I somras delade Rebecca Stella med sig om sin kamp för att bli gravid igen.
Sonen Dion blev till nästan på en gång och hon trodde att det skulle gå lika enkelt att blir gravid med ett syskon till honom.
Det var det inte.
Rebecca publicerade en video på Youtube där hon berättade om sin och makens kamp och berättade att fostret hon hade i magen inte levde längre.
Anleningen till att hon spelade in den här videon är för att hon ville att andra människor där ute, och som genomkår samma saker som hon gör, inte ska känna sig ensamma.
Att infertilitet är så vanligt.
Hon var som sagt säker på att barn nummer två skulle komma som ett brev på posten eftersom sonen Dion blev till på andra försöket, och sedan dess har hon försökt hålla modet uppe genom att tänka att det kommer hända för henne och hennes man, att de kommer kunna få ett andra barn när det är menat och när det är deras tur.
Nu har hon påbörjat behandlingen med två olika sprutor varje kväll och hon kommer dela med sig av allt som händer på Tiktok.
Om du vill kika på vad hon lagt upp än så länge, eller vill börja följa kontot så hittar du det här.
Föregående inlägg 
Jag vet att jag kommer att få en massa skit nu. Men jag tycker att det är så fel att kvinnor direkt slussas in i ivf-karusellen när det inte blir något barn på ett-två år. Ivf fuckar upp hormonbalansen hos kvinnan helt. En massa mediciner och lidande. Och det ges till kvinnor som redan har hormonell obalans. Utan att veta något om Rebeccas livsstil så är det många kvinnor +30 som är mitt i karriären och stressar konstant, sover för lite, går på dieter konstant, är veganer eller äter ketogent, tränar högintensiv träning som frigör kortisol och bälgar i sig kaffe och energidrycker varje dag. Addera silikonbröst, opererad rumpa, opererad näsa, fillers i läppar och hela ansiktet, lösnaglar, löshår, lösögonfransar med en massa kemikalier, botox, tonvis med smink som innehåller kemikalier i ansiktet, tonvis med produkter för huden och håret… inte konstigt att kroppen är i obalans och fertiliteten inte är på topp. Nu vet jag inget om Rebeccas livsstil som sagt, jag bara uttalar mig om att man är så snabb med att medicinera numera när bättre fertilitet skulle kunna uppnås med livsstilsförändringar.
Jag tror du har helt rätt.
Tror gör man i kyrkan.
Sämst killgissning
Skräll att du har en åsikt om det här
När ska ni förstå att Lewis inte är en man? Det är ett troll, och ni går igång varenda eviga gång
Det du skriver stämmer inte. Att bli godkänd för ivf utan uppenbara problem (pcos, dålig spermakvalitet, bara en äggstock osv) är inte enkelt i Sverige. Det görs noggranna utredningar, kön är lång och alla godkänns inte ens. Man testar också ofta annan hormonbehandling och inseminering innan själva ivf:en sätter igång.
Betalar du privat går det snabbare, såklart.
Ivf är inget folk bara ansöker om för att snabbt bli gravida. De flesta provar väldigt mycket innan de söker hjälp, bland annat livsstilsförändringar.
Sen fuckar inte ivf särskilt mycket med kroppen förutom när man gör behandlingen. Och det är ju inget onormalt som händer utan normala processer som man hjälper på traven med hormoner kroppen kanske inte producerar tillräckligt mycket av själv.
Det största problemet är väl att vi vill skaffa barn allt senare i livet. Vårt moderna samhälle är inte längre anpassat för att skaffa barn när man är 22.
Håller helt med dig!
men rebecca bor väl i usa? det + pengar så tror jag inte man behöver genomgå speciellt mycket för att få hjälp med ivf där!
Jag tänker att Ida nog mest syftade på hur det är i Sverige.
Håller fast vid att jag inte tror att man bara slänger sig på ivf efter 3 månader även om man gör det privat. Man vet vilken process det är och hur mycket man måste genomgå. Statistiskt blir man gravid efter 8 månaders försök, men är man över 35 har chanserna redan minskat och de minskar kraftigt efter 38.
För att sitt försäkringsbolag ska täcka kostnaden måste man också ha genomgått en utredning
Mig veterligen så görs inga närmare utredningar, för någon av parterna, vad gäller livsstilsrelaterade orsaker till infertilitet såsom kost, motion, stress/återhämtning och sömn. Anledningen till detta är väl dels att det saknas kunskap men även att livsstilsförändringar tar tid och kan vara svåra att genomföra. Det är såklart enklare med parametrar som går att mäta i ett blodprov, se på ett ultraljud osv.
Fast nu är det ju inte så att god sömn kommer göra dig gravid. De här råden om livsstil gör bara folk ännu mer stressade.
Herregud tänk på alla gravt överviktiga, narkomaner, underviktiga och hårt festande 20-somethings som blir gravida på löpande band.
Fertilitet beror inte på en faktor, utan flera. Det går, i de flesta fall, inte att ändra på en sak och förvänta sig att bli gravid. Framförallt så vet du inte vad det är som just passar dig, för vi är alla olika (känsliga). En del blir gravida trots festande, narkotika och stress, andra inte. Att livsstilsråd är stressande kan jag förstå, men se det istället som att du har makt att påverka och om det inte räcker så är det ju toppen att IVF finns. Men jag anser att livsstilsförändringar borde utredas och testas innan ivf sätts in.
Du står ca 1-1,5 år i kö om du har otur för att komma till fertilitetsUTREDNING. Sedan ska beslut tas, har du diagnoser i bagage (psykisk ohälsa) tar utredning längre tid. Sedan om du blir beviljad, det är inte ens säkert att ni får starta med en gång. Vi blev godkända maj 2021, fick starta september 2021 och då ledde första behandlingen inte ens till äggplock. Teoretiskt sätt tog det över 1 år från första möte till första insättning för vår del, så det är nog därför ”man skyndar på”. Hade vi vetat detta (då vi ansökte pga manlig faktor) så hade vi ansökt 3 år tidigare. Lätt.
Man kan även gå till ivf-klinik, betala och börja. Jag påbörjade en månad efter första besöket.
Jag hör vad du säger Ida… men jag håller inte med dig. Jag har genomgått Ivf-karusellen.
Jag och min man hade varit tillsammans i 13 år när vi startade vår ivf.
Det fanns inget som visade varför jag inte hade blivit gravid. Då pratar vi om oskyddat sex under hela tiden vi hade varit tillsammans. Inget fysiskt fel på mig( har ägglossning, ej sjukdomar, ingen blockad i äggledare osv). Min man hade ovanligt kraftiga spermier men färre i antal dvs kvalite inte kvantitet.
Dom ansåg att vi under 13 år borde ha kunnat få barn.
Vi gjorde en sk insättning och det tog sig direkt. Jag blev gravid.
Det har med andra ord inte alltid att göra med livstil för stunden… ibland är ivf enda möjligheten till en graviditet trots att allt talar för att det inte behövs.
Fast de är ju inte alltid kvinnan som gör Att de inte är möjligt/svårt att få barn? De kan ju också vara mannen i förhållandet?
Spännande att du lägger allt på kvinnan när 50% av DNA:t kommer från en man.
Fast slussas? Här betalar hon ur egen ficka. Så hur påverkar det dig? Och är man så gammal som hon och är inte blivit gravid på ett år så ska man söka hjälp.
Så tröttsamt på människor som tror att bara för att man lägger om kosten eller slutar att stressa så blir man gravid. Jag äter godis varje dag och är ett vegetariskt stressmonster som dricker mängder med kaffe varje dag och jag blir gravid på en gång.
Som om löshår skulle påverka ens fertilitet ??? du är välkommen att komma till förlossningen och jobba, så kommer du få se vilka de är som föder barn den andra är inte den andra lik. Det kommer t.o.m. missbrukare som även missbrukat under graviditeten och föder barn.
Jag önskar henne och hennes man stort lycka till och hoppas att allt går vägen!
Tycker det är bra att de delar med sig då det är vanligare än man tror både med missfall och infertilitet
håller med! fick själv missfall förra veckan, något jag av någon anledning inte trodde ”skulle hända mig”, och måste säga att det känns riktigt skönt att man vet så många som öppet gått igenom samma och veta att man inte är själv!
I gravidgrupper på fb och fl inser man hur många graviditeter som inte slutar väl. Man ska känna sig väldigt lyckligt lottad om man får ett fullgånget, friskt barn.
Önskar dig lycka till ❤️
Ja alltså det är ju ganska vanligt och normalt och beror oftast på nåt fel på fostret. Men de flesta får ju ett eller flera barn sen.
Menar inte att det inte kan vara väldigt jobbigt eller sorgligt men som sagt, går bra för de allra flesta sen, inte som man bara får en chans.
Säg inte så. Det finns de som bara får en chans. Det finns de som får missfall efter missfall.
Jag trodde på läkaren som sa att det bara var 1% risk för mig att få fler än ett missfall, ”det är bara en slump du hade otur denna gång”… Chocken när jag bara några veckor senare igen fick missfall. Och är det ”normalt” att få missfall på missfall eller är bara vården otroligt efter vad gäller forskning om detta? För trodde man att alla missfall berodde på att embryot/fostret var skadat. Idag tror man det bara är så i ca 40% av fallen. Vad beror de andra på? Kan de förhindras? Om man la ner tid och pengar på att ta reda på mer kanske man hade kunnat bespara kvinnor detta trauma.
Man antar nu att 50% eller fler av graviditeter slutar i missfall, men de flesta gör det så tidigt att man inte har testat positivt på graviditetstest (men det går att mäta i blod, så forskningsstudier klarar att fånga upp dessa missfall som kamofleras som vanlig menstruation). Av de med positiv test blir ca 20% missfall. Så den läkaren som har sagt 1% är antagligen helt bakom flötet.
Ju fler missfall desto större risk att det är något med mor (eller mer sällan far/kombinationen), och därmed ju större risk för nya missfall. Myomer, odiagnostiserad reumatologi, fosfolipidsyndrom osv.
Det forskas aktivt på missfallstendens. Den mest utbredda behandlingen idag är väl blidförtunnande.
Yngre (<30) friska föräldrar där fostrets hjärtslag är bekräftat på ultraljud har <2% risk för abort.
Jag kanske var otydlig, läkaren menade att det var en så liten risk att få just upprepade/flera missfall och att mitt första missfall därför ”med största sannolikhet” inte skulle hända igen i nästa graviditet. Jag tog det ju med en nypa salt för min tanke var – om det finns en anledning (typ missbildad livmoder?) så är det ju inte alls en liten chans att det händer igen? Eller om jag eller min man har någon genetisk defekt?
Jag är frisk, iofs strax över 30, och har sett hjärtslag på båda mina graviditeter och de slutade ändå i missfall. Så den där 2% grejen ger jag inte mycket för – no offence, men detta har varit jäkligt traumatiskt och tungt för mig och till sist har jag bara velat kräkas på all ”peppig statistik” vissa vill visa mig. 🙁
Angående blodförtunnande… Har du läst denna artikel? https://villhabarn.se/2020/11/lennart-blomqvist-har-forskat-pa-missfall/ Lennarts studier visade tyvärr ingen effekt av den medicineringen. Själv har jag span på en klinik i Sthlm som jobbar med att undersöka och vid behov sänka kvinnans immunförsvar för att kunna slippa missfall. Det är ingenting man gör inom vanliga kvinnovården har jag förstått.
Den klinik du pratar om är helt fruktansvärd. Otrevligare människa får man leta efter, fick bara intrycket att hon var ute efter att tjäna pengar. Finns ingen evidens heller för det hon gör.
Tråkigt du inte var nöjd! Ser att det finns blandade omdömen på nätet. I första hand vill jag ha en utredning via regionen (ska bara få ett tredje missfall suck…) men om det inte ger någonting konkret så tittar jag efter alternativ.
Jag är läkare och jobbar med antifosfolipidsyndrom (APS) så där finns det absolut stora mängder bevis för att blodförtunnande fungerar, men det fungerar såklart bara om orsaken till abort är reumatologi/APS/annan placentasvikt. Jag läser inte små studier, och förhåller mig inte till artiklar på villhabarn.se utan helt andra källor.
Enskilda forskares studier bör man som patient/privatperson för sin egen skull låta bli att tolka alls, det är stor risk att man tillägger den forskningen allt för mycket tyngd.
Min poäng var att 1% är ett absurt lågt tal och att den läkaren antagligen inte hade något grundlag för sitt uttalande, när även de friskaste, fertilaste med påvisat hjärtslag har 2% risk tidigt i graviditeten.
Att säga vad risken för repeterade missfall är efter 1 missfall och langa talet 1% är bara oseriöst. Det är ju inte ditt fel men läkaren som uppenbarligen tar för lätt på det.
De allra allra flesta får flera chanser. De allra flesta som vill ha barn får det till slut. Tyckte kommentaren lät som man har otrolig tur om man får ett barn, men det är ju normalt. Och missfall är också vanligt, så man får nästan räkna med att få det nån gång om man försöker få barn i flera omgångar. Beklagar såklart för de som upplevt det jobbigt.
Flera missfall efter varandra kanske inte är normalt, då behöver man såklart utredning och hjälp. Men det är inte det vanligaste.
Det beror på i vilken vecka de kommer, är de tidiga missfall runt den tiden hjärtat börjar slå så har det snarare med att det var defekta ägg och det är inget man utreds för även om de har varit flera på raken.
Man utreds om man har 3 missfall på rad, tidigast i v 6. Orsaken vet man ju inte förrän man har utrett.
Beklagar. <3 Jag har gått igenom två missfall och har funnits jättestor tröst i vänner som varit med om samma och faktiskt också att kvinnor är öppna med det på nätet.
Jag fick också missfall förra veckan. Trodde inte heller att det skulle hända mig ??
❤️❤️
Missfall blir vanligare ju äldre man blir, eftersom fler ägg då har blivit defekta och när embryot kommer till organogenesen så utvecklas inte embryot på ett sätt som är förenligt med liv och då blir det missfall. Är man 40 år så är ca 9 av 10 defekta. Vid 35 5 av 10.
Hon är ju ändå 37 år, så inte förvånande att hon inte är lika fertil som när hon var yngre.
Nu ja. Men hon började ju inte precis igår.
Kopierat från det första som kommer upp när man Googlar: ”Åldern är den viktigaste enskilda faktorn som påverkar kvinnors fertilitet. Den mest fertila åldern för att bli gravid är hos kvinnor 18–25 år och hos män under 35 år. Fertiliteten börjar klart minska efter 30 års ålder, och vid 35 är möjligheten att bli gravid avsevärt mindre än tidigare.”
Nej men hon var ju heller inte 25 när de började.
Om man kolla hennes video, berättar Rebecca att de skulle börja försöka flera år tidigare. Men då fick hon problem med sköldkörteln och läkaren avrådde henne att bli gravid i samband med den medicinering hon skulle få.
Blir det vanligare att ha svårt att få barn, eller pratas det bara mer om det? Känns som att typ alla går på olika behandlingar och grejer.
Tror snarare att folk är mer öppna sina svårigheter att få barn.
Tror också att fler väntar längre och det är ju svårare att få barn ju äldre man blir. Så tror att det är en kombination av att man väntar och att folk är mer öppna med det
Ja tyvärr ÄR det, rent biologiskt, för de flesta, betydligt svårare att få barn efter 35… Tycker det är oroande att så många kvinnor inte är medvetna om det… Fertiliteten börjar dala redan vid 30. Det betyder inte att det inte går att få barn, men risken är att det är svårare. Efter 35 sjunker fertiliteten drastiskt.
Varför tror du att så många kvinnor inte är medvetna om det? Att vara medveten om något gör inte att man magiskt kan fixa till allting innan en viss ålder. En viktig faktor är att de flesta kvinnor vill ge sitt framtida barn en riktigt bra pappa och då duger det kanske inte att haffa tag i första bästa ONS på nattklubb när man är 22 år, för att man råkar vara som mest fertil då. Kan också vara så att man har instabil inkomst, hälsoproblem och annat man vill ordna upp innan man tar det stora beslutet att försöka sätta barn till världen. Jag tycker det klankas ner så mycket på kvinnor som om de vore helt tappade men livet går inte att kontrollera exakt hur man vill, det finns annat att ta hänsyn till än ålder och dens påverkan på fertilitet…
Precis! Respekt åt dem som ser till att ha livet i ordning innan de skaffar barn!
Men jaaa. Dagens samhälle är inte anpassat för barnafödande i ung ålder. Herregud som kvinna vågar man ju knappt vara föräldraledig eftersom det påverkar ens pension – hur ska man då förväntas vilja ha barn när man är 22 då man pluggar för att få ett jobb för att ha råd med barn överhuvudtaget.
Önskar att evolutionen ändrar det här för oss och förstår att man som människa mår bättre om man först får förverkliga sig själv och sen skaffa barn ?
Fast det är ju då det är ekonomiskt smart att få barn eftersom du ändå inte får några pensionspoäng när du studerar. Plus att det åtminstone med första barnet ofta är möjligt att fortsätta plugga på deltid (självklart beroende på vad man studerar).
Tackar gudarna att jag inte behöll barnet jag blev gravid med när jag var 23… Vi hade båda behövt leva med en hemsk man i våra liv då. Nu har jag en bra sådan, och ett ordnat liv, 30+. Vi har inte lyckats bli gravida på två år och det är förstås väldigt jobbigt, men jag hade aldrig valt det liv jag hade fått om jag hade fått barn tidigare, även om jag vetat om hur svårt det skulle bli sen.
Förstår helt! Jag blev inte gravid som ung men hade jag blivit det hade jag glatt gjort abort. Det puckot jag var ihop med när jag var 23 hade verkligen inte varit en bra pappa…
jaa samma här!! jag gjorde abort vid 21 och nu vid 29 fick jag precis missfall efter att äntligen blivit gravid trots oskyddat i typ 7 år… är ändå tacksam för den aborten, för jag har hellre inget barn med min nuvarande sambo än ett barn med det exet!
Nej men vill man att allt ska vara perfekt så får man ju lite skylla sig själv då om man inte kan få barn. Det är ingen rättighet att få barn direkt och absolut inga garantier att få barn efter 35… eller ens efter 30 trots IVF.
Och jo, folk glömmer att det är svårare och tänker att man är som Petra Mede. Dom flesta kan absolut inte få barn i så hög ålder. Frysta ägg eller äggdonation är inte heller en garanti. Du blev stött uppenbarligen… jag bara konstaterar fakta.
Men det vet väl alla? Har inte hört om nån som inte vet att det är svårare ju äldre man blir.
Från Camillas text i detta inlägg: ”Hon var som sagt säker på att barn nummer två skulle komma som ett brev på posten eftersom sonen Dion blev till på andra försöket”
Det är väl DET ENDA man får höra, som kvinna över 30. ”DU VET VÄL ATT…” varenda jäkla gång man säger att man är 30+ och inte har barn ännu. Är ju liksom inte bara något man skaffar pga ålder, utan jag tänker att livet ska ju gå ihop med att skaffa barn också. Och alla är inte där vid 30.
Då borde man skaffa barn som 15 åring om man ska vara så fertil som möjligt.
Också reagerat på det
Min mormor berättade att hon hade svårt att bli gravid med min mamma, tog sju år av försökande från att hon var 23. Tror verkligen bara att det blivit mer vanligt att prata öppet om det, vilket ju är bra och viktigt på alla sätt och vis.
Kan också vara att det finns mer hjälp att få idag i form av medicinering som stimulerar ägglossning, IVF, äggdonation o.s.v… Innan IVF var det många som bara fick acceptera sitt öde som barnlösa.
Beror också på att alla infertila nu helt plötsligt kan få barn via IVF och sprider sina ”sämre gener”. Inget illa menat, bara konstaterar.
Det låter lite som spekulationer, har du en källa på det? Slöa spermier eller dålig äggkvalitet kan ju bero på livsstil/sjukdom som inte har någon genetisk grund…
Något jag tänkt på är att väldigt många efter en fertilitetsutredning får ett resultat som visar att ingenting är fel på dem, men de får ändå IVF. Frågan är om inte många efter X år skulle ha fått barn på naturlig väg ändå, bara att vi idag har bestämt att efter ett års försök så ska man ha blivit gravid. Har flera äldre bekanta som försökte få barn på 80- talet (innan IVF var vanligt alltså) där det tog 3-10 år och det fanns inte så mycket att göra mer än att ha sex regelbundet. Så de var ju inte infertila, bara att det tog längre tid…
Så kan det absolut vara, att man kanske skulle bli gravid till slut ändå. Men det man nog tar i beaktande idag är vilken enorm psykisk press det lägger på kanske framför allt kvinnan. Det är inte medmänskligt att låta någon utstå sådan frustration i fem år.
Håller med! Vet precis hur det är när klockan tickar och inget positivt händer vad gäller vägen till ett barn. 🙁
Tar nog några generationer isåfall , inget som händer på några årtionden.
Tror absolut det kan bli så i ett längre perspektiv men att det redan spelar in -nä
Vilken hemsk sak att säga.
Med tanke på hur många idioter som får barn så saknar du verkligen belägg för ditt påstående.
Hoppas du inte delar vidare din empatilöshet till kommande generationer.
Hur är det empatilöst att konstatera fakta. För den som vill ha referenser. Googla…
IVF har funnits sedan 1978. Miljögifter och hälsofaktorer påverkar också. Samt att folk bestämmer sig för att skaffa barn efter 30 och tror att det ska gå lika enkelt som vid 20.
Sedan har jag aldrig sagt att alla som är fertila är ”bra människor” och alla som är infertila är ”dåliga människor”. Men människor som har dåliga ägg eller spermier och som inte skulle kunnat få barn naturligt, sprider ju dessa gener vidare. Behöver inte direkt vara forskare för att fatta det herregud. Så IVF kommer bli vanligare i kombination med det jag skrev ovan.
Det där skulle ju bara stämma om de som haft svårt själva har haft föräldrar som haft svårt osv.
De jag känner som gjort IVF har inga andra i släkten som haft problem.
Naej, det behöver det ju inte vara. Alltså säger inte att personen har rätt, har ingen aning om det är så. Men ett problem kan ju uppstå genom en mutation, det måste ju inte vara nedärvt. Sen beroende på vad problemet är så skulle det kunnna vara något som kan föras vidare till framtida barn. Så man måste inte ha föräldrar eller andra i sin släkt med samma problem för att det ska vara ärftligt liksom.
Jo men det ligger ju något i detta. Rent krasst så är det ju inte de mest fertila som endast sprider sina gener.
På vilket sätt skulle det vara sämre gener? Det har ju helt med att göra vad orsaken till att man gör ivf.
Men kom nyligen en studie som visade att barn födda via ivf pga pappans dåliga spermier inte ärvde sin pappas dåliga spermiekvalitet.
Det är väl självklart att det finns genetiska komponenter vad det gäller fertilitet. Det är ren logik. Alla våra egenskaper kommer från arv och miljö, så även fertilitet.
Att de som har fertilitetsproblem nu får hjälp att skaffa barn banar ju självklart väg för att infertilitet kan ha en ärftlig faktor, något som inte har varit möjligt tidigare av naturliga skäl.
Lägger ingen värdering i det, men det är ju en fullt rimlig tanke.
Skulle tro att det är kombo. Vanligare pga äldre förstagångsförädrar. Mindre tabu. Men också att det blir mer av en process man lever i nu när det finns ivf och grejer allmänt tillgängligt, medan man väl förr fick acceptera läget.
Plus att ”alla” har sociala medier där man kan dela sin barnlöshet på ett annat sätt än förut.
Aleks och Kenza har också påbörjat resan mot ett till barn.
Ett till???
Hon som lämnar de hon redan har på förskolan för att gå och fika med sina kompisar och fixa naglarna..
Alla flunsor gör ju det. Att luncha med kompisar, fixa naglar, träna mm räknas av någon konstig anledning som ”jobb”.
Haha ja det är sorgligt. Tyvärr gör de ju inget ”fel” då de är egenföretagare och kan hitta på vilka arbetstider de vill till förskolan. Alla tjejfikor och nagelfix kan de bara säga är jobb då de gör samarbete till sitt företag. Förstår dock inte varför man vill ha en massa barn när man bara lämnar bort dom till en förskola som redan är överbelastad för att gå och fika med sina vänner istället.
När barnen börjar skolan och får skolplikt kommer det nog slå många flunsföräldrar att de inte spenderade mer tid med sina barn när de väl hade chansen. Då kan man heller inte ta ledigt hur som helst för att åka på femhundra olika resor om året med sin familj.
De verkar vara toppenföräldrar. Så varför är det konstigt att vill ha en till nu?
Kenza brottas ju med sin infertilitet och slåss med biologiska klockan. Det är inte märkligt att de vill påbörja för en till.
Förstår inte varför man måste ha fler än två? Tänka lite på klimatet kanske…
Förstår inte det heller. Var tacksam för två välmående, friska barn istället.
Varför inte? En del vill ha stora familjer.
Omodernt och obetänksamt.
Varför inte? Du fick ju argumentet klimatet, det är väl det största av alla
Hon åker ju till Maldiverna 29 ggr per år så hennes miljötänk är redan bortblåst.
Det är väl bara för dig att inte skaffa något barn så kompenserar du för andra som skaffar fler. Om du nu tror att antalet barn är det dom är avgörande för klimatet.
Varför inte stoppa vid ett i så fall då?
Ja det är ännu bättre.
För ensambarn är så märkliga
Hahahaha, det var det dummaste jag hört. Hur fick du till det där?
Speciellt när man redan har två barn och utsätta sig själv för denna IVF-karusell.
Sluta lägga dig i hur många barn andra vill ha och hur andra lever sina liv.
Vilka Kinafasoner. Vem är du att bestämma hur många barn andra människor får ha? Otroligt oskönt personlighetsdrag.
Oj redan?
Jag försöker själv få barn och det funkar inte riktigt pga olika anledningar. Så jag förstår sorgen och kampen och jag kommer låta så jävla bitter (sorry för det). Men det känns som ett väldigt hett ämne som är aktuellt och på tapeten och det ”utnyttjas” till fullo för att bli större på instagram och socialmedia.
Det är ett sånt overflow med IVF konton, själv hjälps konton för naturmedicin, vulverin etc.
Jag tyckte det var så jävla bra när vi började vår egen resa att det kom mer och mer av den typen av konton. Men nu känns det så jäkla mjölkat som att många hoppar på bollen och ”även dom har svårt att få barn”.
Jag vet det givetvis är pga mer människor pratar om detta, men en liten del av mig kan inte hjälpa att tro vissa gör det för content.
Känner exakt samma sak.
Får också lite denna känslan. Jag har funnit mycket tröst i att inte vara ensam som kämpar, när flera på instagram gör jättebra inlägg om hur det känns och är att vara ofrivilligt barnlös. Men samtidigt blir det slibbigt när vissa skapar cliffhangers av hela situationen (”imorgon får ni se vad dagens gravtest visade!” med gravsticka med pixlad ruta) eller pushar på med att man snääälla ska kommentera och gilla… Hmm.
Jamen exakt så känner jag också! Jag blir helt anti och typ ”men va fan, det här gör ont på riktigt och du vill få klicks och likes?”
Men är inte många sådana konton anonyma och helt okommersiella? Tänker att det verkar finnas ett behov att skriva och läsa om även när man inte alls tjänar på det.
Det är väl bara för dig att inte titta på de konton som inte intresserar dig?
Beklagar att du kämpar! Håller tummarna för att ni ska få ert efterlängtade barn ?
Jag vill inte ha barn och har aldrig försökt så kan inte förstå fullt ut hur det känns att inte kunna få ett efterlängtat barn, vill bara säga det innan jag går in på min kommentar.
Är det så viktigt när man genomgår IVF att se en kändis gå igenom samma sak? Känner man sig så ensam i sin resa så man får ett stöd i en kändis resa? Tycker det blivit så otroligt vanligt att alla delar med sig av denna sorts resa och har aldrig riktigt förstått hur ”vanliga” människor får stöd i sin resa genom att se en kändis i tex USA genomgå samma sak?
Detta är inte en idiotförklaring eller försök till att vara elak, jag vill bara förstå om man känner ett stöd/connection/ liknande när man ser personer men inte känner/har något gemensamt med dela med sig.
Jag tänker att kändisar kanske framstår som mer mänskliga och som att man har något gemensamt när de delar med sig av svårigheter. Jag gick igenom en depression för några år sedan och såg Springsteens intervju med Skavlan, där han delar med sig av hur han kämpat mot depression. Och det kändes på något vis viktigt och stort? Jag är inte så emotionell men började gråta för det kändes så starkt att han som är så talangfull, rik, älskad, har allt som alla vill ha, skulle kunna förstå hur jag hade känt det under något år (jag som i mitt huvud hade noll talang, var oälskad, fattig, ensam o.s.v.). Det är en känsla av att vara mindre konstig, mindre ensam, mindre misslyckad. Svårt att förklara.
Har själv inte haft fertilitetsproblem så jag kan inte svara på den biten. Däremot har jag en känsla av att det snarare handlar om att det känns skönt för dessa människor att dela med sig av sina erfarenheter än att det faktiskt kan vara till hjälp för andra. Jag må vara cynisk men jag har oerhört svårt att se, att de flesta influencer gör saker för andra.
Vidare så tror inte jag att jag skulle ha något utbyte av en ”random” persons erfarenheter (oavsett vad) faktiskt. Särskilt inte en så kallad kändis som lever ett helt annat liv än det jag själv lever och därmed har helt andra förutsättningar.
Man känner sig rätt ensam i processen. Det är svårt för utomstående att förstå vilken känslostorm det är. Då är det skönt att känna sig mindre ensam och mindre misslyckad. Många har också väldigt mörka och hemska tankar och då är det befriande att läsa att det också är vanligt.
Var ju många här som tyckte att Kenza var en hemsk person som inte kunde glädjas åt sin kompis graviditet, t ex. Men det är en så vanlig känsla. Man skäms själv för den men man är också så förbannad på sin lott i livet.
Jag tror att det blir lättare att prata om det om fler kändisar delar det. Det är naturligt liksom och inger hysch-hysch.
Också att de som är fertila och inte lever i den världen bättre förstår sina vänner som kanske genomgår samma kamp som någon man faktiskt vet vem det är och följer.
Vi går igenom IVF nu. För egen del kunde jag inte bry mig mindre om att en kändis delar sin historia. Det gör det varken lättare eller får mig att må bättre. Däremot tycker jag det ändå leder till att människor man pratar med har mer kunskap. Har berättat om vår resa för folk som har sagt typ ”jag har inte så bra koll på IVF men jag har sett lite om det hos Kenza”. Så skulle säga att det är positivt att det öppnar folks tankar och ökar kunskapen. Så även fast jag inte tittar på ett sånt klipp och mår bättre så bidrar det indirekt till att det är enklare att prata med andra.
Olika människor har nog olika behov. Alla som gör IVF är inte stöpta i samma form. Vissa delar med hela familjen medan andra inte ens delar med närmaste familjen.
Precis som med allt annat här i världen. Tror du på allvar att alla som gör en IVF har samma behov av stöd??
Nu kommer väl jag få stryk men… jag är så LESS på alla ivf-influencers. Ja det är bra att vi pratar med om fertilitetsproblem och ja det är bra att vi pratar mer om missfall. Men måste man göra CONTENT av allt? Måste man göra reels där man tar sprutor eller testar och gråter, snygga skyltar för varje insättning, långa videos med gråt, ”snygga” stageade foton med alla sprutor etc etc. Jag är så sjukt less på det. I början kände jag att oj vad modigt att dela med sig! Nu känns det bara som ett sätt att nischa sig.
Jag har själv fått missfall (plural) och mått skit så under en tid fick jag massvis med såna här konton som förslag på insta. Det går 13 på dussinet. Vi behöver inte se influencers hålla på såhär längre.
Håller med, tycker det är så wierd med alla dessa stageade foton som julie lorentzen när dom tar sprutor eller Hanna teorin/fanni när dom är vid deras barns gravar. Hur går snacket liksom ”älskling, kom hit, sätt dig på huk och se ledsen ut. Jag ska bara filma lite till instagram”
Jag blir bekymrad för de tjejerna som sitter hela dagarna vid barnets grav och skriver saker som ”Familjefoto <3 " under fotot. De ser sig som vilken mamma som helst och pratar om att ha gett sina barn löften om ett syskon och "han kommer bli en så stolt storebror!". Som om de byggt upp en fantastivärld som inte alls stämmer med verkligheten. Jaja jag vet inte, jag är ingen psykolog, men hade det varit mina vänner hade jag försökt hjälpa dem att få kontakt med en riktigt duktig terapeut för att process sitt barns död och inte krampaktigt hålla fast vid en fantasi att barnet lever och önskar sig syskon.
Håller med!!
Och då pratar jag med erfarenhet för att jag har själv mist ett barn i den senare delen av graviditeten och har inte ens en grav till mitt barn. Vet inte om det gör mig känslokall men det är ju trots allt inte ett levande barn enligt mig.
Tycker nästan det är läskigt beteende och skulle verkligen bli orolig om det var någon utav mina närstående som gjorde detta.
Man kan absolut sörja, det är inte det jag menar. Men att sitta vid graven varje vecka och prata om sitt barn som om det nästan vore levande, nja.
Jag hoppas och tror faktiskt att de tjejerna kommer få hjälp och till sist får sina efterlängtade barn. Och då finns det nog en stor risk att de kommer känna sig ”dåliga” som plötsligt inte vill/orkar/hinner sitta där vid graven och smycka den med nya leksaker och blommor. :/ Hade jag varit med om det tror jag att jag hade valt minneslund. En grav finns inte till för den döde, utan för de levande, så tycker inte man ska känna sig känslokall för att man väljer bort gravsten!
Det har ju funnits väldigt många såna amerikanska konton länge, har väl börjat smitta av sig.
Förr var det mer anonym_IVFtjej som la upp lite tankar och bilder. Men när man upptäcker att det går att tjäna pengar förändras innehållet och det blir dramatiserat och live-sändingar och grejer.
Å andra sidan unnat jag de som kämpar på att få något ut av det onda också, det kan de gott behöva. Men det kan ju kännas lite konstlat som följare ibland.
Ja, jag har sett otroligt många amerikanska kontor. Spyr om jag ser ”I’VF got this!” en gång till alltså.
Det är väl bara för dig att inte titta på sådant content som inte intresserar dig. Jag har tex barn själv men är helt ointresserad av att följa andras barn, så sådana konton som bara kretsar kring personens barn följer jag inte längre. Svårare än så behöver det inte vara. Man behöver inte gå till bloggbevaknibg och böla om att ett visst content inte intresserar en, när det kanske intresserar någon annan?
Haha tack för tipset, hade ingen aning. Nä, men givetvis kan jag ha en åsikt om något även om jag själv kan välja att inte konsumera det.
Så OERHÖRT ointressant ? Är det nån som bryr sig om att andra försöker få barn?
Jag tycker att sport i alla dess former är ytterst ointressant, alltså dör nästan hellre än att gå på en jävla fotbollsmatch. Men trots det så måste ju andra få leva sina liv och tycka om, prata om och dela på sociala medier exakt vad de vill. Man kan skrolla.
Finns många barn som vill bli adopterade.
Tycker att det är bättre att adoptera de barn som inte har någon förälder så att de kan få en bättre uppväxt än att man börjar IVF
Snälla googla ”adoption + kritik” så du får förståelse för att adoption inte alltid är av godo utan kan innebära väldigt mycket problematik. Jag är ofrivilligt barnlös och har vid minst 2 tillfällen fått höra ”Adoption! Skriv genast upp dig på en lista, kommer bli underbart!” och jag tar illa upp av det helt ärligt. Adopterade barn har mycket större risk för psykisk ohälsa, det är en lång plågsam process att godkännas för adoption, det är otroligt dyrt, och dessutom finns otaliga fall där barn har STULITS från sina föräldrar.
Har inget mer att säga förutom att jag uppskattar dina kommentarer här inne Koala. Du är alltid så saklig och sansad, även när den du diskuterar med inte håller med i sak. Jag uppskattar alltid att se dina inspel, du har lärt mig ett och annat i alla fall : )
Ville bara lämna den kommentaren här hos dig.
Nä tack, vad gulligt. 🙂 Det knasiga är att en till person använder nicket Koala så vi kanske båda lämnar kloka kommentarer? 😛 Har inte sett henne på länge dock. Ett tag bytte jag nick men glömde bort vad det var så återvände till att vara en koala haha…
Försöker verkligen vara sansad för tycker det är plågsamt att se folk skriva elakheter till varandra bara för att man har olika åsikter. Det ska vara kul att diskutera, inte aggressivt/argt!
Det är inte så lätt att adoptera som många verkar tro, även om det finns många föräldralösa barn i världen. Sen finns det hela grejen med stulna barn, inte helt oproblematiskt.
Vad är det för skit jag läser. Vem är du att bestämma det? Då man applicera det på alla. Du får inte försöka skaffa egna barn så länge det finns barn att adoptera. Det märks att du inte har någon koll på vad du pratar om med tanke på hur kontroversiellt det är med adoption.
Jag vill ha hund.
Vad hindrar dig att skaffa en hund?
Hundar är bästa husdjuret, alltid glada och lojala till 100%
Blir förmodligen i januari. Håller tummarna för det ✊?✊?
Tyvärr kan IVF inte hjälpa dig med det. Du får adoptera
Åh nej, jag som trodde det skulle fungera ? Det får bli adoption!
Hoppas du får möjlighet att skaffa en! Jag har inte tid med det, men tänker mig att jag ska göra det när jag blir pensionär. En tax! ❤️
Mys! ❤
Vad mysigt! Själv håller jag mig till katter ❤️
OT. Varför verkar det vara så himla viktigt för Bianca att filma sin mage?
Går svenska skattepengar till par som redan har ett par tre barn, och som har svårigheter att få ett tredje/fjärde? Man borde bara få hjälp med ett, tycker jag!
Jag tror inte det, tror man får betala ur egen ficka då.
Nej, man får bara hjälp till ett första barn och max 3 ivf-försök (iaf i Region Skåne). Om man skulle behöva avbryta en process tex pga överstimulering och då alltså inte ens komma i mål med äggplock så räknas det ändå som ett försök.
Tror det där är regionalt. Vi går i Stockholm på Sophiahemmet och de sa att avbrutet försök inte räknas som ett försök.
Man får 3 betalda försök till ett barn om man inte tidigare har gemensamma barn. Om man inte är en av de 2/3 som lyckas på dessa får man betala själv. För eventuella syskon får man betala helt själv.
Rimligt.
Fast jag som har varit tvungen att operera bort mina äggledare pga vårdskada, måste betala för mina barn. Nej det är inte rimligt. Kanske när folk ändå kan få barn på naturlig väg bara att det tar längre tid, men inte för oss där det är helt omöjligt.
Visste att jag läste kommentarerna på egen risk när jag såg detta i lägget men förvånas ändå hur hårda en del av er? Jag är själva i sista stadiet av egen bekostad ivf (utomlands) – det ser inte ljust ut och är vårt sista försök. Har grinat jättemkt denna vecka och känner mig helt mentalt slut och ensam. So what om influencer skriver om de, om det hjälper oss lite att känna igen sig. Och den ständiga kommentaren om adoption. Förutom att adoption är tveksamt av andra anledningar så är det helt naturligt att vilja ha ett biologiskt barn och få vara gravid, det är inte så lätt att bara ge upp den drömmen och adoptera. Vet att jag bara kommer få dumma kommentarer på detta men tänk på att detta är ett otroligt tungt ämne för många även om du inte lan relatera.
Önskar dig från djupet av mitt hjärta stort lycka till! ??? /ivf-mamma
Så många av oss förstår dig och önskar dig ett enormt lycka till! Jag storgrät igår efter jobbet för att jag insåg mensen var på väg. Fan vad ont det gör att inte få den familj man längtar efter. Stor kram till dig!
Håller med dig. Vissa är så sjukt hårda. Det går fan inte förklara den där sorgen, oron, bitterheten man känner när man är ofrivilligt barnlös. Önskar dig all lycka ❤️
Jag försökte från det jag var 28 år att bli gravid, lyckades två gånger men det vart missfall. Några månader innan jag skulle bli 40 år så lade jag och mannen om kosten helt (jag har aldrig varit överviktig). Jag fick en jätteblödning i samband med mens och trodde att jag var på väg in i klimakteriet men då vart jag gravid.
Hur la ni om kosten? Nyfiken!
jag är inte den du frågar men vill svara ändå! jag har haft oskyddat i 7 år, varav med min nuvarande i 3,5 år och för ca 1 år sen började vi ”försöka”. använder nc och vet att jag har ägglossning men ingenting har hänt och i början på augusti i år så börjar jag äta nyttigare egentligen för andra orsaker (för hälsa, kropp, hy, hår osv). jag började dricka mer vatten och citronvatten, försökte utesluta cola och skräpmat (åt tex sushi de gånger vi åt hämtmat), gjorde smoothies varje dag på massa frukt + alltid spenat & grönkål i, grekisk yoghurt med valnötter istället för bröd tex, åt lax minst 3 ggr i veckan, övrig nyttig mat som havregrynsgröt, avokado, linser, sallad osv. alltså typ vanlig hälsosam mat egentligen? och den månaden blir jag gravid?! alltså vad är oddsen? efter nästan ett decennium? vägrar tro att det var slumpen, jag tror definitivt att min kostomläggning hade mycket att göra med det! googlar man så står det massa om att man ska äta fet mat som lax, yoghurt, avokado och mörka bladgrönsaker om man vill bli gravid. så värt att iallafall prova om man har fertilitetsproblem!! det är ju liksom mat man egentligen borde äta oavsett om man vill bli gravid eller inte ?