359 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Hjälp att komma över en relation.
    Jag har varit i ett ”situationship”, alltså en relation men utan att egentligen ha varit i ett seriöst förhållande, med en kille under ett års tid. Nu har jag blivit dumpad och jag ser bara mörker. Allt känns så tungt och oöverkomligt, dels för att jag vill vara med honom men också för att jag känner mig så misslyckad som aldrig lyckas med mina relationer (är i 30-årsåldern). Dessutom har jag tyvärr extremt svårt för avslut och får panik av tanken på att bli lämnad, hade hellre stannat även om det varit misär än blivit lämnad.
    Hur ska jag göra för att ta mig ur det här? Det är stundtals så mörkt att jag inte känner för att leva mer. Tyvärr har jag inte så mycket vänner utan är ganska ensam

      Skaffa pt (så du blir tvingad att träna). Hjärnan ”luras” att må bra.

      Hur lång tid har det gått sedan du blev lämnad?

        Det har gått några veckor bara, så inte särskilt lång tid

          Okej, då är du fortfarande inne i en väldigt skör period ❤️ Jag är så ledsen för din skull och jag vet att du kommer klara det här. Gråt och ta din tid

            ❤️

      Jag tycker att du ska boka tid och gå och prata med någon. Bygg upp ditt självförtroende och din självkänsla så att du lättare kan ta dig igenom motgångar i livet.
      Låter helt fruktansvärt att du hellre stannar i en relation i misär än blir lämnad, du är värd bättre. Du måste bara börja förstå det själv.

      känner igen känslan. är likadan. blir sååå fäst och extrem ledsen och får panik när, jag blir dumpad /ghostad.
      jag tog ångestdämpande, grät, jobbade, gick långa promenader, lyssnade på poddar, valde att inte va hemma mer än kort stund innan jag skulle sova.
      jag har redan en ångestproblematik så jag tog tag i, att boka en läkare, fick medicin, hjälp med sömn och ångestdämpande, och tog alla prover som behövdes för att kolla hur min kropp mådde (tappade hår, svårt att äta pga ångest mm.)
      gråt,älta om du har någon att ringa. ut o spring. intervaller bryter ångesten och tankarna. spring varje kväll, duscha varmt och se en serie och sov, och varje dag kommer du lite längre ifrån personen. det tar TID men du, kommer inte känna så här om 1 år. ju mer du lägger personen bakom dej
      dvs radera ALLT om honom, avfölj, noll-kontakt, desto snabbare kommer DU vidare ❤️

      Jag hade ett sånt ”förhållande” som varade i 4,5 år. Blev dumpad till slut och naturligtvis helt knäckt. Lider av svår separationsångest. Men lärde mig något värdefullt. Aldrig mer lalla med i en situation på någon annans villkor bara för att få lite närhet och någon slags bekräftelse. Jag är värd mer och det är bättre att vara ensam än med någon som bara tar det dom behöver.
      Rent konkret skulle jag tipsa dig att börja träna hårt. Jag är i en djup svacka just nu, mamma dog nyligen. Jag tränar dagligen och det är bättre än allt annat som man brukar få tips om. Studier har visat att träning ger bättre effekt än SSRI-preparat. Tvinga dig själv till en början och efter ett tag kommer det en massa sköna effekter både på kropp och själ.

        Håller helt med dig med motionen❤️

      Är i samma situation, vi hade ett förhållande och jag gav upp allt på hemmaplan för att flytta till ny stad och nytt jobb. Blev dumpad efter 3 månader som sambo.

      Allt är hemskt och mörkt och jag vet inte vad jag ska ta mig till.

        fy fan, vilket svin. omtankar ❤️

      Hej, du är inte ensam 🙂

      Var i en liknande situation, en relation som eg inte var en relation och egentligen utan några särskilda benefits heller, typ var trogen en person som egentligen inte alls var investerad eller engagerad i mig eller ”oss”.
      Det har varit på väg mot slutet till och från, hela tiden och nu nyligen tog det ”äntligen” slut.

      Det känns för jävligt nu, tills det inte gör det, låt platsen han lämnat tom vara öppen för en person som är mer rätt för dig, som vill samma sak som dig, det finns ❤️

      Tiden läker det mesta. Jag håller själv på att gå vidare från en långvarigt förhållande, som var allt annat än harmoniskt mot slutet. Precis som du är jag själv i 30-årsåldern och funderar på vilken roll jag själv spelade i förhållandet. Vilken input gav jag själv, vad var det som gick fel, vilka karaktärs- och kompatibilitetsdrag värderar jag högst hos en partner?

      Hur ofta skriver universum ut självrannsakan på recept? Det här kan vara bland det mesta som hänt oss. Kram!

      En sak jag förstått när jag mår dåligt är att det är bra att försöka ”komma ut ur huvudet & in i kroppen” – alltså yoga (sök på youtube typ yoga for heartbreak eller sad eller liknande, yoga with adriene har mkt bra), meditera, sound bath meditation, bada kallt – på något sätt bryta av tankarna, om så bara för en stund<3

      Tusen tack för alla fina kommentarer ❤️ Även om jag såklart inte önskar någon annan samma sak så är det skönt att höra att jag inte är ensam. Jag ska försöka ta tag i att börja träna som många tipsade om och embracea att det är okej att vara ledsen och knäckt. En dag i taget så blir det förhoppningsvis sakta bättre ❤️

      Jag antar att du har ingen större mening i ditt liv, och det är därför du känner så här. Känslan av tomhet som man försöker fylla med massa ”romantiska relationer.” Det är ganska vanligt att folk ”saknar mening.”

      I mitt fall har Jag mening genom att Jag älskar AI-teknik och jobbar mot att skapa en företag. Försök hitta din passion och jobba mot att du kan Leva på den.

    Jag behöver hjälp.. jag är snart 39 år och ser förjävlig ut. Har mörka ringar och påsar under ögonen och jag gillar ej min hy så när folk fotar mig så mår jag skit dåligt över mina bilder, ser verkligen inte bra ut. Jag har också gått upp i vikt (håller på att gå ner nu i vikt men behöver gå ner ca 10 kg). Kan nån ge tips på bra eyepatches tex? Jag har inte så bra ekonomi, lever på aktivitetstöd. Är L300 bra hudvård? Ska jag testa deras glow serie kanske eller nån annan budget hudvård. Jag såg att Pixi eyepatches på bangerhead är mycket billigare än vanligt. Kan de vara nåt att testa? Vad kan man göra ?

      Mitt billigaste skönhetstips är att träna. Gå ut och springa och köra 7-minuter work out. Det är gratis och ger så mycket glow till huden. Du måste vara konstant och träna ofta, men det ger resultat. Och man mår bra!

        Tack för svar. Jag har börjat träna för 2 veckor sen. Kör både styrke och kondition så hoppas man känner sig snyggare om några veckor eller månader.

      Jag har Pixi eye patches, tycker att de fina linjerna blir tillfälligt mindre synliga men det är ingen mirakelprodukt. Du behöver komma till bukt med problemet inifrån – kost, vatten, pulshöjande träning, bra sömn. Men sen är det också ärftligt och vi åldras ju.

      Pixis sån där color corrector är bra att ha på mörka ringar, jag lägger den OVANPÅ foundation på mörka ringar och det ger mig ett bättre resultat än under.

      Min hy har blivit så sjukt fin sen jag började tvätta med blöt (men urkramad) tvättlapp från Ikea och sen smörja in med weledas skin food. Äter inte jättebra och har en 1åring som vaknar svintidigt på morgonen så levnadssituationen är inte optimal, men huden är fin!

      Retinol! The ordinary har prisvärda retinoler/retinoider. Kan användas även under ögonen men vänj in varsamt. Kika mer på ex Leyglow eller Glowaddiction på instagram. Annars rekommenderas alltid fukt och en bra concelaer ?

      Följ ”ley glow” på insta! Hon gör hudvård begriplig. Läs hennes inlägg/höjdpunkter och håll det enkelt i början ?

      Fin hud behöver inte vara dyrt. Finns flera billiga märken som ger bra resultat. Det finns bl.a en toppenkräm från Cerave för under hundralappen. Viktigt är en bra spf! Kolla in Skincareaddiction på reddit, finns massvis med bra tips. Lycka till ❤️

    Vilken låt skulle du spela om någon frågade hur du var som person?

      I am sexy and i know it

        Nice!!!

      dystopisk spelmusik

        Ohhhh vilka spel???

          The Sims on holiday

      Ingen aning, aldrig ens tänkt på det ? tror inte det finns någon låt som beskriver hur jag är som person

        Tänk dig ett huvudtema, en låt som spelas när du kommer in i ett rum.?

          Det har jag tänkt på, inte textmässigt men musiken: crazy in love – Beyonce

          (Tror låten heter så iaf?)

      Åh vilken bra fråga men måste verkligen fundera!

      Vogue av Madonna

      Sweet but psycho

      It takes a fool to remain sane ?

        Det var inte igår man hörde den låten!

          Den är värd en lyssning ikväll tycker jag!

            Efter schlagern!!!

      Hmm. Lana Del Rey – Wildflower Wildfire

      99 luftballons

      Släng in en fuldans på de ?

      Josefin – Albin Lee Meldau

      Walk the moon – Lost in the wild

      Gimme shelter

      Där går hon, hon är en stjärna ifrån topp till tå. Inte för att jag är en stjärna, inte alls 🙁 men jag älskar den låten, älskade att se FAME på Oscarsteatern som 11-åring med Petra Nielsen och Peter Jöback, glömmer det aldrig.

      Back in black – AC/DC?.

      Går det bra? – Hooja. Beliver- Imagine Dragons. Blow – Ed Sheeran mfl.

    Vet någon om det går att dela en annan människas story till sin egen story på IG? Tex om min vän lägger upp en story utan att tagga mig och jag vill dela till min story? Har sett att andra gör det så vet att det ska gå men har googlat och fattar ingenting för då står det att det inte går? Någon som förstår vad jag menar och har något tips?

      Tror bara det går om det är en offentlig profil, om du själv inte är taggad i den.

        Och jag förstååååår inte varför jag är satt i moddlistan 🙁

        Nej det verkar inte heller! Försökte dela en story från en offentlig kändis bara för att prova men det gick inte heller…

      Ganska säker på att du måste vara taggad – de du sett som delar är gissningsvis taggade i storyn men taggen är dold? Annars får man väl spela in storyn med screen recorder och lägga upp videon själv ☺️

      Vill också veta! Har fått det att funka någon gång men i andra fall finns inte valet under de tre prickarna.

      Tror att den andra personen måste ha ett öppet konto alltså ej privat.

      Har det inte att göra med att hen som lägger upp storyn måste ha öppet konto?

      Är det inte på samma knapp som om du ska skicka storyn till någon? Och så väljer man dela där nere istället? Eller typ story, något sånt har jag för mig.

    Efter en traumatisk förlossning där jag höll på att stryka med och 1 vecka på sjukhus hann bara vi vara hemma några dagar innan vi var tvunga att åka till akuten med vår 11 dagars gamla bebis pga kaskadspyor flera ggr per dygn.. blir inlagda igen nu. Allt ser bra ut på undersökningarna som gjorts men bebis har gått ned i vikt 10% sen igår. Någon som har varit med om liknande?

    Vill bara vara hemma med min familj. Saknar mina andra barn så jag har ont i magen ?

      Usch det låter inte alls bra.
      Jag hoppas att de hittar felet fort och att ni snart kan komma hem.?

      Magmunnen är inte stängd? Min spydde tills hon började äta fast föda. fick ge lite lite i taget där i början, och rapa henne i mellan.
      Men din läkare vet bäst.

      Usch vad jobbigt för er! ❤️❤️ Skönt att ni får professionell hjälp. Allt kommer bli bra!

      Ja, det berodde på kraftig mjökproteinallergi

    Inlägget med Toves mördare som satte igång diskussionen om frihetsberövande fick mig att fundera på en sak. Låt oss säga att jag som är 30 år begår ett brott som ger mig 15 års fängelse. Jag kommer alltså vara 45 år när jag släpps ut och kan då antagligen inte längre få barn. Har jag rätt till assisterad befruktning samtidigt som jag sitter inne? Eller vart går gränsen på vilken typ av hälsovård en fånge har rätt till? Får man skaffa en invisaligntandställning till exempel? Eller vanlig tandställning också för den delen såklart.

    Kort och gott: blir man bedrövad på barn och raka tänder?

      Spontant så känner jag att man har förbrukat sin rätt med att få barn om man sitter inne i 15 år.
      Sedan beror det även på vad gör typ av brott man har begått.

        Ja, rent personligt känner jag också så, men jag kan inte hitta något om vad lagen säger

          Borde man engetligen ha tänkt på innan man dödade någon kan jag tycka. Däremot kan man väl få besök i fängelset och kan då bli gravid naturlig väg?

            Men då tillfaller väl vårdnaden pappan ?

      Nödvändig tandvård kan man nog få.
      Assisterad befruktning föregås ju av en psykologbedömning om man ska skaffa barn på egen hand. Tvivlar på att en frihetsberövad mördare får grönt ljus på den.

        Ja, vanlig tandvård ”ingår.” Men om man vill ha tandställning av rent estetiskt skäl

          Om man kan betala för det, och ha tillräckligt med permissioner för att åka till tandläkaren lär det ju inte vara ett problem.

          Behöver man inte genomgå någon slags utredning om man vill ha assisterad befruktning som ensamstående? Kan inte tänka mig att en fängslad person skulle anses som lämplig.

      Skulle gissa att båda går men blir svårare (sen vad händer med ditt barn om du inte har en pappa och ska sitta inne i 10 år till efter det är fött?). Men en del har väl permissioner och kan göra sånt.

        Vad jag kan hitta så får man ha sitt spädbarn i fängelset om det inte finns en annan lösning, men annars så antar jag att barnet hamnar i systemet och sedan hos en fosterfamilj

          Spädbarn verkar logiskt men låter inte förenligt med barnets bästa växa upp på anstalt mellan 2 och 15?

            Nej, barnet får inte stanna kvar under sin uppväxt. Det är bara under spädbarnstiden

      Håller med ovan att då har man nog förbrukat sin rätt att få barn.

      Ang. Det med tandställning och invisalign så får man ju bekosta sånt i vuxen ålder (eller där gränsen för gratis tandvård går ut). Tror knappt de har råd med det? De ska ju bekosta skadestånd till anhöriga och är man typ 20 år när man hamnar i fängelse så har man nog inte så mkt pengar på banken ?

        Jag tänkte inte på allt ekonomiskt, så det har du absolut rätt i

      Assisterad befuktning har obligatoriskt psykologbesök. Så det är inte bara att tuta och köra .

        Nej, det är obligatoriskt bara om du ska använda donerade könsceller.

          Du menar om man donerar? Ska du exempelvis ta emot ägg, så krävs Psykologbesök (iaf om man går via landstinget)

            Ja exakt, då tar du emot donerade könsceller. Assisterad befruktning görs ju med egna könsceller också (ex när ett heteropar gör IVF), då är det inte obligatoriskt.

      man får väl fortfarande träffa (och ligga) med besökande

        Ja, så om du blir gravid på det sättet kan du inte bli tvingad till en abort och sedan får du som sagt ha barnet hos dig om det inte går att lösa på något annat sätt. Men att vilja få klinisk hjälp till befruktning kan jag inte hitta något om

          För att få regionsfinansierad IVF i Stockholm finns följande iaf med:

          ”Barnlöshetsutredningen får inte ha påvisat att någon psykologisk och/eller social kontraindikation mot föräldraskap bedöms föreligga.”

          ”Behandling utförs inte då det förekommer missbruk, våld, kriminalitet, allvarliga sjukdomar, psykiska eller sociala problem, som gör det svårt för patienten att självständigt ta hand om ett barn. I vissa fall kompletteras infertilitetsutredningen med bedömning av läkare eller annan profession i berörd specialitet.”

      När jag läste socionomprogrammet så var jag på en föreläsning av en fångvaktare från ett kvinnofängelse. Föder man barn så tas barnet ifrån en. Detta sedan ett litet barn slängts i väggen av en annan intagen kvinna. Så var lagen då iaf. Man ansågs inte kunna vara en lämplig moder med allt det innebär.

        Usch, fy vad hemskt. Vad jag kan läsa på kriminalvårdens hemsida så skriver de att socialnämnden och kriminalvården är de som beslutar om bebisen mår bäst av att stanna hos mamman i fängelset under sin spädbarnstid eller om det blir bättre att hitta ett fosterhem

          Jag tänker att tiden här troligtvis spelar in? Om man har 10 år kvar av sitt straff när man föder barnet är det ju ohållbart att låta barnet stanna. Men har man ett år kvar i fängelse och barnet kan skyddas från andra intagna så kan det kanske gå bra?

    Inlägget med Toves mördare som satte igång diskussionen om frihetsberövande fick mig att fundera på en sak. Låt oss säga att jag som är 30 år begår ett brott som ger mig 15 års fängelse. Jag kommer alltså vara 45 år när jag släpps ut och kan då antagligen inte längre få barn. Har jag rätt till assisterad befruktning samtidigt som jag sitter inne? Eller vart går gränsen på vilken typ av hälsovård en fånge har rätt till? Får man skaffa en invisaligntandställning till exempel? Eller vanlig tandställning också för den delen såklart.

    Kort och gott: blir man berövad på barn och raka tänder?

      Tror nog du har rätt att korrigera tänderna.

      Beträffande insemination är jag inte säker. Men har du permis eller rätt till bevakade besök och inte är blyg, så är det nog många män som skulle se det lite lagom kinky att sätta på en intern.

        Korrigera tänder som vuxen måste man nog bekosta själv precis som alla andra. Akuttandvård kanske är gratis?

          Menar inte att det bekostas av staten utan att hen har rätt att få besöka den tandvård hen önskar.
          Men jag kanske missförstod frågan

            Jag menar att fången bekostar det själv, men att det inte handlar om direkt vård utan estetiska skäl

        Du har inte rätt till tandreglering, endast akuttandvård dvs avhjälpa besvär./tandläkare

          På Kriminalvårdens hemsida står att om en intagen avtjänar ett straff som är längre än två år kan han eller hon få grundläggande tandvård, men det får den intagne betala med egna medel.

      Jaaa det är ju en bra fråga….

      Antar att det beror på tolkningen av den här paragrafen:

      ” 9 kap. Hälso- och sjukvård
      1 § En intagen som behöver hälso- och sjukvård ska vårdas enligt de anvisningar som ges av läkare. Om den intagne inte kan undersökas eller behandlas på ett lämpligt sätt i anstalten, ska den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs, ska den intagne föras över till sjukhus.”

      (Om man inte har möjlighet att sköta det under ev. permission).

      Såg något avsnitt av unga föräldrar där den intagna pappan inte fick vara med under förlossningen så har svårt att tänka mig att insemination ska vara en rättighet?

      Sen tänker jag också på att de gör någon typ av lämplighetsbedömning om man ska beviljas insemination och att man kanske inte anses lämplig om man inte kan ta hand om barnet för att man sitter inne?

      Men vad vet jag 🙂

      Men det är väl givet att du inte har rätt till insemination om du sitter i fängelse.

    Var en tråd för ett tag sedan om typ män som man tycker är snygg som man förut inte tänkt på är snygg. Tex ena polisen i Pippi Långstrump och han som spelar pappan i Madicken.
    Kan vi inte fortsätta på den? ?
    Jag har kollat lite på Lets Dance denna säsong, mestadels för Hampus Hedström. Men nu har jag börjat tycka att Rickard Sjöberg är rätt så snygg. Håller någon med mig? Eller vilken ”oväntad” man tycker ni är snygga/heta? ?

      Men vad sjukt. Jag hade tänkt ställa samma fråga fast lite mer ”har du någon/några kändisar du anser snygga eller ’har något’ men som egentligen inte anses snygga ’av andra'” ?
      Känner mig rätt ensam om att se charm i Ricky Gervais eller killen i Finlands bidrag i ESC 2023. De liksom bara ”har något”. Sen är ju Tom Brady sinnessjuk snygg osv. Men det här med ”fula människor” som ändå har ”något” ?

        Jag var ganska tänd på en fulsnygg man som arbetade där jag praktiserade ett tag. Han var äldre också men hade en så sjuk utstrålning och humor samt nått mysko manligt sätt att se på en. Blir pirrig bara jag tänker på det. ?

          Ja men skoja inte! Folk frågar ”men vad är din typ när det kommer till killar?”
          Ehhh….?
          Har ingen typ. Det kan vara skallig med ett smile? Brunhårig med nice ägon? Blond med dadbob men som säger ”hej” till mig med ett speciellt leende?
          Det här med ’en typ’ känns så… hur fan kan man ha ’en typ? Det är ’en känslan? ?

        Ja! Ricky ! Något med de där smilet och combon små halvmåneögon som är nått speciellt !

        Alla som googlar på Ricky nu måste omedelbart skrivs vem deras ”fulsnyggo” är ?

          När jag kollade på Walking dead för flera år sedan tyckte jag att han med motorcykeln (Daryl) var lite fulsnygg. Absolut inte min typ annars men något med hans roll som var het? Haha.

      Pappan i pip-Larsson ?

        Åh herre gud, ja

        Haha, Jakob Eklund? Aka Johan Falk?

          Ja ?

      Emil Almén som spelade Kevin i Gåsmamman
      Christopher Wagelin som spelar Bobo i Sommaren med släkten
      Jonathan Unge för att nämna några

      Gillar uppenbarligen män med dadbody!

      Han kanske inte är så känd.
      Men det finns en Youtube-kanal. Tror den heter montefjanton. Kanske mer känd som Felix recenserar. Hans kompis Basse som är med ibland. Han tycker jag har något lite extra. Kan vara för hans roliga och intresanta kommentarer.

      Alltså Robin Hood ( ja den tecknade ) var jag sjukt tänd på som liten ?

        Jag med!

        Och vi är inte de enda av bb:s läsare

        https://nyheter24.se/bloggbevakning/2017/06/06/er-storsta-ungdomskarlek/

      Haha inväntar gänget som är sugna på Markoolio… 😉

        Jag har varit lite sugen på honom sedan tråden om honom för några veckor sedan ?

        Haha pax!!

      Skådespelaren Steve Buscemi
      Farbror Melker

        -farbror melker, varför har du alltid sex med strumporna på?

          För att få till den rätta knycken såklart

      Harry Spotter – they boy who lifted (en deepfake video på youtube)

      Hade inte bangat på Pippis pappa heller ärligt talat ?

        Men gud Pippis pappa?! Haha att man kan ha så olika smak ?

          Va jag som skrev inlägget om pippis pappa för ett tag sen. Och har nog kärat ner mig ytterligare lite till när jag fick bekräftat att fler tycker såhär.
          Haha ja han är supersnygg!
          Blev för övrigt lite besviken när min sambo nyligen gick ner 20 kilo. Obs visade det ibte såklart. Han är mkt mer hälsosam nu aå det är bra. Men tyckte magen va gosig.

      Haha jag skrev om den långa polisen i Pippi (blandade ihop Kling och klang med dunderkarlsson och Blom).
      Men jag kan fylla på med en som jag inte skulle våga erkänna för nån jag känner på riktigt? Men nån som jag tycker varit snygg sen jag såg honom på en presskonferens när han var chef på Säpo, nu rikspolischef, Anders Thornberg.

      Kapten von Trapp!

        Ja han var ju sexig. Min syster höll på skratta ihjäl sig när jag sa det ?

        Men ja!! Så himla het? var så kär när jag var yngre.

    Bry dig inte bara.

    Jag tycker om att diskutera frågeställningar som jag finner intressanta, och det är något jag verkligen uppskattar med i synnerhet öppet spår-inläggen. Ibland står jag fast i mina åsikter och ibland lär jag mig något nytt, men oavsett vad tycker jag det är intressant att höra olika synvinklar. Att vara stark i och uttrycka sina åsikter ser jag inget fel i, men det går till en viss gräns. En viss person har sedan drygt en månad tillbaka gått till personangrepp gentemot mig genom att håna både mig och min NPF-diagnos. Det är inte okej. Att få höra hur att jag är kass är jag van vid, tro mig, och kanske är det också precis vad jag är. Min diagnos är något jag kämpar med dagligen och att bli hånad för denna gör otroligt ont. Så till dig som hånat mig den senaste månaden – jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag är ”npf-personen som förpestar kommentarsfältet”, för att citera. Jag hoppas att min existens inte orsakat dig för stort lidande. Du har i alla fall nått fram och jag har absolut tagit illa vid mig, så jag kan glädja dig med att du lyckats. Till alla vill jag bara ge en vänlig uppmaning att tänka på vad ni säger, direkta personangrepp kan såra även om det är över nätet vilket nog lätt kan glömmas bort.

    Med det sagt så är det nu fritt fram att spy ur sig diverse ord. Jag önskar er alla en fin helg, hoppas ni har lika fint väder som jag har!

      Fan vad kassa människor är som bara kan lyfta sig själva genom att trycka ner andra.

      Det måste vara så tomt och mörkt att leva ett sådant liv.

      Jag hejar på dej, om det hjälper lite.
      Kram

      Har tyvärr missat dina inlägg och kommentarer som attackerar din NPF diagnos men håller absolut med om det du skriver. Gillar också att diskutera intressanta frågeställningar men blir alltid direkt attackerad oavsett vad jag skriver för främlingar på nätet har bestämt att jag ska tystas. Har även blivit tillsagd att personen hoppas att jag inte har barn bara för att min åsikt skilde sig från andras. Vissa främlingar på nätet är verkligen vidriga, men försöka att tänka bort det om du kan, jag brukar snarare tycka synd om den personen.

        Jag tycker om dom går för långt ska dom inte få kommentera. Det är camcam som bestämmer. Önskar ialla fall att om någon blir mycket dåligt bemött här med elak kommentar så väck med den personen.

      Så är det ju med allt.
      Man kastar härda ord och vissa är det mer legitim att göra det på tydligen.
      Ta bara de som inte vaccinerat sig av olika anledningar, de som ammar länge, de som ammar offentligt, de som inte vill ha barn, de som tycker barn är mivet, de som är tjocka, de som är för smala, de som gjort fillers, är veganer etc etc.

      Man tar åt sig när det gäller en själv men där brukar det ofta stanna. Att se utanför sin egna box är mkt svårt här inne, hacka bäst som hackar sist.

        Ursäkta stavfelen, är ute och rastar en galen hund medans jag skriver.;)

      Fina Belle ?
      Många gånger tänker folk bara ett eller två steg fram. Många ser världen som antingen eller och väldigt svart vitt. En del har svårt att se gråskalan i en diskussion eller utanför ramen. En del tänker väldigt fyrkantigt och tolkar / läser texten som f*n läser bibeln.

      Sist men inte minst så har en del åsikten ” Tycker och tänker inte du som jag gör så är du världens sämsta människa”
      Se sådana människor som en sten i skon och skaka ur stenen. Ja det är svårt då text kan bli väldigt sårande. *Kram*

      Ja det är nån som ska gå på dig hela tiden, den människan kan inte må bra känner jag spontant. Är det någon som förpestar kommentarsfältet så är det den personen snarare som håller på.

      Det du citerar läste jag för flera veckor sedan? Har det skrivits igen?

        Vad ville du ha sagt med din första fråga undrar jag? Den kommentaren har ju som TS skriver tagit och det är en väldigt elak och nedlåtande kommentar. Även om det är den värsta kommentaren som TS nu använde som ett exempel påvisar den ju vad personen i fråga var ute efter. TS har troligen hört – och känt – liknande många gånger så det är förståeligt att den kommentaren ligger kvar inom TS.

          Javisst men vi diskuterade det ju då menar jag? Har det skett igen eller tas samma diskussion upp igen?

            Ja det har hänt igen, jag kanske var lite otydlig där. Det har hänt upprepade gånger den senaste månaden i form av olika kommentarer, senast idag.

              Jag gick tillbaka några inlägg här på bloggbevakning och kikade på de diskussioner du deltagit i. Det verkar ju som det är mer än en person som tycker du är lite jobbig? Ser åtminstone två olika personer som tycks mena att du är en ”besserwisser”. I några inlägg antyder du själv att vad någon annan sagt är ”dumheter”. Överhuvudtaget så verkar du debattera precis lika friskt som de du diskuterar emot och jag ser inte att det bara är en enskild som sätter sig emot dig?

                Läs t.ex meningsutbytena under inlägget ”sist på bollen” där blir det hett mellan dig och tre andra: Jasmin, Ansi och Ellen. Du avfärdar ju faktiskt vad de säger och de menar i sin tur att du verkar veta allt. Ingenstans ser jag att någon hånar din diagnos dock?

                  Jag tror att du missar buskaget i det jag skriver. Diskussioner med olika åsikter är inte vad jag avser, om något finner jag det intressant med olika infallsvinklar. Vad jag avser i mitt inlägg är direkta personangrepp och dessa kommer från en specifik person.

                    Ok. Var kan jag hitta de direkta personangreppen? Vad jag ser igår så är det flera som skrivit att du verkar veta allt? Är det en och samma person menar du?

      Vad glad jag blev nu när jag kikade in här och såg era fina ord. Tack! Stor kram till er alla.

        Man kan ju hoppas att personen fattar nån jävla gång att man inte behöver säga allt man tycker. Det är trots allt ett kommentarsfält där alla får kommentera. Och visst, personen i fråga får också det, men den kanske kan börja bete sig i så fall och lära sig att man inte säger vissa saker.

        Jag undrar så hur såna personer är irl.

    Strunta i det vara, vissa saker får man tydligen inte skriva om.?

    Men har hon ens själv påstått att hon gjort något sådant eller var det bara en påhittad sanning från din sida?

    Jag läste just en tråd på instagram om vad folk vad avundsjuka på som barn. Folk var t ex avundsjuka på att syskonen har fler namn, att kompisen hade en allergi, grannbarnen som hade föräldrar som aldrig var hemma eller att någon fått bandage (och säkert massa vettiga grejer också som jag inte minns).

    Vad var ni avundsjuka på som barn? Jag var också avundsjuk på att min lillebror har fler namn än mig, på alla barn som hade prydliga frisyrer med kammat hår jämt och på att personalen på vårdcentralen var så goda vänner med min lillebror (som hade lite hälsoproblem) men inte kände igen mig. Jag var alltså avundsjuk på att han var sjuk, stackarn!

    Vad var ni avundsjuka på?

      Jag var så avundsjuk på de som gick på fritids.
      Jag ville också spela brädspel och rita efter skolan.?

      Jag var avundsjuk på dom som fick hoppa på kryckor, brukade använda pinnar osv och låtsas att jag hade kryckor.

        Ja! Men just det! Jag med!

      Att folk hade glasögon, så jag fejkade synfel och fick ett par läsglasögon i fyran som var rosa och hade blått fodral med Kalle och knattarna på – och då använde jag dom aldrig.

      att min kompis hade 2 storebrorsor. jag önskade mig en storebror hela min barndom…. dagdrömde om att ha en storebror…. ? drömmen släppte sen.

      Folk som hade en storebror , högre växlar på cykeln och behövde äta någon form av medicin Hahah .

        Hahah. Allt sorg och sympati vi vuxna känner för sjuka barn. Och sen är de friska barnen avundsjuka på sina sjuka kompisar. Barn är såna extrema uppmärksamhets-junkies att det inte är klokt.

          Hahaha verkligen ! Jag var stolt som en TUPP efter att jag opererades och kom med mitt ”band” runt handleden från sjukhuset .

        Haha ja, storebror! Har alltid velat ha. Önskade mig det när mamma var gravid med min lillebror, så jag fick ingen storebror?

          Hahaha vilken besvikelse att du fick en lillebror istället för en storebror ?

            Vill fortfarande ha en??

      Att min kompis med diabetes hade en chokladbit i jackan hela tiden ifall hon skulle få lågt blodsocker. Drömmen ju.

      Kan passa på att fråga vad ni är avundsjuka på nu som vuxna också?

      Jag är avundsjuk på folk som har vackra sommarställen vid vattnet i släkten (som de kan låna).

      Och folk som får barn samtidigt som massa kompisar och har massa vänner att vara föräldralediga ihop med, och att dela föräldraskapet med.

        Jag är lite avundsjuk på alla som har hus faktiskt. Eller alla som har ett sparkonto och inte behöver ha ångest över att typ besikta bilen.

        Jag är avundsjuk på de som har partner och fast jobb

        L
        Jag är avundsjuk på dem som har en eller båda föräldrarna kvar. Mamma dog när jag var en tonåring och min pappa dig tio år efter. Känner att jag missar massor med saker.

        Ni som läser jag håller mina känslor inombords och vet att det inte är mina vänners fel att de har kvar en eller båda föräldrarna. Blir dock irriterad på all mors och fars dag reklam ” visa din förälder att du uppskattar och älskar dem med denna gåva ”

        Förlåt alla för ett negativ inlägg. ??
        Kram till er ?

          Det var ett väldigt hjärtskärande men inte alls negativt svar. Klart du inte missunnar dina vänner sina föräldrar, det förstår man såklart. Jag är o avundsjuk på folk som har mor- och far föräldrar i livet men unnar ju givetvis folk att ha det ändå.

            L
            En del vänners föräldrar ser jag lite som en förälder. Jag kan ringa och fråga och fråga olika husmorsknep, recept m.m
            Det är skönt att ha vuxna som kan hjälpa till och komma med råd om olika saker.

            Blir även glad för mina vänner när de postar att de ska ut och resa med föräldrar eller att de träffas på en fika.

            *kram*

          Jag är avis på de som är friska (och kan arbeta). På de med föräldrar i livet. Idag är vi fyra levande i familjen och alla har varsin livslång och allvarlig sjukdom.

        Jag är avundsjuk på folk som har mixat ursprung. Exempelvis svensk mamma , och ”icke-svensk” pappa . Blir lite stolt varje gång någon frågar mig typ ” så du har ursprung från Kroatien eftersom du åker dit så mkt?” Eller när någon tror jag har tyskt påbrå och pratar ryska med mig (exempelvis) jag är alltså svensk och vit i varje liten cell haha.

          Du får väl åka utomlands mer. Att vara helsvensk blir många impade av i mer blandade nationer.

        På alla som har en cool utbildning, bor i en najs stad, på alla som är snygga. Jag är avundsjuk på alla som har ett normalt jobb med normala arbetstider.
        Och på alla som har ett lyckligt förhållande.

        Jag är avundsjuk på alla dom som slipper lämna blodprov var och varannan vecka, som slipper äta mediciner, som slipper röntga kroppen varje år för att hitta, eller helst inte hitta tumörer i kroppen, jag är avundsjuk på all dom som inte har en ärftlig sjukdom

          Emilia
          *Ger en kram*
          Hoppas att du slipper detta snart!

        Också avundsjuk på de som har sin mamma kvar i livet. Så avundsjuk på att ha en mamma att ringa, att kunna ha mamma som barnvakt, eller en mamma som ringer och säger att man ska komma och äta. En mamma som känner en så väl att inga ord behövs, hon vet på en gång när det inte är bra.

        Jag vet att jag haft tur som fick ha en sån bra mamma till jag var strax över 30, alla har inte så bra kontakt med sin mamma. Men det hjälper lagom när man saknar henne så mycket ?

          Anonym 22:23
          Tänk om man kunde ringa de döda.?

            Ja tänk ?

          Samma här. Men jag hade min bara till jag var 14.

        Folk som har en partner som vågar gasa projekt, jag lever med en broms (tex är ett av våra badrum 54 (!!) år gammalt och har vinröd plastmatta som lossnat här o var).
        Avundsjuk som tusan på de med en partner som vill kan och lagar mat (sinnessjukt avundsjuk).
        Avundsjuk på de som är smala
        Avundsjuk på de som ingår i ett kompisgäng

        Tacksam för – mitt älskade syskon som jag älskar lika mycket som mina barn och min hund
        Tacksam för – att alla mina barn mina svärföräldrar och kompisars barn är friska
        Tacksam för – att få bo i Sverige andas ren luft ha råd att betala räkningarna som kommer varje månad
        Tacksam för – att jag inte är drabbad personligen av krig
        Tacksam för – att jag är älskad av så många
        Tacksam för – att jag har så otroligt så mycket frihet

      Folk som blev hämtade tidigare än mig på fritids ? ville alltid att mamma skulle komma och hämta mig när alla andra med hämtade. Ps var inte ens där sent, till 16, men kändes så länge när andra blev hämtade kl 14

        Men alltså verkligen! Min bästis Mamma hämtade alltid min kompis vid typ 14 . Jag förstod inte hur inte mina båda polis-föräldrar (som slet dag ut och dag in) inte kunde hämta mig samma tid. Förstod på senare dagar att min kompis mamma var ju sjukskriven och arbetslös.

      Oj, jag var avundsjuk på väldigt mycket när jag var liten faktiskt. Kompisar som hade fina namn, som hade DEN DÄR VHS:en, som hade hund, som hade mor- och farföräldrar i samma stad, som fick äta frukost på dagis.

      Vi hade inte så mycket pengar när jag var liten och trots att mina föräldrar aldrig benämnde det så kände jag uppenbarligen av det genom att jämföra med alla andra. Det var inte förrän för typ fem år sedan som mina föräldrar verkligen berättat om hur svårt det var ekonomiskt för dom

        Kommer igen! ❤️
        Jag har som vuxen tackat mina föräldrar att jag fick gå på ridskola några terminer för jag inser idag att det var väldigt mycket pengar för dem.

          Känner igen* så klart.. 🙂

      Jag var avundsjuka på alla som hade svenska föräldrar. De fick köttbullar till middag, åkte till olika semesterparadis om somrarna, hade fina bilar, och inte så hårda regler som mina föräldrar. Nu vet jag så klart att inte alla svenskar är rika med snälla föräldrar men som barn var det lätt att få för sig det när jag tittade runt mig i skolan. 🙂

      Jag var avundsjuk då min kompis stred med sin syster, jag var enda barnet och ville verkligen ha ett syskon att strida med!

      Sen var jag avundsjuk då min kompis ibland svimmade förr, då hon fick massa uppmärksamhet ??

      Bodde på landet och va avundsjuka på alla som bodde i orten där jag gick i skola. Som kunde gå till sina kompisar och leka, bara plinga på osv

      Var avundsjuk på de som hade en organiserad bestickslåda ? mina föräldrar bara hällde ut alla besticken i översta lådan

        Men så får man ju inte göra?!

      Min pappa jobbade mycket borta när jag var liten så jag var avundsjuk på min kompis som hade två pappor.

      Hon hade inte två pappor. Den ena var bara en vän till deras familj som hängde hemma hos dom ofta, haha.

      Att min kompis fick familjen dafgård-lådor till middag varje kväll.

        Fyfan för dafgårds mat. Skulle aldrig köpa något därifrån. Hahaha inget att vara avundsjuk för Känner jag?

      När jag var typ 11-12 år var jag avundsjuk på de som inte hade en gammal mamma runt perioden för samtalet där alla tjejer i klassen fick gå till skolsyster i typ femman om mens och att det ”bara var att ta av de mensskydd som era mammor redan har hemma om det är pinsamt att berätta”. Min mamma hade ju inte mens längre pga klimakteriet… Så jag var alltså avis på alla vars mammor hade mens? ? ?

      Var också avis på de som var allergiska mot något. Som vuxen fick jag en matallergi som jag tycker är jättejobbig och begränsande ?

        Alltså jag dör så sjuka saker man kunde vara avundsjuk på ?

      De som hade en bockstyrecykel ?

        Minns den hypen kring bockstyre. I alla fall var det så där jag bodde.

      På dem som var smala. Och söta.

      På min kompis som fick äta taco-rester till frukost på helgerna. Hos mig var det stenhårt med FRUKOST till frukost. Sitter i än idag, jag skulle aldrig äta ”lunch till frukost” ?

        Men herre gud som vuxen kan du väl bestämma själv ? Personligen avskyr jag macka ägg och youghurt (med ett litet glas juice vid sidan om) blääääk

          Klart jag KAN bestämma själv, men nu är jag ju liksom inrutad sedan barnsben att alltid äta frukost först. Älskar dessutom frukost så ?

        ?

      Jag var avundsjuk på de som hade en nyckel till hemmet i ryggsäcken. Vi bor på landet och hade nyckeln hängande på termometern bredvid dörren, haha.
      Jag var också avis på de som hade ett smeknamn.

      Jag tror jag var runt nio år när min bästis fick en slags mini keyboard/piano…det var kanske 10-15cm stort och i vikfodral som finns till dagens mobiler. Att få se något dylikt ruckade på hela min världsbild kändes det som ?, hade inte blivit mer förtrollad/förvånad av typ en liten levande drake för det var så det kändes. Och det var HANS, inte mitt.

    Någon som sett Bianca dokumentären? Vad tycker ni?

      Har bara sett små klipp här och där. Har innan inte riktigt fått något speciellt intryck av Lovisa mer än en snygg/attraktiv tjej som vill klättra i karriären. Men efter att ha fått reda på att hennes pappa dog när hon var liten så fick jag mycket mer respekt för henne. Respekt är kanske fel ord. Men jag beundrar människor som förlorat en förälder som ung och bara fortsätter framåt ändå. Blev lite rörigt men hoppas att någon förstår hur jag menar ?

        Inte för att på nåt sätt förminska styrkan hos barn som förlorar en förälder. Men vad menar du vi ska göra bortsett från att fortsätta framåt, man har ju inga alternativ?

          Anoym 20:46
          Jag förlorade min mamma som tonåring och mina stskon var yngre. Hade inte pappa varit den han var så skulle det ha varit mycket svårare. Pappa svarade på frågor om mens, killar m.m sen gick pappa bort när jag var runt 25.

          Man mår skit, saknar sina föräldrar men man måste ” rycka” upp sig och fortsätta leva även om det är skit.

          Precis man har ingen val. Man måste lära sig leva med sorgen. Själv tycker jag det varit jättesvårt. Och det går upp och ner. Livet är tufft.

            Samt att man kan ta emot hjälp som erbjuds och verkligen använda den. Jag gick hos kurator och blev hjälp mycket. En del vägrar ta emot hjälpen de får.

        Provocerande privilegierad kommentar.

          Jag tror inte TS menade det så provocerande priviligerat som det låter utan snarare att hon förstår och känner sig ödmjuk inför att de som förlorat en förälder med all sannolikhet fått kämpa mycket mer än de som haft ynnesten att ha båda sina föräldrar. På samma sätt som att man kan känna likadant inför när personer med svår funktionsvariation lyckas ta examen efter en svår utbildning osv.

            Instämmer på den. Min pappa dog när jag var ganska ung och jag har känt att jag ibland har känt mig väldigt ensam och fått ibland kämpa ”hårdare” än andra. För min mamma kunde inte alltid ge mig det stödet en normal föräldrar antagligen skulle göra.
            Tex många av mina kompisar fick sitt körkort och ny bil betalt av sina föräldrar. Men jag fick jobba helger/sommrar under skolgången för att få råd att skaffa körkort och bil. Så när jag jobbade gick jag misste om mycket kul mina kompisar gjorde osv.

            Ja exakt! Ts här. Det var detta jag menade men det kanske inte kom fram på rätta sättet

              Så drygt formulerat ” hon förstår och känner sig ödmjuk inför att de som förlorat en förälder med all sannolikhet fått kämpa mycket mer än de som haft ynnesten att ha båda sina föräldrar.”. Som att det ger en biljett in i värmen när någons förälder dör. Jag försöker inte diskutera Lovisas, eller någon annans förälders bortgång nu. Men varför ska det avgöra om någon ”kämpat på”. Tänk vad mycket värre barn kan ha det med föräldrar som är emotionellt frånvarande, eller alkoholiserade, eller rent av misshandlar sina barn. Vore fint om vi kan ge andra kvinnor stöd utan att veta exakt deras barndomstrauman, för de flesta har faktiskt något bagage. Till och med Bianca, som kommer från två levande och rika föräldrar har det ju.

    Suck sluta kommentera folks kroppar!!!

    Men vilken sjukt märklig sak att skriva? Känner du henne? Då är du ju inte klok. Känner du inte henne? Sluta isf hitta på ?

    Oavsett vad hon gjort och gör så är hon alltid vacker och med en ren klar röst som gjort Sverige stolt flera ggr.

    känner igen känslan. är likadan. blir sååå fäst och extrem ledsen och får panik när, jag blir dumpad /ghostad.
    jag tog ångestdämpande, grät, jobbade, gick långa promenader, lyssnade på poddar, valde att inte va hemma mer än kort stund innan jag skulle sova.
    jag har redan en ångestproblematik så jag tog tag i, att boka en läkare, fick medicin, hjälp med sömn och ångestdämpande, och tog alla prover som behövdes för att kolla hur min kropp mådde (tappade hår, svårt att äta pga ångest mm.)
    gråt,älta om du har någon att ringa. ut o spring. intervaller bryter ångesten och tankarna. spring varje kväll, duscha varmt och se en serie och sov, och varje dag kommer du lite längre ifrån personen. det tar TID men du, kommer inte känna så här om 1 år. ju mer du lägger personen bakom dej
    dvs radera ALLT om honom, avfölj, noll-kontakt, desto snabbare kommer DU vidare ❤️

    Vad känner ni kring vänner och släkt som inte visar intresse till att träffa ert/era barn? Om det gått flera månader sedan sist osv som de träffa ert/era barn.

      Bryr mig inte faktiskt ?‍♀️ Fokuserar på de som bryr dig och som vill träffas för att umgås med oss

      Jag har nog aldrig aktivt ansträngt mig för att träffa mina kompisars barn. Barnen i släkten träffar jag mest för att jag måste, ärligt talat. Går givetvis på kalas, leker, spelar spel, sparkar fotboll och allt sånt, men det är ju inte så att jag längtar direkt.

        Ja, samma. Känns jättekonstigt att anstränga sig för att träffa kompisars barn, så kul är det inte. Är ju mest intresserad av kompisen, inte barnen. Vill mina kompisar med barn ses och de tar med barnet/barnen så är det dock självklart inget problem.

      Jättetråkigt träffa kompisars barn så bryr mig inte ett dugg.

      Tycker det är skittråkigt men pallar verkligen inte att tvinga vuxna människor att vilja hänga med mina barn. Uppskattar och uppmuntrar de få som vill träffa barnen självmant istället ?

      De flesta av mina vänner har barn och vi ses med barn. Men tre av mina närmaste vänner samt min bror har inga barn. Två av vännerna samt brorsan visar ju genuint intresse att träffa mitt barn då och då och interagera med mitt barn. De här personerna kommer då att va högt prioriterade när jag kommer hemifrån så att vi också kan hitta pp barnfria saker.
      En av vännerna är totalt ointresserad av att anpassa sig det minsta lilla. Då brukar jag ändå komma med inbjudan som typ kom hem till mig och luncha när barnet sover och sen häng en stund alternativt kom på middag och sen dricker vi vin när sambon nattar ungen osv. Men hon nappar inte på ngt som sker ens i närheten av barnet. Allt sla va på hennes villkor. Hon är inte en person jag prioriterar att träffa när jag har egentid.

      Jag var inte beredd på att det skulle bli så! Det var himla mycket snack om hur mycket det skulle hängas och gosas när bebisen skulle komma men sen försvann dom flesta vännerna och är än mer förvånad att vissa släktingar inte visat intresse.

      Sörjer vänskaperna och känner mig väldigt besviken.

        Hate to say it, men det är inte så intressant med andras barn (föräldrar verkar alltid tro det). Vännerna försvann nog för att era scheman plötsligt såg väldigt annorlunda ut, troligen inte ett aktivt val av dem att undvika dig.

      Tycker inte vänner behöver visa intresse för att träffa ens barn. Och när det gäller släkt så beror det väl på hur nära släkt man är. Men alls liv kretsar ju inte kring dina barn liksom.

      Bryr mig inte ALLS. Inte så att jag åker till dem heller för att vara ärlig.

      Avskyr när vänner inte vill umgås utan sina barn inblandade.

    Intresseklubben antecknar ? Några saker jag stört mig på denna vecka:

    Glow-looken som man ska ha. Tycker det ser ut som att man har flottig hy? Själv har jag flottig hy och försöker göra att för att få den matta looken. Undra när den matta looken kommer och blir trendig…

    Tröjor/klänningar med cut outs/hål. Även neonfärgade tighta kläder. Allt detta ser ut som kläder vid det lokala marknadsståndet.

    En viss kvinnlig träningsprofil (pt*** som tjänar pengar på hälsa/träningz Pratar mycket om balans i livet osv, men ser själv enligt mig sjukligt smal ut/inga muskler.

    Kända kvinnor som hyllar/avgudar sina män (som varit otrogna). Tänker delvis på Beyoncé och Jay-Z som framstås som ett power couple, och även på Maja som hyllar sin man till skyarna hit och dit på sociala medier. Enligt mig är otrohet ett stort nej.

      Håller med! Särskilt det om pt***.

      Tänker du på Maja NL? Blev otroheten någonsin bekräftad? Det ryktades ju om att V var otrogen på svensexan och att John G och Sanna visste om det men aldrig sa något till Maja och därför blev de ovänner. Men även hört det omvända ryktet, att John G var otrogen på sin svensexa..

        Ja precis. Maja har inte dementerat det ryktet. Sanna har hintat om det till och från förut när dom var som mest osams.

          Har Sanna hintat om det? Hur då? Aldrig sett det nämligen.. har även hört ryktet att Sanna berättade och Maja blev tydligen arg på henne då för att hon var gravid eller något sånt?

            Hon hade en QA för några år sen där hon lade pikar om vänskap/falskhet. Men som sagt, känns ju som att Maja skulle ha gått ut och dementerat ryktet om det inte stämde. Även Sanna, om det inte hade stämt.

        Har ni sett johns fb trådar? Sjukt om det stämmer det som hände 2010..

      Håller med om punkt 1 och 2. Glow är fruktansvärt fult!

      Jag stör mig även på de där fula ögonbrynen folk ska ha. Typ 5cm tjocka. Ser inte klokt ut.

        Jag tycker de mer bleka smala ögonbrynen som en del kändisar hoppat på är såå fint.

          ag tycker att ens naturliga ögonbryn är det som är finast.

            Jaha jag trodde vi talade sminktrender.

              Ögonbryn. Jag har aldrig fattat hur det kan vara trendigt med vissa typer av ögonbryn då och då. Att kamma upp dem ser inte klokt ut. 90talsbryn ser inte heller klokt ut.

              Jag tycker det är snyggt om ögonbrynen är lite mörkare än håret så färga ögonbrynen, absolut, men att göra dem i en form som inte är ens naturliga, för jävla fult när det är så uppenbart att det inte ska vara så.

                Men om du gillar färgade ögonbryn så har ju du också en ”onaturlig” preferens?

                  Färgar inte mina.

                  Det jag menade var att jag kan köpa att man gör det. Naturligt är alltid snyggast oavsett så nej, jag har inte en ”onaturlig preferens”.

    Hej trollet.

    Sjuk grej jag märkte idag. Nate i Succession (skådis Ashley Zukerman) är en manlig KOPIA av Malin Persson aka Sonja i Vår tid är nu. Säg att jag har rätt?

      Hahha googlade precis och HÅLLER 100% MED, identiska tvillingar!!

        Googlade också, men det verkar vara en grej, han verkar ha massa som likar honom. Så fort jag skrev Ashley zu bara så kom det upp förslag om att jag skulle googla på vem han ser ut som ?

    Kan man som förälder få stöd i bemötande av sitt barn? Upplever att mitt ena barn (7år) är väldigt arg och ledsen men vi kommer ingenstans genom att prata, visa kärlek osv. Har kommunerna någon typ av psykolog/kurator/samtalsstöd för stöttning i sådana situationer? Någon som har egen erfarenhet av något liknande? Kommer självklart kolla upp det själv under nästa vecka oavsett svar här!

      I min kommun finns föräldrarådgivning via kommunen, superbra! Fått mycket hjälp av dem i att bemöta min viljestarka treåring på ett bra sätt ?

      Jaa, socialtjänsten ska ha råd och stöd eller liknande! Åtminstone i min kommun får man komma dit på ett par möten utan att det skrivs journaler eller nånting.

      Det kan man säkert.
      Har du läst på online om tips på hur man kan agera?
      Har du några tankar på orsaker till barnets känslor?

        Vi har väl egentligen förstått att det har något med skolan att göra men inte exakt vad kring skolan då barnet inte vill prata om det. Blev ännu lite sämre efter ett utvecklingssamtal där jag upplevde att läraren bara lyfte ”problem” och inget positivt som barnet gör.

        Har läst på om hur vi ska bemöta i just situationerna när barnet blir arg men upplever inte att vi kommer någonstans och vill därför ha ytterligare stöd.

          Jag jobbar inom socialtjänsten så kan svara för vilket stöd som finns i min kommun (Göteborg) men ser ofta liknande ut på andra ställen.
          -föräldrakurser via kommunen till exempel ABC som pratar mkt om huran hanterar konflikter. Kan man generellt gå utan bistånd från socialtjänsten, dvs man kan själv ta kontakt och blir inget ärende på socialtjänsten.
          -några individuella samtal (5 i min stadsdel) med en familjebehandlare. Också på service och ej bistånd, dvs behövs ej ärende på socialtjänsten.
          -ansöka om föräldrastöd via socialtjänsten. Om man upplever att man behöver mer hjälp än det man kan få utan att ha ett ärende.
          -ungas psykisa hälsa inom primärvården . Vissa vårdcentraler har tilläggauppdrag kring barn och unga utifrån psykisk hälsa. Där kan man ofta få gå både föräldrakurs till exempel Affekt aom handlar om barn med starka känslor. Men även individuellt föräldrastöd kan finnas.

            Just det! Du kan ringa till socialtjänsten i din kommun, mottagningsenheten för barn och unga och be om råd. Du kan va anonym och beskriva din situation och få svar på vad det finns i din kommun. De bör kunna svara på både vad som finns kommunalt och inom primärvården.

            Tack för svaret! ? Nu hade jag lite mer att gå på så gick lätt att hitta vart man kan vända sig när man visste vad man skulle söka efter ? Ska ringa direkt på måndag!

      Har problem
      Med min son och i min kommun finns det något som kallas ”en väg in”

      Sonen pratar med skolkuratorn regelbundet så hon hjälpte mig med papper som fylldes i osv. har fått tid redan i mitten av juni till barnmottagningen.

    Förstår att din kommentar raderades, vem är du att påstå en sak och sitta och kommentera andras kroppar på det sättet.

    Det här med ekonomi. Ja det är höga priser på mycket just nu, det är nog de flesta överens om. Men de som påstår att de lever på svältgränsen eller går back varje månad, är det inte mest dålig planering och/eller svårt att hålla i pengar eller prioritera rätt? Jag är ensamstående tvåbarnsmamma och är föräldraledig sen över ett år tillbaka. Hade en viss buffert när jag gick på föräldraledighet men inga astronomiska summor. Inte en enda månad har jag känt ekonomisk stress. Och nej vi lever inte enbart på nudlar. Så länge jag har prioriterat rätt så har det inte varit några problem. Veckohandlar och gör matlistor efter vad som är på extrapris den veckan. Planerar maten noga så inget slängs. Vi gör mest gratisnöjen som ändå är kul för barnen, typ biblioteket, öppna förskolan, 4H gård. Varje gång vi ska iväg så kollar jag om det går att ta buss istället för tex tunnelbanan (här i Sthlm åker man buss gratis med barnvagn). Har nästan alltid med matsäck och mellis samt kaffetermos. Säjer regelbundet av det som barnen vuxit ur och vuxit ifrån. Nu har vi en bra buffert inför sommaren då jag även lyckats spara en del, så vi kommer kunna göra lite annat än ”bara” bada och ha picknick.
    Så det jag menar är; om man rättar munnen efter matsäcken så fungerar det mesta. Hade jag däremot försökt hålla uppe en standard med att vi ofta skulle äta lunch på stan, gå på bio etc så hade det såklart varit svårt att få ihop.

      Så om det inte finns eller märks för dig personligen så existerar det inte? Nej men vad bra, då har vi precis löst världssvälten och krig och kanske också klimatproblemen. Vilken tur!

        Ursäkta? Jag har inte pratat ett dugg om världssvälten eller klimatet. Pratar om min enskilda situation, precis som många andra som pratar om att det är tufft just nu, för dem personligen. Klimathotet är en annan fråga, superviktig. Det kan jag också gärna diskutera. Men det var inte poängen här.

          Nä men ditt argument är ju att du inte har några problem så därför finns det inget problem. Jag tror inte på rullstolar för jag kan ju gå. Det är samma logik.

            Men snälla! Jag har hittat sätt att få vardagen att gå ihop för mig och mina barn. Har inte påstått nånstans att jag därmed kan lösa alla problem eller att stora problem som tex klimatet kan lösas bara genom små förändringar. Har heller inte förnekat inflationen som är just nu, pratar bara om sätt att hantera den. Jag skrev i ett öppet spår för några månader sen om de spartips jag använder just nu och frågade hur andra gör och om de hade fler tips. Blev en jättebra tråd där folk delade med sig av sina tips. Små enkla saker för den enskilda individen/familjen. Hur kan det provocera dig så att du behöver raljera om världssvälten och krig??

              ”Men de som påstår att de lever på svältgränsen eller går back varje månad, är det inte mest dålig planering och/eller svårt att hålla i pengar eller prioritera rätt?” Provocerar mig, för att ge exempel. Det låter ju inte som att du vill komma med tips i all välmening. Men skitsamma nu.

        Det där låter bara bittert. Att någon har hittat sätt som fungerar (för en själv) i en utmanande tid har noll att göra med att man påstår sig ha löst alla världsproblem. Själv inspireras jag bara av andras spartips och liknande, har ingen dålig självkänsla som triggas av att någon är nöjd med sitt liv och får det att gå ihop.

          Men då har man ju uppenbarligen inte de problem som andra har. De finns de som levt på gränsen redan innan inflationen och då blir dyrare el, dyrare mat, bensin, hyra osv ohållbart ganska snabbt. Kan man spara pengar tillhör man inte den gruppen hur knapert man än själv tycker att man har det.

      Du har ju rätt i det du säger, många har väl vant sig vid en högre levnadsstandard och vill inte dra ner på den. Men det finns ju också andra faktorer som påverkar för många. Till exempel att många har fått betydligt större utgifter i och med högre räntor och galet dyr el! ?

      Är du samma person som igår klappade dig själv på axeln för att du är ensamstående och minsann inte blir utbränd eller deprimerad som klena människor med en partner blir?

        Nej. Det finns flera ensamstående än jag, vad jag vet ?

          Okej. Drygheten va också en gemensam nämnare så tänkte att det va samma självgoda person.

            Och du själv lät ju verkligen jättetrevlig… om du blir så provocerad av att någon har hittat en balans och strategi som fungerar i dessa pressade tider så säger det mer om dig.

      Precis man har ingen val. Man måste lära sig leva med sorgen. Själv tycker jag det varit jättesvårt. Och det går upp och ner. Livet är tufft.

      De som lever på svältgräns hade det förmodligen redan tufft innan den ekonomiska krisen. Sen är det ju inte bara matpriserna som har ökat. Räntehöjningarna samt de högre elpriserna är ju även bidragande faktorer till att en del har fått det mer kämpigt ekonomiskt.
      Det är att faktum att det råder inflation just nu. Sen kan man såklart göra smarta ekonomiska val precis som du gör och avstå uteluncher och biobesök.

        Fast helt ärligt så tror jag inte att de människor som har det värst just nu hade råd med särskilt många uteluncher eller biobesök innan inflationen heller. Det är ett hån mot en massa människor att påstå att ekonomin skulle lösa sig bara man gjorde lite fler smarta val.

          Menar såklart inte att ekonomin löser sig endast med smarta val. Det skrev jag aldrig. Jag skrev att man såklart kan göra smarta ekonomiska val. Det var ett svar till ts bara som tog upp olika val hon gör för att lösa sin ekonomi. Såklart menar jag inte att de som har det tufft endast behöver dra in på uteluncher och biobesök för att få ekonomin att gå ihop. Jag skrev ju att de som lever på svältgränsen förmodligen hade det tufft innan krisen. Jag är absolut inte ute efter att håna någon.

            Nej förlåt jag menade inte att du påstod det, det var mer att hålla med dig typ. Formulerade mig dåligt!

              Ah jag förstår! Då missförstod jag dig ?

        Jag märker egentligen ingen större skillnad på min ekonomiska situation. Jag äter aldrig ute eller köper snabbmat, går inte på bio eller tar en kaffe på café. Är sjukpensionär och därmed eftersträvansvärt smal (ironiskt sagt). Det svåraste är att välja bort mat jag blir sjukare av, tex pasta, bönor/linser/ärtor….det är det billigaste så det blir mycket sånt och massa mer sjukdom i vardagen. Köksfläkten (som också är hela lägenhetens fläktsystem) går på min el så den har jag varit tvungen att stänga av senaste året, men annars är det ganska lika som alltid.. ☀️

      Vi har det ganska knapert just nu eftersom vi endast handlade röda priser redan innan. Aldrig utemat, inga nöjen som kostar pengar, inga abonnemang osv. Så var vardagen tidigare och varje krona vägdes på guldvåg. Då blir det knepigt när hyran, elen, bensinen och matpriserna skjuter i höjden samtidigt.

      Håller med. Jag förstår att långtidssjukskrivna och andra icke arbetsföra hsr det väldigt tufft just nu. Men folk med jobb och lever ihop med en partner har jag svårt för att se att de skulle hålla på att gå under.

        Tänker samma!

        Det beror väl på vad man jobbar med och tjänar? Och bor, för den delen.

      Men det beror väl på? Jag tror absolut att vissa inte har utrymme för de prishöjningar som varit trots att de noga planerar inköp och väljer billiga alternativ.

      Fasta kostnader och omständigheter i övrigt kan påverka mycket.

    Igår hörde av jag var otrogen med av sig efter att vi inte haft kontakt på nästan 1,5 år. Jag mådde så himla bra äntligen och har inte tänkt på det på ett tag, men det drog upp så mycket känslor igen 🙁 Blir så arg på människan! Och på mig själv som hade så fruktansvärt dålig smak att jag gav mig in i det där.

      Förlät din partner dig?

        Ja! Vi har gått i terapi och valt varandra igen.

        Är du samma person som igår klappade dig själv på axeln för att du är ensamstående och minsann inte blir utbränd eller deprimerad som klena människor med en partner blir?

          Hon har ju en partner, så låter ju inte som att hon är ensamstående.

            Haha ja. Den där hamna fel. Det är den här jävla sidan alltså.
            Och det där hej känns som typiskt douchebag beteende att han hör av sig efter att ni inte haft kontakt på länge. Utan någon tanke på vad det kan röra upp för dig.
            Blocka honom så han inte kan göra det igen.
            Jag minns det berättelse och fint att höra att det är bra mellan dig och partnern för att du tog ansvar för det som hänt och jobbade på relationen.
            Hoppas ni har det bra!

              Ja så egoistiskt! Men han är singel och har ju inget att förlora på det liksom

          Nej gud nej! Både varit utbränd och fått förlossningsdepression och min man har haft två omgångar av depression. Det var definitivt inte jag som skrev det haha

      Blocka blocka blocka. I hjärnan också.

      Släpp honom sen. Släpp känslorna han river upp, att du är arg på dig själv osv.
      Ni har kommit genom detta, låt inte exet förstöra.

    Vilket sätt är bäst att sälja kurslitteratur? Tänkte vänta till slutet av sommaren men vet inte om det är bäst att sälja över Facebook eller liknande eller på de hemsidorna som finns? Hur har ni gjort?

      Har både sålt och köpt via studentapan och det har funkat bra! ?

      Via hemsidorna så tar de en viss procent av vinsten

        Så är det ju. Men upplever ändå att det är lättaste sättet att sälja på ? Fast marketplace kanake funkar om man bor i en större stad. I min småstad är inte det ett alternativ tyvärr ?

          Tack, vet du/någon om det är skillnad på att sälja på studentapan eller campusbokhandeln? ☺️ Med procent eller hantering osv

            Har inte provat campusbokhandeln så vet inte skillnaderna tyvärr ?

      Tyckte det var absolut smidigast att hitta någon i årskullen under som ville köpa böckerna allt eftersom. De få jag hade kvar efter plugget sålde jag via studentapan.

    Plussade idag! Så glad. Men samtidigt så orolig då jag fick missfall i mars. Svårt att våga bli glad men håller tummarna att det går vägen denna gång!!

      Grattis! Förstår din oro efter missfallet men kom ihåg att du väntar barn och inte missfall ?

      så glad för din skull <3

      Du är inte ensam, helt normala tankar. Kram!

      Förstår hur du känner. Hade ett uteblivet missfall i vintras. Fick reda på i vecka 12 vid kub att embryot slutat utvecklas tidigt i graviditeten. Nu är jag gravid igen och har varit på ett tidigt UL i v.7 där hjärtat pickade. Oron finns dock fortfarande kvar. Har kub snart. Håller tummarna för oss båda att det ska gå vägen! <3

    Varför poserar en del tjejer, ialla fall influencers, med bara tårna i marken och inte hela foten?

      Därför benen upplevs som längre då.

      Se längre ut

      Ger illusionen av längre ben och en mer timglasformad figur. Marilyn Monroe poserade ofta likadant.

    Vad hade ni gjort?
    Jag följer en tjej ur min stad, som har ca. 150 tusen följare på Instagram. Hon har, precis som jag två flickor i samma ålder. Vi har pratat ett par gånger på lekplatsen, inget speciellt och jag skulle vilja bli kompis med henne pga flickorna, alltså eftersom dom är i samma ålder. Nu till frågan, om vi skulle bli kompisar, ska jag tala om, att jag typ vet allt om hennes liv, som hon postar på Instagram, eller låtsas som att det regnar? Jag har ett konto på Instagram, som är bara till för att ”stalka”. Jag postar inget.

      Nej jag tycker bara att du ska ”veta” det hon berättar för dig.

      Låtsas som att det regnar såklart.

      Nej, tror bara det blir konstigt stämning om du skulle berätta att du vet ”allt” om henne redan. Finns ju ingen poäng att säga det

        Men så du menar det inte är pinsamt, att låtsas att veta, att hennes man har en klädbutik, vart hon var på semester sist osv.
        Så liksom när hon berättar, så ska jag låtsas ; ”ah, åh, men vad kul”? Känns också hur knäppt som helst ?

          Kan du inte sluta följa henne ett tag då?

          Men vad ska du annars säga? ”Ja men det där vet jag redan” efter allt hon säger? För en normal konversation bara.

    Säg du är ett troll. Vad då inte tagit tag i det innan?
    Sköt din egen hälsa och kropp och ge fan i att kommentera andras.

    Ska hälsa på en vän imorgon som nyligen fått barn. Förväntas jag ha med någon present till bebisen? Tips på något vettigt att köpa?
    Känns som det är så mycket kring det här när ens vänner får barn. Påkostad babyshower, gender reveal osv, där man både skulle bidra med fika/mat och även presenter! Förstår att det är jätteroligt för henne men som fattig student är det mindre roliga utgifter?

      Finaste ”grattis till nya bebisen”-presenterna jag har fått är två hempysslade handskrivna kort med väl valda dikter/citat. Så omtänksamt och fint. Slår alla andra dyra presenter med hundra hästlängder.

        Vilken bra idé, känns lite mer personligt också! ☺️

      Ja det förväntas du göra. Köp blommor till föräldrarna eller en liten present till barnet. Behöver inte vara något stort och dyrt.

      Jag blev jätteglad för även de mest enkla presenterna.

      Mat och present med sig till gender reveal?? Mkt märkligt.

      Det tycker jag inte du behöver, erbjud dig att ta med dig något fika (du kan ju baka något så blir det billigare :). Hjälp till att sätta på kaffe och ställa in i diskmaskinen efter fikat. Erbjud dig att hålla bebisen då mamman får ta en kopp kaffe (om hon vill såklart), det är den enda ”presenten” jag hade velat ha när jag var nybliven förälder, den omtanken betyder mer än alla presenter i världen 🙂

        Klart det är omtanken som räknas men traditionen i Sverige sedan urminnes tider är ju att ge en gåva och det var väl lite det ts frågade?

          Vilken onödigt trist ton. Ja så är traditionen och det uppfattar jag även att ts vet, men på senare år har ju även den amerikanska traditionen med babyshower och gender reveal kommit till Sverige som också innefattar att ge presenter. Det är ju även något som ts nämner så med det som bakgrund tycker jag inte att hen behöver ge present vid babyshower, gender reveal OCH sedan förväntas ta med sig ytterligare en present när man ses. Den omtanke jag nämner ovan är verkligen ingen självklarhet enligt min erfarenhet och låååångt ifrån alla som kommer på besök till nyblivna föräldrar tänker på detta så kan vara värt att påminna om.

            Ska man ge en present på gender reveal? Så sjukt onödigt.

              Ingen aning. Jag har aldrig varit på en gender reveal. Men det verkar på ts inlägg som att det förväntas ja. På baby shower ger man normalt sett present enligt min erfarenhet. Jag svarade alltså på frågan baserat på att ts redan gett present vid ett eller flera tillfällen innan bebisen var född, och då tycker jag lite omtanke är det enda man ”behöver” ta med sig när man kommer på besök.

    Har ni något tips på boende i Visby eller boende på Gotland ?

      Ja fy vad hemskt. Blev så ledsen när jag läste det. Det ska inte få gå till sådär, än hur stressigt det är. 11av 12 punkter visade på blodförgiftning, han hade förmodligen levt om de hade tagit hans symptom på allvar.

      USÖ är hemskt! Min dotter skickades hem med svåra smärtor i axeln. Jag tog henne till Karlstad där de direkt korrigerade ett felläkt nyckelben som helt handikappade hennes arm. Gick med i en grupp på Facebook där fler uttryckt den negligerande behandlingen de fått på universitetetssjukhuset i Örebro och det verkar vara utbrett där. Förstår inte vad som pågår och hoppas verkligen att den här pojken död sätter press på lokalpolitiker och sjukhusledningen. Det är katastrof i Örebro numera. 🙁

    Jag skäms lite, men blir på så dåligt humör när min man är sjuk…
    Han får alltid vara sjuk ifred känns det som. Med ifred menar jag att han är sjuk och ingen annan i familjen så han kan vila. Men när jag är sjuk så får inte jag vara ifred och vila utan då är ofta ett av våra barn sjukt samtidigt, eller som sist då var bägge barnen sjuka samtidigt som mig och vi var hemma alla 3. Jag blir så frustrerad och tycker det känns orättvist på något vis. Visst man kan inte hjälpa att man blir sjuk men ända.

      Som min man också. Tror många män är så ?

      När de är dåliga ligger dom, de kan inte göra nåt utan höga suckar om man ens får dom att göra nåt. Men när man blir sjuk själv ska man ta hand om barnen, middagarna och hemmet ändå. Skulle jag ligga nerbäddad en hel dag skulle barnen svälta. Eller att man måste hålla koll på allt ändå. Att det är dags att han gör middag för klockan är långt efter middagstid.

        Men gud! Skulle inte vilja va tillsammans med en sån man! Han är alltså inte kapabel/villig att ta han om sina barn, ens det grundläggande med mat?? Sjukt.

        Knäppaste jag hört, kan han inte ta hand om barnen själv alltså?? Är han inte en vuxen människa? Skulle skilja mig.

          Men lugn. Alla har fel och brister.

            Eeh? Javisst, men de där bristerna är alldeles för stora för en förälder! Tycker du på riktigt att det är rimligt och ok att inte kunna lita på att barnens pappa kan ta hand om dem själv??

        Ok jag överdrev med svälta (bara för att jag är lite irriterad just nu). Men i det stora hela stämde det.

          Sjukt, tillräckligt illa.

        Om inte fadern klarar av att ta hand om sina barn när modern är sjuk är nåt galet sjukt fel, en sån person skulle inte ha barn. Skulle aldrig accepterat ett sånt beteende från nån jag hade levt ihop med och som jag har barn med. Stackars barn med en sån handlingsförlamad fader.

          The typisk ös-svar.

            Det enda rimliga svaret. Kvinnor nöjer sig så ofta med alldeles för lite.

            Hahha sanning!
            – Min man glömmer ibland fälla ner toaringen
            – Va?!?! DUMPA GENAST!!!!!

        Vidrigt. Finns många mkt bättre män.

      Varför skaffar man barn med såna mansbebisar? Vill man inte ha någon att se upp till, att respektera osv?

    Efter alla inlägg om senaste säsongen av vanderpump rules var jag tvungen att se den. Väntar till att nästa avsnitt ska släppas på c-more. (Då Ariana får reda på att Tom varit otrogen)
    Men det jag ville säga, Herregud Raquel!! Bästa säsongen någonsin. Hon gör ju mer kaos än vad jax gjorde under alla säsonger ?

      Senaste avsnittet när Raquel frågade ut Ariana om deras förhållande ? alltså så sjuk hon är. Och Ariana svarade att hon fortfarande är attraherad av Tom. Medan Raquel ville typ få henne på andra tankar.. helt sjukt vidrigt beteende.
      Så hyllar hon sina vänner så mkt hela tiden, men hur kan hon själv inte fatta vad hon håller på med ??

      Jag älskar Raquel ?. Utan henne vore både den här och kommande säsonger stendöda

      Bästa säsongen någonsin. Allas ögon oavsett ålder och bakgrund är typ på vpr. På slutet när de stod på baksidan och bråkade, precis som under den gyllene eran då Stassi funkade ut över sina fiender. ?

    Dansar naken med ett palmträd av plast
    Framför en publik!

      Kul för dig! Då vet man att det är lördag!

        Jag vill ha en diagnos som jag kan skylla på när du undrar vad det är för fel på mig???

    Någon som blivit behandlad för nico? Dvs rensat käkbenet. Blev ni bättre? Varför behövdes behandlingen?

    Följer en kvinna på instagram, Louise Vidlund.
    Hon använder sig av en permobil för att förflytta sig då hon har en typ av benskörhet som gör det omöjligt för henne att stödja på benen.

    Hon uttrycker ofta att hon ska på ”promenad”, ”gå ut en stund”, och andra uttryck där hon ska ”gå”, ”gick” ”går”.
    Hur tänker ni andra kring användandet av dessa ord? Jag tänker ju att det är något man gör när man använder benen? Inte rullar med sin permobil.

      Har en vän som är rullstolsburen. Både jag och han säger att vi ska ta en promenad osv. Tycker du att man ska använda andra ord?

        Rulla ut på tur!

        Nä, skämt åsido. Det finns ju så många meningar med ”gå” i. Man GÅR och lägger sig, GÅR upp etc…aj aj.. vi behöver obviously bli mer PK, hitta ett neutralt ord som även de i rullstol kan använda…

          Haha, ja precis, mer pk åt folket. Skandalöst att personer i rullstol och andra hjälpmedel använder sånna ord

        Okej. Jag vet inte, men jag har fastnat när hon säger det och funderat över det. Det kanske är vanligt att man använder dessa bord även om det inte är exakt det man gör. Till exempel ”jag ska gå ut en stund nu” istället för ”nu ska jag ut en stund”

          Undrar om en blind säger ”vi får se”??

      Tycker verkligen inte det är konstigt. Man säger ”nu ska jag gå ut” oavsett om du går eller åker permo. Samma som att blinda brukar säga att ”de ser en film”. Klart de inte ska behöva ändra sitt språk bara för det. Så tänker jag 🙂

    Sen på bollen men testar:
    Vad gör man när en kollega kör nån slags mobbnings-grej? Är otrevlig, fryser ut och beter sig illa? Hur hade ni hanterat det?

      Säg till. Det gjorde jag en gång. Frågade vad hennes problem var. Fick svaret ”men du och Anna drar er ju undan oss”. Bara att, näe, jag och Anna försökte verkligen få vara med men personen jag sa till kunde överrösta oss två i matsalen så att vi inte fick höras när vi pratade med varandra, eller gå iväg om man närmade sig. Det var en person dessutom som jag var nära egentligen men hon började bete sig som skit när Anna började. Så då frågade jag och sa att hon kanske borde börja bete sig ordentligt eftersom vi trots allt jobbade ihop. Och det gjorde hon. Så säg till om du kan/vågar. Annars vet jag inte, tar man det med chefen?

    Jelena Meacham, varit borta från instagram sen i lördags kväll.. i vanliga fall uppdateras det FLITIGT och konstant. Exets tjej har låst sin insta och tagit bort alla bilder? Nån som vet mer, vad kan ha hänt? ?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.