tack för att du erbjuder dina tjänster!

Jag drömmer ofta om misslyckanden. Att jag är med i en stor teaterpjäs men inte kan mina repliker, eller ens vet vad som händer i manus. Eller att jag ombeds sjunga opera inför stor publik. Jag kan verkligen inte sjunga och är nästan tondöv.

Får man fråga varför man inte drömtyder drömmar med vatten?

Okej, nu beskrev jag ju typ en mardröm. My bad!

Sanndrömmar kommer från gud, vanliga drömmar kommer från ens undermedvetna och mardrömmar från djinner. När man tyder en mardröm attraherar man fler och jag vill inte att du ska drömma massa mardrömmar. Dessutom är det omöjligt för djinner att se in i framtiden så det är onödigt att tyda deras inflytande på drömmen.

Hahahah herregud…

Har återkommande drömmar med björnar. En särskild som jag drömmer relativt ofta är att jag går i skogen nära där jag bodde i tonåren och alltid vid ett specifikt ställe i skogen (ett riktigt ställe dvs) dyker det upp björnar. Jag blir skiträdd och letar gömställe, men björnarna går inte efter mig eller nåt sånt. Jag springer inte, bara söker efter någonstans att gömma mig.
Det känns som att just björnen betyder något, för de dyker upp ofta.

Sen har jag flera gånger drömt att jag får brev från min mormor, som har gått bort. Jag ser att de är adresserade till mig, med hennes handstil, men jag hinner aldrig öppna dem innan jag vaknar.

Färg på björnen??

Bajsbrun.

Vanlig svensk brunbjörn

Vad vi kallar brunbjörn är en variant av den amerikanska grizzlyn. Vi har alltså grizzlybjörnar i Norden.

Det där händer mig alltid när jag får brev eller meddelanden i en dröm, att jag inte hinner öppna, eller läsa dem. Eller det gäller all text, kan vara skyltar vid bussar och tunnelbanor också. Att jag försöker läsa dem för att orientera mig, men sedan när jag tittar igen står det något annat. Som att min dröm inte vill att jag ska ta emot skriftliga budskap av något slag.

En gång lyckades jag ändå se att det stod ”Sökarexegränd” eller något sånt på busskylten och frågade högt ”Vadå, ska man söka sitt ex här?” Plötsligt var hela gatan full av personer som letade efter sitt ex och det visade sig att jag inte skulle kunna komma därifrån förrän jag hittat mitt.

Hade återkommande drömmar att jag glömt min handväska i ett hotell. Vaknade upp i panik varje gång och började leta efter väskan för att vara säker att den var i säkert förvar här hemma ?

Drömmer ofta att jag är jättekiss eller bajsnödig. Hittar en toalett som alltid är jätteäcklig. Bajs här och där liksom. Går ändå tror jag. När jag vaknar är jag varken nödig eller nerkissad.

Jag drömmer samma! Men är alltid kissnödig när jag vaknar.

Det är för att man inte ska kissa på sig.

Va? Inget med gud och framtiden att göra?? *Besviken*

En återkommande dom är att jag hittat ett nytt rum i mitt hus eller arbetsplats. Ofta är rummet fullt av skatter typ juveler eller otroliga loppisfynd. Är så lycklig i Flen och sen vaknar jag..

Hahaha inte flen, DRÖMMEN ska det stå. Tolkar du även freudianska felskrivningar?

Haha

Det brukar jag också drömma. Och man blir lika förvånad varje gång , ”hur hat jag missat det här rummet?”

Kul dröm, har du minne av typ av juveler? Guld? Diamanter? Olika färger och mineraler har olika betydelse.

Varför inte punkt nr 4?

Ogiltigförklarar drömmen.

Har återkommande drömmar där jag blir jagad eller förföljd av någon, känslan är nästan som i någon action eller spännande film, jag kanske tar mig igenom en stad eller byggnader och olika platser och tar oväntade svängar och genvägar för att skaka av mig de/dem som är efter mig, men vad jag än gör så är de hack i häl och jag får fortsätta fly och vågar inte stanna och gömma mig någonstans för att det känns som att jag kommer bli hittad.

Minns dem inte nu, men sen jag gick på semester för 1.5v sen har jag varit hemma 2 nätter. Alla nätter jag sovit borta har jag drömt behagliga drömmar. Och, konstigt nog för det händer otroligt sällan, även sexdrömmar. Tycker mitt undermedvetna att jag måste flytta samt skaffa en sommarflirt???

Jag svarar för ditt undermedvetna: JA! ? Ut o njut ?

Ibland letar jag upp en toa i drömmen, de saknar alltid badrum och kan vara var som helst. När andra eller tredje toan inte hjälper så vaknar jag kissnödig.

Jag och min syster sitter på en balkong, hennes kanin (som funnits på riktigt och dog för ca 3 år sedan) skuttar ut och råkat gå bakåt genom ett hål i golvet för att falla flera våningar ner. Vi ser honom landa hårt på trottoaren och förstår att han är död. Plötsligt öppnar han ögonen (oklart hur jag ser detta när han är en liten kanongäng typ 10 våningar nedanför) och börjar röra på sig så jag kör parkour (jätteskumt men det var massor med hinder) ner genom trapphuset, kommer ner till kaninen och plockar upp honom – och känner hur alla hans kroppsdelar typ ramlar omkring i kroppen efter fallet. Det är som att han är ett mjukt skal med hårta bitar som skramlar inuti. Sen vaknar jag.

Otroligt konstig dröm men den kändes så verklig och jag kunde känna ”känslan” av att lyfta upp den ”trasiga” kaninen efteråt. Låter inte som en mardröm men den var väldigt obehaglig. Vad kan detta betyda?

Din dröm har bara en ”symbol” och det är kaninen. Vilken färg har den i drömmen? Var den rädd?

Den var grå, och inte rädd vad jag minns!

Jag drömde att jag var gravid med killen jag träffat sist, vi sågs till och från i ett halvår fram till ett par månader sen. I drömmen så är det en väldig tidspress för att göra abort. Alla mina vänner tycker att det är självklart att jag ska göra abort men i drömmen vill jag så gärna behålla.

Har flera återkommande drömmar:

1. Är i mitt barndomshus och kan inte låsa dörren! Låset bara snurrar runt. Försöker dra in dörren hårdare och trixa på alla möjliga sätt. Ibland är det folk utanför. Jag är alltid rädd.
(Var inbrott i det huset när vi bodde där).

2. Jag har ingenstans att ta vägen. Kan inte åka hem till min mamma eller pappa. Mamma bor tydligen långt bort och jag vet inte ens hur jag ska ta mig dit. Känner mig ensam och rädd, min pojkvän är bortrest. Sen helt plötsligt så inser jag att jag äger en bostadsrätt mitt i stan och kan åka dit och sova. Väldig lättnad.

3. Innan jag tog körkort drömde jag ofta att jag körde olagligt (utan körkort) och polisen var alltid i närheten. Efter jag fått körkort drömmer jag att jag kör mot rött/olagligt.

4. Drömmer att jag åker bil och har JÄTTEsvårt att bromsa. Bromsen är så sjukt tung och jag får verkligen kämpa för att orka trycka ner den och lyckas stanna i korsningar osv. Drömde denna senast inatt!

Spoiler: hade en mindre kul uppväxt där jag inte kände mig hemma någonstans.
Bromsen i bilen: kan det vara att jag har en neurologisk sjukdom och är svag? Tror dock jag började drömma detta innan jag fick diagnosen.

Hej! Tråkigt att höra om din barndom och ja tyvärr så är mycket kvar i ditt undermedvetna. Av de fyra drömmarna kan bara nr 1 analyseras och då behöver jag veta om du hade en stabil partner vid drömtillfället.

Var nyckeln guldfärgad?

Såhär ser en återkommande dröm ut för mig. (En tag sedan nu dock som jag var där, men misstänker att känslorna gått vidare och läkt och drömmen med dom.)

Allt detta är drömmen. Hoppas du förstår texten, trots att den är något styltig och rörig.

// Vyn inifrån bilen, där jag alltid sitter när något lockat mig hit. Grusvägens stenar smattrar men tyst under däcken, när vi kör upp längst det röda gamla trähuset. Önskan att se honom är tydlig, redan innan jag är här. Mannen som jag var kär i men som inte ville ha mig.

Ser dock honom aldrig i huset. Trots mitt återkommande till platsen kan jag inte avgöra om den är fin eller deprimerande. Jag ”vet” att det bor någon där men aldrig har det funnits några människor där inne eller i närheten. Aldrig varit inne dock.

Det är alltid sommar. Fint väder med stark sol. Huset står upphöjt på ben, lite skeva, lutar snett åt vänster, som en ranglig byrå på ben. Det är en plats där vyn är disig, det dammar och blåser alltid ifrån vägen. En gigantisk syrenbuske vid vägen vajar stilla. Det finns inget ljud på den här platsen. Jag kommer aldrig därifrån utan försvinner bort i annat och vidare, fast jag inte vill. Detta är sådant jag ”hör” mig känna.I drömmen är känslan alltid en slags ”längtan till” men inget har någonsin hänt emellan oss i en dröm. Vi ser aldrig varandra, jag bara ”vet” att han existerar där.

Liknande dröm med samma person existerar men då istället på ett hotell. Där har jag lyckats agera i drömmen så pass att jag kommit in i hans rum. Kanske låter konstigt men det är som att springa allt du kan men du kommer knappt fram, du rör dig i snigelfart så jag kommer inte alltid fram. Det tar mycket kraft att orka ”hela vägen”. Hissen är enormt hög och ibland kommer jag av på fel våning och fastnar i någon ny” dröm.

//

Får se hur rörigt det där kan bli. Kanske säger det inget om framtiden men jag har varit glad att den funnits med. Kan ibland sakna platsen. Fast jag vet inte varför, det är alltid en frustrerande dröm.

Jäkla hitte på larv.

Har Elsa Billgren gått ner i vikt? Hon ser så annorlunda ut ?

Ja hon har rasat i vikt. Jag har märkt det senaste halvåret att det verkar vara en ny ”trend” nu (om man nu ska tala i såna termer) bland många att bli smalare.

2000-talsmodet med ideal som typ Paris Hilton och Hilary Duff verkar komma tillbaka igen. Kolla bara på typ Kim Kardashian, tar bort sin BBL och hetsbantar. Gastric sleeve verkar vara det nya svarta haha.

Svar ja.

Vad är grejen med Camilla Läckberg och hennes ständiga behov av att tjafsa med sina följare och så fort hon får nån form av kritik så lyfter hon upp det till enorma proportioner spåntat hennes fans kan gå loss på den personen. Känns som en osäker 15-åring som gillar när andra blir mobbade för det stärker hennes eget dåliga självförtroende. Känns ovärdigt en 45+ fyrabarnsmorsa.
Och nej, jag menar inte att kända personer ska behöva ta massa skit, men hon verkar extremt känslig för kommenterar som inte är hyllningar….

Så att rikedom gör inget under för självkänslan. Åtminstone inte i hennes fall..

Ja och samtidigt har hon för mkt att göra och är utbränd, kanske skulle behöva lära sig att prioritera…

Hur talar man om för sin sambo att man inte vill leva tillsammans längre?

Bästa sättet är att sätta sig ner och berätta det direkt. Det kommer inte att komma ett bra eller det perfekta tillfället att berätta.

Gör det bara. Underbart när det är sagt faktiskt. Mitt livs bästa beslut, önskar jag gjort det tidigare.

Ska tilläggas att jag verkligen bara gjorde det. Det suger, men finns tanken i huvudet så sker det till slut bara. Önskar jag gjort det innan bägaren rann över. Han hade aldrig gjort något fel, vi var bara fel.

Jag funderade på detta i två år. Finns ju inget bra sätt. För mig var det skönt att först försöka med allt innan jag bestämde mig för att göra slut, så jag inte skulle älta det senare. Sedan till själva genomförandet så tog jag det hemma hos oss (kändes mycket mer schysst än att framkalla en massa känslor ute någonstans), berättade att jag inte längre kunde visualisera en lycklig framtid ihop, gjorde det tydligt att det är ett absolut beslut (så han inte skulle gå och hoppas, hatar när ex gjort så mot mig för att inte behöva vara så hårda, särskilt när de kommit tillbaka 1v senare för sex men då bara vill vara kk medan man själv var lyckligaste människan i världen i 1h och trodde han hade ångrat sig) och valde att ta det på en helgmorgon så jag så fort han inte verkade behöva en kram eller prata (svarade såklart på alla frågor både där och då och efteråt, viktigt för den som blir lämnad att få avslut och tydlighet tycker jag) med kunde åka till biblioteket i några timmar samtidigt som han då kunde be föräldrar, kompisar etc om stöttning om han behövt (hade det varit supersent på dagen eller en vardag kanske det hade varit svårare att ordna att någon kom och stöttade eller liknande). Slutade dock med att jag ett tag senare fick reda på att han också velat göra slut men inte hade vågat ännu då han inte ville såra mig så jag blev helt förstörd. Så det var lite onödigt att tänka igenom det så mycket. Men oavsett känner jag att det var ett bra sätt generellt sett. Sedan tycker jag ju man behöver tänka igenom hur partnern är och anpassa planen därefter, så det blir så bra som möjligt för partnern.

Det jag dock kan ångra är att det tog mig så lång tid att utvärdera samt att ta mod till mig. Hade varit bättre för båda att göra det tidigare!

Får jag fråga varför du kände dig helt förstörd, borde det inte kännas lättare att veta att man inte sårat sin partner så mycket?

Inser jag var otydlig i hur jag skrev det. Alltså han vågade inte göra slut för han trodde jag skulle må så dåligt om han gjorde det (att jag skulle bli förstörd om han sårade mig på det sättet). Det var inte så att jag blev förstörd över att höra att han hade känt likadant. Hade nog varit skönt för mig om han var den som gjorde slut så jag slapp göra det (i detta fallet eftersom jag också ville göra slut, hade jag inte velat det hade jag nog blivit helt förstörd precis som han trodde)

Och ja det var som du säger, skönt att veta att jag inte sårat honom så mycket som jag trodde

Då förstår jag! Hoppas du är lycklig igen!

Familjelivsfråga!
Hur gamla var era barn när ni introducerade socker/sötsaker?
Hur tänkte ni och hur gick det till?

Runt 2 år, det var jävla tjat från farmor att klart
Hon ska ha kakor bla bla bla men vi ville vänta så mycket det gick. Förstod att det stack i folks ögon. Vilket är löjligt vi är såna sockerjunkeys själva så vi såg de som en grej att vi också
Skulle skärpa till oss. Sen gör ju alla som
De vill:)

Hon fick smaka på isglass när det var varmt
Och sen blev de lite allt
Möjligt blandat. När det är så här varmt så har vi inga bestämmelser utan är bara glad att hon får i sig vätska.

Hmm jag tror det bara hände utan att vi tänkte så mycket på det. Tror allra första grejen var att hon fick slicka lite på min glass (alltså verkligen bara ett litet slick) när hon var strax under året nånting. Hon såg så nyfiken och sugen ut så kunde inte låta bli haha.

Nu är hon 1,5. Sötsaker blir mer liksom för att vi vill låta henne smaka på saker om hon kommer i kontakt med det och visar intresse. Så är vi och fikar hos vänner kanske hon nån gång får smaka lite på en muffins eller nåt men oftast finns alltid nåt ”fika” som är mer lämpligt för henne såsom jordgubbar eller melon, och då får hon det. Nu i sommar som 1,5-åring har hon fått smaka lite mer glass och älskar det, men har aldrig fått en egen liksom.

Om inte gången dottern fick smaka på glass som 2 månaders räknas så var det väl runt 1 år.

Första barnet fick lite fika vid något kalas från ca 2 år, kanske någon slick glass innan. Men mer godis och liknande blev inte förrän han började gå på kalas runt fyra-fem år. Tredje barnet känns som hon började proppa i sig saker redan vid 1. Svårare att hålla ifrån med äldre syskon. Håll igen så länge det går tänker jag, är ju bara bättre. Man behöver ju inte ha det framme när de är med, alternativt själv försöka äta mindre socker med. Men annars behöver man inte göra så stor sak av det heller med att introducera. Finns det vid något kalas så smaka, annars strunta i det.

När dom själva visade intresse för det. Vilket va lite olika för varje barn. Men 2-4år och då pratar vi om smaka. Inte köpa egen stor godispåse.

Min dotter är snart 4,5 och äter nu kanelbullar, Piggelin, vaniljglass och kan enstaka gånger suga på en fruktklubba en liten stund. Hon har precis upptäckt mjölkchoklad men äter bara någon liten bit sedan vill hon inte ha mer. Hon äter dock gärna desto mer chips och popcorn så jag gissar att det inte är just det söta som är hennes grej direkt 🙂

Vi lät henne smaka första gången hon själv visade intresse vilket var när hon var cirka 2,5 år

Har aldrig tänkt att mitt barn vid en viss ålder ska få smaka socker, det har liksom bara kommit. Jag är född på tidigt 90-tal, både jag och min bror är uppväxt med glass, oboy, saft, bullar osv. Vi hade alltid sötsaker hemma och fikabröd, vi hade inga regler på hur vi fick äta socker och det gjorde att varken jag eller min bror var särskilt intresserad av det, jag har aldrig varit ett barn som vräkt i mig godis, glass fikabröd osv. Jag tror att ju mer man begränsar ju mer kommer barnet vilja ha socker. Kan tillägga att varken jag eller min bror har haft problem med vikten eller något annat hälsoproblem. Min äldsta son är 9 år, han har fått smaka på allt jag ätit och fick smaka på saft, glass, bulle, tårta osv sedan han var typ 1 år och det har aldrig varit något problem, vi har också nästan jämt godis, läsk, kakor osv hemma men om han får välja och är sugen på något så väljer han riskakor framför det. Hare en son som är 9 månader nu och han har fått smaka på sockrade grädde, glass och saft (självklart bara små små små mängder) ?

Någon annan som ogillar nya layouten på Instagram? Alltså flödet…. Kollade nu och vartannat inlägg är ”förslag”, wtf?! Helt inzoomat också så man ser inte hela texten under ? i-landsproblem!

Ja, HATAR det. Man ser knappt vem inläggen är från och svårt att se om det är förslag, reklam eller någon man följer. Hatar även översättningsknappen man kommer åt hela tiden av misstag. Så Avis på min sambo som inte fått uppdateringen än. Jag har iPhone och han android.

Hatar det också!
Insta är inte slls kul löngre.
Jag vill inte få förslag alls!

Vill egentligen avsluta kontot men har så mkt roliga foton där.
Funderar på stt göra en fotobok av dom men kostar ju skitmkt, och sen avsluta skiten.

Önskefoto har rea på alla sina produkter nu, passa på att göra en fotobok!

Kanske misstar mig, men tror att du kan stänga av det genom att klicka på de tre prickarna i övre hörnet och välja ”pausa i 30 dagar” eller något liknande. 🙂

Jag hatar att jag börjat få upp inlägg som jag redan sett och även gillat.

Mitt instagram på IPhonen har svart bakgrund, gillar inte! Kan man få bort det?

Kolla dina night mode inställningar på telefonen, tror den ändrar beroende på det?

Den är sjukt störande. Gillade instagram bättre förr. Samma med facebook. I mitt flöde får jag bara inlägg från grupperna jag är med i. Eventuella uppdateringar från vänner försvinner mellan all reklam.

Tittar på Gift vid första ögonkastet USA, avsnittet om själva bröllopsfesten. En brud frågar svärföräldrarna om råd och pappan svarar att sonen förväntar sig regelbundet sex eftersom han arbetar så hårt. Stackars brud, hade blivit så sjukt avtänd av att min svärfar öht kommenterar mitt kommande sexliv och av att få det framlagt på det sättet. Hade nog aldrig kunnat ha avslappnat sex med min man efter det. ?

Överdriv…

Tror att mycket handlar om traditioner och synsätt
Det är mycket sekt liknande tänk och traditioner.
De är vana att det är på ett visst sätt från deras uppväxt. Om inte deras fru eller svärmor sade ifrån så tror de att det är så det är.

Sen kan mycket handla om ifrån vart i landet familjen kommer. En del stater är mer sekt tänkande än andra.
Om jag bodde i USA så skulle jag göra allt i min makt för att undvika att hamna i 90 days fiance situarion.

Det programmet är verkligen mitt guilty pleasure. Blir tydligt hur gammaldags USA är när det gäller äktenskap och vilka förväntningar som finns. Så många exempel på män som förväntar sig en kvinna som man föda honom barn och vara snygga och kvinnor som förväntar sig att bli försörjda. Kan säga att du har MYCKET spännande avsnitt framöver att se. My god vilka människor det finns allltså… Jag har även sett australiensiska och UK-versionerna som finns på TV4 play och herregud så underhållande. Haha som sagt, mitt guilty pleasure.

Vad heter programmet och vilken kanal? Det är väl inte 90 day fiancé? Det har ju ett helt annat upplägg.

Married at first sight (gift vid första ögonkastet). Finns USA på svt play och som sagt UK och Australien på tv4play.

Annie
90 day är mitt guitlty program.
Många gånger tänker jag ”Vem utnyttjar vem?”
Och ibland tycker jag synd om de som verkligen gör allt för att den andra ska trivas och blir överkörda.

Haha blev ganska så paff när jag såg det, just att svärfarsan kommer om råd att hon som fru ska ställa upp för sin man i sängen och hur svärmor och svärmoster nickar medgivande.
Du har mycket spännande framför dig kan jag säga denna säsong! Hunnit få någon favorit än?

Som Annie skriver ovan är det både intressant och sorgligt vilka kontraster det finns gällande äktenskap mellan olika länder, inte bara i USA.

Jag tror det var i säsongen innan som en av deltagarna var så glad över att vara gift då hon nu fick en sjukförsäkring via sin make. Det behöver vi i Sverige aldrig ha som anledning till att gifta oss. (nu var det inte enda anledningen hon hade till äktenskap men en av)

I överlag mycket mer fokus på pengar i de utländska versionerna av programmet än i det svenska. Kanske beror att vi i Sverige har ett annat stöd från samhället kring allt från utbildning och sjukvård till föräldraförsäkring osv. I Usa, UK och aussie-versonen är det mycket fokus på att det är viktigt med en partner som tjänar bra med pengar och att man är van vid en ”certain lifestyle” som man vill kunna fortsätta med osv.

Precis, skyddsnätet är ju av en annan sort här och var skatterna går.

Kul att se en annan Mafs-nörd här ? hade förträngt att det fanns säsonger på tv4play, jag har kämpat på med fulstream.

Det jag tycker känns mer seriöst med den amerikanska versionen jämfört med svenska är att de får hela åtta veckor på sig. Sverige ynka fyra, då har man ju knappt kunnat landa.

Jag håller med, fyra veckor är alldeles för kort.

Ja så kul med en likasinnad! Har ingen att prata MAFS med här hemma, ingen har förstått tjusningen med programmet. ?

Nej, ingen favorit. Tycker att de flesta verkar rätt rökta och inkompatibla än så länge. Förra säsongen från New Orleans var mycket mer engagerande i mitt tycke.

Men hjälp, nu har jag tittat vidare på nästa avsnitt och blir ännu mer WTF! Om man nu är kristen och har en sådan hög syn på äktenskapet, hur man ställa upp i MAFS överhuvudtaget? Och sedan bara vilja dra efter en natt? Huga, att bo i Amerika är nog inget för mig…

Det där med de kristna värderingarna är inget som jag ger nåt för. Handlar för många mest om att vinkla saker och ting så det gynnar dom själva verkar det som.

Haha tänk om folk dömde hela Sverige efter våra såpor och realityprogram.

Haha, nån kollar ett avsnitt Paradiso Hotel och bestämmer sig för att aldrig mer sätta foten i Sverige

Vilken säsong och avsnitt kom svärfarsan med rådet att hon som fru ska ställa upp? jag måste se det avsnittet, låter helt sjukt xD

Svtplay – säsong 12 – avsnitt 5 ”Tills det obekväma skiljer oss åt”.

Exakt 1 timme in i avsnittet möter bruden svärföräldrarna. Efter 1 minut och 22 sekunder kommer det lilla rådet. Nu när jag ser om det så är det hela svärfarsans vibe jag har svårt för, redan innan sexsnacket kommer igång (som bara varar i några sekunder). Fadern är pastor vill jag minnas.

Det blir lite mer sexsnack längre fram men då tror jag inte att något sägs som får en att höja ögonbrynen.

Haha! Välkommen till en bra säsong! Förstår inte hur experterna kunde ta med honom! Han sa så många konstiga grejer i intervjuerna innan ? Alla mina varningsklockor ringde! Men som sagt, USA är annorlunda….
Säsong 11 var bättre, många vettiga människor och mycket kärlek! Iaf ett par därför som fått barn nu ❤️ Säsong 12 är mer drama. Virginia och Eric är ju också väldigt speciella, hon en wt som bara vill supa och han en besserwisser med kontrollbehov, kommer aldrig hålla.

Alltså Eric har jag ogillat från första stund utan egentlig anledning, energi eller nåt ? sedan började de röda flaggorna att viftas, ingen frihet här inte.

Virginia charmas jag faktiskt av, det känns som att hon är en härlig människa med gott hjärta. Men absolut är det problem om man vill supa onsdag till söndag varje vecka.

Ska på konferens till hösten med jobbet och jag har panik redan. Jag är livrädd för att flyga och det hjälper verkligen inte med alla som säger ”mer personer dör i biltrafiken” ja jag VET DET men hur lugnar det mig som är hysterisk för att planet ska krascha?

Trösta dig med att du förlorar medvetandet inom 10 sekunder och dör ovetandes om något.

Spelar ingen roll. Vill inte dö och vet hur en flygolycka går till och tänker inte vara en del av det.

Kan du ta tåget?

Ja det kan jag nog men lär bli den enda på tåget i så fall men vad fan gör det.

Gör så! Men om du verkligen vill bli av med rädslan då måste du konfrontera den. Jag har en fobi men jag VILL inte bli av med den då det inte skulle gynna mig på något sätt (lätt att undvika maskar, min fobi) men om du vill kunna resa 100 gånger snabbare än med tåg/bil då kan det vara värt att prova KBT.

Jag vet och lita på mig jag har gått i terapi och blivit av med många fobier (social fobi till exempel) men flygning är bara något helt annat för mig. Ger mig verkligen världens panik.

Du bestämmer och självklart ska du inte flyga om du inte vill flyga.

Säg att du ska hälsa på en kompis som bor typ halvvägs på vägen dit. Ta tåget ngn dag innan, bo på hotell och njut av det till de kommer!

Säg att det är av miljöskäl! Vem vet, kollegorna kanske joinar dig 😉

Verkar som att du har bestämt dig för att hålla liv i oron. Då finns det bara ett sätt kvar: använd strategin ’undvikande’. Alltså, stanna hemma och låt flygrädsla ta makt över dig så att du aldrig kommer att våga åka någonstans igen, och få samma panikkänslor varje gång du ställs inför det ?

Ja det är nog det jag planerar. Jag gillar bara inte att vara så högt upp och låta någon annan ha kontroll.

Undvikande funkar jättebra – i stunden. Tyvärr ökar det dock rädslan till nästa gång.

Man kan väl krasha på låg höjd och på flygplatsen också? Minns en japansk olycka där passagerarna skrev ned sin kärlek till anhöriga innan de dog. Sorry ts!!

Men vafan

KBT?

Nej tack. Kommer inte göra mig mindre rädd för kapare och självmordsbenägna piloter.

Fast jo, det är ju vad terapi går ut på, att utmana sina rädslor. Men om inte KBT duger så finns ju MCT, som också fokuserar på att minska på orostankar.

Jag har flugit tidigare men efter 9/11 och självmordspiloten och MH370 så har jag fått panik.

MH370 är inte vad du tror. Mycket är hittepå. Det fanns några ombord som skulle dö och hela flyget+besättning+passagerare fick betala med sina liv.

Och du vet det hur? Vad då några skulle dö?

Tack nu känns de tycker tryggare.

Ok. Men vill du göra något för att komma över paniken?

Både ja och nej. Det är många ställen jag vill se men flygplan usch.

Är det inom Sverige? Om du verkligen är jätteflygrädd tänkte jag om du kunde få åka tåg istället? Annars så kan du få lugnande tablett utskrivet av läkare som kan ta bort en del. Annars är det ju typ KBT men det är ju inget som hinns med på en kafferast, är ju svårt att få det via sjukvården och dyrt att bekosta själv (plus svårt få tag på duktiga kbt-utbildade psykologer).

Nej det är till Tyskland.

Går ju iof att åka tåg dit, så be att få ta tåget istället.

Jag ska fråga ❤️

Jamen föreslå att du får åka tåg om det är möjligt. Du slipper en massa oro och får samtidigt vara den där som väljer klimatsmart alternativ.?

Finns nattåg från Sverige till Tyskland samt natt-/dag-färjor beroende på varifrån man åker, bara så du vet alternativen 🙂

Jaa, mitt företag ägs av ett tyskt företag med tyska kollegor och flera av mina svenska kollegor åker tåg dit rätt ofta! Absolut görbart. Och du kan ju påtala det som ett bestämt, privat klimatval om du inte vill ange fobi som orsak

Jag tänker alltid såhär ”Kraschar det så kommer jag ändå bara förstå vad som är på väg att hända i högst ett par minuter”. Om det nu inte exploderar i luften t ex, det är ju ännu bättre för då dör man ju på sekunden. Om det blir kapat då kan det iofs ta lång tid innan det störtar. Men om nåt händer så är det störst sannolikhet att det kommer gå väldigt snabbt.

Det tar emot att skriva detta men på riktigt och helt seriöst, jag lyssnade på hypnos. Var så äckligt ångestladdad och livrädd för att flyga. Lyssnade nog 3-4 gånger och det var 0 % läskigt eller obehagligt. Jag tror inte ens på hypnos själv men nånting gjorde så att min ångest försvann. Min klaustrofobi minskade dessutom väldigt mycket efter det. Så det är mitt tips – hypnos.

Det ÄR en risk att flyga, så du har ju inte fel när du blir rädd, men det du måste bestämma är hur du ska hantera den risken. Finns väl alla tänkbara förslag till att-göra-listan åka, fejka sjukdom, försöka bearbeta med KBT, äta lugnande osv. Det du inte kan göra är att bara stoppa huvudet i sanden.

Jag såg det här TikTok-klippet som jag tycker är briljant i sin pedagogiska förklaring!
Det är en flygvärdinna som förklarar hur man ska tänka när flygplanet ibland skakar till sådär obehagligt:
https://vm.tiktok.com/ZMN9tqBVV/?k=1
Tänk att du är i en trygg geléklump!

Förstår att det är mycket mer man kan vara rädd för när det kommer till flygrädsla, men kanske hjälper klippet litegrann.

Tycker det brukar hjälpa att tänka på att piloterna och flygvärdinnorna faktiskt jobbar uppe i luften varje dag. Om jag känner mig rädd inför någon resa brukar jag också kolla på pilotkonton och flyg som startar och landar på instagram. Ett glas vin innan flyget brukar också lugna nerverna och va på plats tidigt så du slipper stressa på flygplatsen.
Men, var är konferensen? Kan du inte åka tåg istället?

“If you take one flight a day, you would on average need to fly every day for 55,000 years before being involved in a fatal crash.”

These are the words of Arnold Barnett, who has calculated the chances of a plane crashing, and is an expert in the field of aviation safety and risk and Professor of Statistics at MIT.

☝??

Fast den statistiken har noll betydelse för rädslan eftersom exakt varenda en som har dött i en flygkrasch hittills inte har flugit en gång per dag i 55 000 år utan betydligt mer sällan men ändå dött.

Delar flygrädslan. Har löst det genom att…Inte flyga☹️

Hoppas på en ny flygstrejk!! Nä men på riktigt, prata med din chef. Säg precis som det är, du ser fram emot konferensen o vill gärna medverka på den men att du lider av extrem flygrädsla och redan börjat oroar dig. Är det möjligt att dom bilar en tågbiljett till dig istället eller om om chefen har något annat förslag. Tycker du bara ska va öppen med det, o så snart som möjligt. Blir lättare att lösa något annat åt dig om du säger till i tid, då tror jag det oxå kommer finnas mer förståelse än om du säger det allt för tätt inpå då du ju faktiskt känner till din flygrädsla. Lycka till!

Säg till din chef att du är flygrädd. Ljug inte ihop något utan var ärlig.

Prata med någon nära kollega som kanske kan hjälpa dig genom flygresan

Ola Rapace och Geniet Söderholm har hamnat i bitter fejd om pengar och har nu avslutat allt samarbete med varandra. Finns det någon som Ola INTE hamnar i konflikt med. En så trasig själ. Och ändå så flockas kvinnorna runt honom. Kvinnorna vill rädda den stackars karln. Samma med Persbrandt. Hur gamla är dessa karlar nuförtiden? 55? 60? Nånting? Kanske dags att växa upp.

Finns det någon geniet inte hamnar i konflikt med?

Tänkte också det! Han verkar smart men ruskigt oskön

Känns fake allting för att få artiklar och mer lyssning

Haha det kunde man ju räkna ut med röven att det skulle hända. Två egocentriska galningar som ska jobba ihop…

Någon som vet vad som hänt mellan forni och Linn? De satt ju typ ihop innan men verkar inte umgås alls nu? Nyfiken ?‍♀️

Blev ledsen idag när det kom fram okänd och frågade ifall jag var gravid. Trots att jag sa nej så insisterade den här kvinnan på att jag visst var gravid eftersom man kunde se det på min mage. Vet att man inte ska ta åt sig men jag tog illa upp. Kan vi bara komma överens om att det inte är ok att säga att någon ser gravid ut? ?
Mvh
Gillar mat

Fruktansvärt oförskämt/ socialt obegåvat att fortsätta insistera när nu personen sagt nej. Jag har varit med om det en gång, men fick veta senare att personen var på väg in i demenssjukdom så det spelade säkert en del i hennes reaktion.

Förstår det. Efter min operation är min mage så svullen. Ser en del kollar. Men struntar i det. Huvudsaken man är frisk.

Vilken skitstövel! Jag har endometrios och är svullen 24/7. Hade någon sagt så till mig hade de fått springa jävligt långt.

Vilken störd människa!

Låter som att det var något ”fel” på kvinnan. Så beter sig inte en normal människa.

Ja framförallt när hon fortsätter att påstå att hon är gravid? Låter faktiskt inte helt frisk.

Var var du någonstans? När hon kom fram.

Och att hon inte lyssnade. Måste varit drogad eller mentalt handikappad? Envis tant?

Men herregud, hon måste ju ha mer än en skruv lös.

Det hände mig för några år sen. Svarade att nej, jag är bara fet ?

Jag vet inte vad jag vill i livet ??‍♀️ alltså familjen är det inget fel på, barnen oftast snälla och leker finfint med varandra och mannen har vi det bra med, nu iaf! Men jobbet, usch vad det inte intresserar att gå tillbaka! Det har skett så mycket dåliga stora förändringar senaste året och nu har 8 av 15 som jobbar med de uppgifter jag gör i landet sagt upp sig/krävt att byta uppgifter så nu är vi väldigt få kvar och de har sådana sjuka krav på oss nu.. är helt slut av tanken att gå tillbaka nu efter semestern nästa vecka..
Vill jobba med nåt jag gillar, önskar jag skulle våga testa podda/radio, starta ett företag osv men tänker alltid vad andra kommer tänka om mig och det jag gör.. ??‍♀️ vi bor i en semi liten stad ändå så det talas ju hejvilt om allt..

Just so it! Det är ditt liv. Låt dom snacka. Du kommer ångra dig om du inte våga prova. Livet ska vara kul att leva ??

Lycka till ❤️

Är det nån som vet hur det fungerar med semesterlöner? Jag är fast anställd statligt, jobbat nästan 1 år så jag har väl jobbat in en del semester men vet att man som nyanställd får semester som man kan bli återbetalningsskyldig om man slutar inom ett visst antal år. Så långt vet jag. Men har man inte rätt till semestertillägg på sin lön? Att man får lite extra på lönen i samband med ens semesterperiod?
Väntar svar från min arbetsplats men är nyfiken. Tycker att uppgifter jag hittar på nätet inte säger mig så mycket.
Tänker att jag kanske inte har rätt till extra betalt utan bara min vanliga månadslön. 🙂

Är också statligt anställd och får semestertillägg på min lön för dagarna jag tagit ut som semester. Det blir några extra hundralappar per dag för min del och det betalas alltid ut efter (nu den 25 juli får jag ut för semesterdagarna jag haft i juli, i augusti får jag för dagarna i augusti). Kanske missuppfattar dig, sorry isåfall!

Nej men det var väl så jag också förväntade mig. En kollega som började samtligt som mig hade fått några hundralappar extra för varje semesterdag hon tagit ut så jag gissar att det bara blivit en miss ifrån HRs sida.
Var inställd på lite extra sommarpengar men så uteblev det och då blev jag lite snopen. ?

Ok, då rättas det till i nästa lön förhoppningsvis! Kanske av ”Statens servicecenter” som vi båda tillhör 🙂

Jag jobbar också statligt och vi får bara semesterlönen om man lagt in i Prio (japp FM-anställd) om semesteransökan. Vilket många glömmer. För vi bestämmer ju med våra chefer att v x,y,z, är jag ledig men man måste också komma ihop lägga in i systemet.

Vet inte vad Prio är? Tror kanske inte vi har samma system. Jag jobbar på SOS. ?

Semestertillägget är en del av semesterlagen och du har alltså rätt till det precis som alla andra som tjänar in sin semester ??

Då har jag nog bara fallit mellan stolarna. Jag mailade HR så får dom rätta till det helt enkelt. Vi brukar kunna se våra lönespecar hela tiden och alla tillägg som görs osv och till sist får vi godkänna dom, men jag har vart sjuk ett par veckor innan jag gick på semester så kanske blev nån miss i samband med det. ?

Jag jobbar också statligt. Om det var förra månaden du hade semester och det inte framgår någon semesterersättning på denna månads lönespec. så har det nog blivit något fel, men har du haft semester nu i juli så utbetalas det alltså först i augusti. Semesterersättningen utbetalas alltid månaden efter 🙂

Nepp, jag jobbar statligt och får semestersättning samma månad jag har semester. Jag har tre veckor semester i juli och får det utbetalt i juli (enligt senaste lönespecen iaf). Vet dock att många glömmer lägga in semester i lönesystemet och då blir det svårt att få ersättning ?‍♀️

Jag har semester nu hela juli. Samma för kollegan som hade fått ersättning utbetalt. Så jag har nog glömts bort bara. 🙂 Får säkert svar idag från HR. ? Annars får vi hoppas att det kommer på nästa lön. 🙂

Jag är statligt anställd sedan 7 år tillbaka, och jag får semesterdagarna utbetalda innevarande månad och semestertillägget betalas ut på lönen månaden efter. Vi får våra semesterdagar i början på året, då är det beräknat på att man arbetar hela året, om man tar ut alla sina semesterdagar t.ex. under sommaren men sedan skulle sluta arbeta där till hösten så kan man bli återbetalningsskyldig eftersom semesterrätten räknas på att man arbetar där hela året.

Jag vill verkligen komma igång med träningen igen och undrar om någon kan tipsa om någon bra app?? Jag gillar att någon bara säger till mig vad jag ska göra haha. Gärna något man kan göra på gym eller hemma om man vill och som inte är superavancerat ?

Skulle verkligen rekommendera Sweat!
Har använt den i över 1 år och har kommit i jättebra form! ?

Det är typ Kayla Itsines (PT/influencer som blev rätt känd för några år sen) app som bara hade hennes program först. Men nu har de utökat med massor av olika tränare och program. Dom har allt: styrketräning på gymmet och hemma, pilates, yoga, crossfit, träning efter graviditet m.m.
Oroa dig inte om det skulle vara svårt/om du är ny på gymmet, alla program börjar med nybörjarveckor och så finns det specifika program för folk som är mindre vana!

Följer du ett program får du varje vecka ett upplägg att följa (antal träningsdagar, kondition, stretch/vila). Man kan alltid se sina workouts i förhand som förklaras med små GIF-videos och i text. Man kan även lägga till egna workouts från on demand-fliken om man vill. Schema finns som antingen kan ställas in automatiskt efter ens program eller så planerar man veckan själv!

Jag körde Kaylas gymprogram nästan hela förra året och nu ett program som heter PWR med Kelsey. Det gör man på gymmet. Tycker det är ett grymt program! Har blivit så mycket starkare och bl a fått jättesnygga armar!

Säger också SWEAT! Den är så bra och finns så många olika program man kan följa. Jag körde Kayla Itsines High Intensity först (där man behöver några få redskap), sen bytte jag till High Intensity Strength (liknande som den första men använder också gymmaskiner). Kör också lite ”challenges” då och då, något yoga, pilates, eller barre-pass också. Det finns alla olika sorters program där du kan välja helt utan redskap (endast kroppsvikt), med några redskap (och fylla i en lista vad du har tillgängligt så anpassas övningarna efter det), eller med gymutrustning. Så väldigt smidigt att ha om man ibland är på resande fot och kanske inte har tillgång till det man brukar ha.

Ingen app men Sydney Cummings och Lilly Sabri på Youtube har riktigt bra pass (och vecko/månadsplaner om du kollar bland spellistorna). Tror Lilly även har en app nuförtiden. Jag gillar verkligen hur de snackar med en under passet, som om man var på ett gruppträningspass med dem. Sydneys pass kräver hantlar (jag körde hemma i början men nu när jag behöver högre vikt så kör jag hennes pass på gymmet) medan Lillys alltid fungerar hemma (i vissa övningar är det bra att ha ett sånt motståndsband, köpte ett långt på stadium för 100kr och knyter ihop det olika tajt beroende på hur mycket motstånd jag behöver)

Annars har jag varit rätt bra sugen på att testa xshapes-appen, men vet inte om du var ute efter något som kostade eller var gratis 🙂

Xshape appen – så bra!! Anna Stålnacke som ligger bakom den.

Gillar ”Workout trainer”

Någon som har bra husmorstips mot förstoppning? Har slarvat lite med att dricka vatten och nu är jag jättehård i magen. Känner verkligen att jag behöver gå på toaletten men det går bara inte. Ännu svårare när hela familjen är hemma och man inte kan vara ifred…

Lägg dej ner på rygg och cykla länge med benen. Sedan finns frukttärningar på apoteket som är superbra.

En matsked kokosolja.
Eller 2 matskedar vegetabilisk olja.
Katrinplommon.
Messmör.
I värsta fall: karva en liten raket ur en vanlig tvål och kör upp den där bak, folk gjorde så förr i tiden. Bajset forsar ut.

Va är det sant. Stoppa dom upp tvål. Jisses.

Men det är väl inte konstigare än moderna vattenlavemang?

Men om stoppet sitter längre upp hjälper väl inte det?

Ts, det finns bra droppar på apoteket. Brukar hjälpa mig inom några timmar. Kommer inte ihåg namnet just nu men kan kolla om en stund.

Torkade aprikoser, päronsaft, mycket fibrer, vatten, vatten.

Fiberhusk/Psylliumfrön eller i värsta fall microlax

Kaffe!

Drick mycket grönt te, ät torkade katrinplommon (börja med 6 st, händer inget eftrr 4 timmar så ät 6 till) och motionera (inte för långt hemifrån hehe). Om det inte hänt något på 24 timmar gå till apoteket och köpt laxerande medel. Lycka till!

Kaffe o cigg

Rör på dig. Promenera eller träna. Hjälper tarmrörelserna på traven.

Mjukglass

Köp Friskis Dvd o kör hemma. Helt ok.

Finns väl ingen som har en dvd-spelare hemma längre?

Anonym 21:40
Jag har DVD, VHS, LP spelare med inbyggd 5 cd växlare. Haha old school!!

Jag.

Ser på dvd just nu. Tänker efter köpa en ny då denna börjat göra sitt ?

Alla filmer finns inte på Netflix, cmore, viasat osv
Har massa filmer på dvd som är omöjliga att streama

Friskis har en egen app nu, friskisgo. Superbra. Många pass och även program.

Någon annan som är som jag och är sjukligt mörkrädd…?! Asså jag blir så trött på mig själv att man tänker helt orealistiska tankar bara för det blir mörkt ute… funderar på terapi någon som gjort det eller något annat? Har hört att det handlar om kontrollbehov att man intervjuar kontroll när det är mörkt men mår så
dåligt av detta… anstränger mig sommarn för att inte smitta av det på mina barn också även om det går sådär

JAG!! och så har jag tagit beslutet att prova på att jobba natt efter semestern ?? vet inte hur det ska gå haha min största oro över det hela är hur jag ska klara av mörkret! ska jobba i hemtjänsten så kommer ju behöva gå från bilen till husen, bara det tycker jag är superläskigt redan på vintern och då är det ju ”bara” mörkt på kvällen, nu kommer det vara mörkt hela passet ? är mest rädd för typ vildsvin och vargar och sånt haha… helt orimligt förmodligen

Jag med. Är 28 och varit mörkrädd så länge jag kan minnas, sov väldigt länge hos mina föräldrar också för jag va verkligen rädd. Skönt att inte vara ensam ?

Löne-fråga!
När rekryterare/jobbintervjuare frågar vad man vill ha i lön och de redan har en summa de tänker på säg 50k, om jag säger en lägre summa än de tänkt sig typ 45k, tar de det som en win och sänker sin summa (och sparar pengar) eller erbjuder de oftast den lönen de tänkt från början?
Alltså ska jag ta i med lite högre än jag tror jag är ’värd’ och sen ’acceptera’ lite lägre eller ska jag säga det jag själv tänker är rimligt och hoppas att de ger den summan de tänkt sig även om den är högre än vad jag ber om? Jag vill ju såklart ha så hög lön som möjligt utan att låta helt knasig om jag säger typ dubbelt så mkt som de tänkt sig…

Jag har varit med om båda – en arbetsgivare sade att jag låg för lågt och gav mig högre lön än jag begärt, en annan gav mig mycket lägre lön än andra.

Men det du kan göra (som jag aldrig gör) är att kontakta fackrepresentanten och be om råd. Den personen vad andra med likvärdiga tjänster tjänar och kan råda utifrån det.

Beror på kollektiv avtal. Finns det avtal på att minimi lönen ska vara en vis summa så måste arbetsgivaren ge det även om du begär lägre.
Om däremot arbetsgivaren är beredd att betala mer, men du nöjer dig med en summa så kommer få arbetsgivare erbjuda mer än du begärt.

Det kan även finnas interna ”avtal” hur mycket man ska betala olika arbeten.

Hårdvårdstips eftersökes!

Har tunt rakt blont hår. Det är torrt och fnasigt i topparna men blir fett på typ en dag! Hårbotten kliar.

Brukar sova med håret i en snurrad Knut med en scrunchie för att få lite lockar, för det är så så platt annars.

Har jag fel schampo? Tvättar jag för ofta (varannan dag)? Är det för att orten jag bor på har hårt vatten eller ska jag bara lära mig leva med det?

Någon som får en tomhetskänsla på kvällarna? behöver vila och återhämtning pga långvarig stress i flera månader men blir ändå kroppsligt uttråkad men har samtidigt ingen energi för att hitta på något, knappt en promenad ens. Brukar vara att jag känner mig ensam -> tomhetskänsla -> ångest -> försöker acceptera ångesten i stunden och tänka ”att det är sådär idag men imorgon kanske det är uppåt istället” att det bara är en ångestkurva och att det blir bättre. Ibland hjälper alla dessa små mantran jag kör i huvudet men ibland gör det inte det och då väntar jag bara på att det ska bli sent så jag kan sova så det är bättre imorgon.

Någon som har tips? (OBS går regelbundet hos psykolog med.)

Låter ju som att du behöver mer fysisk aktivitet. Börja på gym, eller yoga hemma kanske?

Vi ska flytta utomlands och vill sätta äldsta dottern på förskola där. Hur gör man med språket? Finns svenska förskolor såklart men vill gärna implantera språket osv.
Hon kommer vara 4 år då.

Barnen lär sig snabbt! Flyttade utomlands när jag var två, inga problem med språket efter ett par månader (norska), dock blev det som mitt förstaspråk men vi pratade svenska hemma. Flyttade igen när jag var 6 till ett land med ett språk helt olikt de skandinaviska. Satte mig direkt i lokal skola. Efter 3 månader pratade jag flytande.

Vi bodde i en stadsdel med många invandrarbarn när mina barn gick i förskola. Det var många barn som inte kunde ett ord svenska när de började men 1 år senare pratade de flytande svenska.
Barn lär sig språket snabbt!
Du kan ju översätta en liten lista på viktiga ord till personalen bara, eller göra ett papper med bilder som tex toalett, mat, glad, ledsen, dricksglas osv så att din dotter kan kommunicera genom att peka tills hon lärt sig språket.

Skippa svensk förskola såvida ni inte har planer på att åka tillbaka till Sverige efter ett år. Jättebra chans för henne att få ett till språk, plus viktigt för integration om ni tänkt stanna länge. Svenskan kommer hon fortsätta utveckla hemifrån i vilket fall och det nya språket kommer hon plocka upp snabbt på skolan och av att vistas i landet. Skulle det bli att ni stannar i många, många år och ni vill se till att hennes svenska utvecklas lika bra som om hon hade gått i svensk skola, då kan ni kika över möjligheter till extra lektioner i svenska. Beroende på var ni bor och skolan hon går på kan det till och med ordnas så att hon har det i direkt anslutning till sin skoldag, annars om det finns svensk förskola/skola så brukar de också ha endast svensklektioner för barn till svenskar som går på lokala skolor.

Så arg. Idag fick jag veta att min pojkvän hängt med en annan tjej tre dagar på raken. Sovit över hos henne, tagit henne på utflykter som vi har pratat om att göra. Fy fan. Hoppas att de får ett miserabelt liv ihop.

Oj, utan att göra slut alltså? Vilket as.

Exakt, utan att göra slut.

Att han tagit henne på utflykterna ni skulle gjort kanske inte känns så najs, men sovit över och hängt i 3 dagar är väl inte SÅ farligt så länge det var olika sängar och inget fysiskt (för det nämner du isf inte)? Kompisar kan man ha.

Så varför ljög han om var han var? Han har ju erkänt nu och nej, det är inte en random kompis. De träffades på badoo för ett par månader sedan och har snackat rätt så intimt sedan dess. Men du har rätt, det känns inte så najs.

Någon som får en tomhetskänsla på kvällarna? behöver vila och återhämtning pga långvarig stress i flera månader men blir ändå kroppsligt uttråkad men har samtidigt ingen energi för att hitta på något, knappt en promenad ens. Brukar vara att jag känner mig ensam -> tomhetskänsla -> ångest -> försöker acceptera ångesten i stunden och tänka ”att det är sådär idag men imorgon kanske det är uppåt istället” att det bara är en ångestkurva och att det blir bättre. Ibland hjälper alla dessa små mantran jag kör i huvudet men ibland gör det inte det och då väntar jag bara på att det ska bli sent så jag kan sova så det är bättre imorgon.

Någon som har tips? (OBS går regelbundet hos psykolog med.)

Unpopular opinion men – sök Jesus ❤️ med sök menar jag prata, säg vad du tänker på helt fritt, fråga om han finns. Man har inget att förlora. Testa ❤️

För mig brukar det bli lättare om jag tar på headsetet och tar en promenad och pratar med en kompis samtidigt. Tar inte lika mycket energi som att faktiskt ses, men man får motion och det sociala 🙂

PS: behöver inte vara en kompis, kan tex vara sin mamma, pappa, syskon eller liknande.

Finns det någon sån här plats i Sverige? Typ en gammal träbro/tågbro som går över en å eller något.

Exempel:
https://images.app.goo.gl/a79J5jyWM4dVVSiT9

Behöver till en fotosession. ”Typisk” amerikanska södern (i alla fall i filmer ?)

Dala-Floda kyrkälvbro https://images.app.goo.gl/eoGZx4cBtUq8f6re6

Jag har en vän ,nej snarare en bekant som jag ju mer jag har lärt känna henne märkt hur hon ofta kan slira en smula på sanningen.
Har väl inte brytt mig så mycket då hon är lite speciell och väldigt pratsam men så häromdagen upptäckte jag att sist vi träffades så levererade hon en fet lögn. Nu vet hon att jag vet att det var en lögn men jag har inte direkt konfronterat henne. Egentligen skulle jag vilja konfrontera henne fråga henne hur hon tänkte men känner att det är onödigt att slösa energi. Jag är i allmänhet en väldigt rak och ärlig person men på den senaste tiden känner jag att jag har blivit utnyttjad av ”falska”vänner och har klippt kontakten med flera av dem. Tyvärr så kan jag inte undvika att träffa henne ibland så därför är det väl bäst att skippa drama men det känns sjukt frustrerande att inte kunna sätta ner foten i det här fallet.

Jag och min man har efter 9 års förhållande bestämt oss för att försöka skaffa barn. Jag är 32 och vill inte att det ska bli för sent. Slutat äta p-piller och har haft oskyddat sex för första gången. Det känns som att jag bär på vääärldens hemlighet och det är så pirrigt! Mycket väl medveten om att det kanske inte ens går, men för oss är bara att försöka ett helt nytt kapitel!
De va bara det jag ville få ur mig ? trevlig kväll ☺️

Vad roligt! 🙂 Håller tummarna för er

Hittade ett par AirPods på tunnelbanan idag, tog med dem och skulle gå och lämna in dem i luckan men glömde helt bort det så jag fick med dem hem. Finns det nåt sätt man kan kolla upp dem och hitta dess ägare? Eller ska jag lämna in dem till polisen?

Lämna till hittegods.

Jag upplever att jag har blivit mycket tjockare. Vågen visar bara +2 kilo och mina kläder passar, men jag tycker ändå att jag blivit mycket större. Det finns både mer att nypa i och jag ser tjock ut i spegeln.

Kan jag ha tappat så mycket i muskler och gått upp i fett att det gör så stor skillnad? Tränar regelbundet. Eller håller jag på att bli knäpp?

Hjärnspöken. Vi granskar oss mycket nu under sommaren då vi klär oss i mindre kläder och kroppen blir mer i fokus i badkläder.

Mitt hår är lite sådär vågigt och inte särskilt symmetriskt heller, tycker det är asfult och går aldrig ut utan att platta (om jag ska göra något alltså, går till jobbet och träningen i fult hår).

Men i regn och om jag badat får jag symmetriska och rätt fina vågor/lockar och efter gårdagens dopp i sjön kände jag mig faktiskt väldigt fin i håret. Får inte alls det resultatet i duschen. Går det att på något sätt få samma fina vågor/lockar hemma (gärna utan värmeverktyg, men kanske med produkter etc)?

Jag är nämligen så lost i allt vad gäller hår, köper typ det min frisör rekommenderar när det gäller produkter bara. Sover ibland med fläta men det verkar inte funka på mitt hår, de vågorna försvinner jättesnabbt och det blir ojämna vågor i håret igen.?

Använd inget balsam och skölj sista skvätten med iskallt vatten?

Ok.

Nej men gud nej! Använd absolut balsam. Ditt hår behöver fukt!
Prova en lockcreme eller lockgel.
Typ brioego eller maroccan oil.

Hur är Sandra Beijers blogg en grej?? Ska jag läsa äldre inlägg för att fatta? Hur lång tillbaka?

Sveriges äldsta tonåring levererade igen när hon beskrev sin stil. Dyra märkeskläder med tonårstvist.

Men alla gillar väl inte samma saker helt enkelt? Om du inte ”kommer in i det” så släpp det kanske? Jag gillar den då jag tycker att hon överlag skriver fint och bra. Mycket bättre än i princip alla andra bloggare. Sedan har den blivit mycket sämre under senaste året, men tycker ändå det är mysigt att läsa hennes inlägg varje morgon.

Inte första gången jag ser någon skriva likadant om Sandra och fattar inte varför man håller på så. Jag fattar inte vad det lockande är med att följa en massa andra som andra följer, men då följer jag bara helt enkelt inte dem. Går ju inte in och försöker få ett intresse för dem bara för att. Som att man inte slösar tillräckligt med tid på sociala medier så man måste försöka lära sig gilla en bloggare/influencer? Låt det vara bara, man behöver inte förstå varför andra lockas till någon och man behöver inte själv vilja följa.

Det var bra förr, innan graviditeten. Men inte för alla ändå säkert.

Jag och min man ska bryta upp. Jag förlorar jobb, boende och vänner iom att jag måste flytta 50 mil tillbaka dit jag kom från. Har dessutom 0 kr. Hur startar man om på noll?

Varför måste du flytta tillbaka till orten du växte upp?

Varför noll? Har ni inga tillgångar? (Ska ju delas på hälften).

Allt med Hannah Theorin är förlåtet när man har halkat in på fannidays konto.

Absolut att folk ska få sörja. Men det har ju gått så mkt för långt? Så pass att följarna skickar tester?! ? Följer inte personerna, men båda dyker upp av nån anledning titt som tätt. Eller så kommenterar de hos andra jag följer, och då alltid om deras erfarenheter. Fruktansvärt vad de gått igenom. Men jag har så svårt att förstå hur man kan fortsätta älta det på det viset. Låter kanske hårt, och menar inte att förminska nåns känslor. Men att leva på sina erfarenheter (pratar generellt nu, inte deras konton. Finns ju fler!) och att liksom aldrig gå vidare måste vara oerhört tungt.

Vad menar du? Tycker du hon är ”värre” än H? Jag gillar henne bättre, tycker hon verkar mer jordnära och inte så besatt av att bli influencer.

Jag tycker hennes reels är väldigt udda.

Känns ganska inspirerade av amerikanska reels tycker jag.

Oj där tycker vi så olika Jasmin. Fannidays kan ju inte lägga upp någonting utan att fråga vad följarna tycker om det först. ”Vilken tid vill ni att jag ska lägga upp videon”, ”ska jag lägga upp bilder eller video”. Känns som tjejen gör allt för att smöra för sina följare och känns desperat att få fler..

Ska Bisse och hennes man skiljas? Eller har dom redan gjort det? Såg hennes senaste instainlägg och blev förvirrad.

Är du Bisse?

Nej.

Jag tucked det framgår rätt tydligt att hon är skild sedan tidigare. Sambon och pappan till hennes barn är hennes pojkvän.

Hon menar skilsmässan från sin exman. Hon tackar sin pojkvän i slutet av inlägget så jag gissar att hon menar sambon/barnens pappa och att det är bra mellan dem.

Ska till Linköping i två dagar med tre barn, 6,7 och 9. Är det någon som har några tips på vad man bör se/göra som funkar för barn? Stort tack på förhand!

Gamla Linköping är kul

Flygvapenmuseet kanske! Gamla Linköping/Valla! Hmm nog det jag kommer på såhär spontant.

Någon som har en pomeranien eller en mittelspitz? Vad tycker ni om dom?
Lättlärda?

Såg en bild från Lomma på Aftonbladet och blev chockad, hur mycket folk kan det vara på en strand? Hur är det där ni är i sommar, mycket folk, lagom, eller lite?

Hur mycket det kan vara: så många det får plats och lite till, knöka går alltid.

Var inte på stranden under dagen, men kom dit vid 19.30-20 nånting, då var det fortfarande mycket folk och nästan fler som kom än som gick.
Såg dock bilder från dagen från lokaltidningen och det var verkligen knökat, och då är just den stranden kilometerlång.

Bor i förort sydväst om Stockholm. Det har varit lagom mycket folk på olika stränder senaste dagarna. Det är stora stränder och finns en hel del så kanske därför, det blir utspritt.

Skåne är galet tätbefolkat. Både Ribban i Malmö och Lomma är nästan alltid knökfulla under de vanligaste semesterveckorna. Jag avskyr det och tar därför mina stranddagar när halva augusti har passerat. Större stränder funkar också bättre typ Stenshuvud.

Såg också en bild på en strand. Så såg det inte ut här. Här var det ca 5 personer som tagit sig till en av de större stränderna vi har. Men en varmt sommardag brukar det kunna vara rejält smockfullt här med.

*en varm (var för blåsigt och kallt för att vara på stranden igår).

VAD GÖR PAOW NU?? Vart håller hon hus? Hur mår hon? Har hon någon ny insta?

Alexander verkar ju leva på det goda livet till synes glad och lycklig.

Ja! Jag är såå nyfiken! 😮 Tyckte hon var kul att följa på insta och har inget intresse av att skaffa snapchat om det är där hon är igång nu… Bah 🙁

Du kan också skaffa OF 😉 jag har henne på snap. Det händer inte så mycket, hon hänger med Josefine Chanel eller vad hon heter, äter ute, shoppar, tar in på hotell och gör reklam för OF.

Haha fast jag är inte så sugen på att se henne testa buttplugs… 😛

Hon lever väl med sin nya Alexander?

Någon som vet vad det där snöret runt magen betyder? Som Asabea har.