Elsa Billgren spenderar sommaren på Gotland där familjen har sitt sommarhus.
I ett blogginlägg skriver hon om hur hon måste lägga band på sig för att inte helt gå upp i längtan tillbaka till stan, där en flytt till drömlägenheten väntar.
Att var sak har sin tid, och tiden just nu är för vila och återhämtning så att hon kan ta sig an hösten, fulladdad med energi.
Vill fokusera på
Just nu vill jag fokusera på att bara vara här där jag är och inte stressa hem fastän hela min kropp längtar till stan och att sätta igång sommaren del 2 som innebär flytt, fix och uteserveringar på solvarma stadsgator. Det kommer en tid utan morgonstrand och trädgårdshäng, viktigt att bara vila nu.
Den punkten och många fler står med på Elsas lista, som även innehåller önskemål om vad hon vill ha mer av i livet samt vad hon önskar mindre av:
Vill ha mer av
Jag vill ha mer av det sociala, utanför min vanliga lilla klick. Jag är van vid att vara den som alltid kommer med massa förslag om att ses, bjuder in till middagar och fester, vill hitta på saker och säger ja. Kanske ska jag öppna upp för lite mer nya vänskaper att skämma bort med denna pepp? Just nu är jag så rysligt rädd för att ha tråkigt och missa livet, gissar att det är någon form av tidig 40-årsgrej.Vill ha mindre av
Jag vill ha mindre av det tillknäppta och duktiga. Det går att vara rimlig men också fri och öppen, det tog mig bara 38 år att inse.
I kommentarsfältet svarar Elsa på en kommentar om hur hon under året som gått har längtat till att vara på Gotland och uppmuntras att inte alltid längta bort.
Elsa svarar att hon tror att man både kan längta bort och samtidigt vara i nuet, och om det stämmer skulle jag gärna höra lite tips på hur man gör det, för jag är nog rätt usel på det.
Vad vill du ha mer och mindre av i ditt liv?
Det kommer minst ett inlägg till idag, så missa inte det.
Föregående inlägg 
Ja gud ja! Vad vore livet om man aldrig hade något att se fram emot? Nuet i all ära men ändå 🙂
Anitha Clemens fortsätter att lägga upp klipp på folk som hon hånar, och blir sedan sur när någon ifrågasätter detta beteende. Tycker det var intressant att hon jämför sin insta med valfri tv-underhållning – ” hör du av dig till kanalen och klagar om du inte gillar programmet? Nej just det” Men det är väl precis vad många gör: ifrågasätter dåligt/kränkande innehåll även i underhållningsprogram på TV.
Hon har väl alltid varit dryg? Och utseendefixerad på ett barnsligt sätt. 46 år fysiskt och 14 år mentalt.
Ja, det har hänt att jag gjort, man kan även uttrycka sina åsikter på svt:s facebook.
Jag tycker att man fångar nuet/njuter av nuet bättre när man även har något att se fram emot. Annars får man ju bara ångest över att det härliga kommer ta slut.
”Jag vill ha mer av det sociala, utanför min vanliga lilla klick.” Exakt så känner jag också. Har fantastiska vänner som jag värdesätter högt men längtar efter nya sammanhang. Vill också träffa en partner efter att ha varit frivilligt singel i flera år. Gillar inte nätdejting så jag behöver verkligen nya sammanhang där också.
Träffa någon seriös irl? Hur gör man? Fanns liv före nätdejtningen.
Nätdejting slog igenom i slutet av 90-talet, så många som är vuxna idag har inte riktigt upplevt en tid före det 🤷♀️
Genom vänner, på jobb, genom familj, via utbildning/skola, på bar/ute, genom fritidsintresse/aktivitet. Tror det är de vanligaste för att träffas irl.
Man går utanför dörren. Säger ja till olika typer av aktiviteter. Umgås med människor.
Maria: kunde varit min kommentar. 🙂 Du skrev exakt vad jag tänkte. 😏
Ett mindre jordbruk där jag har några djur och odlar mat, en mindre biodling och örter. Ett enkelt liv på landsbyggd med viss närhet till en by med affär. Några barn och en snäll karl som arbetar hårt
Jag träffade min nuvarande sambo genom en för mig ny vän och för honom gammal god vän. Hon sa ”ni är perfekta för varann, här är hans nummer!” Haha, jag var så nervös. Men det gick ju bra! Tror man behöver ha ett öppet sinne bara och utsätta sig för nya kontakter och sammanhang.
Det är väl ändå det bästa, när man gillar situationen man är i men också längtar efter något annat! Skulle nog nästan definiera lycka, för mig, på det sättet. Dvs det är fint nu men blir fint sen också. Dessutom är det ju svårt att njuta 24/7 i flera veckor, som när de är på Gotland tex, dvs sådär att man verkligen går upp i ögonblicket, självklart kommer det komma tankar på annat under den tiden men betyder ju verkligen inte att man ”kastar bort” tiden man är där. Nej tycker nog generellt det är för mycket press på att njuta av nuet.
Jag tänker på det portugisiska uttrycket saudade, att längta både bort och hem. Känner igen mig i det.
Har aldrig längtat hem när jag rest. Skulle inte åka hem från Gotland i underbara augusti. Pga värmen utomlands har jag ingen längtan hem. Jobbat många år i city och det lockar inte mer. Vill bo där det är lugnt varmt och härlig strand.
Förstår att Elsa har svårt att hålla tankarna i nuet. Hon flyttar ju till sitt drömboende när Gotlandssemestern är över. Svårt att leva i något nu med sådana förväntningar som surrar runt i skallen.
Vill ha mer av nyfikna människor som gärna delar med sig av sina funderingar och tankar om saker jag aldrig funderat på.
Vill ha mer människor som verkligen njuter av livet och ser möjligheterna.
Ta en dag i taget mer eller mindre. Jag sätter alltid press på mig själv om att göra allt på en gång. Under semestern kan jag ibland känna mig pressad för att de flesta åker bort och konstant gör saker medan jag föredrar att vara hemma – och blir dömd därefter.
Det är klart att det är härligt att se fram emot och längta till saker. Men livet händer alltid här och nu. När det där härliga händer så är det också i nuet. Tror Elsa missuppfattade kommentaren något.
Jag vet inte, tyckte kommentaren var nog rätt tolkad. Men olika perspektiv bara. Jag håller nog med Elsa, för det mesta så trivs jag och är glad och nöjd i nuet, men jag tycker också om att samtidigt längta och planera. Finner jättestort nöje och trivsel i att planera och längta, likväl som att vara här. De går att ha parallellt med varandra utan att det betyder att man inte är i nuet eller alltid längtar bort.
Jag tolkar kommentaren som att Elsa hela året längtat och längtat till Gotland och då är det ju dumt att inte vara här och nu och passa på att njuta av det medan det händer. Att inte ALLTID längta bort betyder inte att man aldrig får längta bort. Att längta, se fram emot och planera roliga saker i framtiden är ju underbart. Men man måste stanna upp och njuta när det där man längtat efter äntligen har blivit nuet.
Men det är inget farligt eller dåligt per automatik med att längta. Att längta kan vara jättefint och trevligt. Det betyder som sagt inte att man aldrig är i nuet eller glömmer bort att njuta av att det man längtat efter är här. Inget görs ju 24/7 förmodligen. Man njuter av var man är och uppskattar det, sen kanske man har en stund där man längtar efter annat. Precis som de flesta inte är glada 24/7, men det gör inget heller för stunder av att inte vara helt glad gör ju att man också kan uppskatta när man är glad. Handlar ju mer om grundkänslan, känner man sig glad överlag, fint, då är det förmodligen inget problem att känna sig ledsen eller stressad ibland. Samma med att längta, så länge man också trivs överlag där man är så är det inget problem.
Men visst, om man alltid bara längtar bort och aldrig trivs där man är, det kan väl vara problematiskt och jobbigt. Men upplever inte att det var så Elsa kände.
Varken jag eller personen som skrev kommentaren till Elsa påstår heller att man inte får 😉
Finns ju forskning som visar att längta/se fram emot något gör oss lyckliga.
En myt skulle jag inte kalla det direkt. Jag tänker snarare att det inte är så vanligt att man befinner sig för lite i framtid/dåtid. Tvärtom.
Att befinna sig i nuet i dagens samhälle är mer och mer ovanligt. Att i för hög utsträckning ”se fram emot”, längta och planera tänker jag hör ihop med att man är ganska ängslig egentligen. Och ängsliga personer har mycket svårt för nuet.
Precis som att man ständigt ältar och grämer sig för det som varit.
Vet inte om jag håller med om det. Tror inte det är att personer är ängsliga som har svårt för nuet. Tror det snarare är att är saker jobbigt i nuet så kan framtiden kännas mer lockande för där kan saker kanske bli och vara annorlunda, bättre. Liksom om det är stress på jobbet, eller relationen knakar, eller någon är sjuk, eller man är missnöjd med sin kropp osv. osv., då är det ju jobbigare att trivas i nuet för nuet är jobbigt. Men inte pga att personen är ängslig. Sen finns det massa människor som trivs i nuet och också gillar att se fram emot och längta efter det som ligger i framtiden. Tror inte det heller har med ängslighet att göra. Folk som är ängsliga går nog snarare runt och oroar sig för framtiden, än ser fram emot den. Iallafall är det mest sådant jag tycker mig se hos folk omkring mig.
Just längtan till Gotland förstår jag faktiskt. Jag längtar alltid till Gotland och i teorin skulle jag gärna flytta dit. Jag är också en ”längtare” och urdålig på att vara här och nu. Önskar mig också tips.
Jag vill ha mer av härlig och stöttande stämning på jobbet.
Jag vill ha mindre av skitsnack och känslan att bli pratad om bakom ryggen/tävlan.
Ja, jag jobbar på skola.
Finns överallt
Jag vill ha mindre jobb. Jag vill ha ännu mer resor. Jag vill ha mer häng och roliga upplevelser med nya barnfria vänner.
Jag ser ingen motsättning mellan att längta och att samtidigt vara i nuet. Drar en spaning ur röven nu. Tror det kanske beror på vilken punkt ens längtar utgår kanske? Dvs, om man längtar till något eller längtar ifrån något när man blickar framåt. Jag längtar inte ifrån något för tillfället och känner att jag både njuter av vad jag gör just nu samtidigt som jag längtar till saker jag planerat i framtiden. Men ibland kan jag känna att jag längtar ifrån något jag är mitt i och då är det så klart svårare att ”stanna i nuet” då vill min hjärna ofta planera framtiden så jag ska ha något att se fram emot för att jag ska härda ut.
Gotland är fantastiskt så vackert.
Självklart vill man gärna längta till någonting, stort eller smått. Men Elsa sitter i sitt vackra hus på Gotland och längtar till sin nya lägenhet på Swedenborgsgatan! Lite verklighetsfrämmande / bortskämt om du frågar mig. Mycket vill ha mer eller vad man nu säger.Dags för fröken Billgren att komma ner i verkligheten.q
Vad får hon längta till då? Sämre tider?
Om någon e intresserad o z e m p i c eller
R e d u c t i l. Fungerar kanon mot viktnedgång.
T h e y n c @ l i v e. s e