En fortsättning på Isabella Löwengrips ekonomisnack

Bildkälla: SVT

Igår publicerade jag ett inlägg med en video om Isabella Löwengrips medverkan i SVTs program Ekonomibyrån, i vilket hon gav sin syn på pengar, ekonomi och relationer.
Om ni inte ser videon så beror det förmodligen på att ni har en Adblock installerad.

Jag publicerade mitt inlägg baserat på Isabellas uppdateringar på Instagram, men upptäckte att hon även postat ett blogginlägg om sin medverkan. 
Hon skriver om sina förväntningar på män i relationer, särskilt när det gäller pengar och traditionella könsroller. Hon avslöjar att hon inte skulle dejta en man som lever på CSN-lån eftersom hon själv har en trygg ekonomi och en framgångsrik karriär, vilket är vad gårdagens inlägg här inne handlade om. Med två barn och ett dyrt hus ser hon ingen anledning att vara med en man som inte kan bidra ekonomiskt. Hon förklarar att det inte bara handlar om pengar, utan om att vara tydlig med vad man förväntar sig från början. I sin relation med Paul förväntar hon sig att han betalar när de går på restaurang, medan hon själv kan stå för andra kostnader, som att handla hem mat. För henne handlar det om en balans mellan det manliga och kvinnliga. Isabella säger också att hon är bestämd när det kommer till traditionella gentlemannagester:

Jag är superhård. Dörren ska hållas upp, jag ska släppas fram före. Väskorna ska bäras. Att dra ut stolen behövs inte göras en tisdag kväll när vi äter sushi direkt men när man ut och äter ”på riktigt”. Vissa män har jag behövt drilla (framtida flickvänner har mig att tacka) men för Paul kommer detta naturligt. Det är så skönt.// Isabella Löwengrip

Bildkälla: Instagram.com/isabellalowengrip

I kommentarsfältet är läsarna både chockade och upprörda, och någon går så långt som att säga att Isabella håller på att förstöra sitt personliga varumärke med den här typen av uttalanden. 
Man tar även upp det här inlägget från Isabellas Instagram story där hon visade upp en klocka från Hermes och skrev: Klocka från Hermes – också present från Paul. (Jag är inte billig att vara tillsammans med. Skulle sagt det i svt i morse ?)

Tror ni det här är ett sätt för Isabella att skifta fokuset från att det nya företaget ”Aimastar” flyttat från Göteborg till Isabella hemadress samtidigt som hela styrelsen ersatts av enbart henne och Paul?  
Eller är det här på riktigt hennes rätta färger?

Isabella Löwengrip: Skulle aldrig dejta någon med CSN-lån

Igår gästade Isabella Löwengrip SVT:s Ekonomibyrån för att delta i ett samtal om vem som bör stå för notan när man är ute och äter.
Isabella uttryckte att hon själv aldrig tar fram sitt kort när notan anländer och förväntar sig att den andra personen vid dejten betalar. Hon menar att hon har en något gammaldags inställning till sådana situationer och uppskattar när mannen visar chevalereska manér, som att dra ut stolen och öppna dörrar.

Samtidigt poängterade hon att hon inte förväntar sig att mannen ska betala alla notor. I hennes nuvarande förhållande med Paul delar de på utgifterna – han betalar när de är ute och äter, medan Isabella bidrar genom att storhandla två gånger i veckan till det gemensamma hushållet.
Hon är också noga med att lyfta fram att hon aldrig skulle dejta någon som exempelvis har CSN-lån, när hon själv har mycket mer pengar. Att man måste ha koll på sådant för att undvika att sätta sig den jobbiga sitsen.
Du hör hela Isabellas utläggning i videon högst upp.

Vad är er syn på saken?

Med eller mothåll?

Det kom ett mail…

Reklam för @mayafreya.se

"När man har kroppskomplex kan träning kännas otroligt skrämmande. Har man dessutom massa bantning, ätstörda beteenden och träningshets i bakgrunden kan träning till och med kännas traumatiskt. Jag har varit där och vet exakt hur det känns.

För min del kom jag till bukt med det genom att verkligen äga min egen fitnessresa, inifrån och ut. Omdefiniera den, göra den kravlös och toppa den med riktigt snygga träningskläder."

Skribenten till mailet anser att den här marknadsföringen av Frida Kummerfeldt spelar på människors sårbarheter, som kroppskomplex och ätstörningar och att det är går över gränsen. Hon upplever den som oetisk och manipulativ. Att koppla försäljning av träningskläder till känsliga ämnen som ätstörningar eller trauma menar hon är ett sätt att utnyttja människors svårigheter på ett olämpligt sätt. Hon tycker att det antyds felaktigt att ett plagg kan lösa problem relaterade till självkänsla, vilket kan vilseleda konsumenter.
Detta får henne att undra om det är lagligt och etiskt försvarbart att använda sådan marknadsföring.

Eftersom jag är nyopererad och lite ur slag så tänkte jag kika med er vad NI tycker. 
Är det här ett bra sätt att marknadsföra träningskläder på eller är det oetiskt och manipulativt, och att dra nytta av människors svårigheter?