127 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Det finns inte ord nog för detta ?

    Sverige är så hemskt.
    Herregud!
    Barn är praktiskt taget ägda av både föräldrar och stat.

      Är det bara i Sverige som det här händer?
      VÄRLDEN är hemsk

        Ja precis, finns många länder som inte ens har avskaffat barnaga än. Hur många tror ni inte dör där.. Sverige var först på den fronten.

          Var Sverige först?

            Ja.

      Men snälla, du bor i ett land där barns rättigheter är bland de starkaste. Så trött på kommentarer här om att Sverige skulle vara ett dåligt land, fundera ett varv till!

        Om barn hade rättigheter skulle vi inte tvinga dem att träffa pappor som slår dem eller slår deras mammor. Föräldrar har rättigheter. Män i alla fall. Misshandlade kvinnor i härbärgen är tvungna att välja mellan att låta våldsamma män träffa barnen eller förlora vårdnaden helt.

        Jag kräver fan att lagen ändras nu. Och domstolarna borde bytas ut helt, de hatar kvinnor.

        Deras rättigheter är uppenbarligen inte starka nog för att skydda dom.

        Sverige anser själva att vi har starka rättigheter för barn.
        Har du verkligen vägt av alla lagar och rättigheter vi har i Sverige jämfört med alla andra länder?

        Många kallar det att barn har ”rätt att gå i skolan”. (i politiska debatter.)
        I praktiken har barn skolplikt- dessutom NÄRVAROPLIKT i skolan.
        I andra länder som ändå rankas högt gällande mänskliga rättigheter har barn rätt till hemundervisning om det skulle passa bättra av olika skäl. (t.ex. om ett barn blir grovt trakasserad i skolan, och inte har möjlighet att byta till en annan skola, så kan denne studera hemma.)

        Nu har jag inte läst igenom alla lagar i Sverige och i andra länder. Men Sverige är INTE bäst, det är min uppfattning.

          Det är ofta skolan som upptäcker och larmar om oroande hemförhållanden. Om fler barn skulle undervisas hemma är det ännu lättare för föräldrar som behandlar dem illa att göra detta utan upptäckt.

        Du borde gå flera varv och öppna ögonen för hur verkligheten är, vänta tills du själv sitter i denna sits.

      Att barnet ägs av pappan och han kan bestämma över deras liv och existens är mer vanligt I östvärlden än i västvärlden.

      Det sjukaste är nog att ett annat barn under samma tidsperiod som denna mamma kämpat för sin sons trygghet, blivit placerd i familjehem för att hen är överviktig och man ansåg att föräldrarna inte gjorde tillräckligt för att hjälpa hen gå ner i vikt. Förstå att ÖVERVIKT leder till sådana konsekvenser men inte anmälningar från socialen, polisen och mamman, och pojkens egen vädjan om att slippa umgås med sin pappa. Vet inte om jag ska skratta eller gråta.

        Om du pratar om fallet Tintin, läs dokumenten om utredningen ang umgänge. Barnet har aldrig vädjat om att slippa umgås med sin pappa, pojken har t.o.m själv sagt att han vill träffa sin pappa.
        Däremot är det sjukt att man under utredningen inte såg några varningstecken hos pappan, utan beslutade att de skulle ha umgänge.

          Han kan ju ha sagt en sak till myndigheterna och en annan hemma. Inget ovanligt.

    Håller med. Finns inte ord för hur grym denna värld är stundtals.
    Hur i hela helvetet kan man döda ett litet barn och ännu värre sitt eget.
    Hur i hela helvetet är det möjligt??
    Stackars stackars mamman som försökte göra ALLT för att skydda sitt barn! Jävla äckel! Ta ditt eget liv istället för att ta ett oskyldigt barns liv!

      Hon hade dessutom nyss förlorat sin dotter en vecka innan födseln, så nu ska hon överleva med förlusten av bägge 🙁

      Enligt uppgifter försökte pappan ta sitt liv.
      När polisen anlände så kördes pappan direkt till sjukhuset för vård av sina skador, efteråt kunde pappan se med bandage på armar och halsen, så gissningarna är misslyckat självmord.

    Fy fan! Vidriga sjuka jävla man!
    Dödsstraff borde finnas.

      Isoleringscell på vatten och knäckebröd på livstid. Där man får leva med sina egna tankar i mörker.
      Ingen ska komma undan sådant här. Ett dödsstraff vore en förmildring.

        Ja, eller arbetsläger på livstid i nord Korea…Fy fan, fruktansvärt. Blir helt knäckt, går sönder totalt av att ta del av detta. Hur kan man bara göra så mot ett barn, sitt eget dessutom..

          Istället får man leva som en kung i våra skärm till fängelser…

      Fattar inte varför vissa vill de ska komma undan så enkelt.. Ett civilicerat modernt samhälle avrättar inte människor dessutom.
      Pappan ska sitta inne tills han drar sitt sista andetag i ensamhet.

        Ja till dödsstraff. Allt annat är bara att tycka synd om förövaren – som redan gjort valet i vem som ska få leva eller vem som ska dö. Typiskt svenskt synsätt där det alltid, alltid är mest synd om förövaren.

    Detta är helt fruktansvärt. Läst tråden på Flashback där en del på riktigt lägger en del av skulden på mamman, att kvinnor ibland driver sina män till detta. Man tror inte det är sant vilka idioter det finns.. Det finns även svart på vitt om pappans utbrott mm.
    Stackars lilla kille, vilken ångest å rädsla han måste känt. Det räckte med två ynka timmar hos pappan för detta skulle ske..

      Det spelar ju ingen roll för vissa. Bakom varje sjuk sak en man gör står en kvinna med åtminstone halva skulden, uppenbarligen.

      Vad hade du förväntat dig av personer som kallar kvinnor för sliddjur?

      Precis, jag har också varit inne där och läst och sett att pojken tydligt uttryckt rädsla för att umgås med pappan. Det gjordes anmälningar till socialen ifrån polis, skola och ifrån mamman.

      Ändå dömde tingsrätten ett visst umgänge till pappan….

      Så sjukt. Så jättesjukt.

      Med ref till kh/18:16
      Det finns även poliser i tjänst som säger liknande typ ”du vet väl hur vi män blir när kvinnan tjatar” och det sagt av polisen när kvinnor anmäler misshandeln.

      Kvinnan ska hela tiden agera rationellt och absolut inte göra något fel i bråksituationer. Alltså bete sig perfekt år efter år vid all kontakt med exmannen. Detta trots att mannen skulle bete sig helt galet och skriker, eventuellt misshandlar.

      Klart situationen också påverkar kvinnans beteende, när mannen psykiskt terror. Sluta tycka synd om män som är terroriserande brottslingar.

        Om man läser dokumenten ang utredningen av umgänge har mamman redan gjort allt hon kan för att försöka minska problemen med pappan när de kommer till umgänge med sonen. Men pappan vägrar samarbeta för att få det att funka smidigt och bra, pappan verkar vara ”my way is the highway” och anse att han alltid har rätt och allt ska vara på hans sätt.

      Var inne och läste, och det verkar vara 2-3 användare som säger att det är kvinnans agerande som orsakat att mannen gjorde så här, de flesta andra där inne verkar tycka som alla andra, att allt är mannens fel.
      Och så ser samhället ut i stort, inte bara på flashback/internet, en liten minoritet galningar som tror sånt här är kvinnans fel, som tror att alla brott skulle försvinna ifall alla invandrare försvann, som tror att samhället skulle bli bra ifall vi gick tillbaka i tiden där kvinnor inte hade rättigheter, som anser att män har rätt till sex och kvinnor ska ställa upp, osv.
      Som tur är så är det en väldigt liten minoritet, och majoriteten är normala människor som inte håller med minoriteten.

    Lagarna vi har idag värnar om föräldrarnas rätt till sitt barn snarare än barnets rätt till ett tryggt och gott liv. Det är hemskt. En av mina föräldrar var inte en lämplig sådan och jag har själv varit placerad, har tyvärr inget gott att säga om socialtjänsten från denna horribla tid i livet. Lagarna måste sätta barnet i första hand.

      Lex Lilla hjärtat blev lag 1/7-22. ❤️

        Ett otroligt viktigt steg i rätt riktning. Men det krävs mer, och denna händelse är ett starkt bevis för det.

        Läste igenom detta på riksdagens hemsida och ärligt talat känns det både tandlöst och fjuttigt. Ingenting om att en direkt olämplig person hindras på något annat vis än att ”möjlighet finns att uppmana till drogtest innan umgänge” och lite annat. Visst bra att ngt händer men jag hade velat haft typ ”den som har dömts för ditten och datten har ingen rätt till någonting någonsin ever tack å hej”.

          ”har ingen rätt till någonting någonsin ever”
          Så om man missbrukade när man var 20 år har man inte rätt att skaffa barn när man är 35?
          Om man hamnade i slagsmål när man 23 och åkte dit för misshandel har man inte rätt att skaffa barn när man är 38?
          Eller finns det någon ålder på ditt förslag?

          Människor kan förändras, massor med människor tog droger, begick brott och hade problem när de var yngre, men tog sig sen ur de och blev normala människor, de ska inte behöva straffas resten av livet när de faktiskt lyckats förändra sig.
          (obs: pratar allmänt nu, inte om lilla hjärtat fallet)

        Spelar ingen roll så länge inga ändringar görs av föräldrabalken.

      ?❤️

      Det är inget direkt fel på lagen. Det är tillämpningen av den. Sedan barnkonventionen blev lag är det extra tydligt att det är barnets bästa som är avgörande och det ska ta särskild hänsyn till ifall det förekommer våld. Däremot efterlevs inte detta, varken hos domstol eller socialtjäst.

      Rekommenderar denna läsning: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/wwrjf1il/rapport-2022-1-uppgifter-om-vald-ar-inget-undantag.pdf

      Det som är upprörande är att denna kom 2021. INGET har hänt och varken dåvarande eller nuvarande regering har agerat. Det är så himla sorgligt att barn ska behöva sätta livet till när vi har tillgång till bra och fullständig information för att förhindra det..

        Utöver det konstaterade bristerna skär det i hjärtat att läsa intervjuerna med barnen. Samhället som ska se till att de skyddas orsakar dem istället livslånga trauman. Kostnaden för att stärka upp socialtjänst och införa särskilda rutiner för att få handlägga vårdnadsmålen i domstol är ingenting mot vad det kostar att låta barn växa upp med våld.

        Jag är ingen jurist så jag ska inte uttala mig om huruvida det handlar om lagen i klartext eller tillämpningen av lagen. Oavsett så skär det ju sig i föräldrarnas rätt till sitt barn gentemot barnets rätt till trygghet. Barnet måste väga tyngst, alltid. Det är bra att det uppmärksammas och får spridning, men det är hemskt att det ska krävas flera barns li för att något ska ske.

          Jag är jurist och jobbar bl.a. med vårdnadstvister. Det är väldigt tydligt i lag att allt ska utgå från barnets bästa. Det finns dock inte preciserat vad barns bästa är då det är fråga om individen och de särskilda förutsättningarna i varje fall. Däremot framgår det tydligt i 6 kap 2a §. FB att det ska ta särskild hänsyn till våld. Denna lagändring tillkom för att Sverige skulle leva upp till barnkonventionen. Även barns rätt att komma till tals är lagstadgad. Ändå sker inte alltid det. Rekommenderar verkligen rapporten, det framgår tydligt vill brister som finns i domarna. Det brister i riskbedömningen, barns rätt att föra talan, att man ofta benämner våld som ”samarbetssvårigheter” i domskälen och att man bortser från bevisning samt ställer ett högre beviskrav än vad förarbetet säger (i vårdnadsmålen är det att man ska göra det sannolikt till skillnad mot brottmål där det ska ställas utom rimligt tvivel)

            Men jag är självfallet inte emot en lagändring där det tydliggörs än bättre, även om det vi har nu borde vara tillräckligt. Jag är dock mer orolig att det inte räcker med en lagändring då jag uppfattar ett större strukturellt problem hos socialtjänst och domstolar.

              Tror som du, det krävs en rejäl uppgradering av socialtjänsten, när de som skall ta beslut tillbringar typ 90%av sin verksamma tid på administration är ngt fel. Det krävs kompetens på fältet, mer interaktion och givetvis mer resurser. Barnen är det allra viktigaste vi har, där går det inte att tumma på något. Sen är det ju oerhört svårt och komplext rent lagmässigt, vi vill värna om integriteten osv.och det är riktigt, samtidigt måste det få finnas utrymme för genomlysning när fog finns.

                Och tack för länk, skall läsa igenom när jag lugnat mig lite, blev helt knäckt av att läsa om lille Tintin..

            Tack för ett informativt inlägg. Ungefär den uppfattningen man får av domare i våldtäktsmål också.

            Har du någon uppfattning om vad socialtjänsten har för rätt att ”gå emot” en tingsrättsdom? I detta ärende så kontaktade ju polis Socialjouren när pappan levt rövare & skrämt pojken, varpå Socialjouren ska ha meddelat att det ”inte finns något att göra”. Socialtjänsten har ju det yttersta ansvaret och bör väl vara skyldiga att säkerställa barnets trygghet – även om det finns en dom som säger att pappan ska ha umgänge en viss tid? Tycker själv att socialtjänsten ”gömmer sig bakom” tingsrättens dom när de i själva verket har det yttersta ansvaret för att skydda barn från våld. Är förvånad över att man inte oftare hör om socialnämnder som ansöker om LVU i hemmet i situationer som dessa – där barnen är livrädda över att behöva träffa sina våldsverkare till fäder.

            I fallet ovan, där polisen behövde involveras, är jag mycket nyfiken hur Socialjouren formulerade sin bedömning avseende barnets omedelbara behov av skydd. ”Skydd bedöms inte föreligga då barnets vistelse hos pappan är i enlighet med beslut fattat av tingsrätten”.

            Har du som jurist något perspektiv som du vill dela i frågan om socialtjänstens ansvar kontra vårdnadsdomar?

              Vart får du informationen ”när pappan levt rövare & skrämt pojken” ifrån egentligen?
              Om du läser dokumenten ang umgänges utredningen så framgår det vad som hänt.

              Pappan har lämnat ett par kartonger som han vill att mamman ska förvara medans han flyttar, mamman säger nej, pappan får endast lämna saker sonen vill ha, pappan lämnar kartongerna ändå, mamman går igenom kartongerna med sonen, sonen väljer vad han vill ha kvar, resten säljer dem på loppis.
              En tid senare när pappan kommer för att hämta sonen för umgänge vill han ha kartongerna, mamman informerar att hon ej har kvar kartongerna längre, pappan börjar bråka (tjafsa, inget fysiskt eller hotfullt), mamman stänger dörren, pappan bankar på dörren, tutar med bilen och för liv, mamman ringer polisen, polisen anländer, självklart blir sonen orolig för allt tumult som uppstår, och är ledsen (vilket barn blir inte ledsen i en sån situation), eftersom det inte föreligger någon form av oro av våld emot sonen i denna situation så finns det ingen anledning att sonen inte ska träffa pappan.

              Även om pappan betedde sig väldigt illa, så finns det inget som tyder på att han är en fara för sonen, så då väger ett tingsrätts beslut tyngre, vilket gör det svårt för Socialjouren att neka pappan umgänge utan en väldigt bra orsak.

              Att föräldrar bråkar är tyvärr väldigt vanligt vid vårdnadstvister.

                Tyckte nog spontant att uttrycket ”levt rövare” passade rätt bra in på beskrivningen av att han vägrade lämna sitt tidigare partners bostad, bankade på dörren & tutade med bilen. Polis tillkallades ändå & det säger väl en del.

                Mitt uttalande att barnet var rädd drog jag som en enkel lekman en slutsats av när jag läste att polisen i sin anmälan beskrivit att barnet inte ville åka till pappa, grät & sa att ”pappa säger att mamma är ett byte och att han själv är ett lejon. Han säger att det är synd att det inte är på riktigt för att man inte får döda människor”.

                Tycker ändå att situationen ovan låter mer kaotisk & traumatisk för ett barn än de konflikter som är vanliga vid vårdnadstvister. Tycker inte det låter som att barnets behov av skydd var säkerställt vid tidpunkten som barnet tvingades in i bilen med sin pappa.

                  Ja jag läste den biten, och jag kände större oro att pappan skulle skada mamman, däremot fanns inga tecken på att pappa skulle skada barnet.

                  Och åter igen, sonen grät inte för att han skulle till pappan, han grät över situationen som uppstod, vilket barn skulle inte gråtit i hans fall? det finns inga andra gånger då sonen gråtit när han ska till sin pappa, mamman säger t.o.m själv att sonen har roligt ihop med sin pappa.

                  Om du läser det jag skrev så står det varför barnet tvingades åka med pappan?
                  Kan även skriva in det polisen skrev i sin rapport ”Polis kontaktar socialjour som enligt Polisen inte kan göra något med anledning av dom”

                    Ja? Pappas hot som riktades mot mamman till barnet gjorde barnet rädd, gissar jag. Det var kanske anledningen till att barnet inte ville åka till pappa, i kombination med att pappa uppträdde skrämmande.

                    Ja men jag vet ju såklart varför barnet ansågs behöva åka till pappa. Min ursprungliga frågeställning handlar ju om det verkligen stämmer, i detta fall men också mer generellt. -Kan socialjouren verkligen ”inte göra något” som de enligt polis hävdade? Polisen tyckte ju bevisligen situationen var så allvarlig att de ringde till socialjouren istället för att göra som i fall där situationen inte är akut; faxa anmälan. -Är verkligen socialtjänstens händer bundna vid situationer som dessa? Kan de verkligen inte ”göra något” när det finns en dom om umgänge? Trots att de har det yttersta ansvaret för att barn inte far illa? Denna kväll var det ett sjuårigt barn som anförtrodde polisen om förtäckta dödshot från sin pappa om sin mamma. En pappa som dessutom på ett objektivt sätt betett sig skrämmande & så pass gränslöst att allmänheten larmat. I en sådan situation -bör inte socialtjänstens skyldighet att säkerställa barns omedelbara behov av skydd trumfa ett beslut om umgänge fattat av tingsrätten?

                    Har aldrig någonsin fått till mig att socialtjänsten stått upp för barn i dessa situationer & får för mig att den gängse uppfattningen är just det -det finns inget att göra när en dom fallit om vårdnad/umgänge. Jag vänder mig mot just det. Men vet ju förstås inte om min åsikt stämmer -den om att socialtjänsten brister när de är undfallande i situationer som dessa.

                      Pappan hotade inte mamman. Historien om att mamma var ett byte ska pappan ha berättat vid ett tidigare tillfälle och inte där och då. Men sonen återberättade den där och då inför polisen.

                      Eftersom pappan inte uppfattades som ett fara för barnet så kunde socialjouren inte göra något eftersom det fanns en dom om umgängesrätt.
                      Polisen behöver inte tycka situationen är allvarlig för att ringa socialjouren, polisens åsikt är orelevant, är ett barn involverat när polisen rings ut och det finns en vårdnadstvist är det socialjouren som ska avgöra hur man ska göra, inte polisens egna åsikt.

                      Barnet har tidigare berättat vad pappan sagt om mamman. Så detta var inget nytt.
                      Eftersom pappan inte uppfattades som fara emot barnet fanns ingen anledning att skydda barnet ifrån pappa, därför trumfade domstolsbeslutet.

                      Ingen allmänhet hade larmat, mamman hade ringt polisen.

                      Det krävs tydliga bevis/fara för barnets hälsa/liv för att socialjouren ska kunna ignorera ett domstols beslut. Att pappan hatar mamman betyder inte fara för barnets hälsa/liv. Vilket det uppenbarligen inte var eftersom barnet åkte iväg med pappan och kom hem oskadd. Barnet fortsatte ha umgänge med sin pappa enligt beslutet i flera månaders tid efter det utan att det var problem eller barnet blev skadad av pappan.

                      Det var först när mamman veta om pappans försök att ta barnet ur landet som mamman nekade umgänge och ny utredning om umgänge startades, vilket beslutades till att pappan hade rätt till 2 timmar umgänge, och det är då något händer och pappan valde att mörda sin son (jag vill gärna se det beslutet, för det måste finnas en anledning till att dem minskar pappas umgänge med barnet, vilket kan ha varit en varningssignal på att pappan egentligen skulle haft övervakat umgänge)

                      Och ang att barnet sa att ”pappa har sagt detta”, så är sånt alltid svårt. I Dokument inifrån: Att rädda ett barn så säger barnet en massa saker som sin pappa, som det senare visar sig att han mamma sagt att han ska säga.

                      just i detta fall vet vi ju nu att pappan är galen. Men där och då, när mamman säger en sak, pappan säger en sak (pappan anklagade mamman för munchhouse by proxy), och barnet säger att ”pappa har sagt att mamma är ett byte” och sen säger barnet att han vill träffa pappa.
                      Det kan bli svårt för utredarna att veta vad man ska tro på. Det enda som var bevisat var 1 gång då polisen fick ringas eftersom pappan var arg och betedde sig illa, och att pappan verkade ovillig att samarbeta i visa situationer.

                    Du kanske ska läsa på lite mer om vad eftervåld är och de olika sorters misshandel som existerar.
                    Du kan börja med alla läsa på ROKS hemsida och gömda kvinnor på instagram till exempel.

    Heeemskt!!!! Mitt hjärta går sönder bara av att tänka på Tintin ?❤️❤️ Må du vila i frid ❤️

    Detta är så fruktansvärt. Finns inget tillräckligt straff som skulle få denna pappa att kunna sona sitt brott….. Stackars stackars lilla pojke. Tårarna har runnit i flera dagar när jag läst om fallet.

    Läste att pappan fick två timmars umgänge för att det var viktigt för sonen att träffa pappan (Jasså, det var därför Tintin var livrädd?) samt att pappan på två timmar inte kunde ta Tintin ut landet. Vill man göra bort ett barn spelar det väl ingen roll hur lång umgängestiden är.

    Hoppas att de som tagit beslutet känner att de inte tog rätt beslut.

      Varför kan vi inte bara inse att föräldrar har noll jäkla rättigheter till barnen. Bara för att man fött en unge/varit med och skapat en unge så betyder inte de att barnet är ditt!
      Pappan har fan inte någon rättighet att träffa barnet, som inte ens vill träffa sin pappa.
      De är bra att Lex lilla hjärtat kom men nu måste vi bli av med rättigheten till umgänge.
      Man kan undra hur många barn som ska behöva sätta livet till innan det tillkommer en totalförändring.

        Men vem tänker du ska bestämma om ingen har en ”rättighet”? Ska barnet själv bestämma – hur kan man lita på att ett barn inte är påverkat av den föräldern den bor med? Har mamman alltid en rättighet?

        Jag förstår hur du menar absolut, men hur ska det gå till i praktiken

          För att det görs utredningar givetvis. Har du ens läst vad som framkommit i utredningen kring barnet och hans pappa?!?

            Det svarar inte på det Ankan skrev: att ingen ska ha en rättighet. Du menar att man kan fråntas sin rättighet efter en utredning. Det kan jag hålla med om., men det är en annan sak.

              Fast föräldrar har inga rättigheter till sina barn, de har bara skyldigheter.
              Om du blir anmäld gång på gång för att du missköter dig, att du skadar ditt barn fysiskt/psykiskt eller vanvårdar ditt barn så ska du inte få behålla varken vårdnad eller umgängesrätt.
              Jag står fast vid det jag skrev att du som förälder inte äger ditt barn, du har noll rättighet att ha vårdnad om ditt barn om du inte kan sköta det.
              Om barnet uttrycker gång på gång att det inte vill träffa sin pappa, det finns anmälningar, varför i helvete ska då pappans rätt till umgänge gå före barnets rätt till trygghet.
              Och jag skrev aldrig: stt ingen ska ha en rättighet.
              Läs om de jag skrev jag skrev att föräldrar inte har några rättigheter till sina barn.

                ???

                Jag håller iofs m d om att det är barnen som har rättighetet och föräldrarna skyldigheter. Men så som det ser ut idag brukar ju umgänge försvaras just med att barn har ”rätt till båda sina föräldrar” osv. Som i detta fall, att man kallade det för sonens behov av att träffa sin pappa.

                Verkar som det är mer än orden som behöver ändras. Hela synsättet. Att barns trygghet är viktigare än att man har kontakt med en biologisk förälder man inte ens vill träffa.

                Håller med Ankan här.
                Sen tycker jag att man borde gå igenom en slags kurs och få ett OK innan man får tillstånd att föröka sig. För både män och kvinnor. Folk som anses olämpliga ska inte få ha barn. Olämplig i mina ögon är personer med missbruk (även alkohol), våldsamma brott bakom sig och mentala sjukdomar. Om du inte kan ta hand om dig själv och ditt egna mående så kommer du inte klara av det som krävs att ta hand om ett barn. Likadant med djur. Bli frisk själv först innan du planerar på att sätta oskyldiga barn till världen.
                Den här mannen kommer att sitta av sitt straff och komma ut i samhället. Nån naiv desperat efter kärlek kvinna kommer att förälska sig i honom och bli gravid. Nån kvinna kanske kommer att låta honom vara bonuspappa till hennes barn hon redan har.
                Det minsta som borde krävas i här förutom ett fängelsestraff är kemisk kastrering för han borde inte ha möjlighet till att få barn.

                Finns dock inga bevis på fysisk/psykiskt misshandel eller vanvård.
                Bara att mamman säger att sonen utsätts för psykisk misshandel, och ska vi tro på mammans ord, då ska vi ju också tro på pappans ord att mamman utsätter sonen för munchhouse by proxy och gör sonen sjuk.
                Sonen sa även att han ville träffa pappan.

                Däremot hade pappan problem, samarbetade inte, vägrade få hjälp för att få samarbetet att fungera, vägrade lyssna på hur hans agerande påverkade sonen negativt, osv.

                  Finns inga bevis? Polisen kom till och med på larm från grannarna när pappan härjade på utanför familjens dörr, ritade, bankade på dörren och var hotfull. Pojken var rädd, grät och ville inte åka med honom efter det. Vad är det om inte psykisk misshandel?

                  Och du säger själv att hans beteende påverkade sonen negativt och att han inte brydde sig om det. Igen, psykisk misshandel.

                    Vart får folk alla sina falska uppgifter ifrån?
                    Det var inte grannarna som larmade polisen, det var mamman.

                    Sanningen om vad som händer när polisen kom:
                    Pappan har lämnat ett par kartonger som han vill att mamman ska förvara medans han flyttar, mamman säger nej, pappan får endast lämna saker sonen vill ha, pappan lämnar kartongerna ändå, mamman går igenom kartongerna med sonen, sonen väljer vad han vill ha kvar, resten säljer dem på loppis.
                    En tid senare när pappan kommer för att hämta sonen för umgänge vill han ha kartongerna, mamman informerar att hon ej har kvar kartongerna längre, pappan börjar bråka (tjafsa, inget fysiskt eller hotfullt), mamman stänger dörren, pappan bankar på dörren, tutar med bilen och för liv, mamman ringer polisen, polisen anländer, självklart blir sonen orolig för allt tumult som uppstår, och är ledsen (vilket barn blir inte ledsen i en sån situation?), eftersom det inte föreligger någon form av oro av våld emot sonen i denna situation så finns det ingen anledning att sonen inte ska träffa pappan.

                    Även om pappan betedde sig väldigt illa, så finns det inget som tyder på att han är en fara för sonen, så då väger ett tingsrätts beslut tyngre, vilket gör det svårt för Socialjouren/polisen att neka pappan umgänge utan en väldigt bra orsak.

                    Att föräldrar bråkar är tyvärr väldigt vanligt vid vårdnadstvister.

                    Ang ”beteende påverkade sonen negativt”, det var inte psykisk misshandel.
                    Det var saker som att tex sonen inte fick prata om mamma hos pappa eftersom pappa inte ville prata om mamma, vilket gjorde sonen förvirrad.
                    Det var även saker som att pappa dök upp oanmäld på skolan för att träffa sonen vilket stressade sonen, eller när pappan kom oanmäld för att hämta sonen till ett förhör hos polisen, men mamman sa nej, och mamman och pappan började bråka vilket stressade sonen.

                      Läs utredningen så ser du precis hur det var.

                      Och jo, att ge fan i att ens barn påverkas negativt av ens beteende är psykisk misshandel. Sluta larva dig och läs själv vad barnet har sagt. Jösses.

                      Anonym / 21:07
                      Det samma, läs vad barnet har sagt. Han hade kul hos pappa, han ville träffa pappa.

                      Mamman berättade ju själv att hon och pappan inte kunde vara i samma rum eller prata med varandra påverkade barnet negativt, har mamman då också psykiskt misshandlat sitt barn?
                      Mamman beslutar även att föräldrarna inte ska träffas när de lämnar över sonen, vilket sonen har reagerat på.

                      Mamman lämnade tillbaka presenter som sonen fick av pappan och pappans familj.
                      Mamman har under flera år förhindrade umgänge trots domstolsbeslut. (innan hon fick veta om pappan plan att ta sonen utomlands)
                      Mamman kontrollerade barnet med en klocka med spårningsfunktion. (vilket hon sedan fick tillsägelse att inte göra)
                      Sonen får inte prata ensam med pappa på telefon, mamma ska sitta med och tjuvlyssna, men sonen får inte berätta för pappa att mamma hör.
                      Pappan får inte prata med sonen på FaceTime för mamman.

                      Det är 2 föräldrar som bråkar med varandra, vilket påverkar barnet negativt. Däremot är pappan den som inte vill komma till samtal eftersom han anser att allt är mammans fel och hon ska ändra sig.
                      Men hela situationen påverkade såklart barnet negativt, vilket barnet tyckte var jobbigt.

                      Ja jag har givetvis läst eftersom jag påstår att du har fel. Och nej, detta var inte bara två bråkande föräldrar. Att du ens försöker få det till detta… det är så urbota löjligt att det inte är sant.

            Anonym / 2023-01-15 19:24
            Har DU läst vad som framkommit i utredningen kring barnet och hans pappa?
            Barnet har ju själv sagt att han vill träffa sin pappa.

          Genomlysning, utredningar av föräldrarna osv. För detta krävs mer resurser och frisättande av kompetens, som idag, i mångt och mycket, (säkerligen pga besparingar, nerskärningar osv.,många som slutar inom socialtjänsten i nuläget, pga orkar inte)sysslar alldeles för mkt med rutinmässig administrativ handläggning. Omfördela resurser osv.

        Som det ser ut idag har föräldrar hur mycket rättigheter som helst. Utan att ta ansvar eller visa att de är bra föräldrar. ”Till vilket pris som helst” ska barn ha umgänge med en ignorant pappa. Eller en pappa som misshandlat mamma. Osv. Så är Sverige 2023.

          Eller som för lilla hjärtat, föräldrarna vägrar att göra drogtest och ändå ska barnet dit.

          Ignorant pappa? Hur tänkte du nu?

      Ofta kan man läsa i beslut om begränsat umgänge som i detta fall kan vara i två timmar att motiveringen haltar. Här lär det vara att föräldern med begränsat umgänge då inte skulle hinna ta barnet utomlands. Man flaggar alltså för att det finns en risksituation. Men står det något om varför det inte blev två timmar bevakat umgänge dvs med kontaktperson? Bevakat umgänge är vanligt men vanligt är även att rätten anser att bevakat umgänge – håll i er nu – inkräktar på förälderns integritet – vilket anses vara viktigare än barnets bästa.

        Enligt uppgifter ska pappan har försökt fixat ett persiskt pass, mamman pratade med persiska ambassaden att sonen inte skulle få ett persiskt pass, men fick till svar att ambassaden inte bryr sig om att hon har ensam vårdnad utan det är papporna som bestämmer. Mamman kontaktade då gränspolisen för att se om de kunde förhindra att sonen lämnar Sverige med ett utländskt pass, men de kunde inte göra något.
        Så mammans oro att pappan ska ta sonen ut ur landet verkar ha varit på goda grunder.

        Och 2 timmars umgänge eftersom då hinner inte pappan ta sonen ut ur landet?
        När pappan inte lämnade tillbaka sonen till mamman efter 2 timmar ringde hon polisen, de kunde inte agera eftersom det var ett fall för socialen, hon ringde socialen, de kunde inte agera eftersom de gått så kort tid. Det tog flera timmar innan polisen på laglig väg tillslut kunde bryta sig in hos pappan. På denna tid hade pappan varit långt bort med sonen ifall han velat lämna landet.

      Man skulle åtminstone kunna tänka sig att det följde med en person från sociala vid dessa besök. En olämplig förälder ska aldrig vara ensam för är man olämplig till att ha vårdnaden är man väl lika olämplig om det så bara gäller en endaste minut?

      Tintin sa själv under utredning att han ville träffa pappan. Så vart du fått uppgifter ifrån att han var rädd för pappan vet jag inte.
      Däremot har pappan svårt att samarbeta med mamman, och vägrade ta emot hjälp för att få samarbetet att fungera.

      Och vet inte vart du fått uppgiften ”att pappan på två timmar inte kunde ta Tintin ut landet” ifrån, men om den stämmer så är det sjukt.
      För när pappan inte lämnade tillbaka sonen till mamman efter 2 timmar som övertalat så tog det flera timmar innan polisen kunde tvinga sig in hos pappan eftersom det egentligen är ett fall för socialen, och inte heller socialen agerar direkt. Så pappan hade hunnit utanför Europa med sonen innan både socialen eller polisen hade laglig rätt att agera egentligen.

    Helt fruktansvärt.

    Men jag börjar bli ganska trött på att gemene man inte förstår att det är så komplext med juridik, lagar och socialtjänst etc. SJÄLVKLART blev det fel i detta fall, det är ingen tvekan om saken. Men det går väldigt lätt att som icke juridisk kunnig vanlig Svensson att raljera över detta fall – tänk då alla fall när pappor nekats umgänge för att mammor vill ta ifrån sina barn endast på grund av att dom ogillar mannen i fråga? För socialtjänsten, domare etc är det en ständig avvägning. Ibland blir det fel – men det är inte så jävla enkelt som folk som inte är så insatta får det att låta.

      Verkligen detta!!!!!!

      Ja för det finns verkligen jättemånga fall där kvinnan vill ta exet från barnen för att hon ”ogillar honom”…
      Du behöver komma in i verkligheten. Den ser inte ut så. 99,5% av alla kvinnor vill skydda sina barn och göra det bästa för dem.

        Nej, jag har ingen statistik, säger inte ens att det är vanligt. Har du statistik? Mammor vill säkerligen sina barns bästa, men jag är inte alls säker på att mammor inte ofta tror att det inte är att träffa pappan, trots att pappan kan vara en vettig man.

        Menar du att man aldrig ska utreda om en pappa har rätt att träffa sina barn? Ska man bara gå på vad mamman säger? Tyvärr kommer felaktiga besluta tas, och det är oerhört sorgligt. OBS kopplar inte detta alls till fallet i fråga, utan för en allmän diskussion.

          Hellre det än att barn dör i sådana fall.

            Så hellre att ingen pappa får träffa sitt barn någonsin för att det kan ske felbedömningar i vissa fall? Menar du verkligen så?
            Självklart är det viktigare i en enskild situation att ett barn får leva än att den pappan har rätt att träffa sitt barn, men det vet vi alla.

        L8 jag vill bara säga att det är vanligare än man tror. Min mamma visade sig vara svårt sjuk i schizofreni. Hon anklagade pappa för att sexuellt utnyttja mig mm men hon ljög. Pappa fortsatte att kämpa för mig och tack och lov för det för annars hade jag varit en av de mördade barnen (inte med mening men hennes röster hade nog fixat mig) Jag grät och skrek att jag inte ville hem till min mamma, Klängde fast i dörrar mm och visade hur tydligt som helst att jag inte ville när socialen skulle lämna över mig. Hon fick ändå vårdnaden. Detta var innan hon fick en full psykos och alla andra insåg hur sjuk hon var. därefter fick hon bara övervakat umgänge med mig. Undra varför inte Tintin också kunnat gå övervakat umgänge med tanke på pappans historia?

          Vilket år var detta?
          Det är inte ”vanligare än man tror” för att det hänt dig. Orkar inte med sånt här typ ”män blir också misshandlade vi måste prata om det”. Det strukturella problemet är att män mördar barn och kvinnor. DÄR börjar vi. OCH att skydda barn.
          Men oavsett din mamma så ska ju reaktionen såklart komma från någonstans när ett barn reagerar mot att åka till ena föräldern, oavsett kön.

            Jag vet personligen om 4 fall där mamman försökt ta barnet ifrån pappan efter skilsmässa baserat på lögner, där pappan i tingsrätten behövt kämpa för sin rättighet och vunnit eftersom mamman bara ljög.
            2 fall blev gemensam vårdnad, 2 fall fick pappan vårdnad och mamman umgänge eftersom man ansåg att mamman lögner skadade barnet och pappan var mer lämplig vårdnadshavare.

            Och varför vill du bara prata om pappor som mördar barn?
            varför vill du inte prata om dem fall där mammor mördat sina barn?
            varför ska vi göra skillnad på mammor och pappor och inte prata om det stora problemet, att föräldrar mördar sina barn?
            för det är väl lika problematiskt när en mamma mördar sitt barn som när en pappa gör det?

              Visst, utgå från att mammorna ljög.

                Jag utgår inte ifrån det. Socialens utredning (psykologer, läkare, osv) kom fram till att mammorna ljög.
                Eller menar du att socialen ljög och mamman talade sanning?

        Titta på Dokument inifrån ”Att rädda ett barn”, så ska du se hur dåligt det kan bli när man inte ifrågasätter mamman.

        L8 / 2023-01-15 19:42
        Dokument inifrån: Att rädda ett barn

      Jag tycker att om ett barn är rädd för sin förälder så ska barnet inte tvingas att umgås med hen. Om mina barn hade varit rädd för mig hade jag varit förkrossad, men jag hade aldrig tvingat dom att umgås med mig. Även om mamman hade skrämt upp barnet för pappan för att hon ”ogillar” honom så är barnet fortfarande RÄDD. Jag tycker att det är fruktansvärt att det är barnet som ska behöva vika sig. Den här mamman har verkligen gjort allt i sin makt för att skydda sitt barn och det hoppas jag lilla Tintin vet där han är nu ?️?

        Jag hade ALDRIG gett upp mina barn för att dom varit rädda för mig efter att deras pappa snackat skit.

          Det sa jag inte, men jag hade inte tvingat barnen att umgås med mig. Jag hade gjort allt för att barnen skulle börja känna ökad trygghet. Kanske är det genom övervakat umgänge för att kunna visa att jag är ofarlig. Jag hade definitivt inte skrämt barnet genom att banka, skrika och tuta utanför huset eller genom att prata obehagligt om mamman under de värdefulla timmarna jag hade barnet.

            Fattade precis vad du menade och instämmer till fullo. Ett barn blir heller inte rädd för en förälder för att den andre ”pratat skit”, (även om det givetvis är totalt förkastligt), utan rädslan uppstår när föräldern helt enkelt inte förmår barnet att känna sig tryggt, vare sig det är pga sjukdom, riktigt dåligt föräldraskap (läs ej lämplig som förälder), missbruk eller våld osv.

      Helt rätt!
      Jag är glad att jag inte jobbar inom socialtjänsten. Ett jättesvårt jobb, där du ständigt utsätts för hat och hot.

      Helt ärligt. Jag börjar bli oerhört trött på att man inte kan diskutera uppenbara problem med att våldsutsatta barn utsätta och tvingas till umgänge utan att det kommer kommentaren ”men tänkt på pappppoooorna”. Det är precis samma som när man försöker föra en diskussion om mäns våld mot kvinnor och så kommer det någon och säger ”män utsätts också för våld i nära relation, varför säger du inget om DET?

      Det här är ett problem. Det har varit ett problem, och vi har så sent som 2021 kommit med ny lagstiftning för att skydda just dessa barn genom att tydliggöra att uppgifter om våld ska beaktas och infört ett särskilt brott för barn som tvingas bevittna våld. För de finns, tyvärr är de dessutom många. Att förminska problemet till att ”Svensson inte förstår” är raljant. Vi som möter detta förstår, men det räcker inte att vi skriker oss hesa, för en förändring ska ske behövs även att ”Svensson” deltar, tycker till och för fram önskemål om förbättring.

      Jag lämnade en länk ovan, men jag lämnar den här igen för dig att läsa. Det är inte ett enstaka fall ”som ibland blev fel”. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/wwrjf1il/rapport-2022-1-uppgifter-om-vald-ar-inget-undantag.pdf

        Och applicerar man detta får inte Svensson tycka till om något de vill förändra i Sverige. Gängkriminalitet? Är du inte polis eller åklagare ska du vara tyst. Eller ens om du vore det ska du nog vara tyst för du kan ju tro att det skiljer sig åt mellan polisen, åklagaren och försvarsadvokaten hur problemen ska lösas. Eldstöd? Nej du är inte nationalekonom eller ingenjör, sätt dig ner i båten.

        Makten utgår från folket och utövas under lagarna. Vi är alltså alla gemensamt ansvariga för att se till att bidra till det land vi vill leva i. Det är en oerhört elitistisk syn att inte vissa får uttala sig. Varför tror du vi tex har nämndemän i våra tingsrätter? Att lagstiftningen tappar kontakten med folket är oerhört allvarligt då mycket av vår etik och moral återspeglas i lagstiftning. Känner folk att lagstiftningen varierar från detta är vi inte på en bra plats som demokrati.

      Det är klart det är komplext. Men grunden MÅSTE alltid vara barnets trygghet. Som det är idag är det inte det, tyvärr, Det syns ju rätt tydligt i t.ex detta fall och Lilla hjärtat-fallet…

    Ja Fyfan…. Vad säger man ?

    Lagen är inte det egentliga problemet. Problemet är att socialtjänsten saknar kompetensen att göra rättsäkra utredningar som utgår från barnens bästa. De har alldeles för skral utbildning för att ta de beslut de gör.

      +1 plus för lite resurser till de saker som MÅSTE prioriteras, kompetens & arbetskraft som går åt till att ”vända papper”

      Om det är något som mer pengar borde satsas på är det socialtjänsten. Utsatt position och alldeles för lite stöd åt de som ska utreda såna här situationer.

      Och socialtjänster som ”glömmer” att registrera anonyma anmälningar.

      Nu är det dock jurister som beslutar i rätten kring umgänge. Socialtjänsten lämnar in sina utredningar, men det är jurister som tar det slutgiltiga beslutet.

        Ja precis, juristerna tar besluten utifrån utredningarna.

          Nej Elin, de tar beslut utifrån lagar och föreskrifter.

    Vi är många kvinnor som vet om detta.
    ”Lilla hjärtat” och ”Tintin” är extrema fall. Sen finns det alla andra. Vi förvånade mammor som upptäcker att systemet ger föräldrar (även idiotiska olämpliga PAPPOR) all rättighet till barnen. Spelar ingen roll vad de gjort/inte gjort. I Sverige ska vi ”komma överens”. ”Tänka på barnets bästa”.
    Och man utgår ifrån att det är två föräldrar som i bästa samförstånd gör detta tillsammans.

    MEN tänk om den ena är olämplig. Tänk om han hotar dig. Tänk om han ändå lyckas manipulera soc/familjerätten. Det finns oändligt många sådana fall. Där det är glasklart att man har inga skyldigheter gentemot barn. Bara rättigheter.
    ”Ja man kan ju inte tvinga någon att ta ansvar” som de sa till mig.
    Nej men man kan straffa olämpliga föräldrar!!!! Inte lägga allt ansvar på den vettiga föräldern och säga ”tur att barnet har dig”.

    En djurägare som missköter djur blir av med djur och får böta.
    En olämplig förälder får 150 chanser. Barnen betalar priset.

    Nu får det räcka- jävla mes-Sverige!
    Våga säg att föräldrar är olämpliga. Att de förverkat rätten att träffa sina barn!!! Bötfäll de som inte tar ansvar och låt barnen få pengarna. Män som misshandlat mamman ska inte få träffa barnen. Finns så mycket självklart som här inte är självklart och det är förjävligt…

      Ja det borde satan i mig vara olagligt att vara en olämplig förälder.

    Jag hatar den här världen.

    Fruktansvärt!!! Och obegripligt att han fick umgänge när han uppträtt aggressivt och sonen visade sån motvilja. Varför var umgänget inte övervakat iallafall?? Kan inte ens föreställa mig hur mamman mår nu, hade det varit mitt barn hade jag nog aldrig kommit över detta. Hade blivit galen av sorg och ilska. Hoppas hon hittar någonstans tröst.

      Hon förlorade en dotter i magen i somras, 1 vecka innan dottern skulle föddas, mamman tog detta jätte hårt och verkade fortfarande må dåligt över förlusten av den ofödda dottern. Nu har hon även förlorat sin son, och ska genomgå en lång rättsprocess för att få sonens mördare dömd.
      Tycker så sinnessjukt synd om den mamma, och allt hon varit med om, och än är det inte över.

    ” Varför kan vi inte bara inse att föräldrar har noll jäkla rättigheter till barnen.”

    ” Och jag skrev aldrig: stt ingen ska ha en rättighet.”

    Vad menar du då? Du skriver ju att föräldrar har noll rättigheter? Men sen att du inte menar att ingen ska ha en rättighet? Du får gärna utveckla

    Man undrar ju hur många oskyldiga barn som kommer behöva sätta livet tills för de tvingas umgås med farliga pappor innan det faktiskt blir en förändring. Stackars, stackars barn. Kan inte ens tänka mig hur rädd han varit de två timmar(ish) han tvingats vara med sin pappa innan hans liv släcktes. Hatar hatar hatar olämpliga pappor. Verkligen hatar.

    ???

    Som barn har du RÄTTIGHETER, som förälder har du SKYLDIGHETER.

    Kan inte läsa mer om alla dessa stackars barn som far illa. Önskar att alla barn skulle ha en trygg famn att få krypa upp i när livet är läskigt. En varm famn att krama när man är ledsen.

    Se till att barnet aldrig blir lämnad ensam med den förälder som inte är lämplig. Det finns säkert många människor som kan ställa upp om nu inte man har möjligheter med det från socialtjänsten… Alternativet är att föräldern får möta barnet under socialtjänstens tak?

      Det är väl det som kallas bevakat umgänge. Men varför har man inte beslutat om det i detta fall?

    Jag finner verkligen inga ord för detta förutom att det här som har hänt är verkligen så otroligt hemskt och det gör bara så jävla ont av att läsa det här överhuvudtaget. Fyfan säger jag bara ????????

    Och på TikTok hojtar nån Mamma Fia om hur hemska soc är som kidnappar föräldrars barn hur som helst. Hon har tydligen förlorat vårdnaden om sina egna tror jag och slåss nu för att visa alla hur hemskt systemet funkar. Gick förbi Sergels torg igår och då stod hon där och vrålade. Sådana här fall, som Tintin och Lilla hjärtat, gör dock att jag har väldigt svårt att sympatisera med föräldrar som blivit fråntagna sina barn. Men självklart är ju varje fall unikt och det måste vara jättesvårt att bedöma varje sistuation och ta rätt beslut…

    Luleås tingsrätt. Deras fel att pojken är död. Helt sjukt, hittar inte ord.

      Nja, det är väl ändå personen som utförde mordet som man ska skylla på och inte någon annan?
      Tingsrätten gav pappan möjlighet att utföra mordet, men det var fortfarande pappan som tog beslutet att döda sin son. Lägg skulden där den ska ligga och inte någon annanstans.

      Däremot skulle det vara intressant att läsa senaste umgänges utredningen och tingsrätts beslutet. För jag har svårt att se att man inte såg några varningssignaler (tidigare utredningar så fanns inga bevis eller oro för fysisk våld, eller att pappan skulle skada sonen)

    Rätten för föräldrar att få träffa sina barn måste ifrågasättas när en förälder inte har en sund relation med sitt barn. Att denna människa (han har förlorat rätten att kalla sig pappa) fick oövervakad umgängesrätt är en skam för det svenska rättsväsendet.

    Tack för att du och många stora influencers lyfter Tintins öde ❤️ Det är dags för Sveriges rättsväsende att börja följa svensk lag (Barnkonventionen)

    Det är fel att låta barn själva välja. Det bästa för ett barn är att ha båda föräldrarna i sitt liv, det har forskning visat. Ett barn kan ha en lojalitets konflikt med det andra föräldern efter att ha blivit utsatt för manipulation och smutskastning av den andra föräldern, vill vara den andra föräldern mer till lags. Hade en sån lag fått finnas hade mina barn aldrig haft en riktig pappa, och vi har en jättefin relation nu efter många års kämpande i tvister och smutskastningar, lögner till myndigheter osv.
    Det som hänt Tintin är oacceptabelt, det behövs bättre utredningar från myndigheter om umgänge är lämpligt eller inte dvs vuxna med rätt kompetens som kan avgöra i varje enskilt fall, går lex Tintin igenom riskerar tyvärr många barn få växa upp utan den andra föräldern. En tanke bara till alla där ute RIP Tintin.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.