Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.

OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt i moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

590 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Hur länge kan man lämna undulater/ papegojor ensamma hemma? Var kan man köpa en bra inomhusvoljär eller bäst bygga själv?

      Heheheh bloggbevakning ändå 🙂
      Hoppas du får bra svar, säkert någon som vet!

        Google.se

      Undulater 1-1,5 dygn (obs flera undulater då ej ensamfågel som man btw inte ska ha, minst två st). Ha minst två vattenautomater.
      Fråga på papegojforum, de lär ha bra koll.

      Finns en bra grupp på Facebook som heter Sveriges Tamfågelförening. Där kan du fråga och hitta svar!

    Har jobbat i 13 år som socialsekreterare med barn och unga.
    Jobbar nu i en mottagningsgrupp. Det är där vi tar emot och skyddsbedömer (beslutar om omedelbart skydd behövs) och förhandsbedömer dvs besluar om ifall en utredning ska inledas.
    Ser ganska ofta att folk här skriver om orosanmälningar i olika sammanhang.
    Så fråga mig vad ni vill!

      Tänker direkt på den där kvinnan Pia som figurerar på TikTok mkt. Flera tusen följare har gjort orosanmälningar gällande hennes barn och nu är barnen helt boendes hos pappan.
      Vad säger du om den röran om du nu alls följt det.

      Jag tycker det är tragiskt alltihop men man vet ju inte exakt vad som händer bakom skärmen så det går inte att ha åsikter.

        Har tyvärr inte följt den röran så kan inte uttala mig.

      Hur ofta får ni in anmälningar som helt saknar grund? Vad är åldern på barnen som flest anledningar kommer in på?

        På min enhet får vi in ungefär 50-100 anmälningar i veckan (relativt stor socialtjänst i stor stad).
        Ett antal av dem är anonyma och det varierar väldigt från att va genuint oroade närstående med trovärdig information till att ibland va typ grannar som mest verkar störa sig på att barn låter när de leker alternativt personer som bara vill va taskiga mot familjen de anmäler. Skulle dock säga att det är en väldigt liten mängd av alla anmälningar där det helt saknar grund. Merparten av anmälningar inkommer från polis, förskola och skola samt sjukvården.

          Just det, glömde svara angående ålder. Tyvärr har vi bara statistik på om det rör barn eller ungdomar. Men det kommer in fler anmälningar på barn mellan 0-12 än anmälningar på 12-18.

          Jag är granne till en familj där barnet skriker och gråter ofta och har hört föräldrarna bråka några gånger… Ibland oroar jag mig att barnet kan fara illa då det låter så bottenlöst i gråten men oftast övertygar jag mig själv om att ”Barn gråter så är det bara” har du något tips på när jag är en grinig granne och när jag bör oroa mig? har inte barn själv och där jag bodde tidigare hörde jag på sin höjd ungen leka tidiga helgmornar då och då, annars i princip aldrig. Denna unge gråter mellan 0-10 gånger om dagen, ibland konstant länge, mellan typ kl.20-23, 4-7 eller också mitt på dagen ofta i längre perioder, detta hör jag de dagar jag jobbar hemma vet inte hur det är de andra dagarna såklart…

            Tycker att du ska göra orosanmälan. Hellre än anmälan för mycket än för lite. Lyssna till magkänslan!

              För en gråtande bebis..? Haha men nej.

                Var står det att det gäller en bebis?

              Vi har ett barn (2) som nu är i en period där hen skriker och gråter mycket. Dels har hen nattskräck så i princip varje natt är det hysterisk gråt där det enda vi föräldrar kan göra är att hålla om och vyscha, dels är det en del ”trots” (i brist på bättre ord) där det kan bli utbrott för lite allt möjligt. Där emellan är hen världens gladaste, äter och sover och leker. Vi gör så gott vi kan och försöker ”sätta namn på känslorna” och finnas där. Men det är svårt.

              Jag har många gånger, särskilt på natten, haft ångest för att någon granne ska ringa soc för att vårt barn gråter mycket.. har liksom känslan av att samhället idag består av så många som de här på bloggbevakning, som verkar ha soc på speeddail. Du bekräftade precis detta.

                Ts här. Hade själv samma rädsla när mitt äldsta barn var litet. Va riktigt skrikig ibland.
                MEN den typen av anonyma orosanmälningar leder ju extremt sällan till något mer än ett samtal. Uttrycker föräldrarna behov av stöd eller resonerat väldigt märkligt så kan utredning inledas. Men även om föräldrarna uttrycker att situationen är tuff hemma utifrån detta så skulle socialtjänsten i många fall bara hänvisa vidare till exempelvis psykolog på bvc eller ngn av de biståndslösa föräldrautbildningar som brukar finnas i kommunen som trygghetscirkeln.
                Därmed inte sagt att alla dessa typer av orosanmälningar är onödiga, ibland finns ju tidigare kännedom hos socialtjänsten och till exempel redan oro för missbruk eller våld i hemmet.
                Men ja, barn gråter och skriker och det är helt normalt.

                Bekräftade detta? Är du satan som läser bibeln? Jag frågade om NÄR jag ska oroa mig, dvs vilka tecken är det på att det inte är ”normal” gråt. Klart det är pissjobbigt att lyssna på en unge som gråter konstant men det är inte de jag frågar om, utan Om När det eventuellt skulle kunna vara något att oroa sig över för barnets skull. Herregud en del föräldrar fattar jag inte hur ni kan vara så nojjiga.

            Men nej, ingen anmälan! Så otäckt att behöva oroa sig för gråtande barn. Så många barn som gråter och skriker vid utbrott, när de duschar (för att de inte vill ha rinnande vatten i näsan), för att syskonet gjort något osv osv. Finns så många anledningar till gråtande barn. Vissa barn gråter bara mer än andra.

            Ts här. Nej jag skulle säga att om det ”bara” är barnet som skriker och gråter är det kanske inte nödvändigt med en anmälan. Om det i kombination med att barnet skriker hörs skrik och gap från föräldrarna ofta så skulle jag säga att man kan anmäla.
            Händer ju inte heller så jättemycket med en sån anmälan om man träffar en familj som säger att allt är bra eller som säger typ vårt barn har autism och kontakt med bup men låter mkt ibland etc etc

              Tack, och tack för att du läste allt jag skrev. Det har hänt två gånger att de bråkats i samband med barnets gråt, ganska högt, men det är ungefär 1,5 månad sedan, därav frågan och att jag funderat på om barnet verkligen har det bra, men jag känner inte föräldrarna, de har alltid neddraget och jag har bara bott här ett halvår.. Jag ska tänka till om detta händer oftare.

          Förutom våld i hemmet, vad gäller de vanligaste orosanmälningar som kommer från förskola och skola?

            Våld i hemmet är klart vanligast från skola och förskola. Men framförallt förskolan, kommer inte jättemycket annat därifrån men ibland då uppenbara omsorgsbrister eller misstanke om sexuella övergrepp.
            Från skolor får vi många andra anmälningar, vanligaste är att det handlar om hög skolfrånvaro eller att barnet är utagerande i skolan.
            Sen får vi också ett antal anmälningar vid varje ny termin om att barn inte kommit till skolan efter lov.

              Får ni anmälan om misstänkta barnäktenskap/omskärelse/fgm? Har ni med era insatser lyckats rädda något barn från detta ?

                Ja men det är inte alls många sådana anmälningar som inkommer faktiskt. Väldigt få.
                Men ja jag har skyddaplacerat några barn utifrån den typen av uppgifter. I ett av fallet kan jag med säkerhet (polisens utredning samt efterspelet) säga att barnet inte hade levt många dagar till om hen inte placerats.

      Om man vet att en förälder varit onykter tillsammans med sitt spädbarn och utsatt det för fara, men haft tur och inget hände, är det fog för orosanmälan? Det tycker ju iofs jag, men vad händer efter en sådan anmälan?

        Om det inte är någon annan som haft huvudansvaret för bebisen, typ den andra föräldern, så skulle jag säga att det är fog för en orosanmälan. Sen spelar det kanske roll om personen druckit ngt glas vin eller ngn flaska vin.
        Om jag hade hanterat en anonym orosanmälan om att en förälder varit full med sin bebis så hade jag kallat båda vårdnadshavarna till kontoret. Haft enskilda samtal antagligen, ställt kartläggande frågor om alkoholvanor och informerat om vilket stöd som finns om man har problem med alkohol, om anhörigstöd osv. Frågat hur de tänker själva om alkohol när man har hand om ett litet barn osv. Framkommer inget om alkoholproblem och vårdnadshavarna resonerar adekvat och inte efterfrågar ngt stöd så hade jag inte inlett ngn utredning.
        Efterfrågas stöd aå hade jag inlett utredning men också informerat vuxenenheten som får kalla den förälder som har problem med alkohol.
        Finns äldre syskon hade jag aktualiserat de också, om föräldrarna hade varit ok med det så hade jag pratat med äldre barn. Men vägrar vårdnadshavarna så är det inget jag skulle pusha för vid en anonym orosanmälan.

          Tack för svar. En ev anmälan kommer inte att vara anonym(jag är inte den andra föräldern, men har god insyn). Föräldrarna har numera separerat, bl.a. p.g.a. alkoholkonsumtionen hos den ene och allt som kommer i dess farvatten. Jag pratar om rejäla fyllor här. De har gemensam vårdnad, men insynen blir sämre. Har du något råd om hur/vad man kan göra? Den nyktra föräldern vågar inte agera. Den missbrukande ser inga som helst problem med sin alkoholkomsumtion. Han är inte full varje dag, men ofta och jag ber till Gud att han håller sig nykter när han har barnet.

            Om du känner att föräldern lyssnar på dig så skulle jag försöka få den föräldern att själva ansöka om stöd i hur hon ska hantera situationen, det går bra att ansöka om det hos socialtjänsten men hon kan också ansöka om anhörigstöd som brukar finnas på mottagningar som arbetar med alkoholberoende. Är barnet inte tryggt hos den andra föräldern så skulle jag råda henne att kontakta en jurist för att ansöka om enskild vårdnad, det blir ju dock av vikt att hon på något sätt kan styrka sina uppgifter. Då kan hon också yrka på att umgänge ska ske bevakat/med stöd.
            Är pappan uppenbart alkoholpåverkad när han hämtar barnet så hade jag rådit henne att inte lämna barnet till honom.

              Tack snälla för svar. Ska vidarebefodra detta. Han kommer att vara nykter vid hämtning och lämning. Det är vi säkra på.

                Hoppas att det går bra för din vän/närstående. Hon har ju tagit ett stort steg som lämnat honom, vilket hon säkerligen gjort för barnens bästa. Så jag hoppas hon kan få stöd för att skapa ett så bra liv för barnet som möjligt.
                Vet inte hur gamla barnen eller barnet är men brukar också finnas stödgrupper för barn som har en förälder med missbruk.

      Jag märker att mina grannar verkligen inte orkar med sina barn. Det är skrik och bråk hela tiden och dom skickar alltid ut ungarna (5 och 7 år) på gården så fort någon annan vuxen är där. Barnen är väldigt kontaktsökande med andra vuxna. Jag tror verkligen föräldrarna skulle behöva något form av stöd (kanske bara typ familjerådgivning) men är för stolta för att söka hjälp. Båda föräldrarna är utbildade och vi bor i en villa förort, barnen är hela och rena och det finns inga tecken på missbruk eller så. Bör jag orosanmäla?

      Barn som blir frågad kring hemsituationen, 6 år gammal. Orosanmälan gällande förälder som har haft ett alkoholmissbruk och återfallit vid ett tillfälle och sökt vård för detta.

      Vad ställs för frågor till barnet?

        6 år . Då hade jag haft tejpingsamtal (små figurer som stöd). Barnet får visa vilka som bor i hemmet, hur hemmet ser ut, vad barnet brukar göra och vad de vuxna brukar göra.
        Sen kanske nallekort (känslokort) där man till exempel får välja kort som ska symbolisera mamma och pappa.
        6-åringar i hem med missbruk vet ofta vad till exempel öl är och skulle antagligen ställa frågor om det. Om mamma eller pappa dricker öl eller liknande, om det är mkt bråk, vem som tröstar barnet om hen är ledsen osv.
        Skulle föräldrar säga att barnet inte känner till alkoholmissbruket skulle jag inte fråga rakt ut. Utan mer att barnet får beskriva vardagen, vad de gör, vem som lagar mat, nattar, orkar mamma och pappa leka osv. Om föräldrarna säger att barnet vet så skulle jag prata om alkoholism och att det är en sjukdom osv, att barnet inte har ngn skuld eller har gjort ngt fel osv.

          Tack för svar. Vet att hon aldrig druckit med barnen hemma (blev nykter från sitt missbruk innan graviditeten), dock tagit återfall ett par gånger under åren.

          Anledningen till att JAG undrar är för att jag blev förvånad över att samtal med barnet ska ske, jag trodde först och främst att man träffade föräldrarna vid en anmälan och sedan eventuella barn beroende på vad som framkommer ?

            Det är endel som undrar varför jag undrar nämligen. Jag är syster till mamman, vi bor grannar och umgås dagligen med varandra.

            Barnet som ska prata med socialtjänsten vet inte vad alkohol är då ingen av oss vuxna runt omkring dricker alkohol, förutom mamman dom få ggr hon tagit återfall (när barnet inte sovit hemma)

        Här undrar man ju varför det ska vara bra att veta detta …

      Kan man ringa er och rådfråga kring ens oro, eller är det en anmälan som gäller så får ni avgöra sen? Har ett grannbarn där varningsflaggor finns men inget direkt konkret att anmäla heller. Har ibland tänkt på vad man kan göra (mer än att vara en ”extra vuxen” i barnets liv, bjuda över att leka med de andra barnen, ha lite extra koll när barnet är ute eftersom föräldrarna inte direkt har koll på vad barnet gör osv).

        Ja ring gärna. Man kan ringa och konsultera, det gör båda skolor, vård osv men även privatpersoner. Du kan vara anonym och du behöver heller inte uppge namnet på barnet. Råder socialtjänsten sen dig att göra en orosanmälan så är det ändå ditt val om du gör det eller inte.

          Tack!

      Gott folk vänd er till era socisltjänstkontor där ni bor och rådfråga där hur ni ska göra om ni misstänker att barn far illa. Detta är inget en frågar en totalt okänd som utger sig för att jobba inom soc i ett kommentatorsfält som tillhör en skvallerblogg.

        Ts här! Jag menar såklart inte att ge råd i specifika ärendena utan menade mer att prata allmänt om orosanmälningar.
        Tror säkert att foll här kan avgöra själva vad de väljer att tro och om de tycker svaren låter vettiga eller inte.
        Men å andra sidan så finns det alltid folk här som inte kan förstå det. Som att vid varje hälsofråga så ska ngn svara ”men herreguuuud varför skriver du här, kontakta vården”.
        Ser verkligen inte vilken skada det skulle göra att diskutera saker här.

          Tycker detta var en jättebra tråd, tack! 🙂

        Tänkte precis skriva typ: ”jag tror verkligen att TS är den som den säger då jag har samma arbetsroll och håller med om allt”, sen kom jag på att jag såklart också är en främling på nätet som utger sig för att arbeta på socialtjänsten…

        Men generellt tycker jag det är bra när folk får fråga, många går runt med funderingar kring det vi gör. Men såklart också, i specifika fall kan man alltid ringa sin socialtjänst i sin kommun och rådfråga! 🙂

      Undrar hur er kunskap och tillvägagångssätt ser ut kring narcissister och psykopater?

      De är ju experter på att ljuga, manipulera och skådespela. Så även om de gör fruktansvärda saker mot sina barn bakom stängda dörrar kan de enkelt komma undan genom lögner, spela offer, ha upp en falsk fasad om att allt är perfekt osv. Dessutom är det inte ovanligt att barnen är hjärntvättade och fästa (trauma bundna) till dessa föräldrar.

      Hur stor del väger ni in barnens respektive föräldrarnas historier/svar på tal? Känns ju väldigt enkelt för manipulativa våldsutövande föräldrar att komma undan genom att bara förneka, ljuga och hitta på en massa ursäkter, bortförklaringar och påhittade historier. Många gånger får man ju höra ”små barn kan ju ha så livlig fantasi, så man kan ju inte helt lita på vad de säger”, vilket ju är fruktansvärt..

        Det är absolut vanligt att föräldrar säger ungefär så som du beskriver. Som utgångspunkt så tror vi på det barnen säger, angående våld är det nästan alltid barnet själv som berättat och då har man ju förstahandsuppgifter. Det finns säkert socialsekreterare som gör fel bedömningar men både utifrån utbildning och erfarenhet brukar man kunde avgöra om någon är trovärdig. Generellt ska väl sägas att det höjer oron om föräldrar till barn som berättat om våld säger att allt är bra. En del föräldrar medger kanske inte våld men att de har det tufft med konflikter och gränssättning och då finns det ju ngt man kan jobba med.
        Upplevelsen av att ”inget händer” tror jag sällan handlar om att socialtjänsten blir lurade av föräldrar, man kan mkt väl sett och förstått att det finns brister i omsorgen och rekommenderat stöd. Men behandling och stödinsatser från socialtjänsten bygger i den absoluta majoriteten av fallen på att det är frivilligt för familjen. Kriterierna för lvu är högt satta och det behövs konkreta och tydliga uppgifter.
        Där till så kan ju föräldrar ha genomgått stödinsatser utan att en förändring skett, min bild är tyvärr att det är väldigt skiftande kvalitet på insatser samt att det inte alltid finns insatser tillgängliga som tillfullo matchar behovet.
        Sverige har en socialtjänst som är inriktad på att förebygga och stötta och är väldigt familjecentrerad, det bygger på frivillighet och samarbete. Andra länder som har mer fokus på barnaskydd kan också ha större utrymme för socialtjänsten att agera.
        Det kan handla om saker som socialtjänsten i Sverige inte kan göra som att kräva drogtester; oanmälda hembesök (i annat än nödsituationer), läkarundersökningar, tala med barn utan föräldrars vetskap osv. Den typen av åtgärder ger ju mer information.
        Men den typen av åtgärder medför ju i sin tur större rädsla för socialtjänsten och mer motstånd.
        Så det finns ju verkligen för och nackdelar med allt.
        Men klart att vissa saker hade gett bättre möjligheter att hjälpa barn, till exempel om föräldrar som döms för våld mot barnen dömdes till exempelvis behandling och föräldrastöd.
        Hoppas jag inte svävade ut för mkt nu utan att det va någorlunda svar.

    Sjuka småbarn med förkylning och feber. Man tycker så synd om dem när de inte kan sova och bara vaknar och vaknar och vaknar….

      STACKARE. En förkylning alltså och lite dåligt med sömn. Så otroligt synd om dessa små liv. Med tanke på att livet kommer att bli tusen gånger värre än en förkylning så är det bara positivt att dom blir lite härdade och lär sig att livet är tufft och kamp. Redan som bebisar är det bra att dom lär sig det.

        HEJ LISA ALLTID KUL ATT HA DIG HÄR. TREVVLIG KVÄLL PÅ DIG

          Hon har säkert slut på Otrivin Menthol.

        Tur att de minns hur jobbigt det var att var förkyld som ettåring så att de kan tänka tillbaka på det sen och dra lärdom av det.

        Jadu. Hade du tyckt det var roligt att vara helt täppt i näsan och inte kunna andas via munnen? Hade nog ändå tyckt att det toppar en ”jobbigt i livet lista”. Tillsammans med troll-Lisa då såklart.

        Men är du inte klok!? ?

      Ett barn som är förkyld men som även:
      1, är på flykt
      2, har en mamma som är 8 mån gravid
      3, som lämnat sitt älskade husdjur pga att mamman endast klarade bära 3 barn
      4, ett barn som precis bytt fosterhem
      5, har en full mamma som glömt stänga ytterdörren somnat i hallen i sitt kiss
      6, föds in i prostitution
      7, genomgår cancerbehandling eller ser sin farfar/syskon genomlida liknande

      Ja du… en vanlig unge med förkylning är det knappast speciellt synd om. Finns Alvedon och nässpray

        Men jäklar. Det är väl ändå synd om alla, är väl ingen tävling om vem som mår sämst? Förkylda barn som mår dåligt kan det väl också vara synd om? ?

    sry för familjelivsfråga men ngn som fått fel kön på nipt?

      Ja

        berätta gärna mer ? när hände de? var de på rul du fick ett annat kön? var de från flicka till pojke?

          Ja precis, flicka till pojke

      Barnmorskan på RUL berättade att jag väntade en pojke, ut kom en flicka ?

        Som senare visade sig identifiera sig som en pojke

          Då var hon synsk ändå

      Nej, nipt är genetiskt test så ingen gissning utifrån vad man ”ser” på ul.

        Exakt det går inte att gissa fel eftersom det inte är en gissning, man ser barnets genetiska könskromosomer (vilket är det som bestämmer könet) på nipt. RUL är något helt annat, då ger barnmorskan besked om kön efter hur hen tycker att könsdelarna ser ut

    Vilken nagelfil är bäst?

      Glasfil är de bästa jag använt, flisar inte upp nageln. Billigare är lika bra som dyrare, i mitt tycke. 🙂

    Vilket recept på saffransbullar är bäst?

      Zeinas saffransbulla med vaniljkräm (marsan?) i.

        Det är magiskt!

      Jag har kört på detta recept i fler år sen Hanapee tipsade om det en gång, följer man receptet till punkt och pricka blir dom MAGISKA! https://www.ica.se/recept/godaste-lussebullen-717002/

      Nu har jag hört så mycket om saffransbullar med majo, så jag tänkte testa det i år. Tydligen ska de bli så där alldeles jättesaftiga.
      Hellmans är tydligen bäst, minst ättika i.

        På riktigt?

          Ja, alldeles på riktigt. Är med i en stor grupp där det är många som är extremt skickliga, så jag tänkte testa. Har tidigare haft Kesella, men bara saftigt första dagen, sedan torrt.

            Det låter inte gott faktiskt. Varför inte ta lite olja i bara isf. Ägg är det väl redan i smeten?

              Inga ägg i bulldeg, nej.

          Majonnäs är ju typ bara ägg och fett, vilket är gott i bullar och deg.

            Fast i färdig ”köper majjo” är det ju annat oxå och bara att tänka på majonässmak i saffran lussebullar får det att vända sig i magen lite på mig.

    Vad är det konstigaste eller roligaste någon någonsin sagt till er?

      Vad fina öron du har

        Haha fick höra att jag hade sexigaste nyckelbenen

          Om vi pratar komplimanger; snygga knäskålar och smal tunga vilket tydligen var något positivt. ?

      Jag jobbade förr med personer med intellektuell funktionsnedsättning. En dag hade jag på mig jeans med vita ”färgfläckar” på till jobbet (dom skulle alltså se ut så och jag tyckte dom va coola). Det tog inte lång tid innan en av killarna jag jobbade med lutade sig försiktigt mot mig och viskade i mitt öra: ”du har spillt fil på byxorna!”

      Kanske inte låter så kul men där och då hade jag svårt att inte skratta ?

        Haha så gullig. ?

          Extremt! Det här är en av mina varmaste och roligaste minnen ?

      Ett KK jag träffade när jag var 20 sa seriöst att jag ”skrämmer väl bort killar på krogen med min röst.” Har aldrig kunnat släppa hur min röst låter efter den kommentaren, 10 år senare. Får ångest över att höra den inspelad, när det ekar i telefonsamtal, etc.

      Ska nämnas att killen i fråga hade rätt ljus röst själv. Plus han var expert på att trycka ner en jämt. Är kanske det som kallas ”negging”. Men den kommentaren sitter fortfarande kvar. ?

      När min pojkvän tog min oskuld och efteråt sa ” och du som sa att du var oskuld”, vilket jag faktiskt var. Till saken hör att han hade tjatat i flera veckor på att vi skulle ligga, medan jag ville vänta ett tag till. Det kändes inte så bra, jag hade väntat mig lite ömhet efter en så stor grej.

        Men fy vilken tölp.

          Han är ex numera?

      En kille kom fram på krogen ”Du har finskt påbrå va? Alla mina ex har haft så där höga kindben & de alla hade finskt påbrå” (jag har finskt påbrå men har aldrig tänkt på att jag ev har höga kindben) En annan gång kom en kille fram på dansgolvet & bara ”jag måste bara säga vilka otroligt vita tänder du har!”. Sen försvann han innan jag ens hann tänka på att svara.

      Jag känner inte igen dig när du har andra jobbkläder på dig ?

      Dina ögon har samma färg som den djupa delen i en simbassäng

      Min fysiklärare på gymnasiet sa följande till mig på vår studentskiva: ”jag har aldrig sett dig så här glad?!”

      Min första tanke: eller aldrig så här full?! ?

    Är ni rädda för insyn?

    Jag har flyttat till ett nybyggt område och husen står relativt tätt men ändå inte på något utstickande sett utan ”normalt” skulle jag påstå, jag ser mina grannar men ser inte direkt vad dom gör eller vad som visas på tv tex. Men i princip alla har nerdraget och jag fattar inte varför, hur man kan vilja leva med nerdragna persienner men det kanske är jag som är konstig? Bara reagerat på att folk verkar vara otroligt skygga. Jag kunde verkligen inte bry mig mindre om mina grannar vill titta på mig, leva med nerdragna persienner är otänkbart i min värld, hua ?

      Jag bor så och bryr mig noll om grannarna ser vad jag gör. Jag sitter inte och glor in i deras lägenheter men ser ju givetvis så pass att jag märker om någon ny flyttar in, märker vilka som är vakna tidigt, sent osv. Antar att de också märker av mina rutiner. Mer än så bryr jag mig inte. Har fördraget i sovrummet där jag ändå bara är för att sova och byta om. I övrigt har jag uppdraget.

      Håller med!

      Jag har nerdraget i köket för annars är det full insyn när det är mörkt ute. På dagtid får det vara uppdraget.

      Jag drar ner. Vad är det som är så konstigt med det? I många länder har man till och med jalusier eller fönsterluckor som avskärmar fullständigt, mycket mer än svenska persienner. Det normala är väl att främlingar INTE ser en när man är inne i sitt hem.

        Är det inte främst värmen man vill hålla ute då och inte insyn?

          Nej det är också insyn. I Italien är vintrarna kalla och fuktiga, alla drar ner innan de tänder ljuset eftersom husen ofta står tätt och insyn anses väldigt obehagligt.

        Det beror mycket på klimat också. I soligare länder så vill man stänga ute solljus och värme. I Sverige så vill vi traditionellt öppna upp och släppa in ljus och värme vilket har medfört att vi är mer vana med insynbara fönster.

          Absolut, men i Sydeuropa drar folk ner året runt, inte bara när det är varmt. Min man som är från Sydeuropa drar ner så fort det börjar skymma.

            Jaha, min sydeuropeiska sambo har lika lite fördraget här i Sverige som mig. Kanske är området Sydeuropa inte fullt homogent i frågan då.

            Jo jag menade alltså att det blir som en effekt av klimatet. Kulturen formas av det.

        Men det är bara när det börjar mörkna man drar ner då eller? För mig verkar det så himla deppigt att ha nerdraget när det är dagsljus, man vill ju maximera ljuset.

          I dagsljus minskar ju insynen eftersom det är ljusare ute än inne. Problemet är störst på kvällen.

      Haha, jag blir helt bestört när jag ser folk på bottenplan med alla lampor tända och vare sig persienner eller gardiner fördragna 🙂 själv bor jag rätt högt så har inte det problemet men känns ju som att folk är djur i bur eller att man tittar på människor på zoo…? Men skönt att ni som bor så inte bryr er, jag hade aldrig pallat!

        Bor inte på BV och det gör inte grannarna jag syftar på heller 🙂

      Jag bor på bv och har neddraget på kvällarna. Skulle inte må så bra annars.Tur det finns persienner.

      Stör mig på att inte kunna gå naken (för det är ju vidrigt med nakna grannar). Men jag drar inte för, utan jag anpassar ju bara vad jag gör (ex går inte runt naken)

      Bor i radhus och kollar alltid in på vad alla gör, vad de ser på tv, hur de möblerat osv när jag är ute med hunden ? speciellt när det är mörkt. Har dock våra gardiner halvt fördragna och bryr mig inte direkt om någon ser mig.

        Den sorten jag själv ogillar, finns en kärring där jag bor, som när hon är ute med hunden ställer sig och glor rätt in. Ogillar starkt den sortens nyfikenhet och skulle aldrig få för mig att ställa mig och titta in i någon annans hem.

          Skillnad på att stå och glo in genom någons fönster eller titta in medan man passerar förbi. Kan jag tycka i alla fall. Jag tittar när jag går förbi hus, mest för att det ser så mysigt ut när familjer sitter och äter, grejar på i vardagsrummet, allt julpynt nu osv.

            Jag tycker också det ser mysigt ut att se folks liv pågå i hemmen. Idag på min promenad såg jag ett litet barn ”flyga” på en vuxens händer, upp och ner, som att den vuxne låg i en soffa och sträckte upp armarna och höll barnet i luften. Barnet skrattade och jag tänkte ”oj ett så litet barn vaket vid den här tiden, jaja det var säkert godnattkramen från far till dotter och nu ska hon lägga sig”. Det är som att familjevärmen känns ända ut på gatan när Man ser folks liv pågå. Och sen tänkte jag lite mer på alla Svensson-liv som pågår i de upplysta fönstren och undrade om de känner sig lika Svensson som det ser ut utifrån. Och hur mysigt det måste vara att ha ett hus och låta barnen växa upp där.

        Brukar också göra så fast med barnvagnen! Tycker det är så mysigt att gå runt i vårt område (relativt nybyggt villaområde) på kvällspromenad och diskret titta in i folks hus. Man ser väldigt mkt när det är mörkt ute och tänt inne.

      Jag läste för ett tag sedan om fönstertittare, dvs att någon tittar in genom ens fönster, och då hade jag blivit väldigt rädd. Bara vetskapen om att någon kan stå på håll och iaktta gör att jag föredrar att bo högre upp (i tex lägenhet).

        Det gäller väl främst de som bor på BV? Det gör inte jag som starta tråden ? jag syftar på att man ser varann genom fönster, jag och de som bor mittemot mig.

          Jo, jag bytte inriktning lite ?☺️

      Jag bor så och alla har köpt skira vita linnegardiner man kan dra för lite grann eller helt för att liksom ”bryta” insynen. Det gör fortfarande att det är ljus och inte täcker helt, men gör att man liksom inte fastnar med blicken hos andra.

      Jag vill kunna se ut! Gillar inte alls när det är neddraget, känns så instängt. Har bara nerdraget i sovrummet när jag ska sova.

      Jag bor i ett radhus med mycket god insyn och bryr mig noll. ? Har aldrig gardinerna fördragna. Går aldrig runt naken och har inget att dölja liksom.

        Bor i radhus, en del insyn, framförallt i köket. Går naken ?? pallar verkligen inte bry mig

          Men det är väl bl.a pga religion som man drar för fönstren heltid så att kvinnan kan vara utan huvudduk? I invandrartäta hus är det mycket nerdraget. Tyvärr blir det trista utsidor utan ljus från fönstren.

            Det är också en faktor, ja. I muslimska länder så bor de ofta i compounds som är avstängda för andra så kvinnorna kan gå omkring otäckta fritt hemma. Religioner där man täcker sig helt hade varit direkt skadligt i gamla Sverige då man måste vara ute i solen och lagra d vitamin sommartid med bara armar och/eller ben.

              Det är väl egentligen fortfarande skadligt då?

      Vi bor på BV. Vi har alltid persiennerna uppe. Vi mår bäst så, att få in ljus.

    Bra silverschampo under hundringen?

      Matrix!

      Fanola!

        Instämmer! Resultat direkt

      Fudge dock 50ml för under 100 och 250ml för ca 109 just nu

    Har precis köpt en Kitchenaid, vad är ert bästa tips på vad man kan göra med den? Något ni älskar att göra med er Kitchenaid?

      Beror lite vad det är för produkt du köpt från Kitchenaid. Finns rätt många.

      Brödrost eller bakmaskin? Eller något helt annat?

      Varför har du köpt den? Alltså har du tänkt dig matlagning eller bakning; bröd/kakor? Då kanske det är lättare att tipsa. Finns ju ganska mycket man kan ha den till.

      Använder min till deg o h istället för elvisp.

    Är det nån här som sålt grejer för musikhjälpen? Alltså typ handgjorda eller så. Jag virkar och vill sälja lite grejer i år där allt skänks till mh, är tradera bäst? Tävlingar? Auktioner? Behöver massa tips!!?

      Annars finns kattkommando syd. Dom har bra shop med saker att köpa som stöttar katter i nöd. ? tar nog även emot saker dom säljer.

        Finns nog väldigt många organisationer och föreningar att stötta (vilket jag gör annars) men eftersom musikhjälpen börjar snart och bara är en gång om året vill jag satsa på det just nu❤️

    Secret Santa till svärfar som har allt, ca 500-700kr.. han gillar att röra på sig, bygger/snickrar, gillar gamla bilar.. nån som sitter på bra tips?

      Kan inte din partner hjälpa? Hen borde väl känna sin pappa bättre än oss.

        Men grejen är ju att det är hemligt och på julen så gissar vi alla vem gett åt vem ?

        Annars skulle han absolut hjälpa ?

          Jaha men då är det väl bäst att ge något mer personligt då. Typ om ni alltid skojat om hur dåligt tålamod han har så får han ett stort pussel. Typ så. Annars är det ju omöjligt att gissa vem som gett det, speciellt om det är ett generiskt tips härifrån.

          Men du skulle ju kunna säga ”om jag fått din mamma vad har du för tips då? ”Din pappa då” ”syster”

          Så får du kanske nåt tips.

          Mycket pengar att köpa för ifall det inte blir bra.

            Men det är ju samma sak som att bara frågan om pappan. Då fattar han ju oavsett, sen när han ser att pappan fått det han tipsade om.

              Men då får väl sambon hålla tyst. Är väl inte på liv och död. Varför köpa skräp som inte används?

                Men varför leka leken om man ändå ska fuska, haha.

      Startplats i ett motionslopp?

      Modellbyggsats av en gammal bil eller en prenumeration på tidning om gamla bilar t ex Classic Motor.

      Whiskey/rom/konjak

      Alla gubbar gillar väl att få en fin whiskey?

        Eller ännu hellre whisky.

      Finns massor av snickarbälten och hammare som är för proffs. Sånt man inte unnar sig själv men som verkligen gör skillnad. Estwing är ett bra märke. För snickarbälten skulle jag titta på festools med hängslen.

      Köp en sån där Lord-titel, en bit land (typ 1 kvm) i Skottland

    Ska göra sillisar på måndag! Så pepp men någon som har bra ”detta önskade jag att jag viste innan operation-tips?”

    Undanber mig ödmjukt med bestämt svar som ”att man inte blir lyckligare av operationer bla bla” 😀

      Inte en susning men det är ju en operation och du har säkert ont i såren ett tag så passa på att städa och göra sånt som kräver lyft innan du åker in?

      Preppa med full kyl ocu frys och matlådor ifall du mår skit! Lycka till! ?

      Lycka till! ? saker jag inte hade tänkt på, som sambon fixade.
      1. Att tvätta håret när jag kom hem, fullständigt omöjligt att lyfta armarna. Jag hade sovit kvar på kliniken så ville duscha när jag kom hem
      2. Bädda SKÖNT i soffan! Kunde inte lyfta soffkuddarna och ”buffa” upp skönt, det fick sambon göra
      3. Mat! Preppa med enkel mat eller matlådor
      4. Tröjor med dragkedja för att slippa dra nåt över armarna

      Trodde först du menade att du skulle lägga in sill till jul! ??

        Hahaha ska börja kalla julsill för sillisar! /ej ts

        Jag med, förberedde mig på att tipsa om att göra pepparrotssill

          Kan man få recept?

        ???

      Flytta ner mikro så den står i bänkhöjd. Du får inte lyfta armarna. Köp hem mikromat. Flytta sängen så den står vid tvn. Du sitter och sover i början. Bestäm med en kompis som kommer och tvättar håret på dig (inte lyfta armarna). Köp en sån där dosett på apoteket och ställ alarm för vilka piller som ska tas när. Sjukt svårt att ha koll på i början när man får morfin och är trött. Köp en pyjamas med knappar fram så du kan byta kläder. Jag tänkte hoodies med dragkedja men de skaver och är inte sköna att sova i. Sen ladda upp men snacks och proteinbars. Jag var inte så hungrig i Örjan men kroppen behöver ju energi ändå.

        Viktigaste är nog ändå att försöka röra sig och vara uppe och gå jätte läskigt I början men man blir stel och får jätte ont annars.

      Skaffa en sådan nackkudde som man har när man flyger. Jätteskönt att ha när du måste sova på rygg i flera veckor ☺️

      Köp minst 2-3 av den bh de rekommenderar så du kan tvätta en men samtidigt använda en. Köp en ringklocka som du fäster i tån som du sen skramlar med när han ska komma

      Har en vän som gjorde det, hon hade jätteont efteråt och låg mest i 1-2 veckor. Hamnade hos en oseriös som gjorde jobbet som inte hade sytt igen ordentligt. Blev även infekterat.

      Tänk igenom det ordentligt.

        Det har hon nog gjort – och undanbad om såna kommentarer ?

      Försök röra på dig regelbundet. Gör ofantligt ont i början, men det blir bättre väldigt fort.

      Gör det ont, ta medicinen. Var rädd för morfinet men det gjorde susen!

      Ät!! Kroppen behöver näring och återhämtning. Jag gick upp cirka 5 kg efter operation och såg gravid ut. Allt försvann, och åt som ett monster. Konstant hungrig

      Se till att du kan sova bekvämt och upprätt. Har du ingen hjälp hemma, sov i soffan. Kom inte upp ur sängen själv första 1-2 veckorna

      Lycka till!!!

      Vilken klinik och kirurg? Mina tips är att be om så mycket smärtstillande medicin och medicin mot illamående som du behöver, finns ingen varken praktisk eller moralisk poäng i att lida i onödan.

      Kanske göra dem pyttelite större än va du hade tänkt? Efter några år när svullnaden helt har försvunnit upplevde jag mina sillisar något mindre..hade jag fått göra om min operation hade jag valt att lägga in något större implantat. Man fick inte en rättvis bild av storleken genom att testa olika storlekar i en sportbh (innan operationen.)

    Ni som tagit Ritalin, något jag bör vara medveten om? Hur är det med viktnedgång/uppgång? Allmänna tips?

      Min vikt påverkades inte. Däremot fick jag lite hoppig och snabb puls.
      Kändes ofta som att man ”kraschade” lite mentalt mot eftermiddagen när effekten gick ur, kunde då känna mig trött och lättirriterad.
      Blev jobbigt i längden så bytte till elvanse som känns mildare i bieffekterna.

      Man kan få mer ångest. För mig var det värst på eftermiddagen när medicinen gick ur kroppen. Fruktansvärt. Lättirriterad, ångestfylld och mådde allmänt riktigt dåligt.

      Det kan påverka sömnen.

      Det kan vara jätte jobbigt att äta när man inte känner hunger. Man får tvinga i sig mat ändå så blir det lättare med tiden.

      Jag fick massor av energi vilket ledde till att jag överansträngde mig och tillslut kraschade ganska rejält.

      Viktigast är att det finns fler sorter så fungerar det inte ber du att prova något annat.

      För mig utlöste det någonsorts identitetskris. Jag kunde plötsligt ta in mer av min omgivning och insåg hur jobbig jag var. Blev oerhört självmedveten och osäker. Nu 10 år senare vet jag fortfarande inte hur jag känner inför allt. Tog medicin i 3 år. Provade lite olika och landade i att jag mådde bättre utan. Började anpassa mitt liv efter vad jag mådde bra av och när jag är i balans märker jag inte av min adhd speciellt mycket.

      Tackar för att ni delat med er, hjälper verkligen en vilsen själ.

    Fler än jag som väljer att fira jul ensam i år? Tycker det ska bli så befriande faktiskt!?

      Samma här!
      Befriande. Planerar att åka runt i stan o äta en bättre lunch ute, sen hem för att se den där ”Karl-Bertils julafton”(?) som jag aldrig fick se med min familj.
      Funderar på att laga ngt gott julgodis hemma samtidigt nu när man kan. Har du eller någon annan ngt tips?

        Gör brigadeiros!!! Riv i skal från en apelsin så får ju god och julig apelsinsmak. De är såååå goda!!

          Aldrig hört talas om och fick googla. Hur underbara ser de inte ut att vara? ?
          Ska definitivt göra dem på julafton!

            Du kommer inte att bli besviken. De är nu mera stående julgodis hos mig.

        Är matställen öppna på julafton. ?

          Så klart att de är!

          Varför skulle de ha stängt?

            Eh, de är julafton?!

            För att personalen vill…fira jul?

              Men det finns ju massor av folk som jobbar på helgdagar/röda dagar.

                Vi kallar dem samhällbärare.

                Matbutiker samt vanliga butiker som typ Åhléns, H&M osv brukar vara öppet på julafton men stänga lite tidigare.

          Alla i Sverige firar inte heller jul, så många ställen är öppna som vanligt 🙂

      väljer det inte men pga familjekonflikt så har jag inget val… Det blir säkert okej ändå.

        Det finns öppna ställen för människor som är själva och vill fira jul med andra

      Härligt det låter. Gjort det själv för ngra år sen, kan säga att för mig, där & då var det den bästa julen. Annorlunda absolut och skulle inte vilja göra det jämt, men var så avkopplad och bra till mods efter den julen (till skillnad från andra jular, där man varit både utarbetad, sönderstressad och som ett ursketet äpple) Bara lufsa runt i mjukisar hela dan, kolla film, käka vad man vill, du kommer få det toppenbra.

    Skrev en lång kommentar som förmodligen hamnade i modd – kanske pga attjag skrev med en massa namn och exakta formuleringar på mina produkter. Så testar igen men utan så specifik info:

    Någon som är duktig och intresserad av hudvård och som vill guida en nybörjare lite i hur jag ska använda alla produkter jag lyckats skaffa?

    Har liiite koll på hur var och en av dem funkar, men kass koll på hur de bör kombineras (eller framför allt INTE kombineras). Går det att få ihop några bra rutiner av detta:

    Retinol med peptider och vitamin C

    Diverse serum, blad annat Estee Lauder och nån annan med c-vitamin
    Olika fuktmasker

    Rengörande lermask
    Mask med AHA-syror

    Dr Levy Cell matrix mask

    Toner med c-vitamin

    Diverse rengöring samt dagkräm, nattkräm och ögonkräm har jag också av lite olika fabrikat.

    Har koll på att retinolen används på kvällen, men hur ofta ska jag köra med de olika maskerna och när ska jag använda serum av olika slag? Och toner – hur ofta?

    SUPERTACKSAM för lite handfasta råd!!

      Vad har du för hudtyp? Hur gammal är du? Har du något speciellt problem till exempel stora porer, acne, acneärr, rynkor, torr etc.?

        Är 40 år, har inga stora problem med hyn nu men har haft enstaka perioder med känsliga partier och perioral dermatit.

        Känner att rynkorna börja smyga sig på och att jag är påsigare under ögonen, så fått lite noja att börja ta hand om och bromsa åldrandet.

          Okej haha fattar läget! Toner varje dag efter att du rengjort huden innan din dagkräm/nattkräm, det hjälper att binda fukt till huden. Om du inte har en solkräm så köp och använd dagligen, spf 50, eftersom du använder starka produkter som retinol. Ansiktsmask beror väl på (ungefär 1 x vecka) men du behöver inte lägga den över hela ansiktet, utan lermasken till exempel kan du lägga där du behöver typ t-zonen.

            Tack!

            Har försökt få klarhet i hur de olika syrorna kan påverka och samarbeta med retinolen, som att en kombination av först syra och sen retinol kan ge en bra booster. Känner mig dock lite för osäker på olika syror och hur de påverkar huden för att våga laborera.

            Nu har jag dessutom köpt en kalender med hudvård så kommer utöka lilla badrumsskåpet ytterligare.

              Börja lugnt, med både syror och retinol. Kombinera dom inte.

              Använd inte c-vit och retinol samtidigt.

                Att inte kombinera c-vitamin med retinol har jag hört förut, men det blir också lite förvirrande eftersom just den retinol (1 procent) jag har från Paulas Choice innehåller peptider och C vitamin.
                Gör det att jag bör vara extra försiktig med att använda den?

                  Nej men börja med var tredje dag, sen varannan och sen varje

      Men varför så mycket
      produkter. Se upp med starka typ syror. Kan förstöra din hudbarriäar. Rengöring och fuktkräm kommet man långt med. Och ett bra serum. Apoteket har mycket som är bra.

      Helt omöjligt att svara på. Vet inte vad det är för produkter/märken på eller koncentrationen på de aktiva ingredienserna.

        Förstår det. Har först skriva ner produkterna men det publiceras inte. Har en del Paulas Choice, bla retinol 1 procent.
        AHA masken har 5 %.

          C vitamin plus syror på morgonen och retinol på kvällen. Du borde också ha riktigt bra spf nu med alla aktiva produkter

            Tips på bra SPf?
            Har en 50 från biotherm (kladdig variant tycker jag) och en tunnare men ändå 50+ från la Roche posay. Har tänkt att de är till för soliga dagar, kan de användas varje dag eller bör jag satsa på nåt mer hudvänligt?

              Absolut varje dag men satsa på en dagkräm med spf så du även får fukt

      Tror inte du ska blanda vit c med peptider. Däremot tror jag peptider plus retinol funkar tsm på kväll.

      Dagtid: skölj ansiktet med vatten. Toner behövs ej. Vit c serum (gärna absorbic acid och ingen hybrid) + fuktkräm (typ cerave) sen spf.

      Nattid: cleansing + du kan ta din peptider här plus fukt sen toppa vitamin a (tretioninkräm, retinol är den svagare kusinen av vitamin a)
      Sen är du klar.

    Stackars Elin. Fyfan vilken krigare ❤️

      Blev så ledsen idag när jag såg hennes story där hon berättar om sin smärta och att att hon kommer vara inlagd ett tag.

      När var planen att hon skulle till Tyskland nästa gång? Undrar om det blir av…

        Hon berättade i sin story att hon kommer vara på sjukan ett tag nu, är planerad för strålbehandling.

          Jo men det var väl planerat ändå har jag för mig.

            jo men det har jag också för mig nu när du säger det.

              Ja, i senaste vanliga inlägget står att hon egentligen skulle ha börjat med strålning på KS idag.

            Den planerade strålningen har hon redan gjort.

              Hon säger i senaste storyn att hon ska få göra strålning

              Hon ska göra lungan nu

        Känns ju tveksamt men jag hoppas hon får och orkar göra det hon vill ?

      Hon går med gåstol nu inlagd på sjukhus. Hon har lagt upp film på insta. ?

    Så jag har just börjat IVF-resan och undrar om någon här har tips på hur man kan hantera att vissa människor bara ska informera en om det negativa, som om man inte känner till det redan, och hur man kan hålla sig uppe de här veckorna fram till att man ska ta graviditetstestet?
    Jag har berättat för ytterst få. En person berättade jag för att jag funderar på det. Hon kan inte sluta prata om hur det kan ta många år etc. Det hjälper mig inte. Självklart har jag förklarat för henne att jag inte vill höra det. Jag känner till statistiken och pga min barndom är min hjärna lärd att göra allt till katastrof. Jag har jobbat med att ta bort de tankarna. Givet hur det här kan dra upp känslor vet jag inte om jag fixar att höra ännu en harang från henne och sådana som henne. Hur kan man mest effektivt döda ett sådant försök?

      Försök att inte berätta för så många. Vill du ventilera så skaffa ett anonymt ivf konto på typ insta. Fantastisk gemenskap man kan finna där! Lycka till!

        Smart! Det ska jag göra ❤️?

      Kanske svara exakt sådär: ”Vet du, jag känner till alla nackdelar och risker och min hjärna katastrofplanerar redan å det grövsta, jag klarar verkligen inte mer negativitet utan behöver all pepp och hopp jag kan få” ❤️

        Tack ❤️

      Kan du vara ännu mer tydlig med vad du inte vill höra från henne? Avbryta direkt om hon säger något i dens stilen? Jag tänker att.man ofta försöker vara lite trevlig, men om någon verkligen inte fattar hinten får man kanske prioritera övertydlighet framför artighet?

        Får nog göra det. Hon är en av de där som inte förstår gränser.
        Ska börja avbryta direkt när hon tar upp ämnet. Tack❤️

      Kolla in ”thepursuitofkicki” på instagram, i deras höjdpunkter finns det sparat en massa tips på vad man kan göra under väntan när man gör IVF. Finns under ”RUVARTIPS” ❤️

        Tack ❤️

        Tack! ?

      Om ditt humör påverkas och det går ut på kollegor, berätta!
      Haft en situation där en kollega varit på så hemskt humör att flera mått väldigt dåligt. Hon berätta när hon väl fick barn vad hon gått igenom och först då kunde stämningen blir bättre på jobbet igen.
      Jag själv tyckte hon var hemsk i vissa situationer och sa nej till en tjänst till och med i hennes team för kunde inte alls tänka mig jobba med henne.

        Fast jag har inte känt av humörsvängningar? Jag berättade endast om en kvinna som betedde sig mot mig.
        Jobbar mest hemifrån också. Biverkningarna hittills är att jag är trött.

      Tack för omtanken men jag har valt att fokusera på möjligheterna och det positiva. Jag mår bäst av det.

        Tack! ❤️

      Det har kommit ny forskning kring ivf och hur ivf kan trigga igång tidigt klimakteriet och andra hormoner/sjukdomar. Det är viktigt att ha vetskap om detta innan man ger sig in i den resan.
      Att det kan ta lång tid är det minsta besväret.

        Har du något belägg för detta påstående? Jag kan inte hitta någon forskning som styrker detta.

        Men hallå nu kommer du ju med exakt den typen av påpekanden som ts undanbad sig.

        Så när jag uttryckligen skrev att jag har koll på läget och ville få fokusera på det positiva tänkte du ge exempel på hur det är att hantera en person som inte vill ta till sig gränsen som man satt upp?
        Ok.
        Jag känner som sagt inte att jag behöver fler råd från andra, utan har självklart kollat upp så mycket som möjligt innan. Även läkare, sjuksköterskor och terapeuten som godkänner en går igenom farorna. Skulle du kunna respektera den hör gränsen framöver?

          Det kan du inte kräva av människor. Att alla ska anpassa sig för att du vill ha barn? Hhahah herregud vilken idioti. Förbered dig på att människor säger vad dom vill eller flytta till en öde ö tills du lyckats bli gravid. Jisses vilka krav

            Men fy fan ??

            Att jag bad att få slippa oombedda råd förtjänar alltså en hånfullt kommentar utöver det där svaret som jag fick?
            Snällt.

      Var tydlig. Varenda gång vännen säger något negativt säg direkt vänligt men bestämt ”jag fokuserar inte på sådant så vi kan väl prata om annat nu?”. Till sist bör polletten trilla ner. Lycka till!

        Tack! ?Får nog också hitta ngt bra peppade poddinlägg eller spellista att lyssna på efter att ha hanterat en sådan situation. Måste ju se till att ha låg stressnivå nu.

      Plus en på att starta Instagram-konto för gemenskap, så värdefullt! Jobba med att vara snäll med och mot dig själv, sänk kraven på övriga livet och skala bort det som går för att lägga in sånt du vill göra/mår bra av. Och var noga med vilka du berättar för, många äter upp den lilla energi man har med sina jävla historier/tips/dumma frågor. Stor kram, ska hålla tummar & tår för dig!

        Blev tårögd nu av din omtanke ? Tack!!

    TW ätstörning

    Jag har hetsätit sen jag var liten. Kräktes mellan 13-15 år. Sen dess inte kräkts. Gått i terapi privat, betalar dyra pengar för en privat dietist som verkligen hjälper mig nu men det känns så hopplöst! Jag hade börjat fått ordning på det och fått till en stabil, något lägre vikt och kände för första gången på länge ”jag kanske kan få ett normalt förhållande till mat med ett typ normalt BMI”. Sen blev jag utbränd för 2,5 år sen och sen dess har det bara inte gått. Äter antidepressivt. Jag mår bättre och hetsäter mycket mindre, men jag går inte ned i vikt. Efter utmattningen har jag svårt att träna på samma sätt som förr, jag kan yoga och gå promenader men thats it. Jag skäms såå mycket för min vikt och hur jag ser ut nu. Tänker att alla ser min viktuppgång och tänker att jag är ful och lat. Tänker på min kropp heeela tiden. Min man tycker genuint att jag är fin, det märker jag, men jag kan liksom ändå inte tro honom. Tänker att han ljuger. Och jag är överviktig på riktigt också, inte bara en känsla. 92 kg till 167 cm.

      Lita på din man när han talar om eller visar att han tycker du är fin. Ge dig själv mycket uppskattning och bekräftelse. Byt ut självkritiska tankar – vad vi tänker påverkar våra känslor.

      Alla typer av missbruk har sin grund i känslor. Sök hjälp hos en ätstörningsklinik. Ha tålamod. Det går att bli frisk.

      Tipsar om att följa mywesterdahl på Instagram om du inte redan gör det! ?

      Sedan jag började äta antidepressiva har jag märkt att det är omöjligt att gå ner i vikt. Jag går inte direkt upp heller, men oavsett hur lite jag äter, kräks eller tränar så står vikten still

        Min dotter gick upp i vikt av antidepressiva. Hon är en väldigt vältränad löpare och blev plötsligt stor.

        Jag med. Gick upp 25 kg på knappt 3 månader. Gick ner en del när jag slutade men långt ifrån allt.

      Din kropp försöker ta hand om ditt psykiska mående först och främst. Vikten prioriteras inte då. Försök vila i det(jag förstår att det kan vara svårt), Fokusera också på att ge kroppen byggstenar med hälsosam mat(obs! Betyder inte fettsnålt!), gör andra saker du mår bra av.

        Kroppen prioriterar inte på sånt sätt. Ingen kropp försöker ta hand om psykiskt mående och bortprioriterar viktnedgång.

        Kroppen kan överhuvudtaget inte prioritera viktförändringar, den bara processar det vi stoppar i oss.

        Jättekonstigt narrativ det här, man läser samma hos vissa influencers, att kroppen vill gå upp eller ner och att kroppen bestämmer sig för en favoritvikt.

        Kroppen bestämmer inget och vill inget! Det är vi som styr vad kroppen får i sig.

          Det var ett förenklat svar. Läs forkning som finns, så kanske du lär dig något.

            ”Läs forskning så kanske du lär dig nåt”

            Antidepressiva kan öka hungern, det är en vanlig biverkning och det är därför det är svårt och jobbigt att gå ner i vikt för många som tar antidepressiva. Man kan testa olika sorter, förhoppningsvis hittar man en sort som fungerar bättre.

            Hahaha sånt foliehatt svar. ”Läs forskning”, men ingen hänvisning till någon forskning eller studie ÖHT.
            Det finns ingen forskning som ”motbevisar” att kalorier in och kalorier ut är det som påverkar vår vikt. Det som däremot kan skilja människor åt är hunger, sötsug, mängd vi äter etc. Jag säger inte att det INTe är svårt att gå ned i vikt, men ovan är bara skitsnack.

            Antidepressiva däremot är väl känt att det ökar hungersignalerna och därför äter man också mer. Det handlar inte om att kroppen prioriterar, utan att om hungern ökar så ökar också intaget oftast.

      Vet att det är svårt att ta till sig men att försöka sätta kroppen i andra hand eller liksom på is och fokusera på att göra saker som ger mentalt välmående och glädje tycker jag hjälper mig på friskresan. Promenera, rita, pyssla, måla naglar, ta en kaffe ute, kolla serie i lugn och ro eller vad man nu gillar. Göra sånt som är kul och försöka tänka snällt om sig själv.

      Viktuppgång är en vanlig biverkan av antidepressiva. Eftersom det är känsligt för dig ber du läkaren att byta sort. Voxra är en antidepressiv som även används som behandling mot övervikt. Den är dock centralstimulerande så du behöver vara medveten om att du kan få mer energi och aktivt behöva bromsa för att inte Förvärra utmattningen. Det är även positivt att den inte påverkar ens sexlust och förmåga att få orgasm negativt.

      Ett annat alternativ är brintellix. Jag äter själv den och är oerhört imponerad. Ingen påverkan på vikten eller andra biverkningar utan har bara väldigt många bra dagar. Känner mig inte avstängd utan mer som mig själv än vad jag gjort på länge.

      Men prata med din läkare. Det finns hjälp att få ❤️ Och du är inte ful eller äcklig. Man kan vara jätte vacker även utan ett lågt bmi.

        Tack snälla! Jag har redan fått en sort som inte ska ge viktuppgång, har privat tre olika. Det är inte det antidepressiva som gör att jag går upp men den gör liksom att drivet att gå ned i vikt försvinner. Vilket är positivt för det är ju samma sak som gör att min. Jag äter inte medicin mot depression eller utan oro så det är lite annorlunda 🙂

          Även om du har för annan indikation kan du prova voxra. Det är den enda som faktiskt hjälper mot viktuppgång. Prata med din läkare ?

            Alltså den används till överviktiga för att gå ner i vikt.

            Voxra ges inte till personer med ätstörningar dessvärre.

      Jag började på ett litet gym. Fick kostschema och hjälp med träning.

      Det hjälpte mig jättemycket. Dels att äta efter ett schema och veta att det var bra mat samt träningen.

      Höll på i 6 veckor. Det kan hjälpa att ändra sina vanor.

      Att tänka på att bli hälsosam istället för att tänka på kroppen och smal/tjock,

    Alltså John Engelbert!!!! ♥️ Vilken underbar människa. Så mycket bättre är sevärt endast pga honom.

      Men jaa, instämmer, fattar inte jag missat honom helt tidigare. Samma med Patrik Arve (iofs visste jag vem han var, men liksom inte personen bakom) i ”Expeditionen”, helt djkla underbar han med.

        Jaaa håller helt med. Älskar Patrik också. Blev sjukt imponerad av honom i Expeditionen. Astma, extrem höjdskräck… och att han ändå tog sig så pass långt.

    Behöver råd ang ny mobil, har haft en iphone X sen 2018 som funkar ok men nu är högtalaren helt trasig, så måste ha airpods för samtal/ musik/ videor. Fick en iphone 13 av jobbet för 3 mån sen, men vill inte använda den för både jobb och privat. Funderar på att köpa en ny privat snart men ingen aning om vilken? 14 pro är så sjukt dyr och tung, men gillar kameran. 13 är bättre pris men så onödigt att gå runt med två likadana? Är det värt att köpa 13/13 pro eller borde jag satsa på 14??

      Oj jag har en iPhone SE och tycker den funkar skitbra. Bra pris också. De där dyrare telefonerna skulle jag inte bry mig om om jag var tvungen att betala själv. Om det gäller kameran kan du ju ta bilder med jobbmobilen.

        Ej ts men man släpar väl inte runt på dubbla telefoner hela tiden?

          Jag gör det. I alla fall till och från jobbet och tiden där emellan. Inte jobbigare än att ta med en tycker jag.

          Jag gör det (har jobbmobil med offentligt nummer och privat mobil med privat nummer) och om TS skaffar en privat mobil kommer väl hen också ha två mobiler.

            Jag har två sim-kort i samma mobil. Ett fysiskt (jobb) och ett esim (privat) så behöver bara en mobil men har två nummer i den. Man kan stänga av ena sim-kortet om man inte vill att folk ska kunna ringa jobbtelefoneb på helgen t ex.

              Vilken telefon är det som har plats för två kort?

                Samsung. Jag har en S22+ men även min tidigare S10 hade plats för två sim-kort.

              Men hur funkar det om du till exempel sitter i jobbsamtal eller zoom-möte på jobbmobilen, måste du stänga av ditt privata sim hela tiden då för att inte inkommande sms och samtal ska störa?

    Jag måste vara med på ett seminarium nästa vecka och jag är sämst på att prata i grupp. Alltså helt värdelös, särskilt i pressade situationer där man förväntas bidra med något. Jag har väl nån lättare form av social fobi och är en allmänt introvert och nervös människa i sociala sammanhang.

    Försöker hursomhelst läsa kurslitteraturen och vara så förberedd som möjligt men jag tycker att det är ett svårt ämne. Hur gör man för att vara mindre nervös, eller hur gör man för att åtminstone framstå som hyfsat normalbegåvad och inte helt dum i huvudet?

    Till saken hör också att det är på c-nivå så inget man kan förvänta sig att klara genom att bara sitta tyst.

      Relaterar, ska också delta på ett seminarium i nästa vecka, dock inte på c-nivå men ändå…… Vi måste också vara aktiva för att bli godkänd. Jag är hur nervös som helst och det blir inte bättre av att vi ska avsluta två tuffa skoldagar med att skriva en stor tenta. Jag peppar mig med positiva tankar, alla andra kommer också vara nervösa. Försöker också tänka att i grupp kan alla bidra med det man kan. Indirekt hjälps man åt att klara tentan eftersom alla säkerligen snappat upp olika saker. Stort lycka till!

        Usch, låter jobbigt. Men tack, lycka till själv!

      För mig är Inderal lösningen, annars skakar jag på rösten och blir otroligt nervös.

      Försök att ha några tankar/punkter förberedda (antar att ni vet ämnet, utifrån kurslitteraturen). Ha dem nedskrivna. Om någon annan säger något som får dig att tänka på något, skriv ner det under tiden och se om det finns en lucka för dig efteråt att säga det. Även om det känns skitjobbigt blir du förhoppningsvis godkänd genom att du deltar, även om det inte är supermycket. Håller tummarna för dig!

        En sak till! Försök att få något sagt ganska tidigt under seminariet! Det behöver inte vara jätteavancerat eller supersmart, bara något litet. Då har du från början etablerat dig som en som är med i samtalet, och behöver inte känna samma press att bevisa för läraren/kursarna/dig själv att du förberett dig.

          Tack så mycket, jättebra tips! Det brukar annars vara så jag gör, att jag tänker säga nåt men tvekar och så kommer någon och säger det jag tänkt säga, som jag liksom tvekat om det varit för dumt att ta upp eller inte. Och så plötsligt finns det inget kvar jag kan säga.

          Detta! Supertips!!

      För mig släppte en stor spärr när jag landade u att det är ok att delta fast man darrar på rösten och är uppenbart nervös, då blev jag typ mindre nervös konstigt nog. Hade byggt upp så mkt kring just hur jag skulle uppfattas, men när jag skiftade fokus till att bara få fram vad jag kunde bidra med, oavsett hur jag lät eller om jag skakade, så blev det enklare. Och för mig har det alltid varit lättast att prata först, istället för att hoppa in i en diskussion (även om man såklart måste göra det med). Men liksom att ta ”lead” om möjligheten finns, för att riva av plåstret direkt. Lycka till!

    Airfryer, värt eller ej?

      Jo. Inte som ”första och enda grej” till köket men om du redan har det du behöver blir det faktiskt gott med airfryer.

      Lätt värt!

      Så värt! Du kan köra typ allt i den och det blir riktigt riktigt gott!!!

      Använder den dagligen!

      Jag ÄLSKAR min. Gör allt i den (lasagne, bröd, värmer rester osv). Har slängt micron.

      Jag är lite trög men jag förstår inte riktigt användningsområdet. Hör att alla älskar dem, men vad är d r.man älskar med dem? Vad är fördelarna?

        Vi använder den inte som fritös som många tror. Vi lagar bara all mat i airfryern ist för ugnen. I princip: allt lagat i ugn hamnar i airfryern, o det blir SÅ JÄVLA gott. Mkt godare än i ugnen!

          Håller med. Och går mycket snabbare också.

    Drömmer om att flytta norrut där det är riktigt vinter så man kan åka skidor, lära mig åka längdskidor för att kunna åka något Vasaloppet nån gång… Vill ha ett aktivt friluftsliv med snö inkluderat. Har man, två barn och hus i södra Sverige. Våra familjer bor nära oss så vi träffas ofta och får hjälp med barnpassning/ avlastning när vi behöver. Vågar man lämna det? Någon som flyttat långt från familj med relativt små barn? Orkar man? Hur är det att inte ha mormor/ farmor i närheten? Bryta upp och skapa ett nytt socialt nätverk dit man flyttar är det enkelt för en introvert själ som mig?

    Vet själv när jag var liten att jag vara så avis på mina kompisar som hade sina mor och farföräldrar i samma stad som de kunde gå hem till efter skolan. Det tänker jag ofta på att det vill jag att mina barn ska få. Så är det nu för vi ses ofta i veckan och på helgerna. Långt inlägg men hoppas någon med erfarenhet kan svara…

      Träffas man ofta med familjen osv så hade jag personligen tyckt att det är ett galet var att göra. För mig är relationer så mycket viktigare. ❤️

      Nej gör inte det! Det är mycket mer värt att ha familj och avlastning nära, också mycket bättre för barnen att ha nära relationer till era familjer.
      Jag är norrlänning och jag skulle aldrig flytta till Norrland bara för att det går att åka skidor. Du kanske inte ens kommer gilla längdskidor. Bakhalt hela ti’n, nä fy. Och mörkt och kallt i evigheter.
      Och flyttar du till en mindre ort så kommer du ses som utböling hela ditt liv. Och dina barn med. Möjligen kommer barnbarnen att ses som en i gänget.
      Du kan semestra i Norrland istället.

        Svar här från en som gjort exakt detta! Kan skriva under på det här. Vi har flyttat till Norrland med småbarn pga jobb och vi sörjer närheten till släkt (och möjlighet till avlastning) varje dag. Känner också igen detta med att bli sedd som utböling. Där vi bor är det otroligt svårt att komma in i sociala sammanhang då många mest umgås med andra som bott här hela livet. Trots fasta jobb har ingen av oss vänner här efter ett år. Dock fint med snön nu på vintern. Mitt råd till dig är tyvärr att semestra i Norrland istället.

      Gör det inte! De första fem åren i min äldstas liv bodde mor och far föräldrar ca 3 h bort, såå jobbigt utan någon form av avlastning.. Nu bor mormor nära och vi ses typ varje dag. Guld!!

      Jag är såå tacksam för den relation jag fick med min mormor och morfar när vi bodde nära dom när jag var barn. Relationen med farmor och farfar som bodde långt bort blev inte alls lika djup. Med det sagt så skulle jag själv välja familjen före.

      Jag hade prioriterat att h släkten nära, om man har goda relationer. Utan avlastning, kommer du hinna lära dig åka skidor och träna roll Vasaloppet? Hade nog tänkt att det finns andra tider i livet då man kan förverkliga den drömmen.

      Men, om man verkligen vill så går det såklart 🙂

      Familjen är mycket värt. Men måste bara säga som norrlänning själv att norr är underbart på vintern! Så tacksam över att vara uppväxt i norr med mycket snö på vintern! Har alltid älskat vintrarna hemma, dessutom blir det mycket ljusare ute med snö! Det finns mycket aktiviteter man kan göra i norr på vintern som inte bara inkluderar skidåkning, skoter, pulka, pimpla, grilla osv! Älskar vintern i norr, dessutom har vi bra somrar också! Skidåkningen är fantastisk på vintern, bästa träningsformen som ger både bra träning och naturupplevelse!

        Gud vad härligt det låter!❄️Mvh avundsjuk västkustbo med regn på tvären större delen av vintern.

      Jag har samma tankar men nöjer mig med att resa till fjällen på semester.

      Älskar fjällivet sommar som vinter.

    Till synes små saker som är otroligt befriande:
    när nr 2 är akut och man kommer hem tilö en tom lägenhet.

    Vad är din lilla men befriande sak?

      Att komma hem till en tom lägenhet är ju befriande i allmänhet. Här är det nästan alltid någon hemma, men älskar de få, korta stunder när jag är ensam hemma.

        Igenkänning på det!!!

      -Ta av bh:n efter en lång dag på jobbet.
      -Tvätta händerna efter en dag på stan.
      -Byta om till pyjamas det första jag gör hemma.
      -Kunna lägga mig när jag vill då jag tvättat ansiktet och borstat tänderna kl 18.
      -När barnen somnat haha

      När man kan släppa en fis man hållit länge. Att gå runt i mjukiskläder, håret i en boll och ofixad och ens man fortfarande tycker man är det bästa och finaste som finns.

      Nyrakade ben och kryper ner i en säng med nytvättade lakan
      Plocka ett ingrott hårstrå
      Skala clementinskalet i ett sammanhängande skal

      Ta av bh:n när jag kommer hem från jobbet. Hoppa i myskläderna. Krama om mamma och veta att jag inte behöver komma hem till något som ekar och står tomt.

      Att dricka ett stort glas vatten när man är riktigt törstig.

      Att duscha och sedan lägga sig i en renbäddad säng när ma kommer hem efter en lång dag.

      Det är helg, man sover ut, äter extra god frukost för att sedan krypa ner i sängen igen en stund och skrolla i mobilen. Kanske somna om…

      Nyduschad och rena kläder efter ett rejält svettigt träningspass.
      Ta av skorna när man haft dem på många timmar.
      Komma ut i friska luften efter 10 timmar i torr luft på sjukhuset.
      En orgasm.

      Hälla kokande vatten i diskhon ?

    Ska operera brösten på tisdag pga ta bort tumör, så taggad! ☺️

      ?

    Jag har gjort en klassresa nedåt… uppvuxen i stor villa i rik Stockholmsförort, bor idag i lägenhet i närförort i Sthlm. När jag idag går runt i mina barndomskvarter och ser folk i min ålder gå runt i sina stora kök och trädgårdar, pynta inför jul och ha det fruktansvärt mysigt och bra… blir jag så ledsen och avundsjuk. Jag vill också bo så. Det är dock inte möjligt. Hur ska jag komma över avundsjukan? Jag föddes med kakan men blev av med både den och receptet till den. Nu kan jag bara betrakta.

      Du måste nog komma över att ”rik Stockholmsförort” är enda sättet att leva fint. Vill man absolut ha ett stort hus så finns det små byar i tex Norrland där du kan få ett jättestort hus för i princip inga pengar.

      Är det inte lite av en generationsgej? Också uppväxt i en populär villaförort. Våra föräldrar hade vanliga medelklassjobb men nästan inga av mina vänner skulle kunna köpa ett hus i samma förort nu när vi själva bildar familj. Man måste ju vara rik. antingen bor folk trängre eller flyttar längre bort.

      Men jag tycker man ska försöka tänka på vilka man jämför med. Jag tänker att jag är ”typ rik” för att jag aldrig har problem med pengar och har råd med saker ajg verkligen vill ha/ vill göra, även om jag sällan köper nytt osv.

      Världens minsta fiol ? spelar! ? ? musik

      Växte också upp som du men till skillnad från din upplevelse så njuter jag av min ”klassresa nedåt”. Älskar att slippa pressen på ett perfekt yttre, homogent samhälle fyllt med rikemansungar där alla såg likadana ut och allt skulle vara så perfekt och fint.

        Jag ser trygghet, bra värderingar och skönhet när jag ser homogena välmående områden.

          Skenet kan ibland bedra ?

        Håller helt med! Uppvuxen i ett av Sveriges på den tiden ”rikaste” områden. Sätter helst inte min fot där oftare än jag måste numera (har släkt som fortfarande bor kvar). Folk där må framstå som så välmående, trevliga och rekorderliga men det är ofta nåt helt annat som pågår bakom fasaden.

      Men vad hände på vägen? Varför blev det en klassresa ner från första början? Och varför planerade inte dina föräldrar för att du skulle få ärva huset? Ja, frågorna är många…
      Kom ihåg att du alltid kan klättra upp igen.
      Hälsningar
      Från en före detta fattig dotter, numera rik kvinna. ?

        Kanske föräldrarna fortfarande vill ha ett hus att bo i

          Ja, och dessutom kan saker hända längst vägen. Förlorad förmögenhet pga massor av olika tänkbara orsaker.

    Ser sunes jul. Fy fasen så jäkla rolig den är!!

      Jaaaa! Älskar!!

      Bästa kalendern! Mitt favoritavsnitt är när Rudolf har snöbollskrig med granntanten ?

      Pulka pappa ?

    Ni som fått SSRI, vilka biverkningar hade ni? Vad brukar vara värst/vanligast? Kan man köra bil?

      Jag har aldrig hört talas om att man inte skulle kunna köra bil ? Jag har oftast inte fått några biverkningar men det är tyvärr ganska vanligt att må sämre de 2 första veckorna om man tar det för depression.

        Ok. Tänkte om man blir trött eller dåsig kanske?

          Jag har ingen erfarenhet av det men det bästa är nog att kolla biverkningar på FASS.

            Självklart. Men det kan också vara intressant att höra från personer som upplevt det, och inte bara läsa en lista.

      Det går att köra bil om man själv känner att det går bra förstås. Äter sertralin. Som
      Insättningsstymptom hade jag dålig mage, ökad ångest, trötthet. Sedan minskade min ångest och tvång. Nu känner jag mest trötthet och muntorrhet. Om jag gömmer medicinen ca 2-3 dagar får jag utsättningssymptom som yrsel och rastlöskkänsla i kroppen. Insättningsperioden med ökad ångest var värst :/

        Vand skönt! Jag får utsättnkngssymyom efter 10h ?

      Extremt konstiga och verkliga drömmar (saknar det extremt mycket och kan känna att jag vill börja igen bara för att få uppleva drömmarna igen), 0 sexlust och helt omöjligt att få orgasm (sorry för TMI). Hade även väldigt ont i huvudet och problem med magen som insättning- och utsättningssymptom.

        Ja det där med orgasm! Alltså så mycket svårare, inte omöjligt men svårt!

          Man måste fan anstränga sig till max! Bästa med att byta sort för mig. Äntligen normalt sex igen.

      Jag blev personlighetsförändrad. Hade aldrig stoppat i mig ssri igen om jag visste om alla biverkningar.

        Oj. På vilket sätt (om du vill berätta)?

        Om jag kunde ändra en grej i mitt liv vore det faktiskt att jag gick med på att ta SSRI två gånger. Det förstörde så otroligt mycket för mig.

        Blir man personlighetsförändrad ska man kontakta läkare och byta sort. Så synd att läkare inte är tydligare med det! Jag hade en specialist via psykiatrin som har annan erfarenhet än VC. Fjärde sorten har varit magisk för mig.

      Muntorrhet och viktuppgång.

      Jag blev inte bättre av SSRI utan kände mig bara instängd i en bubbla, avtrubbad känslomässigt, förlorade förmågan att få orgasm, all sexlust dog, illamående i början sedan viktuppgång, och torr i munnen. De vanligaste biverkningarna hittar du på fass.

        Men fick du inte prova en annan sort? Alla de där biverkningarna ska du ju inte behöva ha. Alltså listan på potentiella biverkningar är ju lång men man ska ju prova ut en sort som har bra effekt men lite biverkningar.

          Fär mig var det så att depressionerna berodde på specifika ytte faktorer så medicinen var egentligen onödig för mig. Efter första började saker naturligt ordna sig i mitt liv, så var inte aktuellt att prova annan sort. Andra vändan fick jag annan sort just för den första inte varit bra för mig, men den var lika illa. Jag hade dessutom svårt för att ha mycket piller hemma då jag tyvärr tog överdoser när jag mådde riktigt dåligt. Ville inte ge mig på andra sorter efter dålig erfarenhet av två sorter helt enkelt. Dummaste jag gjort är att gå med på sådan medicinering.

            Hoppas du mår bättre idag och har fått bra hjälp som inte är farmakologisk ?❤️

      Jag var sängliggande och mådde vidrigt de första två ve korna. Sen försvann alla biverkningar. Man kan leva som vanligt men bör vara försiktig med alkohol.

      Fick lite ökad ångest i början men det gick över efter typ 2 veckor. Får yrsel om jag glömt ta dem under typ 2 dagar. Ett tag hade jag den mycket ovanliga biverkningen ”bröstmjölksproduktion” ? dock väldigt lite, inte som när man ammar, och det gick över sen.

      Escitalopram. Första månaderna hade jag helt magiska drömmar. SÅ verkliga, och helt surrealistiska och fantastiska.

      Jag har haft problem med svår ångest vid depression o ångesten har gått i taket 4- 5 v efter start med antidepressiva. Sedan har jag mått bättre. Många beskriver att medicineringen hjälpt mot deras ångest omgående. Har ätit i många år o har inga biverkningar alls. Gått upp i vikt! Lycka till!

    Någon som följer Linn Herbertsson? Hon säljer sin lägenhet som dom inte köpte för så längesen, har hon och Mattias gjort slut? Hon verkar inte hänga med forni och gänget längre heller, var inte med dom i marbella tex (men tror Mattias var där)

      De är iaf inte skrivna på samma adress längre.

        Var uppdaterar hon nuförtiden? Saknar hennes insta och blogg

        Nä Mattias är skriven på skärgårdshuset såg jag nu

      Men är det den lägenheten de flyttade till ihop? Deras förra lgh var ju väldigt mycket större typ 80-100kvm och den som låg ute nu 55..? Hon försvann helt från influencervärlden känns det som och kör på med organista.

        Ja exakt! Dom sålde den stora och flyttade till en mindre. Hon ville inte visa särskilt mycket från den nya

      De kändes verkligen som ett stabilt par. Hoppas de båda hittar sin väg framåt ❤️

      Forni skrev mycket typ i somras om att hon brutit med en nära vän och att det varit tufft såklart. Den vännen är Linn H, vet ej vad som hände dock…

        Oj, hoppas inte att det är något allvarligt.

    Vilken myndighet har ni högst resp. lägst förtroende för? Random fråga haha men jag och min sambo diskuterade detta idag och jag blev nyfiken på vad ni andra tänker

      Lägst: CSN och Försäkringskassan. Polisen också till viss del.

      Högst vet jag inte. Känner att jag låter negativ ?

        Haha! Det är helt okej att vara det ?

        Varför csn?

          Läste att mycket fusk släpps igenom.

          Känns som att CSN har gjort allt dom kan för att suga pengar ur mig/neka mig studiemedel under min sjukskrivning. Har mått 10 gånger värre än jag behövt pga dom tyvärr.

      De är så dåliga allihop men kanske Skatteverket. De har inte koll på sina egna regler för fem öre och har gett mig helt tokiga instruktioner flera gånger. En gång fick jag vite pga jag var sen med att lämna in uppgifter som deras egen handläggare sagt att jag inte skulle lämna in det året. Tur jag hade brevet som bevis.

        Försökte svara innan men tror inte det kom fram, men förstår att du inte har något vidare förtroende för Skatteverket då! Visade du brevet? Blev du befriad från vite då? Om du vill berätta såklart!

          Ja jag tappade helt och ringde och skällde ut random handläggare som tog bort vitet omedelbart.

          Och det har varit fler grejer med Skatteverket, men även Försäkringskassan och andra myndigheter har klantat sig eller haft dålig koll.

            Det låter som att du har haft extrem otur, eller att du inte lämnar de uppgifter som behövs för att fatta rätt beslut för de myndigheter du nämner. Jag jobbar på myndighet och uppfattar att vi alltid fattar beslut utifrån gällande lagar.

              Jag tror inte att du jobbar på myndighet? Alla handläggare vet att det kan bli fel ibland.

                Absolut, men jag tror man har haft extrem otur om det är som beskrivits. ”Och det har varit fler grejer med Skatteverket, men även Försäkringskassan och andra myndigheter har klantat sig eller haft dålig koll”

              Hahaha! Oj vad du är naiv. Klart myndigheter ska fatta beslut efter gällande lagar, men varje myndighet består i slutändan av individuella handläggare.
              Problemen har definitivt inte berott på fel uppgifter från mig som lett till felaktiga beslut. Det har rört till exempel information om a-kassan där en handläggare gav mig helt felaktig information, dvs att jag som jobbade både som anställd och företagare inte hade rätt att vara med i a-kassan. Visade sig vara helt fel. Försäkringskassan: jag fick information om att jag inte hade rätt till föräldrapenning om jag inte födde barnet i Sverige. Visade sig vara helt fel. CSN: fick information om att högskolan jag skulle plugga på utomlands inte var godkänd av CSN. Visade sig vara helt fel. Skatteverket: fått olika svar i samma fråga flertal gånger. Trafikverket: gav helt felaktig information om privat bilimport. Etc etc.

          Haha, var med om nåt liknande och flippade också och ringde och skällde ut handläggaren och handläggarens chef 😀 men har ändå ganska stort förtroende för skatteverket eftersom de rättade till felet när jag ringt och skällt.

            Bra att det rättas upp! Såklart önskvärt om det blivit rätt från början.. ? spännande att höra att ditt förtroende höjdes efter det, fick du ett bra bemötande eller vad va det som bidrog till det?

              Men faktiskt. Att de tog mig på allvar trots att jag var helt hysterisk (på goda grunder tycker jag ju iof men ändå;) och ändå rättade relativt fort tog jag som ett gott tecken.

      Jag har noll förtroende för våra myndigheter.

        Du behöver såklart inte utveckla men om du vill svara, vad är det som får dig att känna så? Är det bemötandet eller själva handläggandet eller något annat?

        Ändå speciellt att jobba inom vården och känna så.

          Hur menar du nu? Varför skulle folk som jobbar inom vården ha särskilt högt förtroende för myndigheter? Låter jättekonstigt.

      Kul fråga! Bäst tror jag Konsumentverket, sämst Arbetsförmedlingen.

        Konsumentverket, ändå en underskattad myndighet!

        Nä men arbetsförmedlingen, vad vill dom ens. De skickar fortfarande mejl om att jag inte gjort nån aktivitetsrapport, trots att jag haft jobb och därmed inget med dem att göra i snart 3 år nu.

          Hahahaha vad händer där???

      Högst: polisen (min arbetsgivare), Skatteverket.
      Lägst: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen

        Kul med så blandade svar! Hade du någon uppfattning om polismyndigheten innan du började arbeta där? Har ditt förtroende påverkats av din anställning? ? om du känner för att svara såklart!

      Socialstyrelsen lägst. Upplever inte att de bidrar med något i samhället. Segare och trögare myndighet får man ju leta efter.
      Högst förtroende har jag nog för polismyndigheten ändå. Tycker ändå att när det gäller så är det lite jävlar anamma där i.

        Tack för att du delade med dig, väldigt intressant att höra era tankar och upplevelser ?

      Kronofogden.

        Som lägst antar jag?

          Beror väl på om man är den som får krav från Kronofogden eller den som får hjälp från kronofogden att driva in en skuld.

            Så är det säkert!

      Högst : Polisen, CSN. CSN är alltid trevliga, behjälpliga och verkligen vill att det ska bli rätt för min skull (mest för deras skull kanske, men.. haha)

      Lägst : försäkringskassan . Hur i helvete kan någon utan läkarutbildningen säga att en utbildad läkares bedömning är fel.

        De bedömer arbetsförmågan inte sjukdom.

        Har också alltid fått bra bemötande av CSN ? och älskar deras app! Jaa, har ingen egen erfarenhet av FK, men har haft lite kontakt med dem genom mitt tidigare arbete och det var aaalltid krångel haha. Men kanske jag som haft otur också! Tack för att du delade med dig!

      Högst: Valmyndigheten, försvarsmakten och SCB.

      Lägst: försäkringskassan, migrationsverket och kriminalvården.

        Haha, Valmyndigheten och Försvarsmakten var mina med! Och Migrationsverket som lägst också, tyvärr.. Kriminalvården har jag ingen direkt uppfattning om mer än det jag läst i media, har du någon personlig erfarenhet av krimvården? Om du vill dela såklart!

      Kul fråga. Har jobbat på fk och kfm. Har lägst förtroende för fk och polismyndigheten. Fk för att tyvärr jobbar där för många handläggare som inte vet vad de pysslar med. Det är hög personalomsättning bland just handläggare och för lätt att få jobb. Polismyndigheten pga allmänt rutten myndighet, arbetade mycket med polisen under min tid på kfm. Kfm har jag högt förtroende för. Det är relativt hög tröskel för att komma in på myndigheten och det ingår ofta interna utbildningar innan du släpps loss i arbetet som beslutsfattare.

        Spännande med någon som arbetat på fler myndigheter och fått inblick! Och det låter bra att man behöver gå interna utbildningar innan man släpps loss i arbetet, fanns det något sånt på FK? Eller fick man ”fria tyglar” direkt?

        Jag har själv jobbat på SKV och har blandande känslor. Der är den bästa arbetsgivaren jag har haft och min närmsta kollegor var fantastiska handläggare rakt igenom. Dock ser man ju mycket brister också när man är inne i det, och det är extremt frustrerande när man inte får gehör när man påtalar det

        Kanske förklarar varför jag fick en handläggare som slängde på luren i örat på mig!

      Jag har själv arbetat på ett antal och tänker såhär:

      Lägst:
      Lantmäteriet: handläggarna saknar rätt kompetens, ska fatta egna beslut tidigt i sin anställning och mycket missas
      Migrationsverket: metoderna för att avgöra frågan om tillstånd eller inte baseras i många fall på utredarnas känsla

      Högst:
      Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar: kräver lång, ordentlig utbildning och erfarenhet av anställda, hög kompetens

        Lantmäteriet tänkte jag inte ens på! Jag har aldrig jobbat på migverket men har jobbat med asylrätt på annat håll och delar din bild av Migrationsverket tyvärr

      Högst: Skatteverket. Så hjälpsamma, välorganiserade och bara bäst på alla vis.

      Försäkringskassan: Är sjuk sedan ett år tillbaka och har inte kontaktat dom en enda gång. Lever av eget kapital då jag bara inte orkar tänka tanken att ha med dom att göra.

        Hemskt att det är så! ? usch vad ledsamt det är

    Era favoritkonton på instagram och varför?

      Daily Paintings.

        Ah förlåt, motiveringen: beauty will save us.

      Villaenhorna. Skulle gärna bli adopterad av henne. ?

      wawawiwacomics
      Gulligt, snällt och positivt

        Äsch blev fel menade
        Baddygatorcomics

      Hittade nyss ett nytt konto som var lite kul! Life_at_lidl

      Life_at_lidl kul med mat som inte verkar så avancerad jämt

    Vill börja använda rött läppstift! Tycker det höjer en look så mycket. Tips på något läppstift som sitter där det ska i några timmar och inte kladdar?

      Köp från dyrt märke, håller så mkt bättre. Dior, YSL, Lancome..

      Ysl klassiska Rouge Pur Couture 1 Le Rouge! Sitter bra, är återfuktande och är en universiell färg som passar alla. Tror den funnits i 30 år och är fortfarande alla make-up artist favorit.
      https://lyko.com/sv/yves-saint-laurent/yves-saint-laurentrouge-pur-couture

      Tycker mitt bästa är från HM, har testat lite olika dyra och billiga, men HM sitter riktigt bra

    Klokt att Denise D klär sig själv varmare än sin dotter när de ska på julmarknad ??

      Äsch det tog väl lite tid att tjata på barnet termobyxorna hon har i slutet bara.

      Barnet kanske inte frös men det gjorde hon?

      Jag har alltid varit väldigt varm av mig och som barn fick mina föräldrar tillslut inse att jag aldrig frös och behövde inte lika mycket och varma kläder som dom. Det var hemskt när exempelvis mormor alltid klä på mig mer kläder så att jag blev för varm.

    Tack till den/de som tipsade om Cubus high waist jeans. Grät mig igenom alla kedjor för allt jag provade var så syelt och styvt och litet i grenen och oskönt, sen gick jag in på Cubus och kom ut svävandes på små moln. Det kpnns nästanonte att man harbyxor på sig, de sitter så skönt och följsamt! (Tog Curve Bootcut.) Sorry för novell men tycker faktiskt att min entusiasm är helt rimlig.

      Vad kul att höra! Jag har kurvig kropp och har gett upp om att hitta jeans plus att jag svankar i alla jävla byxor eftersom jag har en stor rumpa och höfter (med kärlekshandtag haha) men dessa kanske funkar för mig.

      Gillar också verkligen dom jeansen! ???

    Min pojkvän sedan sju år har träffat en ny. Så konstigt men jag är liksom inte ens ledsen. Jag känner mig över allt det här innan det ens hände. Jag visste väl egentligen om att det skulle bli så här, senaste året har jag nästan bara gått och väntat och förberett mig för att det ska ske typ. Känner mig som en dålig människa som inte ens sörjer uppbrottet men jag känner mig på något sätt bara lättad. Nu har det jag väntat på skett. Så är det med det.

      Vad skönt att du känner så. Bara njuta nu när du kom ur relationen smärtfritt.

    Hur orkar man sitta och göra 24 paket till varje barn och ge ett varje dag fram till jul? Vilket jobb puh. Och är det inte mer spännande för ett barn att få klappar när julafton är här? Känns som att det tar bort spänningen på något sätt? Så hade jag nog känt som barn.

      Gud håller verkligen med.

        Gör han?

          Yep.

      Haha jag älskar att slå in julklappar så jag önskar att jag hade massor av barn att göra presentkalendrar åt ?

      Mina föräldrar hade en sån till mig när jag var liten och julafton var precis lika speciell och magisk som innan jag fick en presentkalender.

      Jag hade en som barn och tycker nästan tvärtom. Att bara få öppna ett paket om dagen gjorde julafton så mycket bättre sedan. Som att få ett chips om dagen i tre veckor för att slutligen få hela påsen haha.

      Mina barn hade älskat att få en sån och tror inte att det hade påverkat deras jul så. Däremot skulle jag aldrig ta på mig arbetet att göra en sån.

      Mina syskon och jag fick paketkalender när vi var barn. Det var inga stora grejer, utan typ ett luktsuddi i ett paket och en penna i ett annat. Det gjorde att varje decembermorgon kändes lite magisk.

      Hur min mamma orkade göra så till tre ungar i flera år vet jag inte. Vi hade dessutom väldigt ont om pengar, så hon letade billiga småprylar hela året.

      Skulle absolut orkat, tycker det verkar superkul att fixa. Däremot tänker jag att det blir så mycket skitsaker som sen ligger och skräpar och bara blir onödigt. Det är det enda som håller mig tillbaka..

        Skitsaker blir det ju om du lägger skitsaker i paketen. Sen har väl små barn en annan syn på vad som är skit. Min dotter (som inte får någon paketkalender) hade blivit jätteglad för klistermärken, sudd, någon krita, snodd, hårklämma, strumpor, trosor,.. ja typ allt och mycket som jag själv skulle tycka var skitsaker om jag fick (typ klistermärken med enhörningar, inget för mig).

          Fortfarande väldigt mkt skräp som kommer ligga och samla damm och ha tillverkats av plast i Kina.. men barnen älskar det säkert, de är ju överförtjusta i grejer från McDonalds happy meal..

            Som sagt, du väljer ju själv vilken skit du lägger i paketen. Är det skit där i så är det för att du har köpt skit och slagit in. Lösning: köp inte skit.