Vad är jämställdhet?

151 kommentarer

Jag håller med om att det inte behöver vara millimeterrättvisa. Samtidigt tror jag att det är klokt att då och då stämma av med varandra så att ingen känner sig överbelastad.

Det mesta av hushållsarbetet har de väl köpt tjänster för? Städning, fönsterputs, trädgårdsskötsel. Hemleverans av matkassar. Underhåll lär de också ta in hantverkare till. Så vad är det som är så jobbigt? Vi pratar om människor som inte ens byter sina egna lakan…

Herregud A det är ju ingen som sagt något om jobbigt heller, ingen har beklagat sig direkt och vad vet du om vad de gör eller inte gör. De byter nog sina lakan själva samt städar ibland också även om de också köpt in städhjälp, hantverkare och trädgårdskötsel tidigare. Sedan så handlar ju Isabella hem mat själv det skriver hon ofta om. Jag gillar också att handla och lagat mat så varför ska man inte göra det då. Varför måste allt vara så jämställt, det måste ju inte vara 50-50 hela tiden, man kan väl göra det man känner för utan att kräva att den andre ska göra exakt lika mycket i hushållet. Man kanske dessutom tycker att man själv gör det bäst 😉

A, nu handlade det inte om människor som köper städhjälp, hemleveranser eller trädgårdskötsel dessutom utan om jämställdhet.

Hon skrev ingenting om att det är jobbigt? Och verkar som de handlar mat i affären och bestämmer middagar själva om man läser hennes svar? Men som sagt, hon klagade ju inte och du verkar helt missuppfattat inlägget

Ingen klagade på att det var jobbigt, A.

I senaste avsnittet av Isabella söker Sheila berättade Isabella att hon byter deras lakan…

Håller helt med. I bland går detta för långt! När jag hade en relation så laga jag mer ex mat i perioder och han i perioder mm, det gäller att ha en rak dialog och kompromissa och välja sina strider! ? Men skönast är ändå att bo själv! ?

Pga att jag just nu är utan jobb och ”bara” går hemma sköter jag merparten av hushållssysslor dagtid. På kvällen hjälps vi åt med köket. Maken sköter gräsklippning och krattar löv. Snöskottning är lite vem som hinner, blötsnö får han ta för det orkar jag fysiskt inte. Så länge båda är nöjda och känner att de har tid för återhämtning och egen tid så spelare det inte så stor roll vem som sköter vad.

Isabella poddar väl med Anna Björklund, kanske blivit inspirerad av henne och hennes bok Kvinnomanualen?

I vårt hushåll är inte helt jämställt, men bättre än i början och det är nog för att jag blivit latare. Vi är båda duktiga på att säga ”tack för att du tvättat”, ”åh vad fint att du diskat ” osv, även om det är basic saker som man eventuellt bara ska förvänta sig att den andre gör. Uppskattning och bekräftelse är fortfarande viktigt. Allt måste heller inte vara helt transaktionellt, där varje diskmaskinstömning räknas och vägs mot vilka hushållssysslor den andre gjort.

Lite OT men Isabella känns såå inspirerad av Anna numera, även i stilen. Vilket jag tycker är positivt.

Det är sådant som jag blir lite oroad av när det gäller Isabella. Det blir liksom att hon lajvar någon annan ett tag.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Det är bra om kvinnor kan allt som män kan. Inte rocket science, förstås, men att förhandla priser med försäkringsbolag, mobil, bredbnd etc, åka och tvätta bilen, service, däckbyte (aningen själv lr på ställe) åka till återvinningen osv osv. Dessutom, skänka föräldraledighet och släppa amningen. Och män bör öva sig med tvätt, städ, se när det är dammigt, matlagning, handling osv osv.
Det är fånigt att tro att man som kvinna blir jämställd om man bara gör kvinnosysslor. Eller jobbar deltid för barnens skull. Sen sitter man där som fattigpensionär men det är ett val som gjorts av en själv, inte samhällelig orättvisa. Likalön kräver heltid.
I IL:s fall är det, som någon påpekar däruppe, en ström av leverantörer och rut som får det hela att rulla. Nog är det märkvärdigt att en sån framgångsrik affärskvinna inte klarar förhandling med ett försäkringsbolag eller åka och tvätta bilen? Ironi!

Du menar att hon skrev att hon inte klarar av att åka och tvätta bilen? Det du ironiserar över existerar inte så hela din kommentar faller platt. Ironiskt nog.

håller med murveln om att förhandla, kvinnor är ofta för tillmötesgående och drabbas genom det

även inom hemmet tyvärr

Fast det beror ju på samhällsstrukturer som tillämpas medvetet (eller omedvetet) sedan barnsben.

Flickor lär sig att de ska anpassa sig, vara tillmötesgående osv, men pojkar får större utrymme och får lära sig att ”ta för sig”, ”köra på” etc.

Det är inget som ”bara blir och att man sedan ska säga åt vuxna kvinnor attbli bättre på förhandla, när de sedan barnsben blivit lärda av hela samhället att vända ut och in på sig själva för att pleasa omgivningen.

Anonym 13:51: att vara vuxen innebär att ta ansvar för sitt liv. Inte skylla påsamhällsstrukturer.
Träna på förhandling kan alla göra. Inte rocket science, som jag skriver. Övning ger färdighet.

Jo, absolut. Men det är ju fortfarande så att män får bättre FÖRUTSÄTTNINGAR för detta än vad kvinnor för. Ergo = de har ett försprång i vuxen ålder.

Du tycks vara för 100 % eget ansvar per individ, och jag förstår dig, men lite perspektiv och förståelse för andras situation skadar inte.

Ska man dela lika på alla sysslor så krävs det ju verkligen att båda är lika engagerade i det. Alltså inte att kvinnan minsann ska ”lära sig” åka till verkstaden för att byta däck och stolt gör det hälften av gångerna samtidigt som mannen struntar i att se när det är skitigt hemma.

Alltså, däckbyte på bilen sker 2ggr/år och service på sin höjd max 1gång/år. Att laga middag sker 7 dagar i veckan. Tipsar om boken ”Allt vi inte ser” för att få perspektiv på arbetet hemma.

Jag tycker det är kul att laga mat. Och det blir godast när jag gör. Måste jag släppa det i jämställdhetens namn? ?

Det förstår du väl själv att ingen säger att du måste? Det man säger är att de sysslor i hemmet som typiskt är mäns ansvar – typ däckbyte, klippa gräs, måla fasad – inte är likvärdiga med de klassiska kvinnosysslorna. Som av en händelse är männens sysslor det som behöver göras då och då, medan kvinnornas sysslor är det som sker exakt hela tiden. Tvätta, diska, planera, handla och laga mat, plocka och städa, damma, familjeplanera, se till att barnen har kläder osv.

Det är också klassiskt att det blir godast när kvinnan lagar mat, renast när kvinnan städar, att kläderna inte krymper när kvinnan tvättar, att rätt mat handlas när kvinnan handlar, att barnen inte missat matsäck om det är kvinnans ansvar att hålla koll. Männen föds inte sämre på dessa saker. Det kallas strategisk inkompetens.

Mycket bra skrivet, anonym kl 900. Kvinnor måste lära sig att släppa taget om de kvinnliga sysslorna och kräva att mannen gör sin del i vardagen. Strategisk inkompetens är ett jäkla bra ord för hur män slinker undan. Och kanske strategisk kompetens för hur kvinnorna ofta säger de är bättre på matlagning, hålla koll på födelsedagar, tvätten etc?
Och nej, namn 22:02, det bästa för barnet är inte att amma. Det bästa är att barnet överlever och växer upp. Går lika bra att göra med tillägg och senare gröt. (Amning skyddar bara aningen bättre mot infektion så länge man ammar, har ingen långsiktig effekt på livet som helhet och har ingen effekt på allergi alls.)

Du Murveln, du är himla pigg på begrepp som ”kvinnor måste lära sig släppa” och dylikt.

Du borde byta perspektiv till att män kanske borde stäppa upp istället.

Ja, anonym 13:53, jag tycker kvinnor ska lära sig att släppa. När jag fick barn häpnade jag över hur kvinnor knappt lät sina män byta blöjor, vägrade annat än helamning, tog merparten av förärdraledigh etc. Kommenterade sina män hur de skötte barnen. Se valfri tidning som riktar sig till kvinnor – ett evigt skojande om taffliga män, städrutinerna de inte klarar, aldrig kommer de ihåg födelsedagar osv osv. Tjejmiddagar, jesus, det är ett evigt klag på män, makar såväl som ”värdelösa” dejter.
Kvinnor står i vägen för sin egen jämställdhet. Jobba heltid! Kräv att mannen gör samma vardagssysslor! Dela föräldraledigh lika! Skit i att komma ihåg andra s födelsedagar! Sluta bry er om hur män städar!
Man börjar med sig själv.

Alltså du är ju inte sann!

Du tror verkligen att alla kvinnor bara ”sitter och klagar”?

”Kräv ditt och datt av mannen och säger han nej, så lämna”?

Lever du i en jävla chicklit-historia eller hur kan du vara så fruktansvärt trångsynt och ignorant gentemot andras perspektiv?

Du är inte klok.

Tack! Vill dock poängtera att jag inte anser att lösningen är att kvinnor släpper taget – I de allra flesta fall har ju kvinnorna i fråga helt rimliga förväntningar på vilket standard man kan förvänta sig att leva i… Jag tycker inte att man ska behöva sänka den ribban och leva med att det inte städas, inte lagas ordentlig mat, inte tvättas, att barnens allergier glöms bort, att disken får stå i flera dagar osv… Männen behöver höja nivån, inte tvärt om.

Sen finns det självklart en massa taktiker man som kvinna kan prova för att åstadkomma förändring – Men det blir ju ytterligare ett jobb för kvinnan att då utbilda, lirka, kompromissa och köpslå – Och dessutom ha ett öga på dessa saker ändå för att se att det faktiskt blir gjort. Det är liksom inte avlastande att behöva ge sin gubbe arbetsuppgifter och hoppas att de blir ordentligt utförda…

Haha, de där sakerna med bilen som många män inte ens utför, utan de kör iväg bilen och betalar någon annan som sedan utför jobbet.

Men visst ska även detta räknas in som en energikrävande grej, att ratta iväg bilen till en verkstad :/

Hur understår sig kvinnor att gnälla om att det inte är jämställt!?

Vadå ”släppa amningen”? Om man vill och kan amma så är det det bästa för barnet att amma. Ingen ska ”släppa amningen” för jämställdhet. Parnern som inte ammar kan väl ta en större del av någon annan syssla istället i så fall medan amning pågår.

Obs ingen skammning av de som flaskmatar oavsett anledning. Alla gör som de vill eller det de behöver. Reagerade bara på ”släppa amningen” som att det skulle gå att jämföra med att dammsuga eller tanka bilen.

Precis! Är mammaledig och är hemma mestadels, är väll inte konstigt att det är jag som tvättar, dammsuger, lagar mat, storhandlar och fixar o donar. Allt måste inte vara uppdelat 50/50.

Men om du förväntas göra det även när du börjat jobba igen då ?eftersom du nu har så bra rutiner och ändå är SÅ mkt bättre än din man på att tömma diskmaskinen?

Haha, vilken syrlig kommentar. Tror personen bara menar att eftersom hon är hemma på dagarna så gör hon det.

Det är ju ofta precis vad som händer. Sjuktalet bland kvinnor är så mycket större än män, i gruppen föräldrar. Försäkringskassan gjorde ju en utredning om det för ngt år sedan.

Konstigt ändå när män oftast tar den senare delen av föräldraledigheten och många män i Sverige faktiskt är föräldralediga, då borde ju rutinerna för hemmet och barnen verkligen sitta?

Det händer antagligen när båda föräldrarna har gått tillbaka till jobbet. Kvinnor vabbar oftare och tar generellt det större ansvaret för hem och barn. Samtidigt som de arbetar.

Nej det håller jag med om. Tyckte bara kommentaren var syrlig och otrevlig ? Miranda menade ju inte att hon gjorde det bättre än sin sambo.

Kommentaren var ju inte riktad specifikt till den här personen, utan beskriver hur det systematiskt blir i många relationer.

Män och kvinnor delar inte lika på det obetalda arbetet i hemmet. När män kommer hem blir de lugnare, medan kvinnor blir mer stressade. Det är fakta.

”Förväntas”? Det är väl bara att säga nej isåfall. Man kan väl prata istället för att gå och ”förvänta” sig saker?

Eeeh hur svårt är det att säga ”nej skit på dig nu får fan du plocka ur diskmaskinen pucko”. Om man inte är ihop med en psykopat eller misshandlare så är det inte så svårt att vägra göra allting

Då hjälps man åt? Alternativt gör min man det eftersom jag då är borta 12 h per dag.

Om din manliga partner är föräldraledig, menar du att allt det du nämnde blir gjort av honom då, eftersom ”han är ändå hemma?

Saker som behövs göras varje dag eller varje vecka – behöver delas upp lika. Det går inte att jämföra att laga mat med att fixa bilen.

Det är tiden som räknas, även tankarna som ingår i planering av tex ett kalas – bjuda gäster, köpa presenter, planera mat och annat fix.

Nej allt som behöver göras måste inte delas upp lika. Alla gör som de vill och det är inte fel så länge alla är okej med det och mår bra. Man kanske tycker att vissa saker blir bäst när man gör det själv t.ex så därför gör man det. Om jag tycker det är roligt att laga mat eller t.ex planera kalas och köpa present så varför ska inte jag göra det då? Nej så dumt, allt behöver definitivt INTE delas lika.

Håller med om att det inte behöver delas lika. Men man måste skilja på uppgifter som göra löpande och sådant som är någon gång per år.

Nu skrev hon även upp andra sysslor han gör, det handlar alltså inte bara om att han fixar med bilen och hon gör allt annat.

I övrigt, nej allt som görs varje dag måste inte delas lika. Absolut inte! Handling ligger på min man eftersom jag genuint hatar att gå i mataffärer. Han älskar det. Det skulle vara en total förlust för båda om vi tvingades dela lika på det. Det viktiga är att uppdelningen fungerar för familjen, inte vad en främling på internet felaktigt hävdar.

Vi har två st skruttiga gamla bilar som går sönder regelbundet. Medan min make lagar bilen så passar jag givetvis barnen eller lagar mat.

Men jag gör inte alla timmar med barn, mat och städ varje dag för att han lagar bilden vid ett par tillfällen i månaden. Han skulle liksom aldrig ligga och pilla sig i naveln medan jag jobbade på med tvätt och städ.

Exakt. Jag bor ju själv och gör allt så jag ser ju vad som tar tid och inte. Fixet med bilen och allt hon skrev ovan som ”Paul” ansvarade för, är ju bara en hundradel av det som ska göras hemmavid.

Män kommer ju rätt lätt undan om de menar att åka och tvätta bilen till exempel är en arbetsinsats. Det är väl i så fall bara en flykt från arbete, där man kan chilla och äta en korv med rostad lök och räksallad när man är på macken.

Om en man skulle börja säga att det ska vara jämställt skulle det bli ett jäkla liv. Nu säger jag inte att det är så hos alla men bara ta det där med att byta däck , tvätta bilen , klippa gräset och bygga altaner mm. Nu ger jag bara dessa som exempel. Då är det oftast inte jämställt.

Det vardagliga ska delas upp så det passar varje familj. Vi jobbar skift så här anpassar vi så det passar oss att ta hand om mat tvätt mm. Även våra tonårsbarn får ta ansvar. Vi har inget hotell.

Bland mina tjejvänner så blir jag så trött när de klagar på sina män som inte hjälper till hemma , men de ska bygga altaner , måla om mm som de inte hjälper till ett dugg.

Skillnaden där är att när jobbet (t.ex. bygga altan) är gjort så är det GJORT. Alla kan komma och beundra den fina altanen och familjen kan i år prata om hur bra den blev.

Ingen berömmer den som har stått och lagat över 300 vardagsmiddagar och diskat efteråt för när middagen är uppäten så ska jobbet göras om nästa dag igen. Och nästa, nästa, nästa,nästa,nästa o.s.v ..

Beror ju på vad kvinnan gör medan det målas – mat måste ju fortfarande inhandlas och lagas, tvätt ska tvättas och kanske finns det små barn som måste tas om hand om samtidigt också? Då blir det inte många minuter kvar att måla ändå.

Men alltså herregud ni som tror att jobb med barn, städ, tvätt och matlagning motsvarar jobbet med att sköta bilen och huset är ju verkligen grundlurade.

Vi bor i ett gammalt hus på landet med gamla bilar (som bara lagas av min man) och skitstor trädgård. Allt jobb med hushållet, särskilt om man har barn, är ändå såååå mycket större. Liksom byta däck mot att laga mat 3 ggr om dagen (utöver handling, planering och att städa upp). Eller passa barn som man gör typ all vaken tid?

Män har generellt sett betydligt mer fritid än kvinnor i heterorelationer. Och det är där i bristen på jämställdhet ligger. Inte i vem som bygger altan eller inte.

Men visst, medan maken är ute och snickrar på altanen är det såklart rimligt att frun gör något som bidrar till hushållet. Typ, passar barnen som mannen har möjlighet att utföra det där snickrandet?

Finns väl ingen som lagar man tr gånger om dagen, varför skulle man göra det)

Jag gör det? Frukost lunch och middag samt mellisar då jag kokar krämer ofta. Det gör mina kompisar också.

Du har inga barn va? Självfallet lagar man frukost, lunch och middag till sina barn?

Och sedan smörgås och frukt (eller dylikt) till mellanmål för- och eftermiddag?

Och glöm inte att bygget och fixet med bil ofta är det som män tycker är kul och som de väljer att ha som fritid, inte sällan för att slippa undan att ta hand om jobbiga barn, städa och laga mat. Ta grillandet också som exempel. Då jäklar ska det lagas mat, trots att det aldrig annars görs, och då är det så viktigt och svårt att mannen naturligtvis inte ska behöva besväras med disken efteråt.

Och de sköter BARA grillen. Kvinnan får fixa sallad, potatis, duka, osv.

Var på middag förra sommaren, hans tjej startade grillen, påminde honom om när han skulle vända på sakerna och sedan var det ingen hejd på allt beröm han fick om hur gott allting smakade. Resten fixade hon och de kvinnliga gästerna (männen stod med öl i händerna och glodde på grillen). Sedan satt den här snubben och tuggade slött på nån köttbit och log snett och var så fruktansvärt nöjd över sin icke- insats.

Hon tog disken. Just ja! När vi gäster kom då stod han och grälade för att hon hade råkat köpa fel snus till honom. Japp, hon ska skilja sig i år, för vem f*n kommer orka vara ensam o tvåsamheten i 15-30 år till?!

Jag tror att många äktenskap spricker pga av detta. Att man hakar upp sig på detaljer och inte släpper det utan saker och ting ska vara gjorda på ett sätt, allt annat är fel. Att man ska vara tankeläsare utan att någon faktiskt berättar vad som behövs göras på ett snällt sätt.
Jag är gift med samma man i över 30 år nu.Tiden går verkligen fort! Min man kan inte laga god mat, han begriper inte vad som ska torktumlas och vad som ska hängas upp. Han ser inte heller dammtussar som jag gör. Men han tar alltid disken, han fixar allt med bilen( ser till att den är tankad varje gång jag går på ett pass ) altanen, veden trädgården. Kommer jag inte hem när det är sagt finns det matlådor i frysen. (lagade av mig)
Efter ett pass på 12–15 timmar så är jag trött när jag kommer hem, han ser då till att massera mig och mina stinkande fötter. Fixar fram allt jag vill ha och låter mig helt enkelt bara vara stilla och andas.
Vi har djur, där är han noga med att de får mat, kommer in och ut och fixar allt runtomkring.
Just att vi är individer, vi är bra på olika sätt och läser man av varandra på ett vettigt sätt så blir det inte detta eviga tjatande som jag upplever att många gör mot varandra.

Varför kan han inte lära sig läsa tvättråd? Det är väl inte någon invecklad kunskap? Alltså missförstå mig inte, vill man inte tvätta utan göra något annat så fine. you do you. Jag är absolut inte för millimeterrättvisa. Tycker bara att argumentet ”jag kan inte” faller om man inte är helt bakom flötet då.

Förlåt. Menade verkligen inte att låta som att din man är dum i huvudet eller något. Jag ber uppriktigt om ursäkt för att jag inte kan formulera min tanke på ett bättre sätt.

Det är helt ok , han har svetsat i så många år att synen inte är riktigt bra när det är liten text. Skulle nog ta halva natten med förstoringsglas på varje tvättlapp .

Är Sandra Beijer dum i huvudet som inte kan lära sig praktiska saker och mått? Alla är väl bra på olika saker?

Nu vet jag inte vad hon inte kan lära sig men ja, vissa saker är ganska basic. Man måste inte göra allt men då handlar det kanske mer om att man inte är intresserad av att lära sig. Och det kanske man inte behöver heller om man bor med en som hellre gör det än något man själv gärna gör.

Men det behöver ju inte vara antingen eller? Jag kan absolut läsa ett recept men likt sjutton smakar det rutten strumpa när jag lagar något, fruktansvärt tråkigt är det också. Han däremot älskar matlagning och är otroligt duktig på det. Kan meddela att jag gör oss båda en tjänst genom att hålla mig borta från köket. Detsamma gäller andra vägen om, vissa saker tar jag oavsett för att jag har högre krav. Inget konstigt med det.

Älskar män som tankar bilen åt sin kvinna. ?

Åker de då iväg en stund med bilen, istället för att damen svänger in på en mack hon åker förbi?!
Visst att det kan vara en trevlig gest om han märker att oj, tanken är tom jag åker och tankar så att hon slipper stressa i ok morgon… men varje gång?

Tankar bilen? Är du dum eller? Är det en arbetsinsats? Att åka till macken, stå och flumma vid pumpen och köpa en korv och läsk?

Nej? Är du dum eller? De normalbegåvde förstår ju omtanken och att det romantiska fina ofta vilar i de små vardagliga gesterna.

Jag som kvinna brukar tanka bilen åt min man. Älskar du mig också?

Grejen är den att ni lever ju mer tradionellt med djur och med egen vedpanna (antar jag, för det är väl inte att köpa en säck björkved till kaelugnen du menar att din man ansvarar för?). Väldigt många idag bor i lägenheter där uppvärmningen sköter sig själv, och majoritet av alla män idag kan inte laga bilden själv. Men den här tiden som friställts verkar tyvärr inte fördela sig jämt mellan män och kvinnor, utan tyvärr verkar fritiden rätt ofta hamna enbart på mannens konto.

Skulle du vara lika nöjd med din man om han istället för att sköta ert hem spelade massa dataspel?
Jag är med i någon mammagrupp och det mammorna där klagar på är ju aldrig att de lagar mat medan mannen lagar bilen, utan de klagar när de lagar mat medan mannen spelar tv spel, scrollar telefonen eller kollar på tjejer onlyfans. De är inte missnöjda för att se är gnälliga utan för att det är jävligt rimligt att vara missnöjd. Och dessa män är helt enkelt lata. Bortskämda.

För 150 år sedan hade kvinnor inte rösträtt. Men på sätt och vis var det jämställt i att både män och kvinnor jobbade jämt (hos 90 % av hushållen). Idag ser samhället annorlunda ut, vi har med fritid.

Ja vi har egen ved och egen kakelugn. Helt rätt.
Just dataspel tror jag ( vi spelar inte själva) kan vara en stund att försvinna från vardagen . Precis som en riktigt bra bok eller fotboll eller någon annan hobby.
Problemet blir ju när intresset tar överhand och man inte tar hänsyn till övriga i familjen . Då är man egoistisk och det hade inte jag tolererat.

Exakt det här! Så länge alla inblandande känner sig nöjda med fördelningen så är allt som det ska! Men då är det såklart viktigt att man är nöjd ända inne i själen o inte bara tänker att man är det på ett ytligt plan. Låter som att du är nöjd på riktigt!

Du har inte reflekterat över att allt det han ”inte kan” är saker han tycker är tråkiga och som så många andra män glatt skyfflar över på sin kvinnliga partner?

Det du beskriver är strategisk inkompetens!
Han ”kan inte/förstår inte” och istället för att se till att lära sig och bidra i hemmet, är lösningen att du ska göra det åt honom.

Hur tror du att han kan behålla sitt jobb? Genom att kollegor kliver in och gör allt som han inte ”kan/inte vill göra”?

Du är grundlurad, bruden! Och tack vare det strukturella ser du det som något normalt och tar honom i försvar samt ifrågasätter kvinnor som inte vill upprätthålla den här strukturen där de blir utnyttjade av männen genom att säga ”jag tror äktenskapen spricker…”

Nä, äktenskapen spricker när kvinnorna hittar till sitt egenvärde och inte längre orkar släpa på ett förvuxet ”barn”.

När jag är trött fixar min man middag. När han är trött fixar jag. När båda är trötta beställer vi hem. ?

I såna här diskussioner låter det alltid som att man måste dela på sysslorna för sysslorna är ett helvete på jorden och ett ytterst grymt straff. Det låter alltid som om allt är så jävla hemskt. Hela tiden.

Det vore bra om man också kunde prata om att unna varandra tid med barnen, att laga mat och att städa och göra fint så att de andra i familjen blir glada. Att dela på saker och ting för att alla ska få göra alla trevliga saker hemma.

Men man kan väl förstå de som har en partner som kör ner ändan framför datorspelet direkt när man kommer hem och inte gör annat men då är det nog inte dela på sysslorna som är lösningen.

Ja, du har en viktig poäng. När jag var föräldraledig när min dotter var bebis så var det en jävla fröjd när min sambo kom hem och tog henne så jag kunde ägna mig ostört åt ett av mina största intressen: matlagning. Och att vara ute och ta hand om trädgården eller umgås med mitt barn nu när hon är 2,5 är också privilegier som vi båda mår bra av att göra, inte ”chores” som måste mätas och rättvisas oss emellan.

Jag har insett att jag gör allt. Handlar, lagar mat, tvättar, städar – allt i hemmet. Planerar, organiserar, köper presenter, fyller i kalendrar, håller reda på födelsedagar – allt organisatoriskt. Betalar räkningar, tecknar försäkringar, drar in pengar, sparar och gör budget- allt som har med ekonomi att göra. Byter däck, besiktigar bilen, bokar verkstad osv, – allt som rör bilen.
Det är även jag som tränar mest, tar hand om min hälsa och tar ansvar för mitt framtida välmående.

Hur blev det så här? Hur har jag mer att göra nu som gift än när jag var singel? Vad hände?

Tycker inte Isabella verkar så himla nöjd alla gånger. Men hon är för kär. Han verkar vara en riktig bortskämd mansgris. Hon nämnde i podden med Sheila att han tyckte att vid matbordet skulle de vuxna prata om vuxensaker. Barnen antar jag ska vara tysta. Hon ska trippa runt i klackar och servera honom.

Alltså har inte fattat vad den där Paul egentligen gör. Har han ärvda pengar och ägnar sig åt foto mest på skoj? Får inte heller känslan av att han kanske varit så populär bland överklasstjejerna utan mest blev över. Nu tar han revansch med Isabella typ. Allt han behöver göra är att få henne att känna sig sedd varje dag och vara nån slags pappa-pojkvän.

Det är så beklämmande med Isabellas offentliga önsketjat om att han ska fria till henne och gifta sig med henne. Att hon skulle fria till honom nej och usch. Sedan Bellas förvirrade resonemang om att män är gjorda för att bära resväskor etc. Hon är nog inte så mycket för jämställdhet. Paul verkar ha en vilsam och trivsam tillvaro i det Löwengripska hushållet.

Att låta mannen fria tycker jag är smart. Samtidigt gör hon ju klart för alla vad det är hon vill med sitt liv. Även det är smart.

Vad är smart med att mannen friar?

Jag skulle aldrig fria till en man. När han är redo och verkligen vill binda sig till en kvinna så får han vara man nog att fria och hoppas på ett ”ja”. 🙂

Ja och Isabella har ju i princip friat, alltså gjort klart för Paul att hon vill gifta sig så snart som möjligt, det är ju han som inte är redo. Självklart väntar man då snarare än att själv plötsligt gå rakt på sak och sätta personen i en jobbig sits där han i princip måste bestämma sig på sekunden.

Ja, det är sorgligt. Hon säger att han ska designa ringen först. Hur många år har det gått nu? Och försäljningen av hans bostad verkar aldrig bli av. Hur många gånger har de stajlat den inför visning?

När man passerat gränsen för ett visst kapital av pengar så är ens jobb att investera dem, spara dem och fördela dem. Att köpa och sälja fastigheter och sitta i investeringsmöten ÄR då ett jobb och gör inte sig självt.

Vem köper och säljer fastigheter? Den åldrige pojkvännen har ju inte ens sålt sitt eget hus där han är skriven även om han ( enligt bellabloggen) bott i Isabellas hus de senaste tre åren.

Vad gör din partner om dagarna?

Bra fråga du. Studerar, rent officiellt, men den senaste tiden känns det mest som att de huvudsakliga aktiviteterna är att vara på dåligt humör, lämna disk överallt och slänga rena kläder i tvätten.

Kanske blir det bättre efter examen. Kanske projektleder jag mig rakt ner i graven.

Ställ disken på hans plats på bordet

Disken står i drivor runt datorn. Jag vägrar plocka och städa därinne. När skrivbordet är fullt hamnar disken på fönsterbrädan och på golvet istället ?

Låter sjukligt.

Gör slut

Släng ut honom och köp en hund som sällskap istället.

Låter som att du beskriver mitt liv: jag har inte enbart ansvar för de typiskt ”kvinnliga” sysslorna utan har också på nåt vänster blivit ansvarig för varenda jäkla grej som ska ske i hemmet. Driva alla projekt, påminna i oändlighet om de minsta grejerna jag försök att delegera, ha kontakt med snickare, snickra själv och så vidare i all evighet. Helt ärligt: män klarar fasen inte ens de ”manliga grejerna” längre. Tycker alla mina relationer varit på ungefär samma sätt och då är det liksom på pappret inga dumhuvuden jag varit tillsammans med.

Hinner ändå träna, ta hand om mig och ha intressen – vilket mannen säger att han varken hinner eller inte får möjlighet till.

Det låter ganska hemskt, om man får säga så. Vi hade en del bekymmer med uppdelning av sysslor i början, men jag sa till att jag inte är någon jävla hushållerska och vad gäller födelsedagar m.m. så vägrar jag vara hans mamma. Han får själv komma ihåg födelsedagar för medlemmarna i hans släkt osv, så sköter jag mina släktingar och vänner. Tror det är vitkigt att komma ihåg att man är en partner och inte en mamma, oavsett hur själva fördelningen av sysslorna ser ut. Jag lagar exempelvis nästan all mat, för det tycker jag är kul, men jag har inte dammsugit på flera månader för det hatar jag att göra. Det är inte heller roligt att vara den tjatiga personen bara för att en inte tar sitt ansvar.

Det gör männen visst, men väljer aktivt att inte göra såna saker.

Frågan är vad man får ut av att leva med en sådan person som man förväntas serva hela tiden? De där männen är exakt som barn…skillnaden är att barn inte ska ta ett vuxenansvar för ett hem och sina relationer!

Ni behöver inte ha det så här. När ni frigör er kommer allt det där troligtvis kännas rätt sorgligt, att ha slösat massa tid på någon som inte ens bryr sig mer än att ligga regelbundet.

Jag tycker det viktigaste är att man har en uppdelning som båda trivs med. Där det inte känns som att den ena parten gör mer än den andre utan man kompletterar varandra.

Jag städar alltid och min man lagar all mat för att vi hellre gör det än det som den andra gillar

Om man är så missnöjd med att det inte är uppdelat 50/50 så får man väl ta ställning till om det är värt att inte ha så, acceptera att man är sen som gör mer, eller så lämnar man. Att säga åt andra att de måste ha 50/50 för att eet ska vara jämställt är ju bara trams. Speciellt om de är nöjda med hur dem har det. Går ju lite i perioder vem som gör vad hemma också pga hur det er ut i övrigt, vem jobbar när oxh x antal timmar,om man är sjuk mm. Det behöver inte vara jämställt för att man ska ha det bra.

Jag tycker också det senare. Däremot tycker jag faktiskt med att man ska reflektera över saken då och då. Tror det bidrar till att få det mer jämställt och se det som görs och varför det görs av just en person

Känner mest att hur har folk tid och ork till att lägga energi på hur jämställt en främmande persons relation är Det viktiga är väl att det fungerar för dom. Nu studerar jag förvisso på annan ort men hemma bor jag med min kille vilket jag även gjorde innan studierna. Han älskar att laga mat, jag avskyr det. Jag vill att badrummet är kliniskt rent, han hade hellre rullat i nålar än att städa badrummet. Det har fungerat fint för oss trots att han lagat typ 99% av maten under åren, trots att badrumsstädningen som jag tar är betydligt mindre tidskrävande i längden. Det mest jämställda lär väl ändå vara att helt bortse från könsroller och köra på det som fungerar bäst för båda parter utifrån livssituation?

Du förväxlar det individuella med det strukturella!

Jag tror det är viktigt att fundera på varför könsrollerna ser ut som de gör och varför de uppstått i västvärlden från första början.

Det är många som hävdar att kvinnor minsann är bättre på att städa och att män är mer händiga. Det finns ingen forskning som stödjer det. Allt vi förknippar med vad män och kvinnor är duktiga på är inlärt beteende.

Kvinnor utför idag majoriteten av hushållsarbetet i heterosexuella relationer, trots att både kvinnor och män numera jobbar heltid. Kvinnor blir också i högre utsträckning sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa än män. Jag tror definitivt det finns ett samband mellan att kvinnor inte bara förväntas jobba heltid utan även vara projektledaren i hemmet. Mycket av forskningen som finns tyder på att kvinnor mår bättre av en jämställd relation. Vad en jämställd relation är, är nog ganska subjektivt. Dock anser jag att en relation som bygger på att kvinnan planerar matlistor, inhandling och kalas och dessutom sköter det mesta som rör barnen och hemmet inte är jämställd. Om din man behöver fråga varje dag vecka när barnen måste ha jympakläder till skolan, är det inte jämställt. I en jämställd relation jobbar man som ett team kring allt. Båda är involverade i hemmet och familjen och vet vad som sker. Man planerar tillsammans och kan vid planeringen dela upp specifika uppgifter och logistik mellan sig.

Det finns en intressant checklista för hur ansvarsfördelningen i ens relation ser ut. Googla ”checklista ansvarsfördelning” så hittar du den.

Det finns också forskning som visar att män mår sämre i en jämställd relation (när de måste göra saker som kvinnan redan gör för båda två).
Han ligger kanske i bästa fall på 25-30 % och hon tar resten, men en ökning upp till 50 % får de här männen att känna de är på gränsen till utmattning.

Lägg sedan till att många män ser sin relation som jämställd trots att hon många gånger gör 20-30 % mer än honom, men eftersom han gör något över huvud taget ser han det som att han bidrar lika mycket.

Tragiskt!

Kan vi bara låta folk få välja vad f*n de själva vill?

Ja det kan vi.

Och de som är missnöjda men inte vill göra slut har ju valt.

Kanske den andra har högre lön så man vill inte göra slut då har man ju också valt.

Att leva i en enda stor känsla av missnöje är inte bra. Tror fler skulle skilja sig.

Nej vi måste detaljstyra på samhällsnivå precis som med hur föräldraledigheten ska fördelas.

Var kom utbetalningar från försäkringskassan in här nu då?

På individnivå, självklart. Hur skulle de annars gå till? Men på samhällsnivå måste man kunna diskutera och debattera orättvisan i att en stor del av det obetalda hemarbetet hamnar på kvinnan.

De är inte ett eget val när det är ett strukturellt problem!

Jag tror inte att man ska stånga sig blodig för millimeterrättvisa, däremot tycker jag att man som kvinna ska ”hålla koll”. Hålla koll på att man inte ensam blir den som städar, projektleder hela familjen, fixar allt som rör barnen, tar alla samtal med förskola, osv. Trivs man med det så javisst, men jag tror tyvärr det är lätt att hamna där utan att man själv reflekterar över det.

Om man måste hålla koll på att det blir jämställt så är ju något väldigt fel i relationen. Som vuxen människa, man som kvinna, tar man väl sig för att hjälpa till? Man behöver inte dela allting på hälften, och jag kan tycka att det är fullt rimligt att den ena gör mer hemma om denne spenderar mer tid där (ponera att en är arbetslös och en jobbar heltid). Men att den ena måste mana på sin partner som annars bara ligger på soffan? Kasta. Kasta och spring.

Så du har aldrig varit med om att gamla strukturer lever kvar? Jag tycker jag upplever det ganska ofta, tyvärr, därför pratar jag om att ”hålla koll”. BVC-tanten tex pratar bara med mig fast vi båda är där på koll med vårt barn, förskolan ringer 9 av 10 gånger mig först när det är något, svärföräldrarna börjar ofta prata planering kring barnen med mig… Finns ju fler människor omkring en förutom ens sambo.

Alltså nej. Jag tycker att man som man håller koll på hemmet, städar, tar hand om sin familj och sina barn (fysiskt & psykiskt) och inte går runt och finner sig med att kvinnan i relationen håller ensamt koll på detta.

Med ditt resonemang (om jag ska hårddra det) så kan man ju säga att tjejer ska ha koll så att de inte blir våldtagna istället för att säga till killar att allt som inte är ett ja är ett nej.

Öh nej det kan man inte alls säga? Helt sjuk kommentar av dig. Vad har hänt med den här bloggen? Folk är så otroligt snarstuckna och elaka i det här kommentarsfältet…

Jag har själv funderat på det här på sistone. Jag är kvinna och lever med en man. Nu har jag börjar känna mer och mer att jag börjar tappa greppet och att han tar ett större lass här hemma, det är dock baserat på en känsla och jag vet egentligen inte exakt om det är så. Nu har jag ju haft tur som inte träffat en mansgris men jag tänker ändå på hur många män det finns som inte funderar över om de hjälper till för lite hemma och har ångest över det. Det här leder till någon form av dubbel ångest, min sambo får ta ett för stort ansvar – dumma mig skärpning och jag är en dålig kvinna som känner ångest över det när så många män inte gör det – dumma mig skärpning.

Sedan ska ej förglömmas att Paul djupdyker i poolen två meter under ytan för att ta bilder som kan försörja ”villa fluenserkulla”.
På sin höjd parerar Bellsan detta med att spela in en podcast med Yoganose som när 43 lyssnare. Det är inte 50/50!

Yoganose ?

Det där var riktigt elakt, skärp dig!

Är väl snarare ts denna bör gå till

Tycker hon är så vacker. Var på en workshop om meditation och liknande med henne och det var ta mig tusan bland det finaste jag gjort!

Verför bryr sej svenskar (jag bor utomlands) så jävla mycket om hur andra sköter sina hushållssysslor? Vad gör det för skillnad i ditt liv om dina grannar/vänner whatever har annan uppdelning än du och din man/fru/sambo? Så jävla patetiskt med all kritik mot folk som inte gör just som ni.

Kan meddela dig att detta inte är ett svenskt fenomen. Välkommen till usa och alla hemmafruar här så ska du få höra hur det snackas om grannar hit och mammor i fotbollslagen dit. Där kan vi snacka om att lägga näsan i blöt.

Jag är hemmafru i USA och jag har bara erfarenhet av att arbetande mammor snackar skit om hemmafruar.

Vad har du för finansiell säkerhet, som ”hemmafru”?

Ledsamt att din uppgift i livet är att hålla sig i hemmet och serva din man.

Jag tror det i Sveriges fall har att göra med att alla ska arbeta och bidra till den gemensamma potten. Detta medför en baksida av ett himla fiskande om vad andra gör och anmälningsnummer på försäkringskassan där fuskare kan sättas dit av anonyma medborgare.

Så jävla tröttsamt med alla hemmapsykologer som ger råd om ditten o datten! Har hon bett om råd? Är det ett problem mellan dom? Nej, det skrev hon väl inte!!
GE DÅ INTE OOMBEDDA RÅD‼️

Det är en diskussion om vad vi tycker om något.

Sen va fan att folk fortfarande säger att mannen ”hjälper till” hemma.

Mannen som ”hjälper” till är någon som tillhör strukturen. Han ses inte som en individ som har ett ansvarstagande. Allt är frivilligt och ”hjälper” han till tas ”hjälpen” tacksamt emot och han tokhyllas.

Ordbruket som används upprätthåller strukturen!

Sverige, ett av de länder som kommit längst med jämställdheten och ett land där traditionella könsroller ser som sunkiga och förlegat.

Samtidigt är Sverige det land i värden med flest ensamhushåll.

Hänger dessa saker ihop eller är det helt andra orsaker ?
Personligen tror jag att jakten på att allt ska vara 50/50 och inte se det positiva och styrkan i att män och kvinnor är olika och därför tillsammans blir ännu starkare är orsaken till att svenskar är det ”ensamma folket”.

Det är väl snarare ett tecken på att kvinnor har kommit så långt att de kan välja att bo ensamma om de vill. Det är inte många generationer sedan det var en total omöjlighet.

Men ja, kanske dags för männen att steppa upp om de vill nå upp till kvinnors lägsta kravnivå nu. Oooooooooobs inte alla män. Ooooooobs inte alla kvinnor heller. Ooooobs ja det finns kvinnobebisar också. Osv osv alla disclaimers i världen, amen ?

Jag planerar och lagar all mat, maken sköter disken. Jag städar hemmet, maken sköter bilen. Jag sköter växter inne och ute, maken klipper gräs och vattnar ute när jag säger till honom. Jag tvättar allas tvätt, bäddar rent, byter handdukar osv, maken betalar räkningar och tar hand om sopor. Jag tar all föräldraledighet, han jobbar och drar in pengar. När föräldraledigheten är slut kommer jag att jobba deltid. För mig finns inga andra alternativ. När jag dejtade före min man tappade jag intresset för flera män för att de ville dela mer. På det här sättet får jag göra det jag tycker om och är bra på och maken tar resten. Han är inte särskilt praktisk eller ordningsam men sköter sina uppgifter tillräckligt bra. Vi är båda nöjda och slipper tjata sönder förhållandet. Vi har alltid välstädat hemma (viktigt för mig men inte för honom) och god mat på bordet (viktigt för mig, uppskattat av honom).

Jag är uppriktigt nyfiken på hur det kommer sig att du tappade intresset för att tidigare partners velat dela mer på ansvaret? Jag tänker att det låter ganska speciellt att sluta tycka om någon för att de ville vara delaktiga i allt som rör vardagsbestyren. För mig låter det gräsligt att behöva dra den tunga lasten i hemmet och utöver det behöva säga till sin man att vattna utomhus och klippa gräset
But you do you ?.

Att vara föräldraledig ser jag som ett heltidsjobb i sig.

Vänta, vad är det jag läser? Ett inlägg om IL utan att du skriver något syrligt om henne? BRA JOBBAT!!

Öh det händer ändå rätt ofta

kan inte alla familjer bara få, göra det som passar dom bäst.
livet är inte millimeterrättvisst precis som vi lär våra barn
allt måste inte va jämställt.
jag är ensamstående och har noll jämställt med andra vårdnadshavare som träffar barnen 1 dygn i månaden.
Tycker Isabella verkar ha ett harmoniskt liv utifrån bloggen.
beundransvärt att Paul tar barnen så mkt som han gör.

Efter vårt tredje barn halkade vi helt snett med uppdelningen av arbetsuppgifter hemma. Min man smet undan och jag var arg. Han tränade, reste och var social medan jag slet hemma med hushåll och barn.
Så vi hade några krångliga år med många bråk och diskussioner. Sedan fick jag en chefstjänst och ville satsa på jobbet. Då klev min man fram och tog huvudansvaret hemma under det första året och jag fick stor frihet att lägga den tid jag ville på jobbet. Och efter det året har vi landat mer jämställt.
Men det har verkligen inte varit någon spikrak väg framåt hemma hos oss.

Men skillnaden där var ju att din man klev fram när du skulle göra karriär? Och innan tog du alla arbetsuppgifter hemma när han typ hade fritid? Ingen kritik, men är ju ändå inte jämt mellan er då. Vore mer jämt om du ”bara” hade ditt gamla jobb kvar och ägnat mer tid åt din fritid.

Du har helt rätt, det är inte helt rättvist. Det kan fortfarande göra mig arg ibland.

Tänker på de här med föräldraledighet.. vill ju folk att man ska dela så att de blir jämställt. När man väl gör det får mamman kritik för att hon ska börja jobba då tidigt, men oj barnet är ju inte 1 än osv. Har precis fått lite sånna kommentarer, ska börja jobba när barnet är knappt 8 månader och min man ska vara hemma. Han har fått massa positivt, jag har blivit ifrågasatt. Så de går liksom inte att göra rätt i denna fråga, gör de som passar er familj bäst helt enkelt..

Är det samma människor som tycker att du gör fel och som imponeras av pappan?

Lämnade ett femtonårigt förhållande just pga fördelningen av hemarbetet. Jag tröttnade på att alltid få höra ”jag betalar ju räkningarna” varje gång jag lyfte att jag var missnöjd med upplägget. ”Vi skaffar städhjälp” var hans lösning, vilket han visste att jag av flera olika anledningar aldrig skulle gå med på. Det var hans enda ingång i diskussionen.
Till slut lämnade jag. Och jag kan säga att det är en enorm befrielse att bara behöva ta hand om mig och våra tre barn.

Skulle jag göra om allt igen skulle jag köra på millimeterrättvisa från början, som sedan kan bli en fördelning som passar båda.

Men hur mycket tid lägger folk på sina bilar om det är ett argument i jämställdheten hemma?
Vi har varsin bil vi åker i, tankar när det behövs, tvättar ibland, däck & service ett par gånger om året.
Skulle aldrig se det som en hushållssyssla.

Det är kanske just det som är skillnaden. Det som är en jobbig hushållssyssla för en person är ett lätt tidsfördriv för en annan. Personligen avskyr jag att tanka. Oklart varför för jag vet ju att det egentligen inte borde vara jobbigt. Jag städar mycket hellre toaletten om jag slipper tanka bilen :-). Att någon att tycker att min man då slipper lättare undan är helt irrelevant. Hämta och lämna barn på olika aktiviteter är ett annat exempel. Det tar ganska mycket tid i veckan att köra någonstans, eventuellt vänta under aktiviteten, köra tillbaka. De 60-90 minuterna städar jag hellre, om min man skjutsar hellre.
Det som jag tycket man däremot borde se upp med är att dela upp sysslorna så starkt att man inte klarar av den andra personens sysslor. Båda skall kunna ”hoppa in” för den andra även om man vanligtvis har uppdelade sysslor.

Svenska kvinnor är i minoritet inom Försvarsmakten o alltså även i krig, så låt det bli lite jävla jämställdhet där till att börja med, sen kan vi snacka vem som ska bädda rent o byta däck.

För att inte tala om gruvarbete.

TW för att ej vara PK/woke!

Nu är det generellt sett ganska stor skillnad på män och kvinnor, även om somliga hen-människor vill hävda motsatsen. Har själv levt i många relationer med olika typer av män, samt följt x antal väninnor + 1000-tals IG-konton inom inredning. Min erfarenhet är att så gott som samtliga vittnar om samma sak. Ja, män är i snitt väsentligt mer händiga, tekniska, praktiska och pragmatiska, medan kvinnor traditionellt tar hand om hus och hem inkl det estetiska. (För matlagning upplever jag fick 50/50; kvinnor som står vid spisen resp manliga lockar). Undantag ses för manliga homopar. Är det ett socialt konstruerat fenomen eller rentav biologiskt? Jag är benägen att tro på det senare.

De flesta killar jag träffat kan knappt få upp en hylla på en gipsvägg.

Får man fråga hur din lilla tes står sig om du applicerar den på enkönade relationer?

Hahaha, hen som säger att man inte ska låta samhället styra utan tänka själv. Det är så komiskt (på ett lite tragiskt sätt) när man inte inser att oavsett inställning är man formad av samhället. Skulle man i någon fantasivärld kunna gå in i det helt nollad så har jag jättesvårt att tro att man skulle komma på att en ska sköta allt dagligt hushållsarbete och den ena skulle tvätta bilen och ringa försäkringsbolag.