Tips från coachen Kajjan

Innan jag började arbeta med Bloggbevakning så hade jag extremt dålig koll på det som Kajjan skriver om. Jag kände inte till hur stor tillgång vi faktiskt har till dokument och handlingar tack vare Sveriges offentlighetsprincip, men jag känner mig fortfarande en smula tudelad till det fortfarande.
På redaktionen har vi tillgång till system där personer som man ”bevakar” pingas upp om de förekommit i någon offentlig handling, och ibland kan de vara både sorgliga och rent av kränkande för personen det handlar om, trots att det är en offentlig handling. Eller så här, jag tror personen det handlar om skulle känna sig kränkt om hen visste att de flesta nyhetsredaktioner i Sverige läst den här minst sagt utlämnande och inte särskilt smickrande dokumentationen om en.

Vad tycker ni om allt det här?
Jag är helt klart positiv till det och läser mängder av den här typen av dokument, men kan ibland känna mig som en riktig gam, trots att jag mest bara vill lära mig mer.

 

46 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Jag är emot att allting ska vara offentligt när det gäller privatpersoner. Till vilken nytta? Människor skadas av denna offentlighetsprincip, och det väger över nyttan som enligt mig oftast är obefintlig. Det är en sak att få information, men vad ska man ha den till? Det är relevant både för den som ska ha informationen och den som informationen gäller.

      Problemet är väl egentligen inte offentligheten utan att folk kapitaliserar på den och sprider informationen i syfte att själv tjäna pengar.
      Tycker inte det verkar supersvårt att lagstifta mot ett sådant missbruk.

        Obs, tycker absolut domar ska vara offentliga, menar främst den typen av inspelningar som t ex Rättegångspodden använt sig av.

          Ja, jag håller med. All typ av myndighetsutövning ska givetvis vara transparent och med insyn. Annat vore illa.

          Men när det gäller tex rättegångspodden och andra liknande poddar så är det som om någons integritet försvinner den dagen de utsätts för ett brott.

      Jag är absolut för att domar ska vara offentliga, vore skandal om det inte fanns insyn i rättsväsendet. Däremot är jag emot att det görs underhållning av rättegångar och domslut. Men hur man ska ha det ena och inte det andra har jag inte någon bra lösning på ännu.

      Jag tror däremot att offentlighetsprincipen inte riktigt hängt med utvecklingen. Förut behövde man ringa, hämta ut på posten osv. Nu kan man klicka hem all information om någon hemifrån soffan. Var nog bättre förut när det ändå krävde någon form av ansträngning för att få information av någon och hela systemet har nog stannat kvar i den tidsåldern tyvärr. Att allt om personer finns enkelt på internet känns så där.

        Precis. Allt är ett klick bort och det kommer alltid finnas de där osunt nyfikna som tar tillfället i akt att rota i folks förehavanden, lagliga eller ej. Rättssäkerhet är givetvis a & o, men systemet har verkligen inte hängt med i tiden och det balanserar till integritetskränkande för vanliga hederliga människor imo.

    Det är ju en rättssäkerhet att tex domar är offentliga.
    Tänk om alla domar skedde bakom låsta dörrar och ingen fick insyn i dem mer än de som arbetade med dem.

    Jag har aldrig kollat upp någon och skulle aldrig göra det, och definitivt aldrig läsa om det i domstolspapper, det är ju deras personliga trauma och tragedi, oavsett om de är gärningsmän eller offer eller vad det än är, det är ju ett trauma och tragedi för alla inblandade och det mest utlämnande som finns om människor. Jag vet om att människor i min närhet har varit involverade i saker (eftersom de har berättat det själva), men jag skulle aldrig kolla upp det. Ingen annan har med det att göra än de involverade. Men för journalister blir det ju annorlunda, ni måste ju ha ”koll på läget”, men jag tycker ändå att journalister inte rapporterar FÖR mycket, de håller en bra gräns känns det som (oftast).

    Detsamma gäller övriga myndigheter. Man kan maila/ringa tex energimyndigheten och begära ut handlingar för någon som fick en tjänst (cv, personligt brev och vad de nu handlar om) eller löner för personal osv. Man behöver inte uppge vem man är och vad man ska ha det till. Däremot kan det pga gdpr vara så att de inte kan maila ut infon utan behöver posta. Men det är offentliga uppgifter.

      Även löner. Jag är för offentlighet men tycker domar är problematiska i vissa fall. De ligger kvar, även mindre företeelser, långt efter att man sonat sitt straff.

    Jag tycker att de som gottar sig i andras olycka är gamar. Speciellt om det blir dennes levebröd. Att läsa för att använda i eget intresse och för egen vinning. Precis som min farfars syster som prenumererade på taxeringskalendern. Gam.

    Fast jag är väldigt tveksam till skälet att bara vilja lära sig mer. Vad lär du dig genom att läsa domar om kända personer. Inte mycket vill jag hävda. Läs istället domarna från intressanta och prejudicerande avgöranden.

      Ja det är säkert därför domar sprids som löpeldar på Flashback, och rättegångar pumpas ut helt ocensurerat på youtube osv. För att lära sig mer om juridik 😅😅 om folk ändå kan vara ärliga med att de tycker det är spännande att gotta sig i andras olycka. Fram med popcornen, någon är mördad!!

      Eller som privatperson ”granska rättssäkerheten”. Alltså hur menar folk? Har man kompetens för det? Och om man nu tycker att någonting är/har varit rättsosäkert, vad gör man åt saken?
      Att myndigheter och företag kan få information om privatpersoner och tvärtom är en sak, men vad har privatpersoner nytta av andra privatpersoners förehavanden?

      Kända personers rättegångar har ju medierna redan tagit upp. Ta till exempel Jocke och Jonnas tvist med en byggfirma, den rapporterade även Sveriges radio om. Nu vet jag inte vad de själva säger om domen i sociala medier, men med tanke på att de har många följare kan det vara bra att den som vill kan gå direkt till källan och lyssna på rättegången på Youtube.

      Nu skrev väl inte kajjan om domar om kända personer iofs.

      Jag läser ganska många domar, både i mitt yrke (då är det domar inom min bransch) och privat för att jag tycker att det är intressant. Många domar blir ju kända för att de avser någon känd, men jag tycker att info i media och framför allt sedan när saker börjar spridas på bloggar och Facebook ofta är vinklad och helt fel. Själva domslutet är rätt, men varför domstolen dömt som de gjort är ofta fel.

    Kan ju vara intressant att kolla upp en ny dejt t ex. Om det är något att visa upp för mamsen😀

      Räcker att kolla personen på mrkoll, finns det notering på att den finns med i brottsregistret så blir det ett nej, behöver inte veta vad, illa nog att han finns där😅

        I gratisversionen framgår det väl inte vad som är brottsmål eller tvistemål, exempelvis skilsmässa? Men det kanske inte kategoriska människor bryr sig om 🙂

        Mrkoll har plockat bort den funktionen, iaf på gratisversionen 🙂

        Det kan ju vara så att det finns ett brottmål men personen blir frikänd. Finns ändå med.

    I mitt jobb träffar jag personer som invandrar. Det är alltid en chock för dem när de förstår att personnummer, adress, storlek på bostad, lön, eventuella domar, ALLT är tillgängligt för alla i Sverige. Vi ska alltid vara så extrema.

      Hellre att någon kan kolla upp var jag bor än att bli åtalad för något jag skrivit online eller få mitt hus bombat av mitt grannland. Apropå extremt.

        Eller att statlig verksamhet inte går att granska

        I Sverige får du ditt hus bombat för att grannen har en kriminell släkting, är det bättre?

          Det är dock inga svenskar som bombar ditt hem.

            Svenska Alfr*d W*ennberg är bombmakare för det kriminella nätverket F*xtrot.

            Jo? Eller vad anser du är svenskar?

        Haha va vilken märklig koppling? Ja såklart liksom. Samtidigt är det ju också rätt lätt att kolla upp dig, så vill någon gå och bomba just dig så är det kanske enklare i Sverige än i många andra länder.

    Jag läser en hel del domar via en tjänst som vi har tillgång till via jobbet och i den tjänsten anonymiserar man numera personerna. Tycker det är väldigt bra men då är jag intresserad av domstolarnas resonemang och inte vem det handlar om.

    Vet inte om det hänger ihop med ämnet, men det var i alla fall en kommentar högre upp som skrev om gdpr.
    Jag reagerade över ett namninsamlingsformulär jag såg tidigare idag där man vid underskrift skulle skriva namn, telefonnummer, adress och personnummer. Varför då? Vet liksom inte om jag skulle vilja skriva på när man måste lämna all information.

      Men allt det där är ju redan uppgifter som enkelt går att få tag i ändå, så varför är det en grej att behöva fylla i det? (Obs genuin fråga)

        Fast det är det inte. Skulle jag skriva på en sån insamling med bara för- och efternamn kan ingen se att ”ah det är hon som bor där och fyller år då och har det telefonnumret”. Då har de bara ett namn och kan inte härleda det till _mig_, då måste de aktivt söka på alla som heter som jag för att hitta just mig.

        (Mitt telefonnummer går ändå inte att få tag på och jag har dolt min adress från sidor där man kan dölja själv.)

        Personnummer går inte att kolla upp och är rätt känslig uppgift att dela med sig av. Om man vill verifiera identitet så finns det andra sätt. Och enligt gdpr får du bara hantera uppgifter som du behöver i din verksamhet. Behövs verkligen ens adress vid en namninsamling?

          Personnummer går lätt att kolla upp på vem som helst på typ ratsit eller mrkoll. På nån av sidorna behövs inte ens ett konto. Det här är helt sinnessjukt med tanke på hur hög sekretessen är på personnummer inom myndigheter/sjukvården.

          Personnummer är en offentlig uppgift som vem som helst enkelt kan få genom att kontakta Skatteverket.

            Okej jag formulerade mig fel, jag reagerade på ”enkelt går att få tag på” och tycker inte det är så med personnummer. Inte i förhållande till att uppge det på i ett formulär. Men om det går att få tag på på en hemsida utan att skapa konto så hade jag fel.

              Blev tvungen att kolla på både ratsit och mrkoll. På ratsit verkar man kunna se som betalande medlem och på mrkoll behövde man godkänna att de samlade in all fakta om ens ip-nummer.

          Personnummer syns på mrkoll utan att ens logga in. Så det är öppet för hela värld att se.

    Usch nej. Ännu värre folk som läser detta.

    Jag begärde nyligen ut en häktningsframställan då jag såg i lokaltidningen att en man på min lilla ort förgripit sig på barn och spridit bilder och klipp från övergreppen. Ville veta vem det var och fick ut dokumentet från tingsrätten. Väldigt bra tjänst tycker jag. Vill veta vem mitt barn inte ska vara i närheten av.

    Jag har läst en som, den domen där jag själv var brottsoffer. Det var konstig men också skön lösning eftersom det på sätt och vis innebar ett slut. Är för att det finns för allmän beskådan men skulle aldrig vilja läsa en bara för att.

    Jag läser jättemånga domar och även beslut från Ivo i mitt yrke, är journalist. Det som blivit störst nyheter är domar från förvaltningsrätten där kommunen eller landstinget blivit stämda, förlorat och försökt mörka för media för sånt nämner de ju aldrig på pressträffar trots att jag anser att det är av allmänhetens aka skattebetalarnas aka väljarnas intresse att veta att de inte har skött sig. Genom Ivo har vi också fått uppgifter om flera vårdskandaler på kommunala boenden som kommunen inte heller gått ut med själva trots att jag anser att det är deras skyldighet att berätta om missförhållanden i deras verksamhet. Så hurra för offentlighetsprincipen!

    Har jobbat med utlämning på domstol och det måste skjutas till mer pengar för att täcka den ökande förfrågan på många domstolar. Helt bisarrt vad det beställs ut och ofta med knapphändiga uppgifter vilket gör det extremt svårt. De flesta fattar inte vad de behöver uppge för att få ut ngt = extremt merarbete. Ofta ligger utlämnande av äldre domar på arkiv, det betyder att den ökade förfrågan gör att arkivvården blir eftersatt. Sa vi att vi inte kan hitta med de knappa uppgifterna (delar av personnr och ett årtal t ex) så blev beställarna ofta mkt upprörda och hotade att JO-anmäla och hävdar att vi skyddar människor. Tycker personligen att vi måste ha mer restriktioner runt digitalt utlämnande till privatpersoner, t ex att de måste få via post eller hämta upp personligen, iallafall tills domstolarna får medel att täcka upp den här ökande arbetsbördan. Journalister var i regel trevligare och visste vad som behövdes för att begära ut smidigt.

      Låter väl strålande att personer ska behöva åka dit och hämta upp personligen. Tror många som bara är nyfikna i en strut skulle hejda sig då.

      Jobbar också på myndighet och det är som att folk verkligen inte förstår att denna ”smidiga gratistjänst”att begära ut handlingar hit och dit är 0% gratis utan kostar massor av skattepengar + gör att resurser mjölkas dit från handläggningen av pågående skarpa ärenden… det är ju samma utredare och handläggare som producerar de här dokumenten och vi får inga extra resurs3r för merarbetet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.